FÖRVÄRV förvær⁴v l. fœr-, n.; best. -et; pl. == - [liksom ä. d.
forhverv efter mnt.
vorwerf. till
vorwerwen (se
FÖRVÄRVA)]
[FÖRVÄRV 1]
1) (
†)
till FÖRVÄRVA 1. [FÖRVÄRV 1.a]
a) uträttande, utförande av (arbets)uppgifter o. d.; vanl. konkretare: göromål, värv, ärende, uppdrag. Then tiid han tiänte hoss Söffuerin Norby, och war her på någer forwerff hoss oss. GR 8: 266 (
1533).
Någre danske karlar, som hade förverf, att the skulle köpa någre gångare och före till drottningen i Danmark. Därs. 20: 345 (
1549).
Han .. alzinthet förwärff hade, som honom vthi noghon måtto hindra kunne (från att göra besök). BALCK Es. 106 (
1603).
GEIJER I. 6: 68 (
1839).
[FÖRVÄRV 1.b]
b) vad ngn frambragt l. åstadkommit, "skapelse". Menniskian är Gudz beläte och thens högstes eghit förwerff. BULLERNÆSIUS Lögn. 18 (
1619).
Lögnen är dieffuulens egit förwerff. Därs. 105.
[FÖRVÄRV 2]
2) till FÖRVÄRVA 2. [FÖRVÄRV 2.a]
a) (i sht i skriftspr.) förhållande(t) l. värksamhet(en) att med arbete l. gm affärstransaktioner o. d. (söka) skaffa sig inkomster l. göra sig förtjänster; förvärvsarbete. Samtiden 1871,
s. 121. Rundt kring mig drefvos de tusen människorna mot förvärfvet och nöjet.
LEVERTIN NDikt. 65 (
1894).
En person, som i likhet med den döfstumme har så svårt för eget förvärf. NYSTRÖM DöfstUndUtv. 46 (
1900). jfr
BRÖD-,
PÄNNING(E)-FÖRVÄRV. – särsk. (
†)
i uttr. draga ut på förvärv, draga ut på förvärvsarbete; vara ute på förvärv, vara ute på förvärvsarbete. Sittia hema i asku .. (dvs.) ingestädes draga vth på förwärf. STIERNHIELM VgL 101 (
1663).
SPEGEL GW 292 (
1685).
Alla somrar voro de ute på förvärf. BOTIN Hist. 1: 330 1789;
om jomsvikingarna).
[FÖRVÄRV 2.b]
b) mer l. mindre konkret. [FÖRVÄRV 2.b.α]
α) (
numera föga br.)
slag av förvärvsarbete; förvärvskälla, inkomstkälla, yrke (ss. förvärvskälla), näringsgren. Arbetet .. såsom slöjd, med dess mångahanda förvärf. GEIJER I. 6: 195 (
1839).
Jagten, som för herremännen utgjorde ett tidsfördrif, utöfvades af allmogen som ett mer eller mindre lönande förvärf. HLILLJEBJÖRN Hågk. 1: 32 (
1865).
Förvärf och näringar stå i blom. MELIN Dikt. 1: 13 (
1875,
1888) WoH (
1904). – särsk. (
numera knappast br.)
i uttr. driva ett förvärv o. d., driva ett yrke. LoW (1862). I det lilla samhälle, där han dref sitt anspråkslösa förvärf (dvs. guldsmedsyrket). LUNDEGÅRD Prom. 1: 51 (
1893).
[FÖRVÄRV 2.b.β]
β) (
numera knappast br.)
vad ngn gm arbete l. affärstransaktioner o. d. bragt samman; inkomst(er); vinst, förtjänst. Han .. war en fattigh man, / Som aff sin medel och förwärff / Förmått' ey gifwa vth en skierff. KOLMODINUS Gen. B
2 a (
1659).
Sådan var också den ringa skärf / Du ville bära fram af ditt förvärf. WENNERBERG 4: 279 (
1885).
Derpå har han godt förvärf. SUNDÉN (
1885).
[FÖRVÄRV 3]
3) till FÖRVÄRVA 3: förvärvande. [FÖRVÄRV 3.a]
a) till FÖRVÄRVA 3 a. jfr BOK-, EGENDOMS-, JORD-, LAND-, MUSEI-, NY-FÖRVÄRV m. fl. [FÖRVÄRV 3.a.α]
α) abstr. WALLIN Rel. 1: 150 (
1821).
DALIN 1852;
med hänv. till förvärfvande). Domänerna tillväxte genom .. tillämpning af kronans regalrätt (vigtig i synnerhet genom förvärfvet af skogar och fisken).
NF 3: 1362 (
1880).
WALDE Krigsb. 2: 9 1920;
i fråga om bokförvärv); möjl. till β.
[FÖRVÄRV 3.a.β]
β) mer l. mindre konkret: vad ngn förvärvat; ofta om föremål som förvärvats till en samling (t. ex. museum l. bibliotek o. d.). COLUMBUS Ordesk. 4 (
1678).
Bland nyaste förvärf (i Skansens zoologiska trädgård) märkas 3 vackra kungsörnar. VL 1893,
nr 75, s. 2.
Sitt nu ner och lugna sig, så skall jag visa ett nytt förvärf jag gjort (till min myntsamling). ELKAN Hall 498 (
1899).
HJÄRNE K12 38 (1902).
[FÖRVÄRV 3.b]
b) (
numera föga br.)
till FÖRVÄRVA 3 b. – jfr
KUNSKAPS-FÖRVÄRV.
