äv. (numera bl. ss. titel framför personnamn)
).
).
).
).
).
).
).
. – jfr
m. fl. – särsk.
).
).
).
[sv. dial. för snickarn, ta mig katten] (
).
.
).
).
Ssgr:
–
SNICKAR-ALN, äv.
SNICKARE-ALN. (
förr)
av snickare använd måttsticka indelad efter alnmått; jfr aln 3. BoupptVäxjö 1784 –
SNICKAR-ARBETARE ~⁰²⁰⁰. (numera mindre br.)
snickeriarbetare. BoupptVäxjö 1853.
–
SNICKAR-ARBETE ~⁰²⁰. abstr. o. konkret: arbete av snickare (l. snickare o. snidare, förr möjl. äv. enbart snidare), snickeri (o. snideri); ss. konkret förr äv. dels (koll.): arbeten av snickare, snickrade arbeten, dels (ss. ämnesnamn): av snickare (o. snidare) l. gm snickrande (o. snideri) till ifrågavarande alster format trä; jfr -verk 1. Thet snickerearbetbe wij här på Gripzholm wele ferdigtt giortt haffwe. G1R 17: 113 (
1545).
1. Skåp med 2. Dörar och en Låda emellan af Snickare Arbete och Mahlat. BoupptSthm 1673, s. 1025 b.
Beswära sig Städerne i underdånighet deröfwer .. At .. Allmogen under namn af slögder til Städerna (skall) införa och sälja åtskilligt Snickarearbete, samt ett och annat smide. STIERNMAN Riksd. 2669 (
1727).
Snickararbetet på bänkarne (i en viss kyrka) är af 1662. NorrlS 1–6: 92 (
1794).
Ett präktigt skåp af det konstigaste snickaiarbete. ATTERBOM Minn. 258 (
1817).
(I vissa trakter) tillverkas möbler och snickare-arbeten. AGARDH Blskr. 2: 166 (
1853).
Ill- SvOrdb. (
1955;
äv. abstr.).
–
SNICKAR-BESTÄLLNING.
(-are-) (
†) (förordnande om) anställning ss. snickare.
G1R 28: 556 (
1558).
–
SNICKAR-BILDVERK. (
†)
i trä snidat l. skulpterat figuralt konstverk. ATTERBOM Minn. 264 (
1817).
–
SNICKAR-BOD.
bod (se bod, sbst.¹ ²) för snickeriarbete; snickarverkstad (jfr bod, sbst.¹ ², 3). PT 1892,
nr 228, s. 1 (bland åbyggnader på lantgård). Vi (dvs. två statarpojkar) skulle skaffa oss en egen snickarbod, stor som en fabrik. LOJOHANSSON Stat. 2: 184 (
1937).
–
SNICKAR-BRÄDA l.
-BRÄDE . (
numera föga br.)
== schamp- lun-bräde 1. ReglVirkeslefv. 1825, § 73.
SFS 1907, Bih. nr 73,
s. 22 –
SNICKAR-BYGGNAD.
(-ar-) (
†)
snickeriarbete; jfr byggnad 2. BtÅboH I. 5: 47 (
1681).
–
SNICKAR-BYGGNING.
(-ar-) (
numera bl. i skildring av ä. förh.)
== -hus. SthmSlH 1: 256 (
1940).
–
SNICKAR-BYXA.
i sg. l. (oftast) pl., särsk.
: flickbyxor (i sht av jeanstyg) med bröstlapp; jfr -jeans. SvD 1973,
nr 80, s. 12.
–
SNICKAR-BÄNK.
snickares arbetsbänk, hyvelbänk; äv. i oeg. anv., om snickaryrket, i uttr. gå förlorad för
snickarbänken; jfr
bänk V,
slöjd-bänk.
BoupptSthm 8/12
1654.
DN(A) 1964,
nr 295, s. 42
(oeg.). –
SNICKAR-DRÄNG. särsk. (
numera bl. i skildring av ä. förh.)
snickares biträde; jfr -lärling. G1R 16: 56 (
1544).
–
SNICKAR-DURKSLAG ~⁰² l. ~²⁰ (numera föga br.)
av snickare använt verktyg för hålslagning. Tullbsthm 26/8
1583.
BoupptSthm 1674, s. 1375 a.
–
SNICKAR-DÖRR.
(-are-) (
†)
av snickare gjord dörr.med ramverk, fyllningar o. profilerade lister o. d. (motsatt: grov plankdörr gjord av timmerman); jfr -stol, -säng; anträffat bl. i ssgn panel-snickaredörr (Skiön giästekammar .. med Panel snickaredörar och fönsterrammar. ProstbUppvidinge 1722, s. 9).
–
SNICKAR-ED. (
förr)
ed som yngling avlade (med en med lim indränkt pensel införd i munnen) för att bli upptagen i hantverket ss. snickarlärling, limed. Landsm. XVIII. 1: 3 (
1912).
–
SNICKAR-EMBLEM. (
förr)
emblem använt av snickarskrå. RedNordM 1923,
s. 35 –
SNICKAR-FRÖJD. (
skämts.)
jfr -glädje. TurÅ 1957,
s. 177 –
SNICKAR-FÖRKLÄDE ~⁰²⁰ (stort blått) förkläde som används av snickare. LAURIN Milles 37 (
1930).
–
SNICKAR-GESÄLLSKAP ~¹⁰² l. ~⁰²⁰. (förr)
jfr gesällskap 2. MeddNordM 1901,
s. 291 --GLAD. (
skämts.)
om veranda l. villa o. d.: som präglas av snickarglädje. EDLUND Chandler EneDöd 193 (
1952;
om verandor).
