AKTIV akti⁴v ( acti'v WESTE (1807), acktiv DALIN (1850)) l. ak⁴tiv, äfv. ak⁴~ti¹v (de båda sistnämnda uttalen företrädesvis i bet. 1 a, där de äro de vanligaste), sällan ak³tiv² l. aak³~ti²v, adj. -ave (gradf. dock mindre br.); -T, adv. p. pf. af agere, handla] jfr RETRO-AKTIV. 1) som afser handling l. framträder i handling; handlande, verkande, verksam (oftast motsatt: PASSIV). De frivilliga skarpskytteföreningarnas medlemmar indelades i aktiva och passiva, af hvilka blott de förra deltogo i militäröfningarna. När kriget antog en allvarsam eller verkligen aktiv karakter. TROLLE-WACHTMEISTER 1: 51 (tidigast 1839). I några af.. (Æschylus') skådespel deltager koren aktivt eller passivt i handlingen. CAVALLIN Skr. 8 (1879). Någon fråga om ett aktivt uppträdande å Sveriges sida hade .. icke blifvit väckt förrän .. i juli 1863. DE GEER Minnen 1: 249 (1892). W (hittier) uppträdde aldrig som aktiv politiker. FAHLSTEDT i NF 17: 827 (1893). Hos nästan alla djurarter spelar hanen den aktivare rollen vid frieriet. WESTERMARCK Äkt. 606 (1893). jfr: (Värmets partiklar äro) af och i sig sjelfve ganska rörlige och active, med den.. verkan, at de ock kunna sätta andra.. tyngre particlar i full rörelse. WALLERIUS Tankar 6 (1776). – särsk. a) språkv. (motsatt: PASSIV). Supinet älskat har aktiv betydelse, men participet älskadt har passiv. – särsk. α) Aktiv form, den form af verbet, hvilken uttrycker, att ngn l. ngt utöfvar en verksamhet l. är i ett visst tillstånd. De intransitiva verberna hafva merendels den aktiva formen. BOIVIE Sv. spr. 47 (1820. K. F. JOHANSSON i NF 17: 582 (1893). – jfr AKTIV-FORM, AKTIVUM 1. β) Aktivt verb, verb i aktiv form (se α) . Ett aktivt verb är antingen transitivt l. intransitivt. Stundom indelas.. verben i aktiva, neutrala, passiva och deponentiela. Vanligare är indelningen i transitiva och intransitiva, med de förra delade i aktiva och passiva. Gram. kommit. 8 (1882); jfr styckets slut. K. F. JOHANSSON i NF 17: 582 (1893). SCHULTZ Grammat. iaktt. 5 (1895). – äfv., i sht i ä. tid: verb, som kan utbildas med s. k. ackusativobjekt, dvs. transitivt verb i aktivum. BOIVIE Sv. spr. 46 (1820). ENBERG Sv. spr. 138 (1836). jfr: Springa har väl en Activ betydelse, men efter den ej kan förbytas i en Passiv, får det ej anses för ett verbum Activum. BOTIN Sv. spr. 92 (1777). – jfr AKTIVUM 2. γ) Aktivt particip(ium), aktiv infitiv osv., particip(ium) osv. i aktiv form. ENBERG Sv. spr. 183 (1836). jfr: Den aktiva ändelsen. TEGNÉR 3: 534 (1819). δ) Aktiv sats, sats, i hvilken predikatet är ett aktivt verb. STRIDSBERG Fr. gram. 84 (1793). SUNDÉN Sv. spr. 164 (1869, 1885) K. F. JOHANSSON i NF 17: 582 (1893). jfr AKTIV-SATS. b) mil. Aktiva trupper, aktiv armé, styrka. WINGÅRD Minnen 2: 35 (1846). I afseende på truppernas sammansättning och användbarhet skiljer man emellan den vanligen s. k. aktiva hären, hvilken utgöres af de i fredstid befintliga trupperna, medelst inkalladt reservmanskap bragta till krigsstyrka, och som i första hand skall uppträda på krigsskådeplatsen, samt (den s. k.) andra linien. C. O. NORDENSVAN i NF 7: 293 (1883). SCHYBERGSON 1: 425 (1887). jfr AKTIV-TRUPP(ER). – Vara i aktiv tjänst. EUROPÆUS (1852). En kejserlig dagorder har försatt öfverste A.. ur aktiv tjenstgöring. SD (L) 1896, nr 423, s. 6. – Aktivt försvar, det försvar af ett land osv., som eger rum, då den försvarande går emot den anfallande för att söka slå honom i stället for att invänta honom. c) gymn. Aktiv (kropps)rörelse. Aktiva rörelser: förbundna med rörelsetagarens egen ansträngning. LING Rör. 97 (1866). Om rörelsen utföres genom egen viljebestämning och egen kraft, kallas den aktiv. HARTELIUS Sjukg. 9 (1870, 1883) jfr: Aktivpassiv kallas den rörelse, som patienten sjelf utför under motstånd af gymnasten. NF 1: 335 (1875). d) Aktiv handel, ett lands ut- o. införsel, företagen för dess egen räkning samt med dess egna hjälpmedel. PALMBLAD Fornk . 2: 126 (1844). NF 6: 659 (1882). SCHYBERGSON 1: 410 (1887). jfr AKTIV-HANDEL. e) (numera föga br.) Aktiva skulder, fordringar. Active eller Passive skuldfordringar. NORDBERG 2: 107 (1740). Conv.-lex. (1821).– Anm. I följ. språkprof synes ordet hafva bet. verklig, faktisk: Rikets activa skuld vid 1799 årsslut.. (befinnes) hafva utgjort R:dr 28,+724,089. Ad. prot. 1800, s. 452. – jfr AKTIVSKULD, AKTIVA. f) filos. Själen är vid Begreppets bildande helt och hållet aktiv (sjelfverksam). AFZELIUS Log. 4 (1839). RIBBING Anthrop. 16 (1879). Den passiva och den aktiva fantasien. SCHÉELE Själsl. 260 (1895). g) (numera föga br.) med. Aktivt, i motsats till passivt, kallas ett blodflöde eller sjukdomssymptom, då det uppkommer af förhöjd verksamhet.. i hela kroppen eller blott i något visst organ. COLLIN (1847). h) kem. : Aktiv syrgas == OZON. NF 1: 335 (1875). (Ozon) har vida mer oxiderande egenskaper än vanligt syre och kallas derför också aktivt syre. CLEVE i NF 12: 539 (1888). i) Aktiv medborgare, medborgare, som åtnjuter (fullständiga) politiska rättigheter. LINDFORS (1815). KONOW (1887). 2) (mindre br.) driftig, verksam (motsatt: PASSIV). Flitig och Activ. DELACHAPELLE 26 (1669). En Man, som.. är vaksam, activ, och drifvande. OELREICH 783 (1755). SP 1778, s. 26. KINDBLAD (1867).