).
).
).
). (
). – särsk.
o. bildl.
[efter motsv. uttr. i hebr.]
).
.
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
portar). Kunne I udi midler tijd lathe bygge
finstren, som I förstå lathe utaff storm sunderslagne vare.
).
).
.
. – särsk.
).
).
).
). – särsk.
).
).
).
Ssgr (i allm. till
1):
A
–
FÖNSTER-ANORDNING ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. anordning av fönster; sätt att anordna fönster. UB 1: 341 (
1873).
–
FÖNSTER-AVGIFT ~²⁰ l. ~⁰². (förr resp. i fråga om utländska förh.) fönsterskatt. AdP 1789,
s. 824.
DALIN 1851;
i fråga om utländska förh.).
–
FÖNSTER-AXEL byggn. linje som i vertikalled skär ett fönster l. en rad av fönster midt itu; jfr AXEL sbst.¹ II ⁶. MeddSlöjdf. 1897,
1: 56.
– (
1,
2)
FÖNSTER-BESLAG.
beslag på l. till fönster (å fönsterkarm o. fönsterbågar); vanl. med inräknande av alla de metalldelar som äro avsedda för fönstrets öppnande o. stängande; stundom (särsk. förr) enbart om hörnjärn på fönsterbågen. 1 Par Fönsterbeslagh. OrdnLilleTull. 1638, s. E
4 b. 16 fonsterbeslag med gångjern hörnejäin, handvärpor märlor och krokar.
VGR 1733, Verif. s.
127.
2NF 9: 361 (
1908).
–
FÖNSTER-BILD. i sht
fotogr. (i fönster hängande) bild avsedd att ses vid genomfallande ljus.
PriskurFotogrArtikl.
1900,
s. 132.
– (
1,
2)
FÖNSTER-BLY. (
i sht förr)
(i tunna remsor utdraget) bly till infattning av fönsterrutor; spröjs(värk) av bly i fönsterbåge. De (ha) stungit ett hål på fönsterblyet med en syl och befallt (anden) .. därigenom fara sina färde. HAGSTRÖM Herdam. 2: 85 (
i handl. fr. c. 1632). Bly-vind, .. hvarigenom fönsterhly drages.
LIND 1749;
under bley-rad). Bäst hon nu satt och grät, kom der en liten fogel och hackade på fönsterblyet.
SvFolks. 422 (
1849).
–
FÖNSTER-BLÄCK.
plåtskiva som betäcker det yttre fönsterbrädet; solbänk av plåt. KINDBLAD (
1871).
Luften (var) full af hvita flingor, som yrde omkring. .. På fönsterblecket låg redan en fast, tät hög af hvit snö. GEIJER STAM KBrandt 188 (
1904).
–
FÖNSTER-BORD.
bord som står vid l. är avsett att stå vid ett fönster. Runda, fyrkantiga fönsterbord. Bouppt Växiö 1818.
–
FÖNSTER-BREV.
post. brev med fönsteikuve1t. DÖSS o. LANNGE 110 (
1911).
–
FÖNSTER-BRÄDE, äv.
-BRÄDA.
bräde utanför l. innanför ett fönster längsefter fönsterkarmens bottenstycke; fönsterbänk (se d. o. 2; äv. om bräde som utanför ett fönster skjuter ut över dettas övre kant; förr äv.: fönsterlucka. HH XIII. 1: 49 (
1562).
Dhe bodhe hafuer Varit Sammans till Rådz oh ophrutit Erih Wulfz fänsterbrädhe. EkenäsDomb. 1: 82 (
1644).
STÅL Byggn. 2: 29 (
1834).
Krukväxterna stodo På fönsterbrädet. BENEDICTSSON Folkl. 190 (
1887).
Talgoxen hoppar i fönsterbrädans sol. KARLFELDT FridVis. 63 (
1898).
