((†) m. l. f.
, deltaga i hushållsbestyren.
).
).
).
). (
). – jfr
m. fl. – särsk.
).
).
).
.
).
).
) .
).
.
).
). – jfr
.
).
).
. (Gasköken) äro ofantligt beqväma för små hushåll.
).
).
). – särsk.
).
).
.
).
).
).
).
Ssgr(i allm. till
1, 3):
–
HUSHÅLLS-AFFÄRER, pl.
[HUSHÅLLS-AFFÄRER.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
hushållsangelägenheter; förr äv. allmännare: privata angelägenheter; jfr AFFÄR 1. H. Gr. Stenbock (lovar) .. at han hvarken directe eller indirecte, skal blanda sig i Hertigliga Husets enskilda och Hushålds-affairer. LOENBOM Stenbock 4: 67 (
1765).
DALIN (
1852) .
[HUSHÅLLS-AFFÄRER.ssg 2]
2) (
†)
(ngns) privata ekonomi. LAGERBRING Skr. 115 (
1755).
Hans derangerade hushålls-affärer. ATTERBOM (1822) i 2Saml. 27: 78.
–
HUSHÅLLS-ANDA. (
†)
ekonomiskt sinne; sparsamhet(sanda); jfr HUSHÅLLA 5 slutet. FERNOW Värmel. 606 (
1779).
TEGNÉR (WB) 7: 138 (
1833).
(Det norska) Bondepartiets hushållsanda vid
1842 års Storthing.
PALMBLAD Norige Bih.
33 (
1847).
–
HUSHÅLLS-ANGELÄGENHET ~¹⁰¹⁰² l. ~¹⁰²⁰⁰. [HUSHÅLLS-ANGELÄGENHET.ssg 1]
1) till 1, 3: sak l. angelägenhet som rör hushållet; oftast i pl. BREMER Grann. 1: 42 (
1837).
Så länge smörbered ning var en hushållsangelägenhet, användes stötkärnor. 2NF 26: 89 (
1917). (
†)
i sg. best.: hushållsbestyren, hushållet. (Maria) satt så fåfäng och ledig, lika som hushålls angelägenheten henne icke det ringaste angick. BÆLTER JesuH 5: 335 (
1759).
[HUSHÅLLS-ANGELÄGENHET.ssg 2]
2) till 2: sak l. angelägenhet som rör (den allmänna) hushållningen; särsk. jur. i förb. ordningsoch hushållsasgelägenketer. DALIN Arg. 2: 160 (
1734,
1754)
NerAlleh. 1871,
nr 17, s. 2.
2NF 35: 1248 (
1923).
– (
1,
2)
HUSHÅLLS-ANSTALTER ~⁰²⁰, pl. (numera föga br.)
anstalter som träffas för hushållet l. (den allmänna) hushållningen; jfr ANSTALT 1, HUSHÅLLNINGS-ANSTALTER. De hushålls anstalter och verldsliga omsorger, hvar med du (dvs. Marta) .. sysselsätter dig. BÆLTER JesuH 5: 336 (
1759).
(Landshövdingen har) utom många andra gagneliga och lofvärda husholls anstalter .. förehollit allmogen nyttan och nödvändigheten af hässjors brukande.
NorrlS 1: 47 (
c. 1770).
SPF 1816,
s. 349.
–
HUSHÅLLS-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. [HUSHÅLLS-ARBETE.ssg 1]
1) till 1, 3: arbete i hushållet, husligt arbete; särsk. pedag. SP 1792, nr 150, s. 1. Undervisningen i praktiskt hushållsarbete (vid lärlingsskola). SFS 1918,
s. 2751.
[HUSHÅLLS-ARBETE.ssg 2]
2) (
†)
till 2: arbete med skötseln av landtbruk o. d. BÆLTER JesuH 5: 484 (
1759).
–
HUSHÅLLS-ARTIKEL.
föremål som användes i hushållet; i sht i pl. BERNDTSON (
1880).
Vattenkannor (för lavoarer) och andra dylika gröfre hushålls- eller köksartiklar. VaruförtTulltaxa 1: 147 (
1912).
