AKT ak⁴t, sbst.¹, r. l. m. (m. BRASCK Förl. son. A 1 b (1645), SAHLSTEDT (1773), CLAËSON 1: 210 (1858), LUNDELL (1893); f. DÄHNERT (1784)); best. -en; pl. -er ak³ter² (a'(cter) WESTE). (acht (J. BAGGE i FH 4: 308 (1856), Belial 26 (c. 1870)) torde ej afse uttal med ch-ljud, utan är trol. bl. grafiskt för akt) Den lat. pluralformen acta användes stundom ofärändrad (äfv. skrifven akta) med ut. talet ak²ta² i bet II; se för öfr. anm. till II a o. c. I) handling; ngt, Som (göres l.) är gjordt l. utfördt.

[AKT.sbst1 I.1]

1) (†) i allm.: ngt utfördt, handling, gärning, dåd, bedrift, förehafvande. RARP 1: 64 (1627). Några .. bårgare .. hava förgömpt sigh ij gravarna strax der hos, der Capitenen mördatt blef och hava de samma act noksampt kunnad afsee. J. BANÉR i Oxenst. brefv. 6: 47 (1629). Den medh S

[alig]

Kongl. M:ttz loffiige acter och blodh .. förvärffuede rijksens.. reputation. A. OXENSTIERNA Skr. 1: 479 (1833). – om yttre handling, afsedd att utgöra en hänvändelse till Gud l. dyl.; jfr 3. (Barnen böra) wänias til at tiena honom (dvs. Herren) .. hemma .. medh händers vplyfftande, läsande, siungande, och andre andelige Acter. J. MATTHIÆ 1: 182 (1658). – jfr RELIGIONS-, TROS-AKT m. fl. samt AUTODAFÉ. 2) (numera mindre br. utom filos.) verksamhetsyttring; handling, hvarigenom det, som blott fanns ss. möjlighet, öfvergår till verklighet; handling, som utgör yttring (af en viss egenskap). HÖIJER S. skr. 1: 165 (1797). En ursprunglig eller fri act finne vi blott i Reflexionen. Därs. 2: 133 (1799). Det rena sjelfmedvetandet utgör en akt af absolut sjelfåskådning. GRUBBE Fil. ordl. (c. 1840). Det bör bli den första akt af rättvisa å hertigens sida. CRUSENSTOLPE Mor. 4: 114 (1841). Tala och tänka äro sansina akt, blott att det förra utmärker hans yttre, det senare hans inre sida. CLAËSON 1: 210 (1858). Verlden .. (är) skapad af intet genom en fri akt af Guds vilja. CORNELIUS Lärob. 14 (1860, 1878) Hvarje psykisk företeelse har sin fullkomliga motsvarighet i en hjernans akt. REIN Psyk. II. 1: 9 (1891). Bytet (dvs. byteshandlingen) måste således delas i två till tiden skilda akter. Ekon. samh. 1: 249 (1893). jfr: Befrielse därifrån (dvs. från undersåtlig ställning) .. var en akt, som berodde på sultanen. DE GEER Minnen 2: 87 (1892). – (i högre stil) om biologisk process l. procedur. Huru lifvet väckes, det vet ingen dödlig. Naturen har öfver denna akt kastat en slöja. NILSSON Ur. 1: 23 (1843, 1866); jfr 3. Den fysiska akt, hvilken .. döljes af hemlighet. WIRSÉN i PT 1896, nr 230 A, s. 3. Hit hör sannol. äfv. den i sht i uttr. under själfna akten förek. eufemistiska anv. af ordet akt med afs. på fysisk kopulation, en anv., som emellertid äfv. kan uppfattas ss. en (skämtsam) modifikation af bet. 3. HAGBERG Shaksp. 12: 301 (1851). Man öfverraskade dem under sjelfva akten. KINDBLAD (1867). jfr AFLELSE-, ALSTRINGS-, FORTPLANTNINGS-, FÖRNIMMELSE-, NERV-, REFLEX-, SJÄLS-, SKAPELSE-, TANKE-, VILJE-AKT m. fl. 3) högtidlig förrättning; om serie af (i sht religiösa) Ceremonier o. d., hvaraf en viss mer l. mindre betydelsefull handling l. tilldragelse består l. hvarmed den beledsagas l. firas. RUDBECKIUS Kon. reg. 384 1618; om kröning). Effter på Rikzsalen i dagh en Solen(n) act skall förehafwes. RARP 1: 64 1627; om dubbning af riddare). At sjelfva Acten nu beskrifva, .. ʃ Hur den och den var klädd, hvem för och efter gick; ʃ Det må en annans storverk blifva. KELLGREN 2: 203 (1781). Efter Gudstjenstens slut, börjas Acten med en tjenlig Psalm. Handb. 1811, s. 112 (om biskopsinstallation). Hans Maj:t (täcktes) .. öpna denna Act. Prot. vid K. M:ts hofrätts öfv. Sk. o. Bl. installationsact 24 Maj 1821, s. A 3 b. CBUSENSTOLPE Mor. 2: 312 1840; om dispution). Ville nu doktorn förrätta den heliga akten. TEGNÉR 1: 244 1841; om vigsel). Hon räcker ʃ Handen åt sin brudgum; presten börjar ʃ Nu den helga akten. GRAFSTRÖM 1: 162 (1848, 1864) Under pågående a(kt). HAHNSSON (1884). Akten afslöts dermed, att prins Fredrik .. gjorde konungen sin ed. ODHNER G. III:s hist. 1: 157 1885; om riksdagens afslutning). jfr: Två akter i verlden gifva den största väckelse till försonlighet: begrafningens och förlofuingens. ALMQVIST Am. H. 2: 121 (1840). jfr AFSLUTNINGS-, BEGRAFNINGS-, DEPOSITIONS- , DISPUTATIONS-, DOP-, DÖPELSE-, FÖRLOFNINGS-, FÖRMÄLNINGS- , HYLLNINGS-, INAUGURATIONS-, INSTALLATIONS-, INSTÄLLELSE-, INTRODUKTIONS-, INVIGNINGS-, KOMMUNUIONS-, KOPULATION-, KRÖNINGS-, PROMOTIONS-, SMÖRJELSE-, VAL-, VIGSEL-, VISITATIONS-AKT m. fl. 4) med afs. på skådespel. a) eg.: hufvudafdelning af skådespel, skild från öfriga gm en paus; handling.