–
FÖNSTER-BRÖSTNING.
byggn. den del av en väggs mur som befinner sig mellan fönster o. golv, bröstvärn (se d. o. 4; ofta med tanke företrädesvis l. enbartpå bröstningens översida; jfr -LÄNA, -LÄNING. Å mellanskeppets fönsterbröstBingar ha lemningar funnits af 9 tum tjocka rundstafvar. BRUNIUS Metr. 61 (
1854).
Solbänk .. (är) en fönsterbröstnings utvändiga betäckning. 2HF 26: 301 (
1917). – (jfr
2)
–
FÖNSTER-BÅGE.
ram vari en l. flera fönsterrutor är(o) infattad(e). Simon Jönson (beordras), att han bethaler then Tommes snidkere, som the fensterbuger på Kongzberga giort haffver, effter som han förtient haffver. GR 26: 727 (
1556).
Fönsterbågar för 6–8 rutor i hvar båge. ROTHSTEIN Byggn. 154 (
1859).
I hvarje .. fält eller luft (i fönstret) insättes en fönsterbåge, som rör sig på gångjern i karmen och stänges med hakar invid posten. ArbB 192 (
1887).
–
FÖNSTER-BÄNK.
[FÖNSTER-BÄNK.ssg 1]
1) bänk i fönstersmyg l. strax utanför l. innanför ett fönster. VTROLLE (
1770) hos TROLLE-BONDE
Hesselby 126. Fårad, mörkhyad satt Sverker den gamle på sin fönsterbänk.
HEIDENSTAM Svensk. 1: 121 (
1908).
[FÖNSTER-BÄNK.ssg 2]
2) byggn. skiva som innanför ett fönster täcker fönsterbröstningens översida; jfr -BRÄDE, -PLATTA, -POST 2. ROTHSTEIN Byggn. 507 (
1859).
Eröstningens invändiga betäckning, fönsterbänken, utföres vanligen af trä och lägges i höjd med karmens understycke. 2NF 26: 101 (
1917).
–
FÖNSTER-CELL fångv. cell med fönster i normal storlek o. vanlig höjd från golvet. Fångar (som äro dömda till enkelt fängelse) .. må .. förvaras i så kallad fenstereell, eller något af sjukrummen. SFS 1858,
nr 5, s. 4.
2NF 9: 249 (
1908).
–
FÖNSTER-DRAG.
drag från otätt l. öppet fönster. DALIN (
1851).
–
FÖNSTER-DRAPERI.
jfr -FÖRHÄNGE. Freja 1874,
s. 31.
–
FÖNSTER-DYNA. dyna att hava i fönstret (på det inre fönsterbrädet).
DALIN (
1851).
–
FÖNSTER-FLUGA entomol. flugarten Musca domestica Lin., husfluga. SUNDEVALL Zool. 110 (
1835).
LfF 1912,
s. 193.
–
FÖNSTER-FODER.
beklädnad (vanl. av trä) omkring en fönsteröppning (täckande fogen mellan fönsterkarmen o. väggen l., å fönsternisch, Springan mellan smygpanelen o. väggen); jfr FODER sbst.² 3 c. (Snickaren) bekom för eth bordh .. och fensterfoder (m. m.) till herr Johannesses stugu .. 8 m(ark). BtÅboH I. 1: 56 (
c. 1618).
Ett par af de trefliga, rödmålade husen med deras hvita fönster- och dörrfoder .. synes nedifrån sjön. LfF 1906,
s. 33.
–
FÖNSTER-FÖRDJUPNING.
fönsternisch. –
FÖNSTER-FÖRHÄNGE ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰. Fönster Förhängen: 1 Grönt Sindel 4 wåd(e)r ..; 1 Illen grofgrön 3 wåd(e)r. NORDSTRÖM o. DAHLANDER ÖrebroSl. 144 (
i handl. fr. 1654).
En utor sal .., med fönsterförhängen på ringar. FORSSLUND Stotg. 138 (
1900).
–
FÖNSTER-GALLER.
galler(värk) utanför l. innanför fönster. BELLMAN 3: 108 (
1790).
RYDBERG i
SAK 53: 144 (
1877).
–
FÖNSTER-GALLRA,
f. (†) == GALLER. The murancher och fenstergalrer skole brukes udi then nye muren. GR 22: 279 (
1551).
