).
).
).
).
). jfr
m. fl. – särsk.
); jfr.: Ny glädie haar sorgen i föllie. GRUBB
).
).
. Delad glädje är dubbel glädje.
).
).
).
. Härjedalen har ingen glädje av att det hör till Norrlands sydligare landskap – säd och potatis förstöras här av frosten.
). – jfr (
): En rettferdigh fröghdar sigh och haffuer glädhe.
).
).
).
).
).
Hvilket tilbod jag antog med glädie.
).
). Gud haffwer .. kallat.. (
) ifrån thenna ,. jemmerdalen, och intagit henne, til then ewiga Himmelska glädien.
).
, 131: 3.
, s.
, Allm.
. jfr
.
Idhor ära och welferd, är oss een glädhe.
). Kreeaturet blef så flinkt och fick sådant hull, at det var en glädje.
).
).
). – särsk.
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
Ssgr(i allm. till
1; i sht i skriftspr.)
A
:
–
GLÄDJE-BAN. (
i vitter stil,
tillf.)
Träden fram med Ljufva toner / På Paliemons glädje-ban! DALIN Vitt. I. 2: 143 (
1754).
–
GLÄDJE-BARN. (
numera bl. tillf.)
barn som är till glädje (för sina föräldrar l. för sin omgivning). EKEBLAD Bref 2: 5 (
1656).
Såsom hans kiere Föräldrar .. aftogo särdeles Teckn, honom medh Tijden, blijfwa sigh ett Glädiebarn. GEZELIUS Cajanus 34 (
1681).
ATTERBOM Siare VI. 2: 160 (
1855).
–
GLÄDJE-BERUSAD,
p. adj. (
i vitter stil)
berusad av glädje. BREMER G Verld. 4: 88 (
1861).
–
GLÄDJE-BETYG. (
†)
glädjebetygelse. Allerunderdånigst Glädie-Betyg, öfver .. Konung Adolph Friedrichs .. ankomst til Finland. BORGSTRÖM 1752;
titel).
SUNDELIUS Norrköp Minne 691 (
1798).
–
GLÄDJE-BETYGELSE.
LIND 1749;
under freuden-bezeugung).
–
GLÄDJE-BLOMMA,
r. l. f. (i poetiskt spr., numera föga br.) blomma som skänker glädje; bildl. Jesu, Tu min fromma, / Och min Glädie-blomma. KOLMODIN Dufv. 202 (
1734).
CARLÉN Lindorm 455 (
1839).
ÖSTERGREN 1925;
angivet ss. "skönl.").
–
GLÄDJE-BRINGANDE,
p. adj. (
i vitter stil)
ATTERBOM Minn. 499 (
1818).
–
GLÄDJE-BRINGARE. (
i vitter stil)
Dionysus, glädjebringarn. TEGNÉR (WB) 3: 70 (c. 1819).
Därs. 5: 347 (
1826).
– (
2)
GLÄDJE-BUD, förr äv.
-BÅD .
(-bod 1758. -bud 1771 osv.) (
i sht i vitter stil)
glädjande bud(skap). MÖRK Th. 3: 91 (
1758).
Vid glädjebudet om, att en kronprins blifvit född. BÖTTIGER i SAH 52: 188 (
1876).
– (
2)
GLÄDJE-BUD-BÄRARE. (
i vitter stil)
2Sam. 4: 10 (öv. 1896,
Bib. 1917).
– (
2)
GLÄDJE-BUDSKAP ~²⁰ l. ~⁰² förr äv. -BÅDSKAP .
( -bådskap 1824. -budskap 1859 osv.) (i sht i högre stil)
glädjande budskap, gladt budskap. ATTERBOM LÖ 1: 2 (
1824).
Sjösegern vid Hogland var det första glädjebudskap, som kom från krigsteatern. BÖTTIGER i SAH 52: 142 (
1876).
– (
2)
GLÄDJE-BÅDANDE,
p. adj. (
i högre stil)
LHAMMARSKÖLD i
Phosph. 1811,
s. 339.
–
GLÄDJE-BÄGARE. (
i sht i vitter stil)
i sht bildl. TÖRNEROS Brev 2: 422 (
c. 1830;
uppl. 1925). Huru mycken bitter malört blandade sig icke i glädjebägaren.
