GRÖNFODER grø³n~fω²der, n.; best. -fodret; pl. (i bet.: olika slag av grönfoder) . [av GRÖN, adj. 2, 3, o. FODER, sbst.¹]
i sht
landt. (kreaturs)foder av växter (ofta sädesväxter) som avmejas (l. avbetas) före mognaden o. vanl. utfodras "gröna" (utan föregående torkning l. dyl.). Alm(Sthm) 1818, s. 41. Hafren (mognade) icke . ., utan skördades till grönfoder. SFS 1905,
Bih. nr 2, s. 69. I vissa tillfällen användas .. (
fodergräsen) i form af grönfoder.
JÖNSSON Gagnv. 163 (
1910).
3NF (
1928). jfr
FÖRSOMMAR-,
HÖST-,
SOMMAR-GRÖNFODER.
Ssgr (landt.):
A
–
GRÖNFODER-HÖ.
torkat grönfoder. LAHT 1893,
s. 86. LmUppslB 400 (
1923).
–
GRÖNFODER-SKÖRD.
( grönfoder- 1884 osv. grönfoders- 1833) QLm. I. 4: 64 (
1833).
VerdS 126: 33 (
1904).
–
GRÖNFODER-TRÄDE,
n., l.
-TRÄDA,
r. l. f. ( grönfoder- 1899 osv. grönfoders- 1893–1898) ett slags halvträde; jfr GRÖN-TRÄDE. LAHT 1893,
s. 315.
Grönfoderträde, då trädesskiftet besås med tidigt grönfoder och sedan beredes till höstsådd. 2NF 30: 130 (
1919).
B
(
mindre br.):
–
GRÖNFODERS-TRÄDE l.
-TRÄDA,
se A.
Avledn. –
GRÖNFODRA ,
v. -ing. (numera mindre br.)
landt. utfodra (kreatur) med grönfoder. QLm. I. 4: 42 (
1833).
Kreaturen kunna grönfodras större delen af året. TIDÉN Bosk. 18 (
1841).
LmUppslB 401 (
1923).