–
HUSHÅLLS-AVFALL ~⁰² l. ~²⁰. avfall från matlagning o. d.; jfr KÖKS-AVFALL. Helsov. 1886,
s. 4.
–
HUSHÅLLS-BEHOV.
Bergv. 2: 27 (
1737).
Tillgång på godt vatten till dryck, matlagning .. och andra hushållsbehof. SFS 1901,
nr 48, s. 1.
–
HUSHÅLLS-BEKYMMER.
bekymmer för l. omsorg om hushållet; numera i sht i pl. EHRENADLER Tel. 334 (
1729).
–
HUSHÅLLS-BESTYR.
numera i sht i pl. Oldendorp 1: 28 (
1786).
–
HUSHÅLLS-BESVÄR. (
†)
(tyngre) hushållsbestyr. JPGOTHUS EHeldin B
1 a (
1636).
(Kvinnorna i Norden) voro .. oförtrutna til hushålls-besvär. DALIN Hist. 1: 289 (
1747).
– (
2)
HUSHÅLLS-BIBLIOTEK.
titel på en 1755–1757 utkommande periodisk skrift behandlande ekonomiska frågor. Hushåls-Bibliothec 1755–57.
– (
3)
HUSHÅLLS-BILJETT järnv. fribiljett å järnväg, gällande för (vissa varor tillhörande) medlem av järnvägspersonals hushåll. SJ 4: 610 (
cit. fr.
1867).
PT 1905,
nr 212 A,
s. 2.
–
HUSHÅLLS-BOD. (
†)
visthusbod. NVexjöBl. 1848,
nr 30, s. 4. (I Runebergs gård i Borgå fanns) en hushålls- och en spannmålsbod.
STRÖMBORG Runebg IV. 2. 1: 230 (
1898).
–
HUSHÅLLS-BOK; pl. -böcker.
[HUSHÅLLS-BOK.ssg 1]
1) till 1, 3: räkenskapsbok för ett hushåll. Hon förde hushållsbok. MÖLLER (
1790).
HELLMAN Kokb. 10 (
1895).
[HUSHÅLLS-BOK.ssg 2]
2) (
†)
till 2: bok innehållande råd o. anvisningar angående (den allmänna) hushållningen; lärobok i landthushållning. BRAHE Oec. 37 (
1581).
En Fulständig Svensk Hus-Hålds-Bok. BROOCMAN 1736;
boktitel).
HWASSER VSkr. 1: 11 (
1852).
–
HUSHÅLLS-BRUK.
i uttr. för hushålIsbruk, för bruk l. användning i hushållet. TT 1880,
s. 107.
För hushållsbruk avsedd .. ättika. SFS 1914,
s. 69.
–
HUSHÅLLS-BRÄNSLE.
för användning i hushållet avsett bränsle. TT 1880,
s. 107.
Antraciten .. (har) fått stor användning som hushållsbränsle. 2NF 1: 1178 (
1904).
–
HUSHÅLLS-DETALJ. (
†)
i uttr. hava egen hushållsdetalj, hava eget hushåll (jfr DETALJ 4). DA 1824,
nr 59, Bib.
s. 6.
–
HUSHÅLLS-ELEV.
kvinna som (särsk. i ett hem) åtnjuter utbildning i ett hushålls skötsel. Plats som Hushållselev finnes .. i tjenstemannafamilj. DN 1894,
nr 9035 B,
s. 2 (
annons).
LP 1926,
nr 185, s. 8 (
i annons).
–
HUSHÅLLS-FADER. (
†)
husfader. KOLMODIN Rök. 110 (
1728).
Därs. 28 (
1742).
– (jfr
3)
HUSHÅLLS-FAMILJ. (
†)
familj som utgör ett hushåll. Uhmeå lappmarck .. består nästan af 130 huushålds familier. KyrkohÅ 1914,
s. 429 (
1634).
– (
3)
HUSHÅLLS-FRIBILJETT ~¹⁰². järnv. == -BILJETT. 1NJA 1922,
s. 267.
