© Svenska Akademien. SAOB spalt: G72; tryckår: 1928
(Observera att webbversionen av SAOB på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 11/9 2014). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningsformer av uppslagsorden.)
GALÄR galä⁴r l. -æ⁴r l. (i sht ss. första led i ssgr) -e⁴r (gale'r (öp(pet) e) WESTE; galä'r DALIN), r. (m. SvTyHlex. (1851), LUNDEL; f. SAHLSTEDT, BERNDTSON (1880)); best. -en, äv. -n; pl. -er (() -or CAEHRENSVÄRD Brev 1: 155 (1788)). ( gal(l)er(e) (-ér, -ére, -èr, -ère) c. 1700–1922 (: galérkaggar). galeir AAHÜLPHERS (1760) i BtVLand 2: 119 (: Galeirer, pl.). galär 1741 (: galäresquadern) osv. galerer 1789 (: Galerern, best.). gallerare, pl. CAEHRENSVÄRD Brev 1: 185 (1789))
[liksom ä. d. galere, t. galsere, av fr. galère, efter it. galera, till ä. it. galea, galia (se GALEJA)]
(i fråga om ä. förh.) benämning på olika slags med både åror o. segel framdrivna fartyg.
[GALÄR 1]
1)
om ett slags i Medelhavet från medeltiden till 1700-talet brukade (krigs)fartyg. En galere av 300 Remiges (dvs. roddare). SvBrIt. 1: 42 (c. 1700). 2UB 9: 511 (1906). – särsk.
[GALÄR 1.a]
a) om sådana i medelhavsländerna brukade (krigs)fartyg som roddes av slavar l. straffångar; ofta i sådana uttr. som döma l. sända (förbrytare) till galärerna. DALIN Arg. 1: 113 (1733, 1754) (Straffet att) afgå till Galererne .. kan anses för equivalent med vårt fästningsstraff. LÖWENHIELM Corr. Bil. 1 (1826). ELINT (1906). – särsk. (föga br.) bildl., i sht i uttr. ro ( l. i) galären, utföra mödosamt arbete. Jag vore nöjd att arbeta lagom, men jag ror Galeren. JGOXENSTIERNA Dagb. 186 (1771). HAGBERG Benavente 65 (1922).
[GALÄR 1.b]
b) i oeg. anv., om antika krigsfartyg, i sht romarnas uniremer, biremer, triremer osv. EBERHARDT AllmH 1: 181 (1766). NYBLOM Wallace BenHur 1: 130 (1924).
[GALÄR 2]
2) om under 1700-talet o. in på 1800-talet i Norden använda örlogsskepp med ringa djup, 20–30 par åror, 2 l. 3 master o. latinsegel, lätt artilleribestyckning o. en besättning av 200–300 man; i pl. äv. ss. sammanfattande benämning på grundgående fartyg i motsats till den sjögående flottan. CRUSENSTOLPE Tess. 4: 237 (i handl. fr. 1713). Fiendens fartygh veko undan och lämnade effter sigh 2 gallerer. CARL XII Bref 171 (1717). PH 6: 4193 (1756). Galerer bli oss oumgängelige. AEHRENSVÄRD PVetA 1766, s. 16. SNOILSKY 2: 172 (1881). jfr AMIRALS-, CHEFS-, HALV-, HEL-, HÄST-GALÄR m. fl. – särsk. i oeg. anv. om galejor o. andra i Norden under medeltiden o. början av nya tiden använda (mindre) fartyg. DALIN Hist. 2: 324 (1750). 2NF 9: 679 (1908). STENFELT (1920).
Ssgr(i allm. i fråga om ä. förh.): (2)
GALÄR-BYGGMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. SthmHCal. 1762, s. 67.
– (2) GALÄR-ESKADER. sjömil. 2RA III. 1: 679 (1734). ODHNER G3 1: 475 (1885).
– (2) GALÄR-FLOTTA, r. l. f. NORDBERG C12 2: 437 (1740). KrigVAT 1845, s. 580.
(2?) GALÄR-KAGGE. (numera mindre br.) sjöt. vattenkagge rymmande nära 20 liter. ReglVirkeslsfv. 1825, tab. 4. SFS 1922, s. 333.
– (1) GALÄR-SEGEL. sjöt. högt, triangulärt, med långt spri försett o. urspr. i sht på galärer användt segel: latinsegel. WIKFORSS 1: 607 (1804). SMITH (1899).
– (2) GALÄR-SKJUL. vid strandbrädd uppfört skjul avsett till skydd för galärer o. mindre fartyg. PH 6: 3885 (1756). 2NF (1908).
(1 a, b) GALÄR-SLAV. straffl. krigsfånge l. slav som dömts l. tvingats att, fastgjord med kedjor, (vissa år) tjänstgöra ss. roddare på galärer; äv. allmännare: (fransk) tukthusfånge. HUMBLA Landcr. 288 (1740). HEDBERG Kipling Konster 98 (1898).
(1 a) GALÄR-STRAFF. straffarbete som avtjänas gm rodd på ngn galär; jfr -SLAV. SC 2: 76 (1821).
– (1) GALÄR-UGN.
[jfr d. galejovn, eng. galley o. fr. galère i motsv. anv.]
() kem. o. tekn. långsträckt ugn i vilken ett stort antal retorter samtidigt uppvärmas vid sakta eld o. som gm de åt båda sidor utskjutande retorthalsarna påminner om en galär med åror; jfr GALLERI-UGN. BERZELIUS Kemi 1: 449 (1808). UB 4: 558 (1873).
– (2) GALÄR-VARV. varv för byggnad, upphalning o. reparation av galärer o. mindre fartyg; särsk. i sg. best. (numera ss. nom. propr.) om en viss del av Djurgården i Sthm som 1752 inrättades till varv för flottans galärer. KrigVAH 1822, s. 89. SFS 1901, Bih. nr 4, s. 19.