GERILLA geril³a², äv. (med anslutning till det sp. uttalet) geril³ja², r. (l. f.); best. -an; pl. -or l. (numera föga br.) med sp. pl. -as (PALMÆR Eldbr. 202 (c. 1840; uppl. 1886), Ekbohrn (1904)). ( gerilja LoW (1889). gerilla c. 1850 osv. guer(r)illa 1815–1916) [liksom d. guerilla av sp. guerrilla, eg.: litet krig, diminutivum till sp. guerra, krig (motsv. fr. guerre); urspr. ett germanskt ord (jfr VÄRJA)]
[GERILLA 1]
1) i sht i pl., og. om de beväpnade band som kämpade mot fransmännen i Spanien
1808–14; om irreguljära trupper som kämpa mot en övermäktig fiende gm bakhåll, uppsnappande av konvojer o. d.; friskara, frikår.
Pastor, en f. d. Chef under Mina, samlar en talrik korps af fordna Guerillorna. AJourn. 1815,
nr 133, s. 3.
Grekiska Guerillorna. VexiöBl. 1824,
nr 10, s. 3.
KLERCKER Cuba 362 (
1899).
[GERILLA 2]
2) (
mindre br.)
gerillakrig. 3SkånS III. 2: 1 (
1896).
Denna klarsynta uppskattning af guerillans, "det lilla krigets", strategiska värde. CEDERSCHIÖLD Erikskr. 247 (
1899).
Ssgr(i sht till
1):
A
–
GERILLA-BAND.
VexiöBl. 1825,
nr 18, s. 2.
–
GERILLA-CHEF.
SC 2: 12 (
1821).
– (jfr
2)
GERILLA-KRIG.
"det lilla kriget", småkrig, friskarekrig. Organisera .. (neapolitanerna) blott ett dugtigt guerilla-krig à l'espagnole, så skall jag förlåta dem att de bli slagna i alla bataljer. GEIJER I. 8: 456 (
1821).
SvH 5: 533 (
1906).
bildl. SvLittFT 1833, sp.
320. Kejsarinnan Augustas "ständiga guerillakrig mot Bismark, hvilken som personlighet var hennes afsky".
AB 1890,
nr 6, s. 3.
B
(
†):
–
GERILLAS-FEJD.
BL 14: 322 1847;
bildl.).