HELGDAG häl⁴j~da¹g, äv. ³~² vard. äv. häl⁴da, (heldag (anfört ss. vard.) WESTE; hä`lljdág l. hélldag, äv. hèlldág (samtliga anförda ss. vard.) DALIN), sbst.¹, äv. (numera föga br.)
HELGEDAG häl³je~da²g l. häl³ge~, äv. hel³- (he`lgedag WESTE; hèllgedág DALIN; häl·gə- LoW (1889)), r. l. m.; best. -en l. (vard.)
-dan ~dan; pl. -ar ³~²⁰, äv. ⁴~¹⁰. ( hel(l)-, häl- (-æ-) c. 1690 (: Heldagzkåpa)– 1865. helg- (hälg-) 1673 (: Helgdagz Kläder) osv. helge- (hälge-) 1526–1901. helig- (hälig-) 1627–1910. helige- 1526 (: helige dagx bruth)– 1633. hälj- 1889–1902 (: häljdagsblåsa). hälje- 1729. hällgie- 1688) [fsv.
hälghodagher (
hälga daghen, sg. best.), liksom d.
helligdag av
HELIG o.
DAG. Den akuta accenten beror på anslutning till sådana ord som VARDAG, SÖNDAG, MIDDAG]
[HELGDAG.sbst1 0]
dag som inom den kristna kyrkan firas gm offentlig gudstjänst o. vila från arbete; dels i inskränktare anv. om annan veckodag än söndag som på angivet sätt firas (jfr uttr. sön- och helgdagar), o. därvid i sht om vissa åminnelsehögtider som firas på annan dag än söndag, dels i mera allmän bemärkelse, omfattande äv. söndagarna; festdag (se d. o. [HELGDAG.sbst1 1]
1), kyrklig högtidsdag; förr i utvidgad anv. äv. om religiös högtidsdag hos judarna o. andra icke kristna folk (se d, e). G1R 3: 163 (
1526).
Nyttigt wore at woro helge daghar worde forminskade. OPETRI 2Post. 194 a (
1530).
Om en Apostledag faller på Söndagen, skal Söndagz Evangelium predikas i Högpredikan, och Helgedagens i Aftonsången. Kyrkol. 14: 3 (
1686).
Efter många helgdagar kommer sällan en god arbetsdag. GRANLUND Ordspr. (
c. 1880). jfr
LÄTT-,
PÅSK-HELGDAG m. fl. – särsk.
[HELGDAG.sbst1 1.a]
a) i uttr. stora resp. (numera mera tillf.) små helgdagar. På store helghedaghar, Juull, Nyåhr, Påscha, Pingesdagh och Midhsommars dagh, skole the (dvs. de fattiga i sjukhuset) få een godh steek öfwer theras waanligha rätter. RUDBECKIUS Kyrkiost. 58 (
c. 1635).
The måste predika på alla extraordinarie el: små helgedagar. VDAkt. 1731,
nr 392.
[HELGDAG.sbst1 1.b]
b) i uttr. till helgdags, på sön- o. helgdagar; motsatt: till vardags. Landsm. V. 7: 11 (
1891).
Dalkarlarna .. gå till helgdags i sina vackra sockendräkter. BÖÖK ResSv. 145 (
1924).
[HELGDAG.sbst1 1.c]
c) (
†)
i formen helgdags, användt ss. predikativ bestämning. Nu ringes thet från torn, rätt nu thet helgdags blifver. JGHALLMAN Vitt. 168 (
1734).
LUNDELL (
1893) .
[HELGDAG.sbst1 1.d]
d) (
†)
om judisk religiös högtidsdag. Thetta äro Herrans helghedaghar, the j skolen heliga hålla at j samman kommen, och gören Herranom offer. 3Mos. 23: 37 (Bib. 1541;
Bib. 1917: Herrens högtider).
[HELGDAG.sbst1 1.e]
e) (
†)
om festdag till ära för ngn hednisk gudomlighet. RUDBECK Atl. 1: 30 (
1679).
NORDENFLYCHT UtvArb. 236 (
1759).
[HELGDAG.sbst1 1.f]
f) i jämförelser l. i mer l. mindre bildl. anv.; särsk.