ConsAcAboP 2: 423 (
1663).
–
FÖNSTER-GARDIN.
motsatt: sänggardin o. d. BoupptSthm 3/11 (
1650).
BoupptVäxiö 1899.
– (
1,
2)
FÖNSTER-GILLE.
[jfr nt. finsterbeer i likartad anv.]
(på Gotland, förr) Plägseden att den, som byggde ett nytt hus, af slägtinge och vän fick ett fönster, hvars midtelruta i inbrända färger innehöll gifvarens namn .., var allmän på Gotland. När huset var inredt, bjöd egaren gifvarne till sig och gjorde s. k. "Fönstergille". BERGMAN GotlVisby 46 (
1858).
– (
1,
2)
FÖNSTER-GLAS.
glas avsett l. användt till fönster; glas av det slag som användes till fönster. VittAH 8: 130 (
i handl. fr. 1575).
Fram vthi Choret (i Danmarks kyrka) i Nordost ffyrkiofenstret emot Altaret, är vthi fensterglaset målat Christi Bild. PERINGSKIÖLD Mon Upl. 272 (
1710).
–
FÖNSTER-GLAS-BLÅSARE.
SmålP 1890,
nr 111 A,
s. 4.
–
FÖNSTER-GLAS-BLÅSNING.
FoU 25: 128 (
i handl. fr. c. 1786).
– (
1,
2)
FÖNSTER-GLUGG.
litet fönster med endast en ruta; glugg med fönster (i bet. 2); förr äv. (utan tanke på storleken): fönsteröppning, fönsterluft. VERELIUS 96 (
1681).
Fönstergluggarne förses med nya fönster. VDAkt. 1744, Syneprot. F III
7. 76 fenster i 28 fenstergluggar.
Därs. 1764,
nr 620.
Det enda som stöter på lyx i en Lappstuga, är ett och annat fragment af en glasruta i en liten fönsterglugg. CASTRÉN Res. 1: 120 (
1842).
– (
2)
FÖNSTER-HAKE, förr äv.
-HAKA ,
f. [FÖNSTER-HAKE.ssg 1]
1) (
föga br.)
om var särskild av de hakar varpå ett fönster är upphängt, gångjärn till fönster. Fönsterhake, som fönstret hvilar på. HOPPE (
1892).
ÖSTERGREN (
1923).
[FÖNSTER-HAKE.ssg 2]
2) hake att fästa fönstret vid, då det stänges; äv.: fönsterkrok, fönsterhasp. BoupptSthm 3/7 1686; möjl. till
1. (Sv.) Fönsterhake,
(fr.) Targette.
NORDFORSS (
1805).
AUERBACH (
1908).
– (
1,
2)
FÖNSTER-HALVA.
dels om hälften av en fönsteröppning (på ena sidan om fönsterkarmens midtpost), dels om en till en dylik hälft hörande fönsterbåge med isittande glas. När jag slagit upp båda fönsterhalfvorna. TAVASTSTJERNA Marin 115 (
1890).
– (
2)
FÖNSTER-HASP, stundom
-HASPE.
fönsterkrok. DALIN (
1851).
– (
1,
2)
FÖNSTER-HINNA,
r. l. f. (
förr)
jfr -GLAS. (Två vittnen sade) at en aff dhe tree studiosis .. stötte Ryrylä Jacobs fönster hinna sönder medh sin hand.
ConsACAboP 1: 410 (
1650).
–
FÖNSTER-HYLLA,
r. l. f. hylla i l. till ett fönster (att hava växter på). KNORRING Skizz. I. 2: 17 (
1841). Den lilla linnæan kan åt fönsterhyllan på våren gifva ett alldeles särskildt gladt och tjusande behag.
ABELIN TrInomh. 73 (
1904).
–
FÖNSTER-HÅL.
fönsterOppnmg. BtÅboH 1. 11–
12: 6 (
1654).
Murytornas förhållande till fönster- och dörrhål. ROMDAHL o. ROOSVAL 192 (
1913).