CARLÉN Repr. 92 (
1839).
–
GLÄDJE-DAG.
glädje- 1541 osv. glädjes- 1541) [fsv. glädis dagher]
[GLÄDJE-DAG.ssg 1]
1) (i högre stil) dag på vilken man är fylld av glädje, glad dag. LUCIDOR (SVS) 360 (
1674).
När kommer den glädjedagen, då vi få se och omfamna eder häruppe? MoB 2: 123 (
1795).
LAGERLÖF Troll 2: 69 (
1921).
[GLÄDJE-DAG.ssg 2]
2) (
numera nästan bl. i bibeln)
festdag, högtidsdag; jfr GLÄDJE 3. Then daghen giorde man til en wellusts och glädhes dagh. Est. 9: 18 (Bib. 1541;
Bib. 1917: gästabuds- och glädjedag). Rikets allmänna
glädje-dagar.
TESSIN Bref 2: 323 (
1755).
ADLERBETH Ant. 1: 129 (
c. 1792).
–
GLÄDJE-DRUCKEN,
p. adj. (
i sht i vitter stil)
rusig av glädje. STAGNELIUS (SVS) 1: 241 (
1819).
Den sammanströmmande glädjedruckna menigheten. FRYXELL Ber. 6: 305 (
1833).
Glädjedruckna ögon mot er le. BÖTTIGER 3: 133 (
1858).
– (
1,
2)
GLÄDJE-DRYCK.
glädjebringande dryck; förr äv.: festlig dryck; numera nästan bl. (i högre stil) bildl. LIND (
1749;
under freuden-trunck). Ofta åto ..
(nordborna) okokad mat, och porsöl var glädjedrycken.
SvMerc. 2: 633 (
1757).
Du kan för oss vår tåreflod / I glädjedryck förvandla. RUNEBERG 4:62 (
1857).
KINDBLAD (
1871).
–
GLÄDJE-ELD.
eld som tändes till betygande av glädje; lusteld. LIND 1749;
under freuden-feuer). Då underrättelsen om turkiska flottans nederlag kom till Hydra .., blefvo glädjeeldar .. antända.
SC 3: 99 (
1822).
VFl. 1912,
s. 38.
–
GLÄDJE-FATTIG.
fattig på glädje, glädjetom. CARLÉN Klein 63 (
1838).
En tämligen glädjefattig barndom. PT 1903,
nr 191, s. 3.
–
GLÄDJE-FEST.
(gIädje- 1792 osv. glädjes- 1689) fest med anledning av ngn glädjande tilldragelse. RUDBECK Atl. 2: 436 (
1689).
Den anklagades frikännande .. firades .. med en glädjefest. PALMBLAD Norige Bih.
37 (
1847).
NILSSON Festd Vard. 105 (
1925).
– (
2)
GLÄDJE-FLICKA,
f. [jfr d. glædespige, t. freudenmädchen, fr. fille de joie]
(ung) prostituerad kvinna, sköka. WIKFORSS 1: 586 (
1804).
GIädjeflickan smektes / med yrkesmässig kyla. FRÖDING Stänk 18 (
1896).
– (
1,
2)
GLÄDJE-FULL.
[fsv. glädhis fulder]
(företrädesvis i högre stil) full av glädje, glad; fröjdefull, hugnesam, glädjande. SVART Ähr. 86 (
1560). En glädefull Jwlefäst.
VDAkt. 1678,
nr 248.
Med glädjefulla .. hjertan. WALLIN 2Pred. 3: 42 (
1813). En glädjefull nyhet.
ÖSTERGREN 1925;
angivet ss. skriftspr.).
–
GLÄDJE-FYLLD,
p. adj. (
i högre stil)
fylld av glädje. TEGNÉR (WB) 1: 27 (
1802).
– (
2)
GLÄDJE-GOSSE.
[bildat ss. motsvarighet till -FLICKA]
(
föga br.)
yngling l. gosse som låter missbruka sig till otukt. KOCH GudVV 1: 371 (
1916).
–
GLÄDJE-GRÅT.
[fsv. glädhis grater]
av glädje framkallad gråt. LIVIN Kyrk. 146 (
1781).
– (
2)
GLÄDJE-GÖK.
