HEMORROJDAL he¹morojda⁴l l. hem¹-, l. -år- l. -äωår-, l. HÄMORROJDAL hä¹m- l. häm¹- adj. (äv. skrivet -r(r)(h)oid-. hemo- 1788 (: hemorroidal attaque) osv. hemmo- 1835 (: hemmorrhoidar-affektioner). hæmo- (haemo-) 1784 (: hæmmorrhoidal-siukdom) – 1885 (: Haemorrhoidalblödning). hämo- 1757 (: Hämorrhoidal eller gyllenåderspulsen) osv.)

[jfr t. hämorrhoidal, eng. hæmorroidal,, fr. hémorr(h)oëdal; till HEMORROJDER]

[HEMORROJDAL 0]

(knappast br. utom ss. första led i ssgr) som sammanhänger med l. har avseende på "hemorrojder"; numera bl. (i fackspr.) i fråga om hemorrojder i eg. mening (se HEMORROJDER); jfr HEMORROJDALISK 1 (se HEMORROJDER avledn.). ANDERSSON (1845, 1857) DALIN (1852) . WoJ (1891).

Ssgr i fackspr. ):

– HEMORROJDAL-AFFEKTION.

[jfr t. hämorrhoidalaffektion]

(numera knappast br.) jfr AFFEKTION 1 slutet.

En 50 års man .., som ofta varit besvärad af lefver- och hemmorrhoidalaffektioner. TLäk. 1835, s. 91.

– HEMORROJDAL-ARTAD, p. adj. DALIN 1852.

– HEMORROJDAL-ATTACK. (numera knappast br.) jfr ATTACK 3. KELLGREN (SVS) 6: 210 (1788).

– HEMORROJDAL-BLÖDARE. (†) person som lider av blödande hemorrojder. THOLANDER Ordl. (c. 1870).

– HEMORROJDAL-BLÖDNING. THOLANDER Ordl. (c. 1870). 2NF 28: 486 (1918).

– HEMORROJDAL-FLÖDE.

[jfr t. hämorrhoidalfluss]

(†)

– HEMORROJDAL-BLÖDNING. TLäk. 1835, s. 220. THOLANDER Ordl. (c. 1870). --KNÖL.

[jfr t. hämorrhoidalknoten]

(ofta ömmande o. värkande) knölformig utvidgning av blodådrorna kring ändtarmsöppningen; jfr -TAGG. COLLIN Ordl. (1847).

– HEMORROJDAL-KOLIK. (föga br.) häftiga plågor (kolik) beroende på "hemorrojder". RiksRådet .. Grefve Ekeblad afled i går .., sedan han i 3 timmar varit sjuk af en häftig hämorhoidal Colique, som .. slutades med slag. DA 1771, nr 227, s. 1 (möjl. två ord). THOLANDER Ordl. (c. 1870).

– HEMORROJDAL-KRANS. (föga br.) krans av hemorrojdalknölar kring ändtarmsöppningen. TLäk. 1833, s. 150.

– HEMORROJDAL-KRÄMPA. (†) THOLANDER Ordl. (c. 1870). LILLJEBJÖRN Minn. 68 (1874).

– HEMORROJDAL-KÄRL.

[jfr t. hämorrhoidalgefäss]

== -VEN. THOLANDER Ordl. (c. 1870).

– HEMORROJDAL-LIDANDE, n.

[jfr t. hämorrhoidalleiden]

TLäk. 1835, s. 474. THOLANDER Ordl. (c. 1870).

särsk. om sjukdom som sammanhänger l. antages sammanhänga med "hemorrojder". (Patienten har) Ständigt blodet åt hufvudet. Hemorhoidallidanden i öfre delen af korsbenet. LGBRANTING 2: 36 (1840).

– HEMORROJDAL-PULS. (†) känsla av pulsation vid hemorrojder. SvMerc. 3: 77 (1757).

– HEMORROJDAL-PULVER. vid hemorrojder användt pulver. THOLANDER Ordl. (c. 1870). SFS 1917, s. 2338.

– HEMORROJDAL-SALVA, r. l. f. jfr -PULVER. Julqväll. 1881, s. 10. LINDGREN Läkem. (1902).

– HEMORROJDAL-SJUKA. (†) == -SJUKDOM. KrigT 1797, s. 5-

– HEMORROJDAL-SJUKDOM ~⁰² l. ~²⁰. "hemorrojder". VDAkt. 1784, nr 303. THOLANDER Ordl. (c. 1870).

– HEMORROJDAL-TAGG. (†) == -KNÖL. Man (bör) indela hæmorrhoidal-taggarne i inre och yttre. TLäk. 1833, s. 149. LGBRANTING 2: 9 (1839). AUERBACH (1909).

– HEMORROJDAL-VEN. blodåder i ändtarmens nedre del (gm vars ansvällning hemorrojder uppkomma); i sht i pl.; jfr -KÄRL. WIDE MedGymn. 232 (1896). 2NF 28: 481 (1918).

– HEMORROJDAL-VÄRK, r. l. m. (föga br.) värk som beror på "hemorrojder". BURMAN i 1SAH 4: 124 (1791). LEOPOLD (1793) i MoB 9: 103.

– HEMORROJDAL-ÅDER. (†) == -VEN. HOLMBERG 1: 1017 (1795).

– HEMORROJDAL-ÅKOMMA ~⁰²⁰ TLäk. 1835, s. 474. WIDE MedGymn. 232 (1896).