GNIST gnis⁴t, adv. [GNIST.adv 0]
(i vissa trakter, starkt vard.) ss. förstärkningsord, uttryckande synnerligen hög grad av ngt; särsk. i förb. gnist befängd l. rasande, alldeles befängd l. rasande; jfr GNISTRA, v.¹ 4, o. BLIXT 4. Det vore väl gnist ända elfvalödigt .. om jag inte skulle få slut på det här. FRÖDING Brev 22 (
1881).
LINDER Regl. 178 (
1886).