(i folkligt spr.) Hör man göken första gången från vester, så betyder det glädje; derför heter det: "Vestergök, glädjegök". WIGSTRÖM Folkd. 1: 205 (
1880).
–
GLÄDJE-HATARE. (
i vitter stil)
ÖoL (1852). Ehuru pietisterna – av utomstående betraktats såsom stränga asketer och glädjehatare. LAMM UpplRom. 1: 73 (
1918).
–
GLÄDJE-HUS.
[fsv. glädhis hus]
[GLÄDJE-HUS.ssg 1]
1) (
†)
hus där glädje råder. The wijsas hierta är j sorghahuset, och dåras hierta j glädhehwset. Pred. 7: 5 (Bib. 1541;
Bib. 1917 hus där man glädes).
SERENIUS Hh 2 a (
1734).
[GLÄDJE-HUS.ssg 2]
2) bordell. Nu bjöd han henne föras till ett glädjehus / Till nesligt offer för den sämstes vilda lust. RUNEBERG 3: 164 (
1839).
BÖÖK ResSv. 217 (
1924).
–
GLÄDJE-HÖGTID ~²⁰ l. ~⁰². (i sht i högre stil)
högtid med anledning av ngn glädjande tilldragelse, glädjefest. LIND 1749;
under freudenfest). Hålla invignings- och glädjehögtid under tacksägelse och sång.
Neh. 12: 27 (Bib. 1917).
–
GLÄDJE-KVARTER. (
tillf.)
jfr -HUS 2. Stormande nätter / I Amsterdams glädjekvarter. KARLFELDT FlBell. 58 (
1918).
– (jfr
2)
GLÄDJE-KÄLLA.
[fsv. gläþ kälda]
källa till glädje; jfr -ÄMNE. MURÆUS SpecHom. 494 (
1674); jfr
Ps. 1695, 141:
5. Mitt hus .. är .. i det närmaste färdigt och jag anser det som den största glädjekälla för min återstående lefnad.
WRANGEL TessPal. 14 (cit. fr.
1700).
–
GLÄDJE-KÄNSLA. (
i sht i vitter stil)
känsla av glädje. LANTINGSHAUSEN Young 1: 65 (
1787).
När Sigurd fick allt detta klart för sig, spred sig en glädjekänsla genom hela hans varelse. Tur Å 1910, s. 117.
–
GLÄDJE-LIK,
n. [sv. dial. glä(a)lik]
(i folkligt spr. i vissa trakter) om avliden person vilkens död varit efterlängtad av omgivningen (l. för vilken döden kommit ss. en befriare). WoJ (1891). WÄGNER Mus. 54 (
1907).
–
GLÄDJE-LJUD. (
i högre stil)
ljud (sång o. d.) som uttrycker glädje. Medh .. glädieliud, / Skal Gudz barn altid prisa / Sin Herra och sin Gudh. Ps. 1695, 412:
22. RUNEBERG 2: 219 (
1830).
–
GLÄDJE-LÖS.
(som är) utan glädje; jfr -FATTIG, -TOM. WIKFORSS 1: 586 (
1804).
Ett glädjelösare, tråkigare lif än hennes kan man knappt tänka sig. BREMER Dal. 233 (
1845).
–
GLÄDJE-MUSIK. särsk. (
förr)
: musikkår som under spel tågade gm gatorna för att tillkännagiva att eldsvåda blivit släckt; äv. om den därvid utförda musiken; jfr -TRUMMA. KINDBLAD (
1871).
All fara ansågs .. icke öfverstånden förrän .. den 30 juli (1835) kl. 6 på morgonen, då den s. k. glädjemusiken aftågade från brandstället (dvs. Riddarholmskyrkan). Dagen 1901,
nr 173 B,
s. 1.
–
GLÄDJE-MÅLTID ~²⁰, äv. ~⁰². (i sht i vitter stil)
med anledning av ngn glädjande tilldragelse aväten (fest) måltid. JUSLENIUS 148 (
1745).
HOLMBERG Tidsstr. 284 (
1918).
–
GLÄDJE-MÖRDANDE,
p. adj. (i vitter stil) Undfly, älskande själ! i öknar verldens / Glädjemördande blick. STAGNELIUS (SVS) 1: 132 (
c. 1815).
– (
2)
GLÄDJE-NAMN. (
†)
fröjdefullt namn. Jer. 33: 9 (Bib. 1541).
