GARNISON gar¹nisω⁴n, r. (m. NORDBERG C12 1: 201 (i handl. fr. 1701), LUNDELL); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. == (RP 11: 512 (1646) osv.); pl. -er. ( cardi-1644. garde-, gardi- 1622–1644. garni- 1613 osv. guardi-, gv- 1661–1710. guarni-, gv- 1629–1779. guerni- 1636. -son (-sån) o. d. 1613 osv. -soun 1632)

[liksom dan. o. t. garnison (ä. t. guarnison, gv-) av fr. garnison (jfr it. guarnigione), eg.: ngt som skyddar, till garnir (se GARNERA, v.²); formerna på gardbero på anslutning till GARDE (l. GARD)]

[GARNISON 0]

i sht mil. urspr.: truppstyrka förlagd i befäst ort till dennas försvar; sedermera vanl. sammanfattande benämning på två l. flera truppförband förlagda i obefäst ort; äv. (i sht förr, i ssgr o. avledn. GARNISONERA) om värvade, i ständig tjänstgöring varande truppförband i motsats till indelta, å rotar o. rusthåll förlagda; äv. övergående i bet.: förläggning (se d. o. 1 a), ävensom

[jfr motsv. anv. i fr. m. fl. språk; ytterst förkortning av fr. ville de garnison]

(numera knappast br.) i bet.: garnisonsort. Förlägga (en) garnison i en fästning. OxBr. 9: 26 (1622). (Jag hoppas) att dätt (dvs. ammunition m. m.) skall vara uthij dänne gardeson så väll bevaratt, som uthij någon af de andra. Därs. 576 (1626). Rijgiske guarnisonen. RP 6: 573 (1636). Fredricshamn (fordrar) .. åtminstone en garnison af 7 till 8000 man. HSH 7: 321 (1742). Den småaktiga tjensten i garnison. HAMILTON MilUnd. 11 (1842). Stockholms garnison. DE GEER Minn. 2: 8 (1892). ÖSTERGREN (1924). – särsk. (numera föga br.) i uttr. ligga i l. förlägga i garnison, tjänstgöra resp. förlägga l. beordra ss. (medlem av) garnison. Thett krigzfolch här udi Nougorden (dvs. Novgorod) i garnison liggie. OxBr. 5: 46 (1613). The andre öfrige folket ladhe han i gardison. HH 20: 249 (c. 1635). ÖSTERGREN (1924).

Ssgr(i sht mil.):

(†):

– GARNISON-LÄGARE.

[jfr fsv. lægha, f., læghe, n., liggande]

soldat som (sedan lång tid) ligger i garnison o. därför blivit mindre lämpad för rörligt krig. Soldaterne, som .. äre (i Östersjöprovinserna), dee äre för gamble guarnisonlägare. RP 11: 393 (1646).

– GARNISONS-BAGARE. (förr) Gvarnizons bakare i Malmö. BoupptSthm 1681, s. 213 a Bil. (1680).

– GARNISONS-FOLK. (numera bl. tillf.) till garnison hörande personal, i sht manskap. LReg. 427 (1662). VFl. 1908, s. 142.

– GARNISONS-FÄLTSKÄR ~⁰², äv. ~²⁰. (förr) PJBERGIUS IVetA 1758, s. 243.

– GARNISONS-FÖRSAMLING. militärkyrkoförsamling. a) (förr) exterritoriell sådan (ss. de gm riksdagsbeslut 1925 upplösta församlingarna vid Svea livgarde m. fl. regementen i Sthm). SP 1779, s. 307. b) territoriell sådan (församlingen å Karlsborg). IllSv. 1: 317 (1882).

– GARNISONS-KNEKT. (numera bl. tillf., skämts.) soldat tillhörande en garnison. FortifOrdn. 1695, 5: 1. SCHYBERGSON FinlH 1: 487 (1887).

– GARNISONS-KOMMENDERING. (i sht förr) dels abstrakt: beordrande av (indelt) trupp till garnisonstjänstgöring; dels konkret: till garnisonstjänstgöring beordrad (indelt) trupp. KrigVAT 1835, s. 153. 2NF 9: 761 (1908).

– GARNISONS-LIV. Det tråkiga och enformiga garnisonslifvet. Snällp. 1848, nr 47, s. 3. bildl. Det lärda garnisonslif som .. (universitetsläraren) förer. GEIJER I. 6: 285 (1844).

