© Svenska Akademien. SAOB spalt: G1394; tryckår: 1929
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
GYLLA , v. ( gyll- 1662 – c. 1880 gyld- 1604 – c. 1880)
[fsv. gylla, gylda, jfr d. gylde, isl. gylla, t. golden med sidoformerna golden, gülden, eng. gild; till GULD; jfr FÖRGYLLA]
(†) överdraga med guld, förgylla; äv. bildl. Man skal ey gylda thet som ey gull är. SvOrds. B 5 a (1604). Hvar må jag taga färg, min onda sak at gylla? KOLMODIN QvSp. 1: 4 (1732). Det är ondt att gylla gåslorten. GRANLUND Ordspr. (c. 1880).