HUSLIG hω~³slig², adj. -are (i bet. 5 o. 6). adv. == (†, KalmPriv. 1620, s. 40), -EN (†, AOXENSTIERNA 1: 342 (1625), WESTE (1807)), -T. ( hu(u)s- 1555 osv. huuss- 1642–1668. hwsz- 1649. huse- 1829. -lig(h) 1555 osv. -lijk 1668. -lighit, n. 1555) 1) (†) i uttr. nedsätta l. nedlåta sig l. sätta sig ned husligen l. huslig, bosätta sig. Med minder han först winner burskap .. och sedhan säter sigh husligh nedh i Stadhen. KalmPriv. 1620, s. 40. Flyttia till berörde Landsorter och sig därsammastädes husligen nedellåta och .. boställen uptaga. STIERNMAN Com. 5: 528 (1695). EconA 1807, juli s. 30 (1806). 2) som tillhör hemmet, (som utföres) i hemmet; som tillhör l. har avseende på hemlivet l. familjelivet; hem-, familje-. Den husliga härden, hemmets härd. Huslig andakt, husandakt. Huslig lycka, sällhet, husliga angelägenheter, sorger, bekymmer. Husliga tvister. En huslig scen, familjescen. HASSELROTH Campe 25 (1794). Hvar medborgares husliga sällhet. LEOPOLD 5: 358 (1800). Svåra husliga förhållanden. CARLÉN Repr. 126 (1839). Geijer .. ansågs hafva blifvit påverkad af sin husliga omgifning. WIRSÉN i 3SAH 14: 175 (1899). – särsk. a) (numera föga br.) om levnad o. d.: (som leves) i hemmet, hem-. Den husliga lefnadens behag. STENHAMMAR 269 (1798). Ett lyckligt husligt lif. BILDT i 3SAH 16: 383 (1902). b) (numera föga br.) om bild l. skildring o. d.: som visar l. skildrar hemmet l. hemlivet. Jag tror, att folk är aldeles besatt i afseende på det husliga (inom litteraturen). CLIVIJN (1805) hos HJÄRNE DagDrabbn. 204. NICANDER Minn. 1: 31 (1831). Dessa husliga taflor, man någon gång emot sin vilja får se i städerna, när en granne midt öfver gatan antänder sina ljus, utan att fälla ned rullgardinen. KNORRING Ståndsp. 2: 5 (1838). c) (†) i uttr. husligt tröstetal, om likpredikan i sorgehuset omedelbart före begravning; jfr HUS-PREDIKAN. UrFinlH LIII (1813). d) (föga br.) pedag. om läxläsning l. undervisning, uppsatsskrivning o. d.: förlagd till hemmet, hem-. Husliga pensa. SvLittFT 1836, sp. 531. När den husliga undervisningen blef för inskränkt, sändes han (dvs. K. X G.) till Universitetet. CTJÄRTA i 2SAH 17: 287 (1836). e) (†) om klädedräkt o. d.: avsedd för hemlivet, enkel, vardags-. Denna Costym är hel och hållen huslig. MagKonst 1832, s. 72. 3) (numera föga br.) hemtrevlig, behaglig. (Bad-)sällskapet .. hade rätt husligt nedsatt sig i de sköna trädens skugga. Schopenhauer Gabr. 2: 46 (1824). Om vinterkvällar varmt och husligt / det inne var. GELLERSTEDT Hemtr. 20 (1905). 4) som tillhör (skötseln av) hushållet, hushålls-. Husliga bestyr, göromål, sysslor, förr äv. yrken. Husligt arbete, särsk. pedag. sammanfattande benämning på undervisningsämnena hushållsgöromål o. kvinnlig slöjd. AdP 1800, s. 823. 2VittAH 11: 109 (1817, 1822: husliga yrken). (Flickorna) hafva .. deltagit i husliga göromål. ALOPÆUS Abnormsk. 29 (1889). TENOW Solidar 1: 20 (1905). – särsk. a) (†) i uttr. husligt regemente, hushållning. LPETRI 2Post. 295 a (1555). b) i uttr. huslig ekonomi, hushållets ekonomi, hemmets skötsel ur ekonomisk synpunkt; särsk. pedag. i fråga om den undervisning som meddelas kvinnlig ungdom i skötseln o. vården av ett hem samt i valet o. beredandet av födan. När fjederfäkulturen fick . . en större betydelse för den husliga ekonomien. Samtiden 1874, s. 122. Lärarinna i huslig ekonomi. SFS 1920, s. 1213. 5) (†) lämplig l. fördelaktig för hushållningen. Där Bonden. . wore frij (från skjutsning), kunde han stella sin näringh deste husligere och effter förmågan an. RARP 3: 252 (1642). 6) intresserad av hemmets skötsel o. av hushållsgöromål; som gärna hjälper till i hushållet; förr äv.: sparsam, hushållsaktig; enkel; vanl. om kvinna. HSH 37: 184 (1635). (Sv.) Huslig .. (fr.) Frugal. Econome. NORDFORSS (1805). Ni är riktigt husliga, det må jag säga. Hvad? Syarbete framme! HAGBERG Shaksp. 1: 117 (1847). HEDENSTIERNA FruW 6 (1890).