[AKT.sbst1 I.4.a.α]

α) i eg. bet. Han måste lämna teatern redan under första akten. Prima donnan uppträder endast i sista akten. Första akten försiggår i Stockholm. Siunga emellan Acterna. Lex. Linc. (1640, under i n t e r c i n o). Svenska Sprätthöken, Comedie, Uti 5. Acter. C. GYLLENBORG 1737; titel). I fem akter, ej fler, ej heller färre, må fabeln ʃ Träda på skådningens ban. ADLERBETH Hor. sat. 169 (1814). Uppförandet af särskilda akter eller scener. DAHLGREN Theatr. 115 (1866). Stegringen i denna akts utförande bragte publikens intresse till dess kokpunkt. VL 1895, nr 215, s. 3. β) i bild. Röfvare i första akten, präster i den sista (med anspelning på BLANCHE Teaters. 2: 236). Dhen (ene) kommer i hvar act och blijr til spelets sluut; ʃ En ann knapt vijsar sig, för än han träder uth. LEYONCRONA Vitt. 165 (1687). Med året 1789 börjas sista akten af det Gustavianska sorgespelet. CRUSENSTOLPE Mor. 3: 304 (1841). Den behagliga hvila, som .. bildar sista akten i ett orientaliskt badféeri. HEIDENSTAM End. 210 (1889). O när himmelens storklocka skall .. ringa in förgängelsens sista akt! RYDBERG Vap. 138 (1891). Den 9 april gick ridån upp för andra akten i norska frågan. DE GEER Minnen 1: 217 (1892). γ) oeg.: afdelning i framställningen af en persons lif o. d. α') kapitel l. afdelning af den i evangeliebokan intagna Kristi pinas historia. På långfredagen är alltid femte akten högmässotext. I Dymelweckan skal hon (dvs. Kristi pinns historia) å nyo uti Städerne upreepas, och en Act predikas hwar Dag. Kyrkol. 2: 8 (1686). (Kristi pinas historin), som utarbetades af .. Johann Bugenhagen .., är indelad i sex "akter". PERSONNE i NF 12: 851 (1888). – Denna anv. af ordet akt är öfverförd till passionshistorien från passionsskådespelen. β') (†) S. Eriks Historia målad på hwitlimskalken vthi siu acter och fördelningar. PERINGSKIÖLD M. Upl. 203 (1710). Jfr FÖR-, KOMEDI-, MELLAN-, OPERA-, SLUT-, TRAGEDI-AKT m. fl.; EN-, TVÅ- (osv.) AKTARE; EN(osv.) AKTSDRAMA, EN- (osv.) AKTSPJES m. fl. b) (†) skådespel, stycke, pjes. Acten som j nu få höra här, ʃ Aff Apostla gärningar tagen är. BRASCK Ap. g. A 1 b (1648). Därs. A 2w a. Thenne Act handlar om Krigh och Fredh ʃ Sasnpt bägge theres vthgång medh. DENS. Ty. kr. A 2 a (1649). 5) mål. o. bildh. (modells) ställning l. attityd; naken modellfigur. DALIN (1871, under a c t u s). Akt .. den nakna modellen i en viss ställning. NF 19: 131 (1895). jfr: Betraktad som akt, är figuren .. nära orimlig. C. R. NYBLOM i PT 1893, nr 262, s. 3. II) pl. af actum), eg. det vid ett möte, i en beslutande församling o. d. förhandlade, skriftlig urkund, innehållande redogörelse för det vid ett möte osv. förhandlade; jfr t. akte(n), eng. act(s), fr. acte(s)] offentlig handling, urkund, dokument. a) om handling af juridisk l. politisk karakter, aktstycke. En