FRIMURARE fri³~murare, i vissa trakter äv. ⁴~¹⁰⁰, m.; best. -en, äv. -n; pl. ==. [jfr d.
frimurer, t.
freimaurer, eng.
freemason, fr.
franc-maçon (se
FRI 5 b o.
MURARE); sannol. eg.: murare som på grund av framstående skicklighet lösts från skråbandet, o. som hade rättighet att arbeta, varhelst ett större byggnadsarbete var i gång. Dessa "frimurare" bildade brödraskap med hemliga igenkänningstecken. Ur de fackliga brödraskapen ha de nuvarande frimurarlogerna utvecklat sig o. ha i samband därmed övertagit det gamla namnet]
medlem av frimurarorden (se nedan). Frimurarena.
LINDAHL (
1746;
boktitel). Sägner
(hava) spridt sig .., att Frimurarne stå i gemenskap med Turkarne, bortstjäla Christna menniskor, särdeles små barn, och skicka dem till Hundturken.
AFZELIUS Sag. 3: 23 (
1841).
Han var. - hög frimurare. ÖDMAN VårD 1: 45 (
1884,
1887). – särsk.
ss. första led i bildl. använda ssgr övergående i bet.: hemlig, förstådd blott av invigda.
Ssgr:
–
FRIMURAR-BARN l.
FRIMURARE-BARN. (
vard.)
barn som får l. fått sin uppfostran på frimurarbarnhus.
AFZELIUS Minn. 143 (
1870).
–
FRIMURARE-BARNHUS ~²⁰ l. ~⁰² barnhus upprättat o. underhållet av frimurare. SCHULZENHEIM IVetA 1760, s. 31. Frimurarebarnhuset i Stockholm stiftades 1753. NF (1882).
–
FRIMURARE-BRODER medlem av frimurarorden. ,
s. 248.
–
FRIMURARE-DEKORATION jfr DEKORATION 1 b.
(
1902).
–
FRIMURARE-GLAS glas med inetsade frimurareemblem; äv.: glas till formen liknande ett timglas, inom frimurarorden förr användt ss. dricksglas. DA 1824,
nr 89, s. 9.
–
FRIMURARE-GRAD var särskild av de grader vari frimurarordens medlemmar äro indelade. GT 1788,
nr 61, s. 2.
–
FRIMURARE-HEMLIGHET ~¹⁰² l. ~²⁰⁰.
(
1884).
särsk. om Karl XIII:s orden.
OPSTURZEN-BECKER (
1857) i
Sturzen-Becker 1: 270.
–
FRIMURARE-LOGE ~lå²ʃ [FRIMURAR-LOGE.ssg 1]
1) benämning på var särskild av de mindre självständiga avdelningar vari frimurarorden är indelad. Stora Svenska Frimurare-Logen i Stockholm. GT 1788,
nr 107, s. 4.
[FRIMURAR-LOGE.ssg 2]
2) sammanträde i en frimurarloge (i bet. 1). Och roade det Hans Maj:t at uti sina rum sjelf hålla en frimurareloge. GJEHRENSVÄRD Dagb. 2: 106 (
1780).
–
FRIMURARE-MYSTIK ATTERBOM Siare 4: 5 (
1847).
Frimurarmystiken, spred rundt om i Europa intresse och smak för det visionära och vidskepliga. 2NF 35: 1175 (
1923).
–
FRIMURARE-ORDEN benämning på ett i Sv. sedan 1752 (1735) värksamt, vida spridt, i förädlande o. välgörande syfte o. under symboliska former arbetande, hemligt sällskap (orden) med Starkt utvecklat ceremoniväsen o. med tystnadsplikt för medlemmarna rörande ordens hemligheter. LAGERBRING HistLit. 383 (178).
–
FRIMURARE-PROVINS var särskild av de större grupper i vilka frimureriet är indelat i allm. omfattande var o. en ett land. Den 18 mars 1780 upprättade hertig Carl särskildt för Sverige den IX:de frimurareprovinsen. KGLEINBERG i FoU 19: 207 (
1906).
–
FRIMURARE-RING fingerring som bäres av frimurare i högre grader (från o. med den åttonde). Bouppt Växiö 1872.
–
FRIMURARE-SAMHÄLLE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. jfr
-LOGE. Öfvermästareskapet öfver alla Frimuraresamhällen i riket.
SDS 1899, nr 583, s. 3 (
1753).
–
FRIMURARE-SLEV om murslev använd ss. en betydelsefull symbol inom frimureriet; äv. om murslev i miniatyr avsedd att ss. berlock bäras i urkedjan. DA 1824,
nr 106, s. 6.
–
FRIMURARE-UNIFORM DA 1824,
nr 305, s. 3.
(År 1797) fastställdes .. af konung Gustaf IV Adolf en frimurareuniform. FoU 19: 207 (
1906).
Avledn.:
–
FRIMURERI , n. frimurarordens värksamhet; äv.: frimurarordens hemliga visdom; stundom övergående i bet.: frimurarorden. Lärlingar uti Fri-Mureriet.
SÄFSTRÖM Banquer. O 2 b (1753).
GAREUTERHOLM (
1787) i
FoU 19: 231. "Det hör till hemligheterna" – sa' han, som ingick i frimureri et.
HOLMSTRÖM Sa' han 24 (
1876).
Svenska frimureriets Historia. THULSTRUP (
1892;
boktitel). särsk. bildl. (jfr
FRIMURARE slutet); ofta över
gående i bet.: inbördes samförstånd, sympati o. gemenskap grundade på gemensamma upplevelser o. intressen, för vilka andra stå främmande. HASSELROTH Campe 135 (
1794).
Det är ett slags det fina vettets frimureri, som förenar den högre societetens alla medlemmar. BEMALMSTRÖM 7: 399 (
1845).
ENGSTRÖM Häckl. 287 (
1913).