FÖRMAK fö³r~ma²k l. fæ³r~ (fö`rmak WESTE, fö`rmák DALIN; – BELLMAN 5: 368 (c. 1776)), n.; best. -et; pl. == - (-mack BRAHE Kr. 7 (c. 1685)) [efter t. vorgemach; jfr FÖR- I c α o. GEMAK, MAK]
[FÖRMAK 1]
1) (
i sht förr)
förrum; ofta om rum som användes ss. väntrum l. anmälningsrum: antichambre; äv. om (mindre) rum som befinner sig intill en (större) sal; numera bl. (i sht i kanslistil) om förrum i vissa ämbetslokaler. (Konungens läkare) kom wp i drotningens förmack thill att förhöra, huru ther stodh thill om drotningens förlossningh. BRAHE Kr. 7 (
c. 1585).
Envojén gick i förmaket, men fick ingen Audience. DALIN Arg. 1: 65 (
1799,
1754)
Hvad de Store angår, .. så är jag olyckligtvis nu en Sökande och får således stå i deras förmak. TEGNÉR (WB) 4: 991 (
1829).
STURZEN-BECKEE 2: 153 (1841, 1861) Domkapitlets förmak. SUNDÉN (
1885).
Rådstufvurättens förmak å Rådhuset. PT 1909,
nr 133 B,
s. 2. – särsk.
i överförd anv. [FÖRMAK 1.a]
a) [efter nylat. vestlbulum anris]
anat. benämning på den mellersta, vida delen av innerörats benlabyrint hos människan; äv. om motsv. rum i vissa djurs hörselorgan. SAHLSTEDT (
1779).
MÜLLER LbAnat. 250 (
1905).
[FÖRMAK 1.b]
b) [efter nylat. atrium cordis]
anat. benämning på vartdera av de båda övre, bakre rummen i människans hjärta, gm vilka blodet passerar, innan det kommer in i hjärtats kamrar; äv. om motsvarande rum i hjärtat hos djur. Högra, vänstra förmaket. SÖNNERBERG Loder 229 (
1799). Inuti är ..
(hjärtat) deladt i tvänne kamrar med hvar sitt förmak.
BERLIN Lrb. 8 (
1858).
LILLJEBORG Fisk. 1: 1 (
1881). jfr
HJÄRT-FÖRMAK.
B rum i en bostadsvåning vilket är särskilt avsett för mottagande av främlingar o. därför är finare möblerat än våningens övriga rum (med undantag av salongen, där sådan finnes); stundom (i sht i mindre våningar) liktydigt med: salong. Icke heller kan jag finna, att förmak, sal, sängkammare, pigkammare, och tvenne kamrar för mig med särskild utgång åt förstugan, äro för många rum för oss sjelfva. ATTERBOM Bref 273 (
1826).
STÅL Byggn. 2: 20 (
1894).
På afton kom ännu mera (främmande) så att förmaket var nära fullt. UVHELAND (1842) hos DAHLGREN 2Ransäter 154.
Helgdagsrummet, "förmaket". NYBLOM Minn. 1: 26 (
1904).
Det var av skräck för tomten, som .. ladugården var putsad likt ett förmak. LAGERLÖF Troll 2: 20 (
1921).
Ssgr (i allm. till
2):
–
FÖRMAKS-BORD.
JCNYBERG i
PoetK 1817,
1: 53; möjl. till
FÖRMAK 1. För förmaksbordet är arbetet synbarligen ämnadt.
Frey 1841,
s. 315 (i fråga om ett bokvärk med planscher).
–
FÖRMAKS-LAMPA.
DA 1808,
nr 93, s. 10; möjl. till
FÖRMAK 1.
–
FÖRMAKS-MATTA.
DA 1824,
nr 221, s. 2.
–
FÖRMAKS-MÖBEL.
äv. koll. Helt nya Förmaks- och Cabinets-Meubler. DA 1808,
nr 56, s. 5; möjl. till FÖRMAK l. Behåll ni era röfvade dukater / ock vapnen på er ärfda förmaksmöbel.
FORSSLUND Arb. 23 (
1902).
–
(1 a) FÖRMAKS-NERV.
anat. benämning på nervus vestibuli i innerörat. TLäk. 1832,
s. 177.
–
FÖRMAKS-POESI. (
tillf.)
Denna skaldekonst (som har blivit avstängd från sina inhemska källor) blir en Kammarpoesi, eller, om man tycker detta namn vara mindre prydligt, en Förmaks-poesi. ATTERBOM i PoetK 1886, s. Lv. DENS. i
SvLittFT 1834, sp.
69.
–
FÖRMAKS-SOFFA.
Astundas att köpa en Förmaks-Soffa om 5 à 6 alnars längd. DA 1808,
nr 69, s. 7.
–
FÖRMAKS-STOL.
DA 1824,
nr 107, s. 9.