–
HUSHÅLLS-FRUKT.
jfr MAT-FRUKT. HbTrädg. 3: 120 (
1872).
Man .. skall odla såväl dessert- som hushållsfrukt. LAHT 1912,
s. 82.
–
HUSHÅLLS-FRÖKEN.
"bildad" ogift kvinna som har anställning i ett hem för att "gå frun till handa" l., då husmoder saknas, för att förestå hushållet; jfr TILLHANDA-FRÖKEN. BREMER Hertha 127 (
1856).
SDS 1924,
nr 66, s. 14 (
i annons).
–
HUSHÅLLS-FÖRENING.
[HUSHÅLLS-FÖRENING.ssg 1]
1) till 1, 3. Åkarps hushållsförening .. har till ändamål att tillhandahålla lifsförnödenheter åt föreningens medlemmar. SFS 1896,
nr 21, s. 26.
[HUSHÅLLS-FÖRENING.ssg 2]
2) till 2. ChristianstLHushSH 1838,
s. 10.
Skånska hushållsföreningen, en 1838 bildad sammanslutning mellan Malmöhus och Kristianstads läns hushållningssällskap för gemensamt hållande af landtbruksmöten (osv.). 2NF 38: 381 (
1926).
Ssg:
–
hushållsförenings-aktiebolag.
till -förening 1 Handelsoch hushållsföreningsaktiebolag. BtRiksdP 1890, Saml.
1. I. 2: BerRikStyr.
s. 29.
SFS 1905,
Bih. nr 2, s. 48.
– (
2)
HUSHÅLLS-FÖRFATTNING.
[HUSHÅLLS-FÖRFATTNING.ssg 1]
1) (
†)
åtgärd, anstalt(er), mått o. steg för landthushållningen l. näringarna; i sht i pl.; jfr FÖRFATTNING 1. JAVLANTINGSHAUSEN (
1746) i
Fennia XVI. 2: 79.
Detta löningssätt .. (skulle) kunna anses såsom aldeles stridande emot all klok hushålls-författning. LBÄ 1: 66 (
1797).
[HUSHÅLLS-FÖRFATTNING.ssg 2]
2) (
†)
tillstånd l. läge med avs. på den allmänna hushållningen; jfr
FÖRFATTNING 4.
Att ett krig efter Sveriges hushållsförfattning och arméens inrättning icke kan börjas utan att medföra den af alla mest tryckande beskattning. ADLERBETH Ant. 1: 132 (
c. 1792).
[HUSHÅLLS-FÖRFATTNING.ssg 3]
3) (
i fråga om ä. förh.)
jur. förordning l. stadga rörande den allmänna hushållningen; jfr FÖRFATTNING 6. SCHÖNBERG Bref 3: 46 (
1778).
FLINTBERG Lagf. 1: 159 (
1796).
Karl XI:s hushållsförfattningar. BESKOW i 2SAH 30: 135 (
1857).
–
HUSHÅLLS-FÖRKLÄDE ~²⁰⁰ l. ~⁰²⁰. förkläde avsett att användas vid arbete i hushållet; jfr KÖKS-, STÄD-FÖRKLÄDE. (Hon) hade ett hvitt hushållsförkläde för sig. WACKLIN Minn. 1: 21 (
1844).
GEIJER STAM KBrandt 116 (
1904).
–
HUSHÅLLS-FÖRNÖDENHET ~⁰²⁰⁰, äv. ~⁰¹⁰². [HUSHÅLLS-FÖRNÖDENHET.ssg 1]
1) (
†)
abstr.: husbehov. (Tabärgs) Bergslag
(anhåller) .. at .. få til theras Hushåls förnödenhet .. uphandla Spanmål på Jönköpings Torg.
Bergv. 1: 712 (
1731).
[HUSHÅLLS-FÖRNÖDENHET.ssg 2]
2) konkret; i pl.: för hushållet behövliga förnödenheter. HÜLPHERS SvStäd. 1: 51 (
1778).
