GALLERI gal¹eri⁴, sbst.¹, n. ((†) f. (l. m.?)
EKEBLAD Bref 2: 241 (
1661)); best.
-et l.
-t; pl.
-er ((†)
-en RAJALIN Skispzb. 28 (
1730),
PH 6: 4188 (
1756); == (
SPEGEL SalWijsh. 27 (
1711),
MeddslöjdF 1897,
1: 80)).
(förr äv. skrivet -rie, -r(i)j, -ry. Anm. I it. form användes ordet i SvBrlt. 1: 17 (c. 1700)) [liksom d. galleri, holl. galerij, t. galerie, eng. gallery, av fr. galerie, motsv. it. galleria; av ovisst ursprung. Anm. Bet. 1–7 torde vara utvecklade på utländsk botten]
[GALLERI.sbst1 1]
1) (
i sht i fackspr.)
långt o. smalt rum l. (vanl. övertäckt) gång vars ena långsida vilar på pelare; förr särsk. om sådan gång på yttre sidan av (förnämt) hus: portik; äv.: gång (i mur) l. plattform på större l. mindre höjd ovanför marken, läktare, empor; äv.: (praktfull l. elegant, lång) gång l. korridor l. passage; stundom övergående i bet. 4. Ett öfwertäkt gallery uthmedh slåtz muren tär fruntimbret kunde vara vthi. AntecknSaml. 295 (1654). År 1632. bygden galleriet på (Tyska) Kyrkians torn. Rüdling 75 (
1731).
En hög ringmur, hvarpå ett galleri är anbragdt för skyldtvakterna, omgifver (fängelset). OSCAR I Straff 62 (
1840).
WRANGEL ByggnH 14 (
1904). jfr
BÅG-,
EMPOR-,
KOLONN-,
KOLONETT-,
TORN-,
TVÄR-GALLERI m. fl. – särsk.
i mer l. mindre utvidgad anv. [GALLERI.sbst1 1.a]
a) i bärgvägg insprängd väg (med upptill bågformiga öppningar). NICANDER Minn. 1: 259 (
1831).
Tågen .. följa halsbrytande gallerier i tvärbranta bergväggar (genom Klippiga bärgen). HEDIN Pol. 2: 353 (
1911).
[GALLERI.sbst1 1.b]
b) i sht tekn., i överförd anv.: till skydd mot snö(skred) avsedd konstruktion (av bräder o. d.) över järnvägslinje l. annan väg; trätunnel. HEIDENSTAM Tank. 202 (
1899).
SJ 2: 318 (
1906). – jfr
SNÖ-GALLERI.
[GALLERI.sbst1 1.c]
c) (
i sht förr)
bef. [GALLERI.sbst1 1.c.α]
α) gång som vid minering l. kontraminering framföres under jord. CGYLDENHIELM (
c. 1640) i
HH 20: 341.
TÖRNGREN Artill. 4: 2 (
1794).
2NF 18: 606 (
1912). jfr
MAGISTRAL-,
MIN-,
TRANSVERSAL-GALLERI m. fl.
[GALLERI.sbst1 1.c.β]
β) täckt gång som anlägges vid gravanfall l. gravförsvar. RÅLAMB 8: 14 (
1691).
STURTZENBECHER (
1805).
BonniwrKL (
1924). jfr
GRAV-GALLERI m. fl.
[GALLERI.sbst1 1.d]
d) (
mindre br.)
bärgv. stoll l. ort i gruva; äv.: system av orter (gångar) i gruva, vanl. bestående av en huvudort med flera korta tvärorter. DALIN (
1852).
SVENONIUS Stenr. 80 (
1888).
2NF (
1908).
[GALLERI.sbst1 1.e]
e) metall. [GALLERI.sbst1 1.e.α]
α) i masugn: gasuttag som består av ett antal i ring anordnade öppningar i pipans övre del o. varigm gasen uttages till användning ss. hränslegas. JernkA 1878,
s. 95.
2UB 5: 332 (
1902).
