© Svenska Akademien. SAOB spalt: G413; tryckår: 1928
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
GINGIVAL giŋ¹giva⁴l, adj.
[jfr eng. o. fr. gingival; bildat till lat. gingiva, tandkött]
[GINGIVAL 0]
språkv. om konsonant: som bildas därigenom att tungans blad l. spets l. ena sidokant artikulerar mot övre tandköttet; äv. om artikulation varvid konsonant bildas på nämnda sätt. NOREEN VS 1: 381 (1905). jfr APIKO-, LATERO-GINGIVAL.