–
FÖNSTER-INFATTNING ~⁰²⁰. i sht byggn. fönsteromfattning. CARLBERG SthmArehitcont. C 1 a (
1740).
En liten rensopad gata med lugna, röda tvåvåningshus och hvita fönsterinfattningar. HALLSTRÖM VilenFågl. 11 (
1894).
– (
2)
FÖNSTER-INSLAGNING ~⁰²⁰. PALMBLAD Nov. 1: 84 (
1840).
Den proletära revolutionen hröt också ut i Sveg, med fönsterinslagning, skrän och ofog. BÖÖK Ressv. 156 (
1924).
– (
2)
FÖNSTER-INSÄTTNING ~⁰²⁰. särsk. Om insättning av innanfönster. Höstrengörningarnes och fönsterinsättningarnes tid är inne. GHT 1898,
nr 239 B,
s. 1.
– (
2)
FÖNSTER-JÄRN.
jårnbeslag på fönsterbåge (till sammanhållande av dennas delar); förr äv. om platt- l. rundjärn som (tillika med andra dylika) fästes tvärsöver ett (större) blyinfattat fönster för att giva blyramen vederbörlig styrka. Oloff smedh .. (skall) göra fönsterjärn till 30 stora fönsterbogar. VgFmT I. 10: 90 (
i handl. fr. 1586).
Grof Järntråd brukas til styfkiortlar, gäddkrokar, fönsterjärn. ROTHOF 221 (
1762).
DALIN (
1851).
–
FÖNSTER-KAR.
(bygdemålsfärgat i vissa trakter) fönsterkarm. Fenstret .. försedt med 2. goda järngaller på längden, som med ändarna gå genom fensterkaret in uti väggen. VDAkt. 1790,
nr 124.
SyneprotAleheda 25/5 1894.
–
FÖNSTER-KARM.
ram (vanl. av trä) som infogats i en fönsteröppning o. vid vilken man fäster fönsterbågen l. fönsterbågarna; äv. om lös dylik ram. Ekwirke till fönsterkarmer. VgFmT I. 10: 90 (
i handl. fr. 1586).
Skolrum .., där en solens stråle aldrig någonsin kommer innanför fönsterkarmen. Verd. 1891,
s. 171.
–
FÖNSTER-KARET. (
†)
ett slags täckt vagn med fönster. HORN Lefv. 124 (
c. 1657).
– (
2)
FÖNSTER-KITT.
kitt till fastkittande av fönsterrutor. CARLBERG SthmArehitCont. F
4 a (
1740).
PrHb. 1: 1053 (
1885).
–
FÖNSTER-KORS.
kors som bildas af midtposten o. tvärposten i ett fönster, korspost. Det mörka fönsterkorset kastade sin djupa skugga öfver hennes bröst. BREMER Nina 309 (
1835).
ARCADIUS Folksk. 27 (
1903).
–
FÖNSTER-KOXA,
f. (†) kvinna som jämt o. samt sitter o. tittar ut gm fönstret. Een Fönsterkoxa, een Gaturennerska, een Squallerska, een Spelerska. SCHRODERUS Albert. 1: 203 (1638).
– (
2)
FÖNSTER-KROK.
krok att stänga ett fönster med l. att hålla det stadigt med, när det står öppet; fönsterhasp. VDArk. 1753, Syneprot. F III
7.
VLRäk. 1850, Verif.
s. 375.
–
FÖNSTER-KUVERT.
post. brevkuvert på vars framsida förekommer ett genomskinligt parti (l. en öppning) varigm den på själva brevet skrivna uppgiften om brevmottagaren o. hans adress kan läsas. PT 1911,
nr 189, s. 2.
–
FÖNSTER-LIST, förr äv.
-LISTA ,
r. l. f. särsk. om (yttre) fönsterbräde l. fönsterbläck. Snöskåfvorna lågo qvar på ögonbrynen, som på et par fönsterlistor. WALLENBERG Gal. 32 1771; uppl.
1921).
