FRISERA frise⁴ra, i Sveal. äv. -e³ra², v.¹ -ade ( (†) frisert, p. pf.
SYNNERBERG (
1815)). vbalsbst.
-ANDE,
-ING (äv. konkret, se
b slutet).
(fres(s)- 1795 (:
Fressèrnålar)–
1808)
[liksom d.
frisere, t. frisieren, av fr.
friser, av ovisst urspr. Jfr
FRISYR,
FRISÖR, ävensom
FRIS, sbst. (
1734).
Friserade plymer. VeckoskrFrunt. 1824,
s. 224.
Friseradt Tagel. Malmbgt 1894,
nr 91, s. 4. – särsk.
[FRISERA.v1 .a]
a) textil. med avs. på tyg (kläde): noppa. KFÅrsb. 1913,
s. 407 (
1714).
NISBETH Handelslex. (
1868).
WoH (1904). [FRISERA.v1 .b]
b) (
fullt br.)
med avs. på håret (särsk. kvinnornas hår), äv. med avs. på mustascherna; dels med obj. betecknande hår o. d., dels med personobj.: krusa l. locka (håret) l. håret på (ngn); äv. allmännare: på ett prydligt sätt ordna o. sätta upp (håret) l. håret på (ngn), "kamma" (håret l. ngn); äv. refl.
Emedan de förnämare nu fram i pannan, bruka att Fisera (säkerl. felaktigt för Frisera) håret, som de kalla, eller giöra knorlugt, att wara lika en Biörn. RUDBECK Atl. 3: 617 (
1698). Har du icke de här degarne, utan at just tänka derpå, låtit frisera dig litet mera grant än vanligt?
EURÉN OkSon. 30 (
1794).
Jag. - friserar mina mustascher som en dragonkapten. KATAVASTSTJERNA (1897) hos SÖDERHJELM Tavaststj. 304. – jfr
DAM-FRISERING. – särsk. (
mindre br.)
ss. vbalsbst. -ing, konkret: frisyr. WIKFORSS 1: 590 (
1804).
SCHULTHESS (
1885).
[FRISERA.v1 .c]
c) (
†)
förse (en klänning o. d.) med besättning. LUNDIN (o. STRINDBERG) GSthm 480
(cit. fr. 1750).
MÖLLER (
1790).
[FRISERA.v1 .d]
d) (
†)
kok. sira (ett köttstycke, ell tårta o. d.) med mönster l. ornament av äggvita o. d. Oec. 103 (
1730).
Friserad Oxebringa. WARG 75 (
1755).
DA 1808,
nr 98, s. 12.
Ssgr (i alim. till b):
A
:
–
FRISER-KAM. (
numera mindre br.)
kam använd vid vanlig kamning l. frisering; motsatt: finkam o. fickkam. WIKFOESS (
1804:
under frisirkamm).
CARLÉN Skjutsg. 74 (
1841).
TLev. 1900,
nr 41, s. 1.
–
FRISER-KAPPA löst sittande plagg (kappa) av tunt tyg som (av damer) användes vid frisering. NJournD 1856,
s. 110.
–
FRISER-NÅL (
numera knappast br.)
nål på vilken håret uppviras för att krusas, locknål. VRP 31/7 1786. BoupptVäxiö 1795.
–
FRISER-SALONG.
benämning på lokal i vilken frisör utövar sin värksamhet. HOPPE (
1892).
–
FRISER-TÅNG pl.
-tänger. tångliknande redskap varmed håret krusas.
MEURMAN (
1846).
B
(a) –
FRISERINGS-MASKIN.
(friser- 1851–1889. friserings- 1874 osv.) DALIN (1851). 2NF 1: 1252 (1904).
C
(
†):
–
FRISERS-POMADA.
pomada (använd vid frisering), kosmetik. DA 1772,
nr 121, s. 4.