SlöjdkomBet. 1907–08, s. 11.
– (
2)
HUSHÅLLS-GILLE.
underavdelning av hushållningssällskap, hushållningsgille. StadgHushSÖg.
1814,
§ 32. De flesta hushållningssällskapen äro delade i hushållsgillen, hvilka hvar inom sin ort verka i samma syfte som sällskapet.
KOERSNER PolHlex. 117 (
1883).
HELLSTRÖM NorrlJordbr. 301 (
1917).
–
HUSHÅLLS-GLAS.
koll.: glas (se d. o. [HUSHÅLLS-GLAS.ssg 2]
2) avsett för bruk i hushållet. SmålP 1890,
nr 151 B,
s. 2.
Hushållsoch prydnadsglas. SELLING Varuk. 29 (
1921).
–
(1, 2, 3) HUSHÅLLS-GREPP. (
†)
metod l. konstgrepp l. "knep" som användes i hushållet l. (den allmänna) hushållningen; jfr GREPP 2 b, HUSHÅLLAN-GREPP. De bästa hushålls-grep och förslag, som kunde sätta Riket i krafter och blomma. DALIN Arg. 1: 88 (
1733,
1754)
Jag håller af, at sakta gå och stöka: / Små Hushålls-grep af grunden jag förstår. DENS. Vitt. 6: 23 (
c. 1753).
WARG 682 (
1755).
DALIN (
1852) .
–
HUSHÅLLS-HANDEL.
(i Göteborg) handelsbod för diverse hushållsförnödenheter, (mindre) matvaruaffär. GHT 1892,
nr 151 A,
s. 4. Jag ska' köpa lutfisk i en hushållshandel.
Därs. 1895,
nr 300 B,
s. 1.
–
HUSHÅLLS-HÅG. (
†)
håg för sparsamhet (i hushållet); jfr HUSHÅLLA 5 slutet. LENNGREN (SVS) 2: 195 (
1797).
–
(1, 2, 3) HUSHÅLLS-JOURNAL. särsk. (
†)
: periodisk skrift som innehåller råd o. rön rörande hushållningen; jfr HUSHÅLLNINGS-JOURNAL. SP 1792,
nr 64, s. 4.
Svenska Patriotiska Sällskapet .. har .. utgifvit .. en Hushålls Journal ifrån år 1776 till år (1780). STIERNSTOLPE Arndt 2: 46 (
1807).
–
HUSHÅLLS-KAMMARE. (
i Finl.)
handkammare. RUNEBERG 1: 146 (
1836).
ÖSTERGREN 1928;
angivet ss. landsdelsord). jfr
BERGROTH FinlSv. 308 (
1917).
–
HUSHÅLLS-KASSA.
kassa för bestridande av utgifterna för hushållet. LINDFORS (
1815).
Det är bättre att husmodern får sin hushållskassa för månaden än för veckan. LANGLET Husm. 31 (
1884).
–
HUSHÅLLS-KEMI. särsk.
pedag. den del av kemien som äger tillämpning inom hushållet. BESKOW i
2SAH 32: 24 (
1859).
NF 8: 998 (
1884).
–
HUSHÅLLS-KOL.
jfr -BRÄNSLE. JernkA 1860,
s. 232.
Hushållskol & Smideskol. SDS 1894,
nr 303, s. 1.
–
HUSHÅLLS-KONST(EN). (
†)
[HUSHÅLLS-KOL.ssg 1]
1) till 1: konsten att sköta ett hushåll; förr äv.: läran om denna konst. SCHRODERUS Comenius 609 (
1639).
Om våra Flickor ville lära / Det, som til hushåls-konsten hör. LENNGREN (SVS) 1: 12 (
1775).
SNELLMAN Gift. 2–
3: 69 (
1842).
[HUSHÅLLS-KOL.ssg 2]
2) till 2: (läran om) konsten att sköta (den allmänna) hushållningen. BERCH Hush. 3 (
1747).
BARCHÆUS LandthHall. 93 (
1773).
