GOTLANDS- got³lands~, förr ngn gg GOTLAND-. (i sht förr ofta skrivet gott-. gull- 1745 (: Gullands-Korn))

[av landskapsnamnet

GOTLAND; jfr gutn. o. dan. Gulland]

[GOTLANDS- 0]

i ssgr: på l. från l. utmärkande för Gotland, gotländsk.

Ssgr:

(†):

– GOTLAND-SPIK, se B.

– GOTLANDS-CIST. (†) == -SOLVÄNDA.

LILJEBLAD Fl. 178 (1792). FISCHERSTRÖM 4: 411 (c. 1795).

– GOTLANDS-FÅR. WoJ (1891). Gottlandsfåret, en mycket gammal landtras, som numera är mycket uppblandad med utländska raser. .. Till färgen är rasen grå, ibland helt svart, mera sällan hvit. 2NF (1908).

– GOTLANDS-FÅR-KÖTT. BoupptSthm 1674, s. 11 b (1673).

– GOTLANDS-HÄST. jfr -PONNY, -RUSS. Gotlandshästen är liten, .. har stark kroppsbyggnad; fina men senfulla ben, .. kort och krusig man och svans samt lång och tät hårbeklädnad. VerdS 12: 27 (1889).

– GOTLANDS-KADRILJ. visst slags kadrilj som i sht förr dansades på Gotland. GHT 1896, nr 129 A, s. 2. Gotlandskadrilj dansas i 6 turer till putslustig musik i 10 repriser. 2NF 36: 875 (1924).

– GOTLANDS-KALK geol. kalk från Gotland. LINNÉ SystNat. 152 (1748). SFS 1894, Bih. nr 58, s. 29.

– GOTLANDS-KORN. kornsort som särskilt odlas på Gotland; gumrikskorn. Gullands-Korn kallade Invånarne sielfve sin Gumring. LINNÉ Gothl. 239 (1745). UtsädT 1892, s. 19. 2NF 14: 1055 (1911).

– GOTLANDS-LAG, r. l. m. i sht i sg. best.

[GOTLANDS-LAG.ssg 1]

1) gutalagen. Gothlandz-Laghen. HADORPH 1687; boktitel). 2NF 15: 1020 (1911).

[GOTLANDS-LAG.ssg 2]

2) benämning på en kunglig förordning av d. 10/9 1869 angående åtgärder till förekommande av skogsförödelse på Gotland. CNATTINGIUS Skogslex. (1894). SD 1913, nr 90, s. 10.

– GOTLANDS-MARMOR geol. på Gotland förekommande röd silurisk kalksten som innehåller rester av koraller o. lerinoidéer. NF (1882).

– GOTLANDS-MÅRA. växten Galium rotundifolium Lin. NEUMAN o. AHLFVENGREN Fl. 108 (1901). KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 53 (1903).

– GOTLANDS-PONNY. (mindre br.) gotlandsruss. LAHT 1881, s. 49.

– GOTLANDS-RAS, r. särsk. om en på Gotland förekommande urgammal svensk nötkreatursras som, då den förekommer på fastlandet, kallas smålandsras. TLandtm. 1897, s. 197. 2NF (1908).

– GOTLANDS-ROVA. rovarten Brassica Napus Lin. (som växer vild på Gotland), raps, långrova. LINNÉ Fl. nr 547 (1745). NEUMAN o. AHLFVENGREN Fl. 439 (1901).

– GOTLANDS-RUSS. skogsruss, gotlandshäst. SDS 1901, nr 131, s. 3.

– GOTLANDS-SANDSTEN ~²⁰ l. ~⁰². geol. på Gotland förekommande finkornig, grå sandsten som användes till slipstenar, byggnadssten o. d.; jfr -STEN. RETZIUS Min. 273 (1795). Sthm 2: 25 (1897).

– GOTLANDS-SILVERVIKT ~¹⁰². (förr) på Gotland använd "silvervikt". Godtlandz Sillfwer wichten pröfwas drygare och Styfware, än wår Swenska. BoupptSthm 16/1, 1663.

– GOTLANDS-SNIPA. skeppsb. huvudsakligen på Gotland använd snipa, eg. en roddbåt, men oftast riggad med två sprisegel o. stagfock. SMITH (1899). VFl. 1907, s. 48.

– GOTLANDS-SOLVÄNDA ~⁰²⁰. växten Heliantemum procumbens Dun. (Cistus Fumana Lin.); jfr -CIST. NYMAN VäxtNatH 1: 377 (1867). KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 108 (1900).

– GOTLANDS-SPIK. ( -land- 1735. -lands- 1742–1807) (†) paleont. benämning på ett slags på Gotland funna belemniter. LINNÉ SystNat. (1735). TILAS PVetA 1742, s. 25. MÖLLER (1790, 1807)

– GOTLANDS-STEG. danssteg förekommande i gotlandskadrilj. Lekstug. 10 (1897). 2NF 36: 876 (1924).

– GOTLANDS-STEN. == -SANDSTEN. RARP 4: 85 (1647). En spisel af huggen gotlandssten. BÖTTIGER Drottnh. 25 (1889).

– GOTLANDS-TRAV, r. växten Arabis hirsuta Scop. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 102 (1903).

– GOTLANDS-ÖGA. växten Ranunculus flammula ophioglossifolius Vill. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 88 (1903). FoFl. 1916, s. 111.