[GALLERI.sbst1 1.e.β]
β) i martinugn: anordning för tillförsel av gas o. luft, bestående av i jämnhöjd anbragta gluggar (vanl. tre för gas o. två för luft). 2UB 5: 379 (
1902).
[GALLERI.sbst1 1.f]
f) skeppsb. på (krigs)fartyg i sht från äldre tid: i aktern anbragt utbyggd gång, vanl. inredd för fartygschefens räkning; äv. om dylik gång anbragt på vardera låringen. Falskt l. blindt galleri, snideri l. målning som imiterar utbyggt galleri. RAJALIN Skiepzb. 28 (
1730).
PH 6: 4188 (
1756).
DALMAN (
1765).
BJÖRKMAN (
1889).
[GALLERI.sbst1 2]
2) i teater l. liknande lokal: benämning på den högst belägna, sämsta o. minst värderade avdelningen av åskådar- l. åhörarplatserna, förr stundom äv. om (de sämre) parkettplatserna framför logerna; äv. (i sht i fråga om utländska förh.) om åhörarläktare i riksdag o. d. Sitta l. ha sin plats (uppe) på galleriet. KLING Spect. T 4 b (
1735).
När sen ouvertur'n begynnes, / Jag på galleriet synen. NORDFORSS Theat. 20 (
1799).
ANDERSSON (
1845).
[GALLERI.sbst1 3]
3) i överförd anv. av 2: publiken på galleriet (i teater o. d.); ofta med föraktlig bibet.; äv. bildl.: den breda l. sämre publiken i allm., massan. Galleriet applåderade hans fadda kvickheter. Spela l. tala för galleriet, äv.: söka slå an på massorna (gm att vädja till deras lägre instinkter).
Hell dig! Galleriets vän, / Du dess utkorade genie. THORILD (Hans.) 1: 197 1784;
om Kellgren). PT 1908,
nr 20 A, s. 3.
[GALLERI.sbst1 4]
4) [bet. snarast utvecklad ur bet.: korridor, förbindelsegång (se l) o. stundom icke skarpt skild från denna]
(
i sht i fackspr.)
vanl. i större, förnämare byggnad: stor(t), lång(t) o. smal(t) rum l. sal l. hall, avsett (avsedd) till praktrum o. ofta prydt (prydd) med tavlor l. dyrbara böcker (jfr 5. Karl XI:s galleri, förr kallat Stora galleriet (i Sthms slott). Ändlöst galleri, sal med speglar anbragta så, att rummet synes fortsätta i oändlighet. SvBrIt. 1: 52 (
c. 1700).
Hans Maj:ts Thron, som war 8 steg uphögd, war på ändan af Galleriet. BerPersSändebAudience 1715,
s. 3. Hans första målningar kunna sättas i Galerier, men de sednare knappast i förstugor. CGTESSIN (
c. 1765) hos
EHRENHEIM Tess. 367; jfr
GALLERITAVLA. Rum af mer än 225 qv. alnars grundyta benämnas Salar och Gallerier, då de äro fyra eller fem gånger längre än breda.
STÅL Byggn. 2: 20 (
1834).
BonnierKL (
1924). jfr
SPEGEL-GALLERI.
[GALLERI.sbst1 5]
5) [bet. utvecklad ur 4]
till förvaring o. utställning av konstalster (målningar l. skulpturer o. d.) avsedd större sal l. byggnad; (konst) museum; äv.: i dylik sal l. byggnad förvarad samling av konstalster; tavel- l. skulptursamling. SvBrIt. 1: 6 (
c. 1700); möjl. till
4. LINDFORS (
1815). Kongl. Muséum med dertill hörande galerier.
SFS 1840,
nr 14, s. 7.
NYBLOM i
3SAH 5: 86 (
1890). bildl. Men hernest hoppas jag at Ph'ebi wäna Syster Skal tekklas wjsa mig the Saker som ä rara / Uti Guds Gallerj.