–
HUSHÅLLS-KONTO.
konto för hushållsutgifter. BoupptSthm 1682,
s. 52 a (
1681).
– (
2)
HUSHÅLLS-LAG,
r. l. m. (
förr)
jur. jfr -FÖRFATTNING 3. 1VittAH 2: 132 (
1773,
1776).
De elaka fölgder som härflutit från Carl XI:s Hushållslagar. SP 1792,
nr 266, s. 2.
BONSDORFF Kam. 2 (
1833).
– (
2)
HUSHÅLLS-LEXIKON. (
†)
uppslagsbok för landtbruket; jfr -BOK 2. Hushåls-Lexicon. CARLESON (
1756;
boktitel).
–
HUSHÅLLS-LÄGENHET ~²⁰⁰ l. ~¹⁰². (föga br.)
bostadslägenhet (avsedd för ett hushåll); motsatt: butikslägenhet o. d. LdVBl. 1887, nr 6, s. 4. GHT 1892,
nr 168 A,
s. 3.
–
HUSHÅLLS-LÄRA,
r. l. f. [HUSHÅLLS-LÄRA.ssg 1]
1) pedag. till 1: lära(n) om skötseln o. vården av ett hem. Verd. 1891,
s. 276. SFS
1918,
s. 2751.
[HUSHÅLLS-LÄRA.ssg 2]
2) (
numera föga br.)
till 2: lära(n) om (den allmänna) hushållningen; ekonomilära. GEIJER I. 5: 115 (
1811).
NF 3: 28 (
1878).
–
HUSHÅLLS-MAMSELL.
(i fråga om ä. förh.) == HUS-MAMSELL; jfr -FRÖKEN. LdVBl. 1827,
nr 7, s. 4.
LAGERLÖF ChLöw. 174 (
1925).
–
(1, 2, 3) HUSHÅLLS-MAN,
m. (†) man som förestår ett landthushåll; landthushållare; husbonde. En god Huszhåldzman och åkerman. RUDBECK Atl. 1: 714 (1679). FISCHERSTRÖM Tal 208 (
1769).
–
HUSHÅLLS-MASKINERI.
BENEDICTSSON Peng. 263 (
1885).
Vi fruar .. skola se till, att allt i hushållsmaskineriet går sin jämna gång. SvD 1901,
nr 96, s. 5.
–
HUSHÅLLS-MÅL.
[HUSHÅLLS-MÅL.ssg 1]
1) (
†)
till 1, 3: hushållsangelägenhet (se d. o. 1). Det är för svårt, at ha beställa / Med Manfolk, uti hushåls-mål. LENNGREN (SVS) 1: 16 (
1775).
1VittAH 3: 278 (
1780).
[HUSHÅLLS-MÅL.ssg 2]
2) (
†)
till 2: angelägenhet l. åtgärd som rör (den allmänna) hushållningen. DALIN Vitt. 4: 119 (
1739).
Detta riksgagneliga hushållsmål (dvs. enskifet). EconA 1808, spr.
s. 4. 2VittAH
11: 137 (
1817,
1822)
[HUSHÅLLS-MÅL.ssg 3]
3) i sht
jur. till 2: (rättegångs)mål som rör den allmänna hushållningen o. ordningen, ekonomimål (se d. o. 2); förr äv. i uttr. politie- och hushållsmål, ekonomi- och politimål (se EKONOMI-MÅL 2). Politieoch hushåldsmålen i städerne. Fennia XVI. 3: 24 (
1761).
BtRiksdP 1876, Saml.
1. I. 2: BerRikStyr.
s. 6.
KALLENBERG CivPr. 1: 273 (
1917).
–
HUSHÅLLS-MÄNNISKA. (
ngt vard.)
om kvinna som ägnar sig åt skötseln av hus o. hem. Jag kan aldrig bli ett fint eller behagligt fruntimmer, jag vill bli en dugtig hushållsmenniska. BREMER Dal. 159 (
1845).
LAGERLÖF ChLöw. 90 (
1925).
