GALEJA galäj³a², äv. ⁰⁴⁰ (gale'ja WESTE; galä`ja DALIN), r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. GALEJ galäj⁴, sbst.², r. (l. f-); best. -en; pl. -er; förr äv. GALEE, r. l. f.; best. -en; pl. -er (pl. best. galerne KKD 4: 180 (1712)); förr äv. GALEJDE, f.; best. -en; pl. -er (== (GR 21: 277 (1550))). ( gal(l)eja (-eija, -äga) SCHRODERUS HoffWäck. 305 (1616) osv. gallegionn, oblik kasus best. TbLödöse 132 (1589). galej (-ey) 1729 osv. galei(j)e 1542–1551. -ejer o. d., pl. 1539 osv. galee 1542–1740 (: Galeer, pl.). galien, best. c. 1585, galierne, pl. best. c. 1585. galieyer, pl. c. 1585. galejde o. d. 1543–1556 (: gaheijder, pl.). gallleijien, best. SUFinlH 2: 210 (1605). Anm. Under 1700-talet hållas orden g a l e j och g a l ä r icke alltid strängt skilda; sålunda är formen g a l e e r hos DALMAN 22 f. (1765) både sg. o. pl.) 1) (i fråga om ä. förh.) benämning på fartyg som drevos med både segel o. åror.

[GALEJA 1.a]

a) galär (se d. o. 1; urspr. om ett slags i medelhavsländerna från 1100-talet använda snabbseglande galärer med blott en rad roddarbänkar o. en i främre delen av fartyget uppsatt mast. Kyrkoh 1909, MoA. s. 57 (1539). De mindre fartygen (i den turkiska flottan) .. bestodo af (bl. a.) stoora galejor, 250 mann med schlawar och alt manskap. KKD 5: 226 (1711). Vilia Franca, en god hamn . ., hvarest Hertigen hafver sina Galleyer. LENÆUS Hübner 164 1738; uppl 1763: Gallerer). UB 7: 280 (1874). jfr AUXILIÄR-GALEJA. b) om ett slags i sht från 1540-talet till 1700talets början i norra Europa (ofta ss. krigsskepp) brukade mindre (skärgårds)fartyg; ss. örlogsfartyg sedermera ersatta av den större fartygstypen galärer (se d. o. 2. GR 14: 98 (1542). K. M:tz skep och galeijder. Därs. 25: 23 (1555). Jagten .. drifwer wederilingen fortare, än årarne Galeyan. SCHRODERUS Comenius 464 (1699). 6 galleer om 12 par åhror hvardera. BFinlÖ 1: 101 (1704). BIURMAN Brefst. 138 (1729). En stor hop Soldater .. tågade åt Stockholm, där at gå på Galejerna. LINNÉ Öl. 13 (1745). TOPELIUS Planet. 2: 173 (1889). 2) i utvidgad anv. a) (numera föga br.) om olika i sht under forntiden i Medelhavet brukade fartyg. Jes. 33: 21 (Bib. 1541). PERINGSKIÖLD Hkr. 1: 670 (1697). Med galejan de nu på de fuktiga vägarne foro. JOHANSSON Homll. 1: 312 (1846). JANZON Cat. 2: 1 (1891). b) (vard., skämts., mindre br.) båt, skuta. STURZEN-BECKER 2: 70 (1841, 1861) De galejor, som (pojken) hade låtit segla i landsvägsdiket. LAGERLÖF Helg. 1: 114 (1906). 3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2. Vår värld hon är ett haaf, jord-klotet en galleija. LILLIENSTEDT Vitt. 278 (1689). KARLFELDT FridLustg. 38 (1901). – särsk. a) BODING Mick. 42 (1741); Molières uttr. återgår på: que diable aller faire aussi dans la galère d'un turc? CYRANO DE BERGERAC Pédant joué, akt 2, scen 4] i sådana uttr. som vad skulle l. hade min son på galejan att göra? varför försökte (han l.) du (sig resp.) dig på det vågstycket, varför kastade du dig i den leken, vad hade du där att göra? (med bibet.: det är din egen skuld att det gick dig illa). Min son på galejan. WALLENBERG 1771; boktitel). Hvad göra hade du min Son på Ga-iej-an. DA 1771, nr 12, s. 2. TAVASTSTJERNA (c. 1894) hos SÖDERHJELM Tavaststj. 249. b) (†) om fruntimmer: "skrälle" l. dyl. Skynda dig, Lotta, och väggarna feja, / Rör föttren, din gamla galeja! BELLMAN 3: 251 (1790).