Det droppar, glittrar / från tak och kvist, / en svala kvittrar / vid fönsterlist. FLENSBURG Sång. 182 (
1915).
– (
1,
2)
FÖNSTER-LUCKA.
[FÖNSTER-LUCKA.ssg 1]
1) lucka (vanl. av trä) varmed ett fönster l. en del av ett fönster (utvändigt l. invändigt) stänges för. ConsAcAboP 1: 284 (
1647).
BJÖRKMAN (
1889).
[FÖNSTER-LUCKA.ssg 2]
2) i en fönsterbåge med flera rutor: fönsterruta som kan öppnas för sig ensamt (för vädring). DALIN (
1851).
ÖSTERGREN (
1923).
– (
1,
2)
FÖNSTER-LUFT, förr äv.
-LOFT .
[jfr nt. finsterlucht]
[FÖNSTER-LUFT.ssg 1]
1) fönsteröppning, fönsterhål. (Fr.) La Croisée, (sv.) Fönsterlufft. Mont-Louis FrSpr. 224 (
1739).
En fönsterluft upptogs i det förut så mörka koret. HAGSTRÖM Herdam. 4: 24 (
1901).
[FÖNSTER-LUFT.ssg 1.slutet]
särsk. användt ss. kvantitetsbestämning, i uttr. en fönsterluft gardiner, ett par gardiner, gardiner till ett fönster (en fönsteröppning).
BoupptVäxiö 1889.
[FÖNSTER-LUFT.ssg 2]
2) byggn. om vart särskilt fält i en fönsteröppning avdelad gm midtpost l. gm en l. flera midtposter o. tvärposter; fönsterbåge. –
FÖNSTER-LUFTS-AVGIFT ~²⁰ l. ~⁰². (förr)
jfr -SKATT. PH 5: 3327 (
1752).
AdP 1789,
s. 822.
–
FÖNSTER-LÄM.
( fönster- 1641–1647. fönsters- 1680) (
†)
fönsterlucka (se d. o. 1. (Johansson anmälde Mantini) hwilken om natten hafwer kommit till hans poort öfwerdådeligen, der å slagit och bultat, och fönsterlemmen sunder huggit.
ConsAcAboP 1: 31 (
1641).
VRP 1680,
s. 16.
–
FÖNSTER-LÄNA,
r. l. f. (
†)
byggn. fönsterbröstning. STURTZENBECHER IngLex. 87 (
1805).
ROTHSTEIN Byggn. 507 (
1859).
–
FÖNSTER-LÄNING. (
†)
byggn. fönsterbröstning. DALIN (
1851).
KINDBLAD (
1871).
– (
2)
FÖNSTER-MÅLNING. särsk.
konkret: målning på fönster. IllSv. 1: 348 (
1875).
–
FÖNSTER-NISCH.
nisch bildad av den innanför (l. utanför) fönstrets plats befintliga delen av en fönsteröppning, fönstersmyg. HAGBRRG Shaksp. 12: 319 (
1851).
Stora djupa, rymliga fönsternischer bildades därigenom, att (bröstvärnsmurarna) .. gjordes relativt tunna. 2NF 9: 367 (
1908).
–
FÖNSTER-OMFATTNING ~⁰²⁰. sammanfattning(en) av det trä- o. murvärk son, (invändigt o. utvändigt) bekläder o. omramar en fönsteröppning; ofta med tanke företrädesvis l. enbart på den yttre omramningen. STÅL Byggn. 2: 54 (
1834). I huggen sten framställda portal- och fönsteromfattningar.
HAHR ArkitH 418 (
1902).
–
FÖNSTER-PANEL.
panel å bröstningen under ett fönster; panel varmed en fönsternisch är beklädd. CARLBERG SthmArchitCont. F
2 b (
1740).
Vid husbyggnader tillkommer honom (dvs. snickaren) vanligen att förfärdiga dörrar och fönster med deras omfattningar, fönsteroch väggpanel. ArbB 165 (
1887).
AUERBACH (
1908).