SPEGEL GW 165 (
1685). jfr
ANTIK-,
BILDER-,
KONST-,
MÅLNINGS-,
NATIONAL-,
SKULPTUR-,
TAVEL-GALLERI m. fl. – särsk.
om samling av porträtt(målningar) av personer som i ngt avseende höra tillsammans (gm att tillhöra samma tidpunkt l. samma land l. samma yrke osv.); ofta oeg.: i bokform osv. utgiven samling av porträtt. Svenska, västfaliska galleriet (på Gripsholm). ANDERSSON (
1846).
jfr BILDER-, PORTRÄTT-GALLERI. [GALLERI.sbst1 6]
6) i överförd anv. av 5 slutet: samling l. serie av personskildringar l. minnen l. tilldragelser l. dyl. Minnenas galleri. Så kalla någre Scribenter deras böcker eller samlingar af skrifter galerien. MÖLLER 1745;
under galerie).
Man kaste .. en blick på det galleri af kämpar, som Vilkina Saga .. framställer! GEIJER I. 3: 423 (
1817).
SvD(A) 1927,
nr 349, s. 6. jfr
PERSON-GALLERI m. fl.
[GALLERI.sbst1 7]
7) (
i fackspr.)
överviket ornament på möbel l. annat snickeriarbete l. å silverarbete. DALIN 1852.
MeddSlöjdF 1897,
1: 80.
[GALLERI.sbst1 8]
8) (
†)
galler(liknande skydd); räcke. I Biblioteket är nu hela galleriet upsat. RUDBECK Bref 5 (
1662).
SERENIUS (
1741). jfr
JÄRN-,
STÅLTRÄDS-GALLERI m. fl.
Ssgr A
–
(i f) GALLERI-BOTTEN. (
förr)
skeppsb. golv i galleri å fartyg. UGGLA Skeppsb. SvEngLex.
13 (
1856).
LUNDELL (
1893) .
–
(1 f) GALLERI-BÅGE. (
förr)
skeppsb. den övre delen av galleri å fartyg. WITT Skeppsb. 72 (
1858).
LUNDELL (
1893).
– (
1)
GALLERI-SKOG.
[termen bildad av den italienske upptäcktsresanden
C. PIAGGIA (†
1882); jfr d.
galleriskov, t.
galeriewald]
geogr. skog som liknar s. k. regnskog, men växer längs vattendrag i regnfattig trakt o. i vilken trädkronorna ofta bilda galleriliknande gångar. NF 19: 72 (
1895).
–
GALLERI-SMIDE.
(
†)
ett slags smidesjärn som tillvärkades i sänken av annan sektion än rund (o. var avsett till listjärn på balkonger o. d.); jfr GALLER-JÄRN 2. RINMAN Jernförädl. 153 (
1772).
DALIN (
1852) .
– (
8)
GALLERI-STOL. (
†)
med galler försedd kyrkbänk. Den olageliga Gallerie-stolen på manfolksraden. VDAkt. 1759,
nr 187.
–
(1 f) GALLERI-TASK -TASKA . (
förr)
skeppsb. under galleribottnen befintlig rundad träfyllning avsedd att avvända skvalpsjöar. UGGLA Skeppsb. SvEngLex. 13 (
1856).
SCHULTHESS (
1885) .
–
GALLERI-TAVLA.
särsk.
konst. tavla av det värde (l. den storlek) att den förtjänar (resp. endast får) plats i ett galleri: museitavla. (Liljefors' målningar) äro galleritaflor nästan allesamman. SD(L) 1901,
nr 572, s. 5.
–
GALLERI-UGN. (
†)
[GALLERI-UGN.ssg 1]
1) bef. till 1 c α: anordning för anbringande av mina vid ändan av ett galleri. Krig VAT 1856,
s. 634.
[GALLERI-UGN.ssg 2]
2) [förvanskning av GALÄRUGN]
kem. o.
tekn. ==
GALÄR-UGN.
RINMAN 1: 1006 (
1788).
–
GALLERI-VÄRK,
n. (†) gallervärk. En stoor Trägårdh .. med rött Galleriewerck omkring. BoupptRArk. 1679.
B
(
†):
–
(1 c β) GALLERIER-TRAVERS bef. med skottgluggar försedd välvd gång, anordnad innanför klädmuren (den inre muren) av en torr fästningsgrav för dennas beskjutning. RÅLAMB 8: 52 (
1691).