–
(1, 2, 3) HUSHÅLLS-NYTTA,
r. l. f. (
numera föga br.)
nytta för hushållet l. för den allmänna hushållningen. FISCHERSTRÖM 2: 33 (
1780).
ATTERBOM Minnest. 1: 227 (
1847).
Hushållsnyttan af enen är mångfaldig. ARRHENIUS Jordbr. 3: 235 (
1861).
–
HUSHÅLLS-OST.
landt. korgost. LB 3: 578 (
1906).
BonnierKL (
1924).
–
HUSHÅLLS-PERSEDEL. (
i fackspr.)
Handdukar, lakan, örngått med flera dylika hushållspersedlar. SFS 1891,
nr 64, s. 24.
– (
2)
HUSHÅLLS-PLAN,
r. l. m. == HUSHÅLLNINGSPLAN; särsk. skogsv. o. landt. AdP 1789,
s. 171. En hushållsplan och huggningsberäkning .. öfver en skog.
STRÖM Skogsh. 109 (
1846).
PT 1912,
nr 49 A,
s. 2.
–
HUSHÅLLS-PÄNGAR, äv.
-PÄNNINGAR,
pl. pängar avsedda för bestridande av utgifterna för hushållet; jfr -KASSA. LIND 1749;
under küchen
-geld).
–
HUSHÅLLS-REDSKAP ~²⁰, äv. ~⁰². Yxor, Hästskor, Spadar, med mångfaldige flere hushålls-redskaper. RINMAN 2: 935 (1789). TT 1879,
s. 115.
–
(1, 2, 3) HUSHÅLLS-REGEL.
regel l. rättesnöre för hushållet l. (den allmänna) hushållningen. GbgMag.
1759,
s. 28. En för alla tider gällande hushållsregel: att ängen är åkrens moder.
RÄÄF Ydre 1: 39 (
1856).
Fru Svensson hade trenne gyllene hushållsregler. HAGDAHL Fråga 59 (
1883). (1,
2, 3) -REGEMENTE. (†) skötsel av hus o. hem; (allmän) hushållning.
RUDBECKIUS KonReg. 18 (
1614).
Huuszhåldzregimentet som föruthan en Hustro neppeligen vthrättas kan. SCHRODERUS Os. 1: 345 (
1635).
Vi (ha) lofsjungit detta (K. XI:s) hushållsregimente. BL 8: 242 (
1842).
–
HUSHÅLLS-REGLEMENTE. (
†)
mil. reglemente ang. arméns o. flottans hushållning. KrigsmSH 1798,
s. 80. För Arméns Flotta blef af Ehrensvärd et Hushållsreg lemente utarbetadt, hvilket .. fastställdes under den 20 Jan.
1766.
KrigVAH 1834,
s. 30.
– (
1,
2)
HUSHÅLLS-RUM. (
numera knappast br.)
ekonomirum. Mannhusen af korssvirke och tegel, hushållsrum och ladugårdshus .. af trä. NyttGam. 1798,
s. 135.
REUTERDAHL SKH III. 2: 264 (
1863).
–
HUSHÅLLS-RÅD.
[HUSHÅLLS-RÅD.ssg 1]
1) till 1, 3: råd ang. skötseln av hus o. hem. (Modern) skulle .. besöka .. (den gifta dottern) i det nya hemmet och se, om hennes goda hushållsråd burit frukt. WIGSTRÖM Folkd. 1: 277 (
1880).
SYLWAN SvLit. 121 (
1903).
[HUSHÅLLS-RÅD.ssg 2]
2) (
†)
till 2: råd ang. (den allmänna) hushållningen. Hushålds-Råd.
CARLESON 1734; boktitel). FRYXELL Ber. 4: 31 (
1830).
–
HUSHÅLLS-RÄKENSKAPER ~¹⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰⁰, pl. ÅKERHIELM GamlRoman 68 (1907).
–
HUSHÅLLS-RÄKNING.
[HUSHÅLLS-RÄKNING.ssg 1]
1) (
i sht i fackspr.)
till 1 (l. [HUSHÅLLS-RÄKNING.ssg 2]
2) : räkenskaper för hushållet (l. den allmänna hushållningen). OELREICH 34 (
1755).
