GETING je³tiŋ², förr äv. GETINGE,
i bet. 1 m. l. r., i bet. 2 r.; best. -en; pl. -ar ((†-a STIERNHIELM Herc. 256 (1658, 1668); -er STIERNHIELM Herc. 185 (1648), HERMELIN BrefBuarck 127 (1707). ( geetinck c. 1580. geting (gjet-) 1538 osv. getinge c. 1645 (: Getingeboo), 1728, 1843 (: getinge-smal). gett(h)ing 1619 (: getthinga bodet)– 1771) [fsv.
getunger, motsv. ä. d.
geding, isl.
geitungr; avledn. av
GET. Insekten har erhållit detta namn på grund av formen på antennerna, vilka likna bockhorn; jfr d.
gedehams]
[GETING 1]
1) (individ av) insektfamiljen Vespidæ inom ordningen steklar, särsk. släktet vespa Lin.; oftast om (individ av) arterna Vespa vulgaris Lin., vanlig geting, o. Vespa erabro Lin., bålgeting; jfr VESPING. Stungen av en ilsken getitng. VarRer V 53 (
1538).
Ther til skal Herren tin Gudh senda ibland them (dvs. fienderna) getingar. 5Mos. 7: 20 (Bib. 1541).
Getingar, och Bolgetingar hafwa en swåra hwassan gadd. SCHRODERUS Comenius 220 (
1639).
STUXBERG o. FLODERUS 1: 426 (
1900).
Jag är arg som en geting. ENGSTRÖM 5Bok 3 (
1910).
jfr ARBETS-, BÄL-, DOLK-, JORD-, MURAR(E)-, ROV-, RÖD-GETING. – särsk. bildl. om person, med tanke på getingarnas ilska o. retlighet o. giftiga gadd. Så snart man rörer sig, så blifver friction, och ofta sticker en liten getting ett farligt sår. LINNÉ Bref I. 2: 189 (
1754).
(Beskow) var känslig för dessa litterära ormbett, ja, äfven för getingarnas näsvisheter. WIRSEN i 3SAH 12: 372 (1897). ("Arg. biggans") far afråder friaren från att gifta sig med denna "arga geting". BJÖRKMAN Chaucer 197 (
1906).
[GETING 2]
2) [eg. bildl. anv. av 1; jfr motsv. anv. av RISP samt av d. kradser]
(vard., mindre br.) sup. SöndN 1896,
nr 41, s. 4. Göm inte flaskan, Lotta – ja kan behöva mej en geting mä.
TurÅ 1915,
s. 110.
Ssgr (till
1):
A
–
GETING-BI.
[ifrågavarande insekter erinra till det yttre om getingar]
zool. (individ av) det till de parasitiskt levande bina hörande släktet Nomada Fabr. 2NF 19: 1135 (
1913).
BonnierKL 1924; med hänv. till snyltbin).
–
GETING-BILLA l.
-BYLLA l.
-BYLA.
( geting- 1732 osv. getinge- 1665) (
i vissa trakter,
bygdemålsfärgat)
getingbo. GRUBB 565 (
1665).
EKSTRÖM Mörkö 84 (
1828).
ÖS TERGREN 1924; angivet ss. "landsdelsord").
–
GETING-BO,
n. ( geting- 1738 osv. getinga- 1619 – c. 1645. getingec. 1645–1753. getings- 1834–1846) särsk.
om av ett klotformigt pappersartat omhölje omgivet bo som bygges av vissa getingarter. BULLERNÆSIUS Lögn. 446 (
1619).
särsk.
[GETING-BO.ssg 2.a]
a) om samlingen av getingar i ett getingbo. När en omsvängd käpp ibland, / Med träffadt slag af dugtig hand, / Ett Geting-bo i svärmning bringar. LEOPOLD 2: 398 (
1815).
[GETING-BO.ssg 2.b]
b) mer l. mindre bildl. Sticken icke på Gettinge Boet: Giuter icke Olia på Elden. FERNANDER Theatr. 239 (
1695).
Af sin sega envishet lockades Napoleon . . att hålla handen kvar i det mexikanska getingboet. LAURIN Våld 157 (
1910).
Korruptionens getingbo. HÖGBERG Utböl. 2: 186 (
1912).
–
GETING-BÖLE. (
†)
== -BO. LIND (
1749).
–
GETING-HONA.
(geting- 1837 osv. getinge- 1771) LINNÉ Bref I. 2: 333 (
1771).
Getinghonorna fastklibba ett ägg upp uti basen af hvarje cell. DAHLBOM Insekt. 270 (
1837).
–
GETING-JÄRN.
bärgv. mycket blåsigt vitt tackjärn med låg kolhalt. JernkA 1842, s.
373.
UB 4: 89 (
1873).
TT 1902,
K. s. 92.
–
GETING-MIDJA. (
ngt vard.)
oeg., i fråga om kvinna: mycket smal midja. AUERBACH (
1908).
Bourgets hjältinnor ståta allesammans med yppiga höfter nedanför den obligatoriska långa getingmidjan. KLEEN Kvinn. 237 (
1910).
–
GETING-SAMHÄLLE ~⁰²⁰. samhälle av getingar; jfr BISAMHÄLLE. UVTF 35: 46 (
1886).
–
GETING-SMAL.
( geting- 1879. getinge- 1843) (
ngt vard.)
mycket smal (om livet). Fröken Julie (var med på slädpartiet), med .. så trång sidenpels, att hon var lika getinge-smal som på balerne. KNORRING Förh. 1: 228 (
1843).
Den mörka getingsmala skönheten hos moster. FRÖDING Brev 13 (
1879).
–
GETING-STYNG l.
-STYGN, äv.
-STING.
( geting- 1791 osv. getinga- 1749. getings- 1888) ofta bildl. LIND (
1749;
under wespen-stich). Hans finkänsliga, af småsinnets och orättvisans getingsting så lätt sårbara själ.
CYGNÆUS 2: 141 (
1858).
B
(numera bl. bygdemålsfärgat):
C
(
†):
D
(
föga br.):
–
GETINGS-LIV.
klänningsliv som är ytterligt trångt i midjan; äv.: getingmidja. Debay ModVexl. 60 (
1859).
TAMM SammanssOrd 62 (1900).