[FÖRVÄRV 3.b.α]
α) abstr. Till förvärf af en någorlunda klar inblick i dess (dvs. i våra förfäders själsodlings) väsende och lynne. ATTERBOM VittH 142 (
1845).
[FÖRVÄRV 3.b.β]
β) konkretare. WINGÅRD i
SAH 19: 84 (
1837).
Muratoris utomordentligt flitiga forskningar i arkiv och bibliotek skänkte vigtiga förvärf åt flere vetenskapsgrenar. NF 11: 487 (
1887).
"Medlidandet" är väl det finaste förvärf (som människan) .. vunnit i "kampen för tillvaron". QUENNERSTEDT KampTillv. 78 (
1899).
Ssgr (i allm. till
2):
A
(
†)
:
B
–
FÖRVÄRVS-ARBETE ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰. arbete som går ut på att förtjäna pängar l. medel för uppehället.
(
1895).
Under den tid understödet (från sjukkassan) utgår skall barnaföderskan afhålla sig från allt förvärfsarbete. 2NF 25: 716 (
1916).
–
FÖRVÄRVS-BEGÄR.
( förvärv- 1852. förvärvs- 1862 osv.) begär att förtjäna pängar l. att göra sig förtjänster (utöver det för livsuppehållet nödvändiga); jfr -DRIFT, -LYSTNAD, -SINNE. SvT 1852,
nr 180, s. 2.
Det hat, som judarne genom sitt allt för utpräglade förvärfsbegär ådrogo sig. PALLIN MedeltH 104 (
1872).
PT 1892,
nr 287, s. 3.
–
FÖRVÄRVS-DUGLIG. (
i sht i fackspr.)
duglig att förtjäna medel för uppehället; duglig i förvärvsarbete. AUERBACH (
1908).
–
FÖRVÄRVS-FÖRMÅGA. (
i sht i fackspr.)
förmåga att förtjäna pängar l. medel för uppehället. Den enskildes förvärfsförmåga. Samtiden 1873, s.
381. PT 1909,
nr 220 A,
s. 3.
–
FÖRVÄRVS-GREN.
näringsgren. SvTidskr. 1871,
s. 393.
Jakt och fiske stodo (hos nordborna) även högt i anseende, ej endast som förvärvsgrenar utan även som idrott. FLODSTRÖM SvFolk 121 (
1918).
–
(3 a beta) FÖRVÄRVS-KATALOG. (
i fackspr.)
Öfver hvar och en af konstafdelningens samlingar skall föras en löpande förteckning (förvärfskatalog), i hvilken hvarje såsom gåfva eller genom köp erhållet konstföremål bör införas. SFS 1880,
nr 62, s. 8.
–
(3 a) FÖRVÄRVS-KOSTNAD. (
i fackspr.)
kostnad för förvärv (inköp) av ngt. LAHT 1897,
s. 8.
Därs. 1905,
s. 32.
–
FÖRVÄRVS-KÄLLA.
om ngt (särsk. värksamhet) som man utnyttjar (utövar) för att skaffa sig inkomster l. medel för sitt uppehälle; inkomstkälla; näringsgren; jfr -GREN. DALIN (
1852).
Äfven inom Helsingland utgöra jordbruk, skogshandtering och bergsbruk de förnämsta förvärfskällorna, de egentliga näringarna. VLS 74 (
1885).
Praktiska människor sökte slå mynt af .. (uppfinningen) och göra den till en förvärfskälla. 2UB 10: 380 (
1907).
–
FÖRVÄRVS-LYSTEN.
som har (starkt) förvärvsbegär. ALMQVIST Törnr. 3: 140 (
1850).
(Amerikanaren) är starkt förvärfslysten liksom han i allmänhet är intensiv i alla sina syften. KLEEN YDoodle 1: 32 (
1902).
–
FÖRVÄRVS-LYSTNAD.
(starkt) förvärvsbegär. –
FÖRVÄRVS-MÖJLIGHET ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. möjlighet att förtjäna pängar l. skaffa sig medel för uppehället; nästan bl. i pl. PT 1906,
nr 98 A,
s. 2. 200,000 judar
(förvisades) från det inre Ryssland till Polen, ett land, där förvärfsmöjligheter fattades dem.
2NF 37: 1098 (
1925).
–
FÖRVÄRVS-ODUGLIG ~⁰²⁰. (i sht i fackspr.)
som saknar förvärvsförmåga. AUERBACH (
1908).
–
FÖRVÄRVS-SLÖJD.
Allteftersom hemslöjdens alster omedelbart användas för husets behof eller tillverkas för afsalu, skiljer man mellan husbehofsslöjd och förvärfsslöjd. 2NF 25: 1497 (
1917).
–
FÖRVÄRVS-SYFTE.
i uttr. i förvärvssyfte. Bageri betecknar (bland annat) .. näringsdrift, som har brödberedning och försäljning i förvärfssyfte till (hufvudsaklig) uppgift. 2NF 2: 655 (
1904).
–
FÖRVÄRVS-SÄTT. särsk.
till 3 a: sätt att förvärva ngt. REUTERDAHL SKH II. 2: 642 (
1850).
Alla de i .. (jordabalken 1:1) uppräknade förvärfssätten ha det gemensamt, att äganderätten öfvergår från en person till en annan. BJÖRLING CivR 55 (
1906).
–
FÖRVÄRVS-VÄRKSAMHET ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. AB 1890, nr 35, s. 3. Biträder ena maken den andre i hans förvärvsverksamhet, njute han .. skälig ersättning för sitt arbete, om (osv.). SFS 1820,
s. 975.