–
FÖNSTER-PELARE. särsk.
byggn. dels om pelare som avdelar ett fönster, dels om väggyta mellan tvenne (nära varandra befintliga) fönsteröppningar. STÅL Byggn. 2: 3 (
1834).
En vacker spegel .. prydde långväggens fensterpelare. ZEDRITS 3: 269 (
1855).
–
FÖNSTER-PLATTA,
r. l. f. (inre) fönsterbräde, fönsterbänk. AB 1865,
nr 258, s. 4.
VL 1906,
nr 285, s. 5.
–
FÖNSTER-POST.
[FÖNSTER-POST.ssg 1]
1) midtpost l. tvärpost i en fönsterkarm; äv. om fönsterkors. CELSIUS G1 2: 126 (
1753).
Fönsterposter, hvilka kunna vara enkla eller korsposter. STÅL Byggn. 2: 28 (
1834).
Äro fönsterkarmar och fönsterposter friska, men sidorna och fönsterplattan förmultnade, så kunna dessa senare lättare ersättas genom nya. AHB 83: 80 (
1873).
WoH (1904). [FÖNSTER-POST.ssg 2]
2) understycke i fönsterkarm; (inre l. yttre) fönsterbräde; fönsterbänk, fönsterplatta. BELLMAN 5: 178 (
1781).
Han satt eftersinnande, med armbågen stödd på fönsterposten. ALMQVIST TreFr. 1: 90 (
1842).
Böjd öfver murknande fönsterpost, / Med läpparne tinar han rutans frost. SNOILSKY 2: 86 (
1881).
–
FÖNSTER-POTTA. (
†)
blomkruka (att ställa i fönstret). BoupptSthm 22/11
1671, s.
1699.
– (
2)
FÖNSTER-PUTSARE.
person som (yrkesmässigt) putsar fönster. PT 1908,
nr 260 B,
s. 4.
– (
2)
FÖNSTER-PUTSNING.
putsning av fönster.
Ssgr:
–
fönsterputsnings-affär,
-apparat.
– (
2)
FÖNSTER-REMSA.
remsa (vanl. av gummerat papper) att fastsätta över springa mellan ett par innanfönster l. mellan ett innanfönster o. fönsterkarmen. Sundsvallsp. 1886, nr 124, s. 3.
– (
1,
2)
FÖNSTER-ROS byggn. rosfönster. HB 2: 224 (
efter handl. fr. 1588).
HAHR ArkitH 274 (
1902).
– (
1,
2)
FÖNSTER-RUTA,
r. l. f. MURENIUS AV 47 (
1640).
I norra delen af Italien brukar småfolket papper till fönsterrutor. CAEHRENSVÄRD 2 (
1782).
Carlsson .. räknade fönsterrutorna för att bli sanndrömmad. STRINDBERG Hems. 23 (
1887).
–
FÖNSTER-SKATT.
(förr resp. i fråga om utländska förh.) skatt som av husägare erlägges för varje fönster i ett hus; jfr -AVGIFT. 1792 års fonster skatt. BoupptVäxiö (
1794).
2NF 35: 1142 (
1923).
–
FÖNSTER-SKOTT l.
-SKUT. (
†)
fönsterlucka. Då hon skulle taga sina Fönster Skut neder, blef
(hon) borttagen
(dvs. förlamad) i sina länder.
KultHM 3: 77 (
i handl. fr. 1706).
Fönster-skott. MÖLLER (
1745,
1755;
under contrefênetre).
–
FÖNSTER-SKYLTNING.
skyltning i (butiks)fönster. Tillbud till eldsvåda yppade sig under pågående fönsterskyltning hos handl. Gardsten. SD 1892,
nr 346, s. 4.
–
FÖNSTER-SKÄRM.
skärm att ställa i fönstret (till skydd för solen l. för att hindra obehöriga att se in); jalusi; förr äv. om markis. BoupptVäxiö (1756). Tulltaxa 1912,
s. 209.
–
FÖNSTER-SMYG.
fönsternisch. FöordnByggn. 6/7
1725, s. B
2 b. I en fönstersmyg hade Elbers i förbigående .. tillhviskat
(Oskar Ekensparre några ord).
