FUND fun⁴d, sbst.¹ ((†) r. l. m. l. f. GR 4: 15 (1527), WETTERSTEN Forssa 40 (c. 1750); n. RA 2.335 (1569), LYSANDER RomLittH 191 (1858)), numera (utom i bet. 2) BL. I PL. FUNDER fun³der² l. ⁴⁰ (Apg. ¹7:29 (1526) osv.), förr äv. ( ss. n.) == (ANGERMANNUS Förspr.Kyrkost. A 3 a (1587), E SJÖBERG 169 (1820)); stundom (i bet. 6) FUNTER fun³ter², pl. (fund- 1526 osv. fwnn- 1526 (: fwnnor, pl.). funter, pl. 1892–1903) 1) (†) fynd; abst. o. konkret. I Balung Sokn hafuer en Bonde .. funnit 3 pottor i Jorden der i funnes en stor hop gulringer ... Samma fund togh Nils Bengtson på Westerårs til Konungens behof. BUREUSSuml. 76 (c. 1600). Förhoppning om .. rik fund. WETTERSTEN Forssa 40 (c. 1750). 2) i uttr. komma under fund (ofta skrivet underfund) med (ngt), komma på det klara med (ngt), bliva klok på (ngt), få nys om (ngt); äv. med avs. på person: komma till en klar uppfattning av (ngns) karaktär l. intentioner o. d. HSH 9:125 (c. 1750). Man kom snart under fund med rätta förhållandet. FRYXELL Ber. 6.462 (1833). Ingen kom / Dock under fund med hvad han talte om. CVA STRANNDBERG 3.194 (1869). Hur Petrarcas allra första redaktion af detta viktiga triumfkapitel lydde .. är knappast möjligt att nu komma under fund med. WULFF Petrarcab. 431 (1907). 3) ((†); jfr dock slutet) om ngt som man tänkt ut l. funderat ut l. hittat på att göra l. praktirea; påhitt, påfund; sinnrik idé l. plan. Thetta är en Poetisk fund. SIGFRIDI G 5 b (1619). Bruket af .. (akrostikon) .. är ett nyare fund. LYSANDER RomLittH 191 (1858). jfr MÄNNISKO-, PÅ-FUND. – särsk. (numera i sht i skriftspr.) i pl.: påhitt, påfund; sinnrika tankar l. infall; numera bl. i nedsättande mening: dumma l. onödiga påhitt, spetsfundigheter, finesser. Menniskiers fwnnor the gudh inthet bwdit haffuer. GR 3: 332 (1526). Den Djupsinniga Leibnitz, som med sina funder roat hela den Lärda världen. LAUREL Runanlph. 15 (1768). Det är ock ett af de nyares fund, / Att botanisera på himmelens rund. E SJÖBERG 169 (1820). En af theoretiska funder framkallad omstöpning. RYDQVIST SSL 5.233 (1874). De gamla gymnasiilektorer som öfverlefvat förändringen och ej föredragit, att .. draga sig i tid undan den nya tidens funder. ÖDMAN VårD 1.38 (1884, 1887). jfr SPETSFUNDER. 4) (†) alster av (sinnrik) konstruktiv värksamhet, uppfinning. (Vi) skolom .. icke tenckia ath gudhdomen är liker widh guld och silffuer eller steena som kosteligha vthhughne äro eller någhro menniskios konst och funder. Apg. 17:29 (NT 1526). Allehanda tilförene osedde och ohörde gagnelige fuunder, handgrep, och Näringsmedel. STIERNHIELM Arch. C 2 b (1644). Reverberer Ugnar .. synes mig kunna paszera för en af de nyttigaste Funder at spara Weden. HIÄRNE Wed. 25 (1696). 5) ((†); jfr dock slutet) om påhitt l. påfund i ond l. bedräglig avsikt, svek, knep, fint; äv. abstraktare l. koll.: illfundighet, falskhet, lömskhet, ränksmideri, stämplingar. Begynnar han nw paa nyth brwka sin gambla fwndh med hotth, trwgh, och wnsägn. GR 4: 15 (1527). Betenkte han itt nyt ohörligit fund til at beteckie sitt onde upsåt med. RA 2.335 (1569). Åt ögat måttar han med ilsket fund. FRANZÉN Skald. 6.357 (c. 1840). jfr DJÄVULS-, SKALKA-FUND. – särsk. (numera i sht i skriftspr.) i pl.: onda l. illfundiga påhitt l. planer, stämplingar, ränker; ofta (i religiös stil) i uttr. satans l. djävulens funder. Bruncke han gaf dem mång vånliga ord, / Med list, otro och falska funder. Sv Folkv. 1:425. GR 3: 115 (1526). Att (änglarna) .. altijd skole achta, wachta och wårda the små Barnen .. emoot Dieffuuelns funder och lister. PJ GOTHUS Luther Scr Sent. V 6 b (1597). Alsköns tarflige funder. STIERNHIELM Öfv. (1668). Ska jag vara med om amskopi och funder på gamla dar? GEIJERSTAM KBrandt 195 (1904). jfr ILL-FUNDER.

[FUND.sbst1 6]

6) (numera bl. vard.) i pl.: upptåg, spratt, trick, konster. (Springbrunnarna) med sina gullfiskars lekande funder ATTERBOM LÖ 1.113 (1854). Farbror Peder smög sig bakom en log-vägg .. och hade åtskilliga funter för sig, hvilka slöto med, att han fick fram en "Lommeflaske". ADELSKÖLD Ävfv. 68 (1892). QUENNERSTEDT Torneå 2.249 (1903). NILSSON Fauna II. 1:XXXIX (1835). Därs. 11 (1858).