–
GLÄDJE-OFFER.
(i religiöst spr.) offer till betygande av glädje. Så wil iagh göra tigh itt glädheoffer, och tacka Herre tino nampne. Psalt. 54: 8 (Bib. 1541;
Bib. 1917 offra.. med villigt hjärta). WoJ (
1891).
–
GLÄDJE-OLJA,
r. l. f. (i bibliskt spr.) (välluktande) olja som användes till tecken på glädje. Them skal .. glädheolia för sorgh, och skön klädher för en bedröffaut anda giffuin warda. Jes. 61: 3 (Bib. 1541).
–
GLÄDJE-PAROXYSM.
Han .. sjöng och kastade sig på marken i glädjeparoxysmer. ANDERSSON Verldsoms 2: 9 (
1854).
–
(1, 2)
GLÄDJE-RIK. (i högre stil) rik på glädje.
LIND 1738;
under freuden-reich). Ett glädjerikt lif.
THOMANDER 1: 390 (
1830).
Du gamla, du friska, du fjellhöga Nord, / Du tysta, du glädjerika, sköna. VSvFolksång. 2 (
1845).
–
GLÄDJE-ROP.
rop av glädje, fröjdes-op. Esra 3: 13 (Bib. 1541).
(Trojanerna) gofvo upp et glädierop när de oss sågo. EHRENADLER Tel. 27 (
1723).
Höj glädjerop till skyn, / Vid denna glada syn. Ps. 1819, 51:
5. -
-RUS. (i sht i vitter stil) bildl.: rus av glädje.
GFGYLLENBORG Vitt. 1: 108 (
1759,
1795)
Sedan öfverraskningens första glädjerus var förbi. PALMBLAD Nov. 2: 105 (
1819, 1841).
–
GLÄDJE-RUSIG. (
i vitter stil)
jfr -RUS. STAGNELIUS (SVS) 2: 381 (
1821).
BÖÖK Tégnér 1: 56 (
1917).
–
GLÄDJE-RÖRELSE. (
numera knappast br.)
av glädje framkallad rörelse; förr äv. i pl. Fägna Eder åt Eder öma och älskvärda älskarinnas glädjerörelser. EKELUND Fielding 466 (
1765).
Jag kände en verklig glädjerörelse. BREMER Grann. 2: 87 (
1837).
KINDBLAD (
1871).
–
GLÄDJE-RÖST.
[y. fsv. glädhis röst (HelMän. 104)]
(
i högre stil)
av glädje fylld röst. OKOLMODIN (1746) i 3SAH 15: 338. När i portarne du
(dvs. Jesus) träder; / Skallar folkets glädjeröst: / Hosianna, Zions tröst!
Ps. 1819, 80:
3. PoetK 1820, 2:
22. -
-SAL. särsk. (
i religiös stil) bildl. om himmeln (l. den himmelska saligheten); jfr
GLÄDJE 1 e samt
FRÖJDE-SAL. Frijade vtur thenna jemmerdalen, och försatte i then himmelska glädiesalen.
SWEDBERG SabbRo 1350 (
1687, 1712).
Ps. 1695, 272:
10. –
GLÄDJE-SALVA,
r. l. f. ss. tecken på glädje avfyrad salva; jfr -SKOTT. BELLMAN 6: 244 (
1790).
Nord-Amerikanska flottan i Medelhafvet .. har med glädjesalfvor betygat sitt deltagande i Moreas befrielse. SC 2: 62 (
1821).
JANSON Lögn. 154 (
1912).
–
GLÄDJE-SKALL.
[GLÄDJE-SKALL.ssg 1]
1) av glädje framkallat (hund)skall. LIVIN Kyrk. 92 (
1781).
(Hunden) Thello .. måtte ha .. gifvit till det gällaste af alla glädjeskall vid skymten af hemvändande husbonde. GELLERSTEDT Gläntor 64 (
1909).
[GLÄDJE-SKALL.ssg 2]
2) (
†)
skallande jubelrop, fröjderop. (Pfalzgreven) ropade Tre resor: Lycka ske Konungen Joseph .. Hwar på hela Menigheten med högsta Glädieskall swarade Amen! DRYSELIUS Måne 421 (
1694).