2NF 14: 888 (
1910).
[HUSHÅLLS-RÄKNING.ssg 2]
2) bankv. till 1: sparkasseräkning, särskilt avsedd för pänningar som äro bestämda för hushållsutgifter o. d. PT 1902,
nr 98 B,
s. 1. SFS
1905,
Bih. nr 18, s. 4.
[HUSHÅLLS-RÄKNING.ssg 3]
3) till 1: räkning på varor som inköpts för hushållet. HAGDAHL Fråga 40 (
1883).
– (
1,
2)
HUSHÅLLS-RÖN.
rön angående hushållet l. (den allmänna) hushållningen. Svenska hushålls-rön. DAHLMAN (
1746;
boktitel).
RYDBERG RomD 48 (
1877).
2NF 32: 112 (
1921).
–
HUSHÅLLS-SAK.
[HUSHÅLLS-SAK.ssg 1]
1) till 1, 2, 3: hushållsangelägenhet (se d. o. 1, 2); i sht i pl. BRAHE Oec. 37 (
1581). En Biskop skal icke befatta sigh medh Huusholdzsaker.
SCHRODERUS Os. 1: 556 (
1635).
DALIN (
1852) .
[HUSHÅLLS-SAK.ssg 2]
2) till 1, 3, konkret: föremål avsett för användning i hushållet; husgeråd. RUDBECK Atl. 1: 190 (
1679).
KLINT (
1906).
–
HUSHÅLLS-SKOLA,
r. l. f. [HUSHÅLLS-SKOLA.ssg 1]
1) till 1: skola för teoretisk o. praktisk utbildning av husmödrar (särsk. i matlagning o. huslig ekonomi); ofta förbunden med matservering. Han äter på hushållsskolan. Praktiska hushållsskolan för flickor i Göteborg.
SydsvD 1870,
nr 113, s. 3.
SvD(B) 1927,
nr 174, s. 1.
[HUSHÅLLS-SKOLA.ssg 2]
2) (
tillf.)
till 2: skola för meddelande av insikter i (landt)hushållning. LBÄ 1: 67 (
1797).
– (
2)
HUSHÅLLS-SKRIFT. (
†)
skrift innehållande råd o. anvisningar ang. (den allmänna) hushållningen, särsk. landthushållningen; jfr -BOK 2. FISCHERSTRÖM 1: 168 (
1779).
BESKOW i
2SAH 30: 229 (
1857).
– (
2)
HUSHÅLLS-SKRIVARE. (
†)
författare av skrifter ang. (den allmänna) hushållningen, särsk. landthushållningen; jfr -SKRIFT. SALANDER Gårdsf. 176 (
1758).
FISCHERSTRÖM 1: 138 (
1779).
–
HUSHÅLLS-SOPOR, pl.
jfr -AVFALL. Hushålls- och gårdssopor. LAHT 1907,
s. 340.
–
HUSHÅLLS-SORG. (
föga br.)
i pl.: hushållsbekymmer, hushållsbestyr. SPEGEL GW 197 (
1685).
RYDBERG Ath. 102 (
1876).
–
HUSHÅLLS-STYCKE. (
†)
om stilleben. Måla hushålsstycken. C. A. EHRENSVÄRD Brev 1: 42 (
1781).
–
HUSHÅLLS-STÅND. (
†)
tillståndet l. förhållandet att hava o. förestå hushåll; hushåll; äkta stånd; livet o. värksamheten i hemmet. MURÆUS Arndt 4: 71 (
1648).
De gjerningar, som i utvärtes måtto förefalla i hushålls ståndet och borgelig sammanlefnad. BORG Luther 2: 569 (
1753).
Om än den unge presten icke kan utöfva husfadrens åliggande, .. förbereder han sig dock till hushållsståndet genom omtanka. WINGÅRD 2: 49 (
1820).
ROSENIUS FaderVår 94 (
1858).