– GARNISONS-MEDIKUS. (†) läkare vid truppförband hörande till garnison. CollMedP 28/4 (1686). 2NF 33: 752 (1922; i fråga om förh. på 1760-talet).

– GARNISONS-MÅL. (förr) (fyrkantigt tunn)mått användt vid mottagande l. utlämnande av spannmål för garnisons räkning. Circa 80 Tunnor Spannmål, Garnizons-Mål, är till salu. DA 1824, nr 22, s. 2. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 1, Bil. nr 4, s. 7.

– GARNISONS-OFFICER(ARE). officer vid truppförband hörande till garnison. FortifOrdn. 1695, 8: 3. DE GEER Minn. 2: 83 (1892).

– GARNISONS-ORT. Fästnings- och Garnizons-orterne. SFS 1832, s. 195. Ystad .. Garnisonsort för Skånska dragonregementet. NYSTRÖM SvGeogr. 262 (1895).

– GARNISONS-PASTOR. för garnison i dess helhet anställd prästman. NerAlleh. 1886, nr 122, s. 2. SFS 1920, s. 960. - -PREDIKANT. (numera knappast br.) jfr -PASTOR. KKD 11: 154 (1710). WoH (1904).

– GARNISONS-REGEMENTE. (†) till garnison hörande regemente; ofta motsatt: indolt regemente. 2RARP 4: 528 (1727). Våra Garnisons-Regementer, (dvs.) vår egentliga stående armé. Krig VAH 1824, s. 22. KINDBLAD (1871).

– GARNISONS-SJUKHUS ~⁰², äv. ~²⁰. militärsjukhus inrättat på (större) garnisonsort. AdP 1810, VI. 2: 489. SFS 1909, Bih. nr 72, s. 6.

– GARNISONS-STAD. jfr -ORT.

– GARNISONS-TJÄNST. den tjänstgöring inom en garnison som avser för truppförbanden gemensamma ändamål, ss. vaktgöring o. beredskap, handräckningar o. ordonnanstjänstgöring samt ordningens upprätthållande. Göra garnisonstjänst. WESTE 1807. 2NF 9: 761 (1908).

– GARNISONS-TJÄNSTGÖRING ~⁰²⁰. SFS 1841, nr 54, s. 3. SYLWAN SvLit. 115 (1903).

– GARNISONS-TRUMMA, r. l. f. (tillf.) Han bullrar som en ostämd garnisons-trumma. KEXÉL 1: 234 (1789).

– GARNISONS-TRUPP(ER). till garnison hörande tiupp(er); äv.: trupp(er) uteslutande avsedd(a) för garnisonstjänst. KrigVAT 1846, s. 373. NF 5: 900 (1882).

– GARNISONS-VED. (förr) (Kommendanterna hava haft) sig den rättighet tillagd, att af hvarje vedlass, som till Staden införes, för att säljas, erhålla ett vedträd, under namn af Garnizonsved. BtRiksdP 1815, 5: 615.

Avledn..:

– GARNISONERA , v., -ing. mil.

[GARNISONERA.avl 1]

1) intr.: utgöra besättning l. garnison; numera nästan bl., föga br., i p. pr. JournLTh. 1812, nr 25, s. 4. De i Sarik-kol-dalen garnisonerande kineserna. HEDIN GmAs. 1: 257 (1898). 2NF 9: 761 (1908).

[GARNISONERA.avl 2]

2) tr. a) med avs. på trupp: förlägga (ss. garnison); ofta i p. pf. Krig 1808–09 1: 148 (1890). De garnisonerade truppernas öfningar. TINGSTEN o. HASSELROT 15 (1902). Upplands infanteriregementes garnisonering. 2NF 30: 1219 (1920).

[GARNISONERA.avl 2.b]

b) (†) med avs. på ort: förse med garnison, förlägga garni son i. (Ingen feodalherre hade en stående här) hvarmed han kunnat garnisonera en stad, där han ville upprätthålla sin auktoritet. RYDBERG KultFörel. 5: 295 (1887). NF 20: 38 (1896).

– GARNISONIST , m. (†) militärperson hörande till garnison. 300 man Guarnisonister. HA 9: 199 (i handl. fr. 1743). MalmöT 1898, nr 617, s. 3.