FÖRSTÄRKNING förstær⁴kniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. ⁰³² (förstä'rkning WESTE), r. l. f., förr äv.
FÖRSTÄRKING l.
FÖRSTÄRKUNG,
f.; best. -en; pl. -ar. ( -ing 1534–1542. -ning 1543 osv. -ung 1551–1556 (: krigzförsterkungh)) [jfr t. verstärkung]
vbalsbst. till FÖRSTÄRKA. – särsk.
[FÖRSTÄRKNING 1]
1) till FÖRSTÄRKA 1. Ibland annet lather tu oss förstå vm thet Borckholms torns förstärckning. GR 15: 293 (
1543).
Utanför högkorets pilastrar, hvilka .. behöft .. en ansenlig förstärkning, ha grofva sträfpelare blifvit på nya grundvalar uppdragna. BRUNIUS Metr. 130 (
1854). – särsk. (
i sht i fackspr.)
konkret, om det varmed ngt förstärkes. STÅL Byggn. 2: 2 (
1834).
En vid hvardera röränden angjuten förstärkning på flänsen. TT 1872,
s. 118. UFlott. 3:
4 (
1906).
jfr BOTTEN-, METALL-FÖRSTÄRKNING m. fl. särsk. sjöt. stycke av segelduk som fastsys på ett segel på de ställen som behöva mera styrka l. äro särskilt utsatta för nötning. FRICK o. TROLLE 79 (
1872).
[FÖRSTÄRKNING 2]
2) till FÖRSTÄRKA 4: ökning, påökning; äv. konkret. En välbehövlig förstärkning i kassan. SCHULTZE Ordb. 4972 (
c. 1755).
WIESELGREN ÖBord 125 (
1882).
jfr KAPITAL-, KASSA-FÖRSTÄRKNING m. fl. – särsk. [FÖRSTÄRKNING 2.a]
a) till FÖRSTÄRKA 4 a. RO 1866,
§ 37.
[FÖRSTÄRKNING 2.b]
b) till FÖRSTÄRKA 4 b; ofta konkret, om hjälptrupper o. d.; särsk. mil. om styrka som insättes i l. bredvid en i strid invecklad trupp; äv. allmännare. Förbida någhen mere vndsethning oc försterking. GR 9: 379 (
1534).
Förstärkningh af infanteri skulle iagh giärna skicka eder. CARL XII Bref 255 (
1704).
Tillfälligt uppdrag att tjänstgöra s(å)s(om) förstärkning för p(ost)v(aktmästar)göromål. DÖSS o. LANNGE (
1915).
[FÖRSTÄRKNING 3]
3) (
†)
till FÖRSTÄRKA 5. Til riksens försterckung, icke til nachdeell, schada, förnedrung eller förderff. GR 22: 469 (
1551).
[FÖRSTÄRKNING 4]
4) till FÖRSTÄRKA 6. MÖLLER (
1807).
han kan .. till en kristalldetektor använda förstärkarelampor .. för förstärkning av de högfrekventa svängningarna
(m. m.).
ERIX EgenRadio 84 (
1923). – särsk.
[FÖRSTÄRKNING 4.a]
a) till FÖRSTÄRKA 6 b. Förstärkning af tonen. FOCK 1Fys. 270 (
1854). – särsk.
fotogr. till FÖRSTÄRKA 6 b slutet. NYBLÆUS Fotogr. 82 (
1874).
Förstärkning användes, om negativets mörkare partier äro för genomskinliga. 2NF 8: 997 (
1907).
[FÖRSTÄRKNING 4.b]
b) i sht språkv. till FÖRSTÄRKA 6 c; äv. konkretare. Förstärkningar av typen "splitter" (ny). ÖSTERGREN (
1924).
[FÖRSTÄRKNING 4.c]
c) (
†)
till FÖRSTÄRKA 6 d. Thill tess mere nåborlig wenskaps försterckning. GR 17: 624 (
1545).
Därs. 21: 386 (
1550).
Ssgr (i allm. till
1, i sht i fackspr.):
–
FÖRSTÄRKNINGS-ARBETE ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰. särsk. mil. jfr
FÖRSTÄRKA 1 slutet.