–
GLÄDJE-SKIMMER.
högre stil) av glädje förorsakat skimmer. HWASSER VSkr. 1: 169 (
1847).
Ett glädjeskimmer spred sig öfver nunnans bleka anlete. AB 1900,
nr 70 A, s. 4.
– (
2)
GLÄDJE-SOL.
(i högre stil, numera knappast br.) i bildl. uttr. i fråga om (källan till) stor glädje. KKD 9: 303 (
1715).
Vår Glädje Sol upran justom Söndags-morgonen den 1 sistl. November (då kronprinsen Gustav Adolf föddes). BJÖRNSTÅHL Resa 3: 227 (
1779).
särsk. om person, i sht om Kristus. Tu ädle Jesu Cbriste, / Wår
glädie-Sool och skijn.
Ps. 1695, 317:
4; jfr
Ps. 1819, 394:
4. Fridric och Ulrica, / Sverjes dubla GlädjeSol. NORDENFLYCHT QT 1746–
47,
s. 33.
–
GLÄDJE-SORL.
sorl vari en glad sinnesstämning kommer till uttryck. ATTERBOM FB 250 (
1818).
–
GLÄDJE-SPEL. (
†)
[GLÄDJE-SPEL.ssg 1]
1) spel(ande) som ger uttryck åt l. är föranledt av glädje; äv. allmännare: förlustelse; jfr- FRÖJDE-SPEL 1. LPETRI Psalt. 137: 3 (
1560).
Euterpes .. liufligt spelar, / så all wår Ängzlighet, / i Glädie-Spel sjg helar. WARNMARK Epigr. A
4 b (
1688).
[GLÄDJE-SPEL.ssg 2]
2) om jubelsång l. lustspel; äv. bildl.; jfr FRÖJDE-SPEL 2. STENBOCK Glädiespel (
1701;
i titeln). Om det i poesien gifves icke blott ett sorgspel .., utan äfven ett glädjespel, så möter oss detta snarare i idyllen, än i komedien.
ATTERBOM PoesH 2: 266 (
1848).
–
GLÄDJE-SPRIDARE.
BREMER Pres. 443 1834;
om solen). (Dirigenten) kan .. bli .. en glädjespridare.
ANREP-NORDIN HbKördir. 12 (
1920).
–
GLÄDJE-SPRIDERSKA.
2NF 9: 873 (
1908).
–
GLÄDJE-SPRÅNG.
språng varigm ngn visar sin glädje, språng av glädje, fröjdesprång. SWEDBERG Sabbro 137 (
1704,
1710)
Hunden gjorde höga glädjesprång. CJLALMQVIST i Skandia 3: 131 (
1834).
SIWERTZ Sel. 1: 94 (
1920).
–
GLÄDJE-STAD. (
†)
plats resp. stad som år fylld av glädje. Är icke thetta (dvs. Tyrus) idhar glädhestadh. Jes. 23: 7 (
Bib. 1541).
Americanerne .. hade .. hördt, at på en vida aflägsen ort vore ett Paradis, eller en Glädie-Stad, dit de omsider af gudomen föras skulle. BLIBERG Acerra 459 (
1737).
–
GLÄDJE-STRAND. (
i religiös stil)
i bild, om himmeln; jfr GLÄDJE 1 ePs. 1695, 387: 3; jfr
Ps. 1819,
471: 3.
Då vi omsider skola skiljas härifrån, så för oss genom en salig död från denna världens brusande haf till den rätta glädjestranden! Hb. 1894,
s. 96.
–
GLÄDJE-STRÅLANDE,
p. adj. strålande av glädje; särsk. om person l. om blick. Till .. (Lidners änka) kom .. (Bellman) derefter, glädjestrålande. ATTERBOM Siare 5: 500 (
1849).
En glädjestrålande blick. GENBERG VSkr. 2: 49 (
1859).
–
GLÄDJE-STÖRARE.
WIKFORS 1: 586 (
1804).
Han .. förehöll honom, att ban .. uppträdde som en glädjestörare (genom sin surmulenhet). CRUSENSTOLPE Mor. 2: 325 (
1840).
–
GLÄDJE-SÅNG.
[fsv. glädhis sanger]
sång som är förorsakad av glädje l. som sjunges till tecken på glädje; hymn. Psalt. 1536, 137:
3. Jer. 25:
10 (Bib. 1541).