[HELGDAG.sbst1 1.f.α]
α) (
†)
i uttr. det kom som en helgdag midt i veckan, om ngt opåräknat, men välkommet. HOLMBERG 2: 83 (
1795).
GRANLUND Ordspr. (
c. 1880).
[HELGDAG.sbst1 1.f.β]
β) (
numera bl. tillf.)
i bildl. anv.: högtidsdag. Det var en helgedag för mig att få höra om Eder. WALLIN Bref 72 (
1846). Efter nya ymniga regnskurar, åter två gudomligt sköna dagar, helgedagar, sådana naturen stundom har dem.
BREMER GVerld. 6: 188 (
1862).
jfr † Omognaden i sin helgdag (dvs. i sin prydno)! THORILD Gransk. 1784, 7–
8: 27.
Ssgr –
HELGDAGS-AFTON ~²⁰, äv ¹⁰ ³², [HELGDAGS-AFTON.ssg 1]
1) afton före en helg l. helgdag. RUDBECKIUS Kyrkiost. 57 (
c. 1635).
Lat gör tidig helgdagsafton. GRANLUND Ordspr. (
c. 1880); jfr
HELG 1 c.
[HELGDAGS-AFTON.ssg 2]
2) (
tillf.)
afton på en helgdag. AHLMAN (
1872).
–
HELGDAGS-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. arbete på helgdag(ar). VDR 1699, Verif.
291.
–
HELGDAGS-BORD. (
†)
om nattvardsbord. Du går från svindrafven till helgedagsbordet. SCHARTAU Pred. 640 (
1820).
WALLIN Witt. 2: 150 (
c. 1830).
–
HELGDAGS-BROTT.
[fsv. hälghadags brut]
(
numera bl. hist.)
brytande av sabbatens helgd, sabbatsbrott. G1R 3: 163 (
1526).
KyrkohÅ 1907,
s. 216.
–
HELGDAGS-DRÄKT.
motsatt: vardagsdräkt. C. A.EHRENSVÄRD Brev 2: 41 1795;
i bild).
–
HELGDAGS-FRI. (
†)
helgfri. Den första helgdagsfria måndag i Maj månad (1827). SFS 1826,
SärskBl. s. 99.
UpsP 1860,
nr 1, s. 1.
–
HELGDAGS-FRIHET. (
†)
frihet från arbete under helgdag. 2RA 1: 613 (
1723).
ARNELL Stadsl. 523 1730;
efter handl. fr. 1724).
–
HELGDAGS-GRANN.
jfr -FIN. CVA STRANDBERG 4: 97 (
1857).
–
HELGDAGS-GÄSTABUD ¹⁰² l. ~²⁰⁰, (tillf.)
Med kyrkiemesser, och anner slike latemandz och helgedagx gästebudh. G1R 18: 44 (
1546).
–
HELGDAGS-KARL. (
†)
om person som vilar från arbetet på en söckendag, liksom om den vore en helgdag. Daghsläntar och hälgedagzkarar. BUREUS Warn. C
3 b (
1604).
–
HELGDAGS-KJORTEL.
jfr -DRÄKT. Pigor svängde sig med helgdagskjortlar. LENNGREN (SVS) 2: 345 (
1796).
–
HELGDAGS-KLÄDD,
p. adj. klädd i helgdagskläder. NORDENFLYCHT QT 1746–47,
s. 132.
–
HELGDAGS-KLÄDER, pl.
[fsv. hälghadags klädher]
motsatt: vardagskläder. Linc. 1640;
under festus).
Hälgedagz kläder blij en gång hwardagzplagg. GRUBB 360 (
1665).
–
HELGDAGS-KLÄNNING.
[HELGDAGS-KLÄNNING.ssg 1]
1) (
†)
== -DRÄKT. RP 5: 240 (
1635).
DALIN (
1852) .
[HELGDAGS-KLÄNNING.ssg 2]
2) om klädesplagg för kvinnor, motsatt: vardagsklänning. WIRSÉN NDikt. 126 (
1880).
–
HELGDAGS-KVÄLL.
[HELGDAGS-KVÄLL.ssg 1]
1) kväll före en helg l. helgdag. PoetK 1821,
1: 51.
NILSSON FestdVard. 151 (
1925).
