© Svenska Akademien. SAOB spalt: G358; tryckår: 1928
(Observera att webbversionen av SAOB på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 11/9 2014). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningsformer av uppslagsorden.)
GETING je³tiŋ², förr äv. GETINGE, i bet. 1 m. l. r., i bet. 2 r.; best. -en; pl. -ar ((†-a STIERNHIELM Herc. 256 (1658, 1668); -er STIERNHIELM Herc. 185 (1648), HERMELIN BrefBuarck 127 (1707). ( geetinck c. 1580. geting (gjet-) 1538 osv. getinge c. 1645 (: Getingeboo), 1728, 1843 (: getinge-smal). gett(h)ing 1619 (: getthinga bodet)– 1771)
[fsv. getunger, motsv. ä. d. geding, isl. geitungr; avledn. av GET. Insekten har erhållit detta namn på grund av formen på antennerna, vilka likna bockhorn; jfr d. gedehams]
[GETING 1]
1) (individ av) insektfamiljen Vespidæ inom ordningen steklar, särsk. släktet vespa Lin.; oftast om (individ av) arterna Vespa vulgaris Lin., vanlig geting, o. Vespa erabro Lin., bålgeting; jfr VESPING. Stungen av en ilsken getitng. VarRer V 53 (1538). Ther til skal Herren tin Gudh senda ibland them (dvs. fienderna) getingar. 5Mos. 7: 20 (Bib. 1541). Getingar, och Bolgetingar hafwa en swåra hwassan gadd. SCHRODERUS Comenius 220 (1639). STUXBERG o. FLODERUS 1: 426 (1900). Jag är arg som en geting. ENGSTRÖM 5Bok 3 (1910). jfr ARBETS-, BÄL-, DOLK-, JORD-, MURAR(E)-, ROV-, RÖD-GETING. – särsk. bildl. om person, med tanke på getingarnas ilska o. retlighet o. giftiga gadd. Så snart man rörer sig, så blifver friction, och ofta sticker en liten getting ett farligt sår. LINNÉ Bref I. 2: 189 (1754). (Beskow) var känslig för dessa litterära ormbett, ja, äfven för getingarnas näsvisheter. WIRSEN i 3SAH 12: 372 (1897). ("Arg. biggans") far afråder friaren från att gifta sig med denna "arga geting". BJÖRKMAN Chaucer 197 (1906).
[GETING 2]
2)
[eg. bildl. anv. av 1; jfr motsv. anv. av RISP samt av d. kradser]
(vard., mindre br.) sup. SöndN 1896, nr 41, s. 4. Göm inte flaskan, Lotta – ja kan behöva mej en geting mä. TurÅ 1915, s. 110.
Ssgr (till 1):
A
GETING-ART. i sht zool. THORELL Zool. 1: 271 (1860).
GETING-BI.
[ifrågavarande insekter erinra till det yttre om getingar]
zool. (individ av) det till de parasitiskt levande bina hörande släktet Nomada Fabr. 2NF 19: 1135 (1913). BonnierKL 1924; med hänv. till snyltbin).
GETING-BILLA l. -BYLLA l. -BYLA. ( geting- 1732 osv. getinge- 1665) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) getingbo. GRUBB 565 (1665). EKSTRÖM Mörkö 84 (1828). ÖS TERGREN 1924; angivet ss. "landsdelsord").
GETING-BO, n. ( geting- 1738 osv. getinga- 1619c. 1645. getinge- c. 1645–1753. getings- 1834–1846) särsk. om av ett klotformigt pappersartat omhölje omgivet bo som bygges av vissa getingarter. BULLERNÆSIUS Lögn. 446 (1619).
särsk.
[GETING-BO.ssg 2.a]
a) om samlingen av getingar i ett getingbo. När en omsvängd käpp ibland, / Med träffadt slag af dugtig hand, / Ett Geting-bo i svärmning bringar. LEOPOLD 2: 398 (1815).
[GETING-BO.ssg 2.b]
b) mer l. mindre bildl. Sticken icke på Gettinge Boet: Giuter icke Olia på Elden. FERNANDER Theatr. 239 (1695). Af sin sega envishet lockades Napoleon . . att hålla handen kvar i det mexikanska getingboet. LAURIN Våld 157 (1910). Korruptionens getingbo. HÖGBERG Utböl. 2: 186 (1912).
GETING-BÖLE. () == -BO. LIND (1749).
GETING-GADD. ANDERSSON GrDram. 273 (1885, 1910)
GETING-HONA. (geting- 1837 osv. getinge- 1771) LINNÉ Bref I. 2: 333 (1771). Getinghonorna fastklibba ett ägg upp uti basen af hvarje cell. DAHLBOM Insekt. 270 (1837).
GETING-JÄRN. bärgv. mycket blåsigt vitt tackjärn med låg kolhalt. JernkA 1842, s. 373. UB 4: 89 (1873). TT 1902, K. s. 92.
GETING-LARV.
GETING-MIDJA. (ngt vard.) oeg., i fråga om kvinna: mycket smal midja. AUERBACH (1908). Bourgets hjältinnor ståta allesammans med yppiga höfter nedanför den obligatoriska långa getingmidjan. KLEEN Kvinn. 237 (1910).
GETING-SAMHÄLLE ~⁰²⁰. samhälle av getingar; jfr BISAMHÄLLE. UVTF 35: 46 (1886).
GETING-SMAL. ( geting- 1879. getinge- 1843) (ngt vard.) mycket smal (om livet). Fröken Julie (var med på slädpartiet), med .. så trång sidenpels, att hon var lika getinge-smal som på balerne. KNORRING Förh. 1: 228 (1843). Den mörka getingsmala skönheten hos moster. FRÖDING Brev 13 (1879).
GETING-STICK. ( getings- 1886) (i sht vard.) == -STYNG. UHRSTRÖM Hemläk. 862 (1886).
GETING-STYNG l. -STYGN, äv. -STING. ( geting- 1791 osv. getinga- 1749. getings- 1888) ofta bildl. LIND (1749; under wespen-stich). Hans finkänsliga, af småsinnets och orättvisans getingsting så lätt sårbara själ. CYGNÆUS 2: 141 (1858).
B
(numera bl. bygdemålsfärgat):
GETINGA-BO,
GETINGA-STYNG, se A.
C
():
GETINGE-BILLA,
GETINGE-BO,
GETINGE-HONA,
GETINGE-SMAL, se A.
D
(föga br.):
GETINGS-BO, se A.
GETINGS-LIV. klänningsliv som är ytterligt trångt i midjan; äv.: getingmidja. Debay ModVexl. 60 (1859). TAMM SammanssOrd 62 (1900).
GETINGS-STICK,
GETINGS-STYNG, se A.