SCHARTAU UtkPred. 64 (
1820).
Luften skallar af glädjesånger, och af sammanstämda utrop: Lefve Konungen! REMMER Riv. 46 (
1827). -TAL. (
†)
tal hållet med anledning av ngn glädjande tilldragelse; högtidstal; jfr FRÖJDE-TAL. SWEDBERG Sabbro 367 (
1688,
1710)
Öfver Deras KongI. Högheters .. Biläger d. 4 Nov. hölts .. et Glädje-Tal, på obunden Svenska, af Hr. D. Joh. Corylander. SvMag. 1766,s.
925. VGR 1800, Verif.
s. 233.
– (
2)
GLÄDJE-TIDNING. (
†)
glädjande underrättelse l. budskap. Den glädjetidningen till jordens inbyggare: i dag är eder födder Frälsaren! LEHNBERG Pred. 3: 63 (
c. 1800).
KINDBLAD (
1871).
–
GLÄDJE-TIMME.
[y. fsv. glädhis time (Skr. Uppb. 327)]
(
†)
glädjestund. O! korte glädie timmar! LUCIDOR (SVS) 360 (
1674).
–
GLÄDJE-TOM,
adj. tom på glädje, utan glädje, glädjelös. REMMER Theat. 2: 146 (
1815).
Ett .. glädjetomt skugglif. NF 6: 459 (
1882).
–
GLÄDJE-TRUMMA,
r. l. f. [GLÄDJE-TRUMMA.ssg 1]
1) (
förr)
trumma som användes, då man gm trumslag på gatorna tillkännagav att eldsvåda blivit släckt; äv. om ifrågavarande trumslag; jfr -MUSIK. WESTE (
1807).
Klockan 3 om morgonen förkunnade glädjetrumman, att all fara var förbi. Vexjö Bl. 1829,
nr 37, s.
1 (i fråga om eldsvåda i Malmö). Eldsvådan var släckt, glädjetrumman gick.
BREMER Hertha 136 (
1856).
CEDERSTRÖM Ströft. 178 (
1915).
[GLÄDJE-TRUMMA.ssg 2]
2) (
föga br.)
i bild, i uttr. slå på glädjetrumman o. d., högljudt giva uttryck åt sin glädje. ÖSTERGREN 1925;
angivet ss. skriftspr.).
–
GLÄDJE-TÅR.
av glädje framkallad tår; i sht i pl. Fälla, gråta glädjetårar. LUCIDOR (SVS) 256 (
1672).
En glädjetår framträngde utur hennes öga. ÖDMANN MPark 344 (
1800).
–
GLÄDJE-UTBROTT ~⁰², äv. ~²⁰.
–
GLÄDJE-VIMPEL.
(tillf., i poesi) till tecken på glädje o. fest hissad vimpel. En lustjakt .. / .. (med) gläd. jevimplar vajande i förn. FRÖDING NDikt. 8 (
1894;
i bild).
– (
1,
2)
GLÄDJE-VIN. (
i religiös stil)
glädjebringande vin; bildl. Ps. 1695, 201:
5. (Gud) meddelar
(åt sina vänner) sitt rikes stärkande och fridgifvande glädjevin.
BRING Högm. 519 (
1862).
–
GLÄDJE-YR. (
i sht i vitter stil)
yr av glädje. PALMBLAD Nov. 2: 258 (
1819,
1841)
När de nybakade studenterna strömmade glädjeyra ut ur skolbyggnaden. MONTELIUS i 3SAH 29: 21 (
1917).
–
GLÄDJE-YTTRING.
CASTRÉN Res. 2: 30 (
1845).
(Prinsen) mottogs .. med uppriktiga glädjeyttringar. LbFolksk. 598 (
1892).
– (jfr
2)
GLÄDJE-ÄMNE.
[fsv. glädhis ämpne]
ngt som bereder glädje; jfr -KÄLLA. Oldendorp 2: 104 (
1788).
B
(
†):
–
GLÄDJES-NÖJE.
glädje. Och efter tu ej kan i tig och i tjt Sinne / Fulkomlig Siäla-Roo och glädies-Nöye finna / Så skynda tig til Gud. SPEGEL G W 297 (
1685). -ORSAK. anledning till glädje.
LPETRI 2Post. 79 b (
1555).