SCHULTHESS 1885.
ExInf. 1924,
2: 29.
–
(4 a slutet) FÖRSTÄRKNINGS-BAD fotogr. jfr BAD 1 c. Negativet .. kan .. förstärkas genom behandling uti det härför afsedda förstärkningsbadet. PriskurFotogrArtikl. 1900,
s. 18.
–
FÖRSTÄRKNINGS-BAND. särsk.
a) sjöt. på segel: lång o. smal förstärkningsduk. KONOW (
1887).
b) anat. Hvarje ledgång .. (är hos hästen) försedd med starka förstärkningsband, hvilka .. förena det ena benet med det andra samt stärka ledgången. BENDZ Hofbesl. 9 (
1866).
– (jfr
1 slutet)
FÖRSTÄRKNINGS-DUK.
sjöt. på segel; jfr -BAND a. FRICK o. TROLLE 100 (
1872).
På de ställen, der seglet blir utsatt för nötning och frestning, påsys dubbel segelduk, "förstärkningsdukar". NF 14: 817 (
1890).
– (
2)
FÖRSTÄRKNINGS-KARL. (
förr)
jfr -MANSKAP. KungörFörstärknMansk. 1811, s. A
4 a.
VexiöBl. 1812,
nr 2, s. 3.
– (
2)
FÖRSTÄRKNINGS-MANSKAP ~²⁰ l. ~⁰². i sht mil. EHRENADLER Tel. 663 (1723). särsk. (
förr)
om den styrka som enl. 1809– 10 års riksdags beslut skulle i händelse av krig uppbådas till arméns förstärkande i st. f. landtvärnet (år 1812 ersatt av beväringen). Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, Rörande FörstärkningsManskapet. 1811; i titeln). Utskrifning af 50,000 man Förstärknings-manskap, hvartil personer mellan 20 och 45 år, antingen frivillige, eller genom lottning skulle efter behofvet uttagas. KrigVAH 1834,
s. 66.
–
(4 b) FÖRSTÄRKNINGS-ORD.
språkv. LIDFORSS FrSpr. 310 (
1867).
Förstärkningsorden, adjektiven: .. själf .. egen. BRATE SvSpr. 105 (
1898).
–
(4 b) FÖRSTÄRKNINGS-PARTIKEL.
språkv. förstärkande partikel. LUNDELL 1893.
–
FÖRSTÄRKNINGS-PELARE.
byggn. Äro omfattningsmurarne ej tillräckligt starka såsom vederlag, så anlägges förstärkningspelare i hörnen. ROTHSTEIN Byggn. 425 (
1859).
–
FÖRSTÄRKNINGS-PLÅT.
DE RON o. VIRGIN I. 5–
7: 15 (
1887).
Som skydd mot förbränning och rost är sotskåpsbottnen (i lokomotivet) belagd med en förstärkningsplåt. LUNDBERG Lok. 48 (
1902).
–
FÖRSTÄRKNINGS-RING.
SPAK Handeldvap. 46 (
1889).
Man har .. på flera sätt sökt förstärka eldrören, vanligen genom att på lämpliga afstånd förse dem med fastnitade förstärkningsringar af vinkeljärn eller dylikt. LB 4: 120 (
1904).
– (
2)
FÖRSTÄRKNINGS-STADIUM.
bot. BotN 1887,
s. 213.
Med en blomväxts förstärkningsstadium förstås .. vanligen det utvecklingsstadium, hvarunder en ur frö framgången planta förbereder sig till blomning. SYLVÉN SvDikotyl. 1: 3 (
1906).
(Man) kan .. i de högre växternas lifslopp urskilja tre stadier: förstärknings-, förgrenings- och fortplantningsstadiet. SvBotT 1909,
Bih. s. 186.
– (
2)
FÖRSTÄRKNINGS-SÅDD.
landt. Förstärkningssådd .. afser att medels insådd af frö bättra upp en uttunnad gräsbrodd och fylla i fläckar, som helt och hållet blifvit bara. LBl. 1904,
nr 28, s. 2.