HOTELL hotäl⁴, n.;
best. -et; pl. == (A GEIJER (1846) i Solnedg. 4: 64 osv.), äv. -er (LEOPOLD 3: 443 (1795, 1816), SDS 1929, nr 321, s. 5) ((†)
-tals STIERNSTOLPE Arndt 1: 6 (
1807)).
( hotel (hôtel) 1788–1904. hotell 1801 osv.) [av fr. hôtel, ffr. hostel, till lat. hospitalis, gästfri; således eg. samma ord som HOSPITAL]
[HOTELL 1]
1) (
numera, utom i ssgr, nästan bl. i fråga om utländska, i sht franska förh.)
palats i stad vilket bebos av ngn förnäm (i sht adlig) person l. av ngn hög ämbetsman; särsk. om ambassadörl. ministerbostad o. d. Franske Ministern Bombelles's Hotel (i Venedig). PT 1791,
nr 13, s. 2.
Grefve Creutz gaf honom (dvs. Lidner) .. rum i sitt hotel. FRANZÉN Minnest. 3: 354 (
1838).
(Änkedrottning Desideria) ägde ett hotell i Paris, som hon länge velat sälja.
DE GEER Minn. 1: 213 (
1892).
BonnierKL (
1924). jfr
ADELS-,
AMBASSAD-,
BESKICKNINGS-,
MINISTER-,
UTRIKESMINISTER-HOTELL m. fl.
[HOTELL 2]
2) hus (l. våning) med möblerade rum till uthyrning åt resande, ofta i förening med restaurant o. kafé; förr stundom oeg. om enbart restaurant (o. kafé). Bo på hotell, taga in på ett hotell. Första klassens hotell. Hotell Fenix. Grand hotell. GT 1788,
nr 21, s. 1.
Salen är .. lik alla matsalar i de stora hotellena utrikes. AGEIJER (
1846) i
Solnedg. 4: 64.
Hotell kallas .. en och annan af våra restauranter, utan att därför vara hotell för resande. Sthm 3: 257 (
1897).
SFS 1917,
s. 1093. jfr
BAD-,
EMIGRANT-,
FAMILJE-,
JÄRNVÄGS-,
LYX-,
MISSIONS-,
PRIVAT-,
STADS-,
UNGKARLS-HOTELL m. fl. –
oeg. I järnvägarnas, bilarnas, de flytande hotellens (dvs. turistångarnas) och flygmaskinernas tid. TurÅ 1930,
s. 190.
Ssgr (till
2):
–
HOTELL-BETJÄNING.
jfr BETJÄNING 3 a. NordT 1888,
s. 352.
–
HOTELL-BYGGNAD.
konkret. NerAlleh. 1886,
nr 58, s. 4.
–
HOTELL-DIREKTÖR.
i fråga om större o. finare hotell. PT 1915,
nr 39.
s. 4.
–
HOTELL-GAST.
1NJA 1918,
s. 604.
–
HOTELL-INNEHAVARE ~⁰⁰²⁰⁰. 2NF 36: 475 (
1924).
–
HOTELL-INNEHAVARINNA.
PT 1899,
nr 200, s. 4.
–
HOTELL-MAT.
mat som serveras på hotell. Tröttna på hotellmaten. ÖSTERGREN (
1927).
–
HOTELL-OMNIBUS.
omnibus med vilken ett hotells gäster föras från järnvägsstation l. tilläggsplats för ångare o. d. till hotellet l. omvändt. WRANGEL HbHästv. 659 (
1885).
–
HOTELL-PORTIER.
PedT 1891,
s. 462.
–
HOTELL-PRIS.
Höga hotellpriser.
–
HOTELL-RÅTTA.
[jfr d. hotelrotte]
(skämts.; i sht i fråga om utländska förh.) hotelltjuv. SERNER YusshfKh. 91 (
1916).
SIWERTZ Varuh. 102 (
1926).
–
HOTELL-RÖRELSE.
Idka l. driva hotellrörelse. NerAlleh. 1886,
nr 58, s. 4.
–
HOTELL-STÄDERSKA.
BJÖRKMAN (
1889).
LD 1907,
nr 112, s. 4.
–
HOTELL-TJUV.
tjuv som begår stölder i hotellrum. –
HOTELL-UPPASSERSKA ~⁰²⁰⁰.
–
HOTELL-VÄRD,
m. Illsv. 1: 267 (
1873).
–
HOTELL-VÄRDINNA.
WoJ (1891). –
HOTELL-ÄGARE.
WoJ (1891). NerAlleh. 1896,
nr 35, s. 2.
Avledn. –
HOTELLERI ,
n. (
†)
hotell- l. gästgiverirörelse. ALMQVIST Törnr. 3: 153 (
1850).