ALMQVIST AmH 1: 122 (
1840).
ROMDAHL o. ROOSVAL 164 (
1913).
–
FÖNSTER-SPEGEL. (
numera föga br.)
reflexionsspegel; äv. bildl. Dessa blad (näml. "Frankrike" av lady Morgan) äro en trogen fönsterspegel af det stora Pariserlifvet år 1829–1830. SvLittFT 1833, sp.
276.
BoupptVäxiö 1894.
–
FÖNSTER-STYCKE. (
†)
tygbeklädnad i fönsternisch l. å väggpartiet mellan ett par fönster? Aff 2 waterduckz messehaklar är giortt ett fönsterstycke. HSH 37: 39 (
1548).
Rött och gröntt arnesk antipendium .. är giortt till fönsterstycke. Därs. 40. jfr
Fatab. 1907, s.
100 (
med förmodan att "fönsterstyckena" voro uppsatta mellan fönstren).
–
FÖNSTER-SVALA. (
†)
svalan Chelidon urbica Boic, hussvala. WESTE (
1807).
DALIN 1852;
med hänv. till hussvala).
– (
1,
2)
FÖNSTER-TAVLA. (
†)
fönsterruta?; äv.: fönster (i bet. 1)? Glasmakare Embetedt. För en godh fönster Taffla som är en alen bred och alen long .. 14 öre 28 peningar. Skråordn. 328 (
1574).
Noch fäste (han) utfaldne och lösa steenar på stora Fönster-Taflan öf(ver) wästra kyrkodöran. VDR 1663,
s. 88.
–
FÖNSTER-TAXA. (
†)
fönsterskatt. Allmänheten, som villigt underkastade sig en ny dryg Fenster-Taxa i 3 år. GT 1788,
nr 21, s. 1.
DALIN 1852;
med hänv. till fönsterafgift).
–
FÖNSTER-TERMOMETER.
termometer att fästa på utsidan av ett fönster. LINDBERG Svagdr. Bih. s. 106 (
1892).
–
FÖNSTER-TRÄD. (
†)
fönsterkarm. På Norremalm .. finnes til salu .. gamla Fönsterträd .. och Dörrkarmar.
PT 1758,
nr 13, s. 4.
–
FÖNSTER-TRÄDGÅRD.
i fråga om odling av växter i l. vid fönster. Fönsterträdgården. Eller Anvisning att .. odla .. Blommor ooh Praktvexter i Fönster och Rum. Bouché (1834; boktitel). Fönsterträdgård .. i sin enklaste form, består af en samling rumsväxter, uppställda på ett bord, en fönsterhylla eller i själfva fönsternischen. 2NF (
1908).
–
FÖNSTER-UTSTÄLLNING ~⁰²⁰. jfr -SKYLTNING. LEVERTIN 23: 8 (
1883).
Handelsbodarnas fönsterutställningar. Sthm 3: 245 (
1897).
–
FÖNSTER-VADD.
(rulle) vadd att lägga mellan dubbelfönster. VäxiöLT 1839,
s. 180.
–
FÖNSTER-VENTILATION.
LärovKomBet. 1884–85,
III. 1: 458.
Skall fönsterventilation bli god, måste den medge snabb utluftning genom stora öppningar, helst anordnade så, att korsdrag erhålles. 2NF 16: 1323 (
1912).
–
FÖNSTER-VRED,
n. Hon ställde sig beslutsamt framför gardinerna och fönstervredet. ALMQVIST GMim. 2: 33 (
1842).
PriskatalWSonesson 1895,
s. 26.
–
FÖNSTER-VÄXT.
växt odlad i fönster(trädgård). En omtyckt fönsterväxt. HbTrädg. 2: 92 (
1872).
–
FÖNSTER-ÖPPNING.
SP 1779,
s. 143.
En dörr .. ledde in till en mindre hörnkammare med tvänne fönsteröppningar. BÖTTIGER Drottnh. 68 (
1889).
B
(
†):