FRIS , sbst.², r. l. m. (MÖLLER 1: 161 (1745) osv.) l. n. (JTBUREUS (1627) i 2Saml. 4: 103 osv.); best. -en l. -et; pl. (om olika slag av fris) -er (SUNDELIUS NorrköpMinne 97 (efter handl. fr. 1735) osv.) ( (†) == SAHLSTEDT (1773), MÖLLER (1790)). ( fress 1645. fris (-ijs, -ijss, -ies o. d.) 1627 osv.)

[liksom d. fris, t. fries, eng. frieze, av fr. frise; möjl. till fr. friser (se FRISERA v.¹,) o. i så fall samma ord som FRIS, sbst.³; man har emellertid äv. antagit släktskap med FRIS, sbst.¹, varvid ordet eg. skulle ha betydt: tyg från Frisland. Jfr FRISAD]

i sht förr använd grov enfärgad, vanl. röd l. grön, långhårig yllevävnad, stundom med inspunnet nöthår i inslaget. RA 1: 490 (1546; i handskr. fr. 1600-talet). Frijs grönt .. til foder och vnderbyxor. JTBUREUS (1627) i 2Saml. 4: 103. Fris till portierer och klädsel af möbler. PriskurKMLundberg 1899, s. 29.

Ssgr (i sht förr):

– FRIS-KJORTEL. BoupptRasbo 1693.

– FRIS-KLÄDE (knappast br.) == FRIS sbst.², DA 1808, nr 58, s. 3.

BL 1: 153 (1835).

– FRIS-MAKERI (†) frisvävori. VgFmT I. 6–7: 62 (1755).

– FRIS-ROCK rock (arbetsrock, dammrock o. d.) av fris. BoupptRasbo 1766. CARLÉN Skeggsp. 2: 385 (1865).

– FRIS-STRUMPOR pl.

[jfr sv. dial. (Smål.) friser, pl., damasker av fris (

WISTRAND Folkdr. 146 (1907))] (förr) strumpor (damasker) av fris. BoupptRasbo 1693. JOHANSSON Noraskog 1: 60 (i handl. fr. 1785).

– FRIS-TRÖJA särsk. om tröja tillhörande den tidigare folkdräkten i Sv., i sht den kvinnliga. LINNÉ Ungd. 2: 250 (1734).

SkattebondReflex. 84 (1798). RedNordM 1912, s. 11

– FRIS-VÄVARE.

– FRIS-VÄVERI ¹⁰⁰⁴.

LINNÉ Vg. 122 (1747).