Copie aff the achter och handlinger som ther (vid möte mellan ryska o. sv. sändebud) för hender warit haffue. FH 4: 309 (1856). At protocollera och reenskrifwa alle Acter och Dommar. Bergsbr. G 1 a (1649). Christian låg för Lybeck, då acten honom tilstältes, uti hvilken han för Danne1narks Konung erkändes. CELSIUS G. I:s hist. 538 (1753, 1792) De, som ofta öfverraskat den gamla Rådsherren, der .., mellan digra akter, (han) .. mödade sig att reda invecklade embetsmål. LEHNBERG i 1 SAH 3: 124 (1790). Utslaget .. bör .. ej blifva orättvist genom bristande kännedom af acterna. WALLIN Vitterhetsförs. Föret. 2 (1821). Akterna i en process. GEIJER I. 1: 256 (1845). Att formulera en akt, hvarigenom giltigheten af freden i Kiel kunde stå tillsammans med högmodet hos nationen. DE GEER i 3 SAH 1: 129 (1886); jfr d. jfr: (Messenius har) haft kännedom om icke så få akta, som nu icke längre finnas i behåll. SCHÜCK (o. WARBURG) Litt.-hist. 1: 203 (1896). (†) Belzebub haffuer giffuit mig (dvs. Belial) fulmact, ʃ Att föra tbenna sackenn wthi een achtt (dvs. anklagelseskrift). ʃ Och gåå medh Jesu Rätthe gåångn. Belial 26 (c. 1870). Giffua däröfver en act. A. OXENSTIERNA Skr. 1: 561 (1635). Se här är akt derpå, försedd på lagligt sätt. A. G. SILFVERSTOLPE Skald. 468 (1799, 1814) – 1:o I sht i sg. har ordet i denna anv. börjat undanträngas af ssgen AKTSTYCKE. – 2:o Till denna bet. hör det vanliga talesättet lägga ad acta , lägga till handlingarna, lägga å sido för att icke taga ngn befattning med; lämna utan afseende. WESTEE 2 (1842). SDS 1896, nr 452, s. 1. b) (numera föga br.) om andra officiella handlingar l. dokument. RUDBECK Bref 1: 59 (1670). Hwar Probst skal skrifteligen inlägga, hwad som thet Åhret uti hans Probsterij är förelupet. .. Dhesse Probsternas Acter .. skola sammanbindas uti en wisz Book. Kyrkol. 25: 7 (1686). Hwad i arbetet (uti laboratorium) förrättat war, är vthi diarier och acter fiitigt vptecknadt. HIÄRNE Förb. A 4 a (1706). Bankens akter för 1779. ODHNER G. III:s hist. 1: 453 (1885). – jfr VISITATIONS-AKT m. fl. c) (föga br. utom i Finl.) om lärdt sällskaps handlingar l. skrifter. LINNÉ Sv. arb. 1: 238 (1750). Finska Vetenskaps-Societetens akter. S. LEMSTRÖM i Finland 249 (1893).– I denna bet. är sg. obruklig o. ss. pl. förekommer i Sv. nästan bl. den latinska formen acta; jfr am. i artikelns början. d) (numera föga br.) om lag l. lagförslag, förordning o. d. Cassera en act. SERENIUS (1734, under a b a t e). I dag har Acten om förbud på Spanmålens utförsell .. blifvit .. bifallit (dvs. -en). PT 1758, nr I, s. 2. De tre ofrälse stånden (hade) samtyckt och beviljat den upplästa akten. CRUSENSTOLPE Mor. 3: 279 (1841). jfr FÖRENINGS- OCH SÄKERHETS-AKT(EN), NEUTRALITETS-, UNIONS-, UPPRORS-, VAL-, VISITATIONS-AKT m. fl.; jfr afv. RIKS-AKT(EN), sbst.¹