[HELGDAGS-KVÄLL.ssg 2]
2) (
tillf.)
kväll på en helgdag. BEMALMSTRÖM 6: 287 (
1855).
–
HELGDAGS-KÄNSLA.
känsla av ro o. d. som man har på en helgdag; äv. (tillf.) : känsla av sabbatens helgd; äv. bildl., om känsla av högtid l. ro i allm. Det är en helgdagskänsla den att veta alla ha godt och glädje. BREMER Brev 1: 356 (
1835).
Den finska befolkningens brist på hvad man skulle kunna kalla helgdagskänslor. SvD 1900,
nr 190, s. 3.
–
HELGDAGS-LAG,
n. (
föga br.)
i uttr. i helgdagslag, till helgdags; motsatt: i vardagslag. GRIPENBERG TätnLed 106 (
1886).
–
HELGDAGS-LUGN,
n. (
i vitter stil)
jfr -LUGN, adj. WIESÉN Dikt. 220 (
1876).
–
HELGDAGS-LUGN,
adj. (
i vitter stil)
lugn ss. (på) en helgdag. BREMER NVerld. 2: 381 (
1853).
–
HELGDAGS-LÄST,
f. † (prediko)text på helgdag. LPETRI 3Post. 84 a (1555).
–
HELGDAGS-MAT.
(finare) mat som brukar serveras på helgdag. WIRSÉN Jul. 50 (
1887).
–
HELGDAGS-MIN,
r. l. m. (
numera mindre br.)
(from o. högtidlig) min som man antager på en helgdag; äv.: min som vittnar om godt humör. CASTRÉN Res. 2: 29 (
1845).
Hvad sitter du och tjurar? Fram med helgdagsminen, säger jag! CALLERHOLM Stowe 400 (
1852).
HLILLJEBJÖRN Hågk. 1: 107 (
1865).
–
HELGDAGS-MÅL. (
†)
== HELGSMÅL 2. VDAkt. 1723,
nr 380.
–
HELGDAGS-NATT.
[fsv. hälgho dags nat]
natt före (l. efter) en helgdag. MURENIUS AV 55 (
1640).
särsk. † till
1 d.
Tå skolen j siunga såsom på en helghedags natt. Jes. 30: 29 (
Bib. 1541;
Bib.
1917: i en natt då man firar helig högtid).
–
HELGDAGS-REN,
adj. ren ss. ngn l. ngt är på en helgdag. Hon .. såg allt omkring sig så helgdags rent och friskt. BREMER Hem. 2: 222 (
1839).
–
HELGDAGS-RUM.
om bostadsrum som icke användes i vardagslag, utan bl. vid särskilda (högtidliga) tillfällen. BLANCHE Bild. 4: 10 (
1865).
– (jfr
f ν
HELGDAGS-SKIMMER. (
i vitter stil)
bildl. Solnedg. 3: 322 (
1912).
Det förklarade helgdagsskimmer, som är en af hemligheterna i Selma Lagerlöfs konst. BÖÖk 1Ess 180 (1913). –
HELGDAGS-STUGA.
numera i sht kulturhist. helgdagsrum (i bondgård); jfr GÄSTSTUGA 3. HÜLPHEES Dal. 281 (
1782).
Landsm. V. 7: 10 (
1891).
Fatab. 1920,
s. 127.
– (jfr fβ
HELGDAGS-STÄMNING.
Att skåda lifvet från helgdagsstämningens soliga höjder. EHTEGNÉR i 2SAH 58: 72 (
1882).
–
HELGDAGS-UNIFORM. (
i Finl.)
ett slags finare, militär (före 1918 äv. civil) uniform avsedd att användas vid högtidliga tillfällen. TAVASTSTJERNA Aff. 87 (
1890).
FFS 1904,
nr 43, s. 40.
–
HELGDAGS-VECKA,
r. l. f. (
mindre br.)
vecka vari annan dag än söndag är helgdag. SERENIUS 1734;
under broke).
ÖSTERGREN (
1927).
–
HELGDAGS-VILA,
r. l. f. vila från arbete på helgdag(ar), söndagsvila. Frey 1850,
s. 423.
Helgdagshvilans frid. Roos Strejk. 62 (1892).