– (1, 2, 3,)
HUSHÅLLS-STÄLLNING (
†)
ekonomisk ställning. både Inländska och Utländska förtroendet [file:H1501] dependerar på Rikets vetterliga Hushålls-ställning. AdP 1789,
s. 682.
En sak som rör min enskilta hushållsställning. LEOPOLD (1807) i 2Saml. 9: 59.
–
HUSHÅLLS-SYSSLA,
r. l. f. i sht i pl.: husliga sysslor; jfr HEM-SYSSLOR. Sköta hushållssysslorna. GISHULTERUS MlSraelsdr C
2 a (
1649).
– (
2)
HUSHÅLLS-SYSTEM.
system för (den allmänna) hushållningen; ekonomiskt system. VetAH 1767,
s. 220.
PALMBLAD Norige Bih.
81 (
1847).
– (
2)
HUSHÅLLS-SÄLLSKAP ~²⁰ l. ~⁰². (numera föga br.)
hushållningssällskap. AdP 1800,
s. 108.
Secreteraren i Uplands Hushållssäliskap. QLm. I. 4: 57 (
1833). WOJ (
1891).
– (
2)
HUSHÅLLS-TIDNING.
i l. ss. titel på vissa äldre tidskrifter behandlande ekonomiska frågor. Närings och Hushålds Tidningar 1772. HushållsTidning 1813–14. Hushålls-Tidning för Örebro län 1844–45.
–
HUSHÅLLS-TRÄDGÅRD.
trädgård avsedd att lämna sina produkter till ägarens hushåll. HÜLPHERS SvStäd. 1: 15 (
1778).
FolkskV 1901,
s. 158.
–
HUSHÅLLS-UTGIFT ~⁰² l. ~²⁰. i sht i pl. Oldendorp 2: 244 (1788).
–
HUSHÅLLS-VAN. (
i skriftspr.)
van att sköta hushållet. DAHLBÄCK Åb. 122 (
1914).
Prästfamilj .. söker bildad, hushållsvan flicka. BVT 1928,
nr 10, s. 2 (annons).
– (
2)
HUSHÅLLS-VETENSKAP. (
†)
== HUSHÅLLNINGSVETENSKAP. VERELIUS 105 (
1681).
(Patriotiska) Sällskapets ändamål är, att .. utgifva nyttiga skrifter i allmänna Hushålls-vetenskapen. STIERNSTOLPE Arndt 2: 46 (
1807).
CARLÉN Prof. 87 (
1840).
–
HUSHÅLLS-VETT.
[HUSHÅLLS-VETT.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
till 1, 2, 3: insikter i konsten att sköta hus o. hem l. i (landt)hushållning; ekonomiska insikter. DALIN Arg. 1: 133 (
1733,
1754).
BL 18: 342 (
1850).
CAVALLIN (
1875).
[HUSHÅLLS-VETT.ssg 2]
2) (
†)
ekonomiskt sinne, sparsamhet; jfr HUSHÅLLA 5 slutet. Den sämsta girighet / Namn af hushålds-vett du gifver. STRAND Tidsfördr. 2: 77 (
1763).
AFZELIUS Sag. IX. 2: 3 (
1860).
–
HUSHÅLLS-VÅG; pl.
-av. våg avsedd för användning i hushållet (till vägning av matvaror o. d.).
BoupptVäxjö 1890.
–
HUSHÅLLS-VÄRK,
n. (†) (allmän) hushållning; sammanfattningen av de institutioner som handhava rikets hushållning. Posten 1769, s. 587. De ärenden af vigt, som ingå i organisationen af finans- och hushållsverken. TROLLE-WACHTMEISTER Ant. 2: 71 (1815).
– (
1,
2)
HUSHÅLLS-VÄSEN l.
-VÄSENDE. (
föga br.)
hushållning. Alt, hvad oeconomien ock siälfva hushåldsväsendet af riksens krigsmackt tilhörer. 2RA 1: 12 (
1719).
Den som har gått under prostinnan Forsius i så många år, den förstår sig på hushållsväsendet. LAGERLÖF ChLöw. 367 (
1925).