HOPP hop⁴, sbst.¹, n.; best. -et; pl. ==. ( hopp 1792 osv. hupp 1741) vbalsbst. till HOPPA, v.¹; handlingen att hoppa; språng. – särsk.
[HOPP.sbst1 1]
1) till HOPPA v.¹, ¹. Göra ett hopp. Ett hopp i vattnet. Ta ett hopp över en bäck. Med ett hopp stod han åter på marken. KOLMODIN QvSp. 1: 7 1732;
i bild).
Augusta var i två hopp inne i sin kammare. CARLÉN Repr. 33 (
1839). jfr
DANS-,
DÖDS-,
REJLANDS-HOPP m. fl. – särsk.
i fråga om idrott. Ett svagt, lyckat, utmärkt, stilrent hopp. Kopp från svikt, trampolin, magistern, tornet (om simhopp). NordIdrL 1900,
s. 270.
K. fick upp ett utmärkt hopp på
6,
96 (m.).
SvD(L) 1924,
nr 188, s. 11. jfr
AV-,
BARRIÄR-,
BÖJ-,
DJUP-,
FÄKT-,
GREN-,
GROD-,
HUVUD-,
HÖJD-,
KALV-,
KEJSAR-,
KIL-,
LÄNGD-,
MELLAN-,
NED-,
RYGG-,
SATS-,
SIM-,
SITT-,
SKOMAKAR-,
STAMP-,
STAV-,
SVAN-,
SVIKT-,
TRAMPOLIN-,
TRESTEGS-,
UT-,
VOLT-,
ÖVER-HOPP m. fl. – särsk.
[HOPP.sbst1 1.a]
a) i vissa benämningar på simhopp: rakt hopp, huvudhopp framåt. Täflingar i raka hopp. SD(L) 1896,
nr 250, s. 3.
Idrottsboken 174 (
1914). –
tyskt hopp (med volt), om visst slags satshopp bakåt med volt med vändning framåt.
Landsm. XVIII. 10: 30 (
1901).
BERGVALL Siml. 101 (
1921). –
varierande hopp, om simhopp som mer l. mindre är ett volthopp.
NordIdrL 1900,
s. 238.
Idrottsboken 174 (
1914).
[HOPP.sbst1 1.b]
b) i uttr. stående hopp, om höjd- l. längdhopp från stående utgångsställning; äv. om hopp i skidbacke, då den stående ställningen bibehålles. NordIdrL 1909,
s. 305.
PåSkid.
1918,
s. 117 [HOPP.sbst1 2]
2) idrott. konkret, om stupet i en skidbacke. Backar med hopp. Idrottsboken 260 (
1914). Jfr: När man "klarat hoppet"
(i skidbacksn vid Fiskartorpet).
NordIdrL 1900,
s. 9.
[HOPP.sbst1 3]
3) till HOPPA v.¹, ³. Ett hopp i tankegången. Utvecklingen gör inga hopp. Här göra vi ett hopp i berättelsen och (osv.). Hoppet från korpral till löjtnant. Jag håller före at i denna (in-)delningen är, som Logikan det allar, en saltus eller et hopp gjordt. SvMerc. 1762,
s. 355.
Jag har hört .. (sångerskan) i hopp af två oktavers sträckning slå an toner med den största säkerhet. GEIJER (
1810) i
MoB 7: 156.
BERGMAN Folksj. 170 (
1875).