AGIOTÖR a¹giωtö⁴r l. a¹ʃiω- l. ag¹-, l. -æ⁴r, äfv. -å- l. -o-, m.||ll(ig.); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er. [af t. o. fr. agioteur]
[AGIOTÖR 0]
(
mindre br.)
person, som handlar med värdepapper o. d.; äfv.: person, som ockrar med värdepapper o. d., växelockrare.
SP 1780,
s. 942.
DALIN (
1850).
JUNGBERG (
1873).