–
SNICKAR-GLÄDJE.
glädje som ngn finner i att snickra l. som snickare erfar under utövande av sitt yrke; särsk. om snickares skaparglädje, sådan den visar sig i hans verk; äv. (skämtsamt) konkret, om rikliga (o. överdrivna) utsirningar o. d. i trä (på hus, veranda o. d.). Nyantikens formförråd – pilastrar och kolonner, tandsnitt, triglyffriser, konsoler – ligger ju utomordentligt väl till för snickeriet, och mången fasad (på småländska herrgårdar), utstyrd med denna klassiska rekvisita, är utslag av en verkligt frodig snickarglädje. HOFRÉN Herrg. 277 (
1937).
TurÅ 1956, s. 102
(konkret). (Sommarvillor byggda på slutet av 1SO0-talet) utmärkes av en ohämmad snickareglädje; glasverandor och punschbalkonger kläder sidorna av huset, tinnar och torn stretar mot skyn. Därs. 1958,
s. 212
Ssgr:
–
snickarglädje-veranda.
HELLSTRÖM Morgskälm 305 (
1952).
–
SNICKAR-GOSSE. särsk. (
numera bl. tillf.) =
-lärling. SvFatburen 3: 121 (
1768).
–
SNICKAR-GREPP. (
†)
om metod l. konstgrepp l. yrkesknep som användes av snickare; jfr grepp 2 a, b. POLHEM ESkr. 1: 40 (
c. 1723).
–
SNICKAR-GULD.
(-are-) (
†)
om guld (l. guldimitation) använt av snickare till prydande l. skyddande beläggning på snickrat föremål.
BOLINUS Dagb. 18 (
1666).
–
SNICKAR-HAKE.
(-ar-) (
†)
bänkhake. NORDFORSS (
1805).
–
SNICKAR-HAMMARE.
jfr -verktyg; numera särsk. om hammare med rund slagyta o. med ena änden formad ss. en klo (för spikutdragning o. d.). Rig 1931, s.
65 (
1773).
Varulex. Byggn.
2: 42 (
1955).
–
SNICKAR-HANTVERK ~⁰² l. ~²⁰. jfr hantverk 1. BoupptSthm 1688, s. 941 a.
–
SNICKAR-HUGGJÄRN ~²⁰ l. ~⁰². snick. jfr -verktyg. TNCPubl. 23: 74 (
1954).
–
SNICKAR-HUS. (
numera bl. i skildring av ä. förh.)
hus (hörande till slott o. d.) där snickeriarbete utfördes; jfr -byggning. SthmSlH 1: 312 (
i handl. fr. 1686).
–
SNICKAR-HYVEL.
jfr -verktyg. LIND 1: 1383 (
1749).
–
SNICKAR-HYVEL-JÄRN.
eggjärn i snickarhyvel. TullbSthm 2/8
1583 (:
Snidkere höffle Jern).
–
SNICKAR-INSTRUMENT.
(-are-) (
†)
snickares redskap l. verktyg. MÖLLER 1: 180 (
1745,
1755).
–
SNICKAR-JEANS ~ji²ns, pl. [efterleden är eng. jeans, pl. av jean, ett slags bomullstyg, elliptiskt för jean fustian, av meng. Gene, Jene, staden Genua, där tyget urspr. tillverkades, o. fustian, ett slags bomulisvävnad]
(vanl. blå) långbyxor av hårt bomullstyg med i regel smala ben o. bröstlapp; jfr -byxa. DN 1973,
nr 116, s. 17.
–
SNICKAR-JÄRN. (
numera bl. tillf.)
hyveljärn till snickarhyvel; förr sannol. äv. om visst mindre eggverktyg använt av snickare; jfr
järn 5 b.
Höffle Jern – 1 1/2 dussin .. Snickar(e) Jern – 6 1/2 dussin. TullbSthm 10/5
1571.
Handhyveljärn ss. snickarjärn, fals-, fas- .. o. tandhyveljärn. SvIndKal. 1943, TillverknReg.,
s. 60 –
SNICKAR-KARAKTÄR.
(-are-) (
†)
snickares titel o. ställning. 2BorgP 6: 102 (
1738).
–
SNICKAR-KITT.
[jfr t. tischlerkitt]
(
numera bl. tillf.)
kitt som används vid snickeriarbete. LIND 1: 1064 (
1749).
–
SNICKAR-KLUBBA.
jfr -verktyg; numera bl. om träklubba med cylindriskt huvud av masurbjörk l. annat hårt träslag. HemslöjdsutstSthm 1880,
s. 148 Varulex. Byggn.
2: 68 (
1955).
–
SNICKAR-KNIV.
jfr -verktyg. TullbSthm 28/8 1583.
Bland snickarknivar skiljer man mellan täljknivar, slöjdknivar, träsnideriknivar och bandknivar. Varulex. Byggn.
2: 68 (
1955).
–
SNICKAR-KONST.
om snickares färdighet l. (konstfärdiga) teknik; äv. om konstsnickares l. konstnärlig snickares färdighet osv.; förr äv.: träsnidarkonst l. bildhuggarkonst; jfr konst 3 e, 4. Han giorde ock vthi thes Alrahelghastes Hwse twå Cherubim effter snickare konst. 2Krön. 3: 10 (
Bib. 1541; LUTHER: nach der Bildenet kunst, Vulg.: opere statuario; Bib. 1917: i bildhuggeriarbete). Snickarekonsten .. i sitt hela omfång delar sig i flera grenar, som ofta utöfvas skilda från hvarandra, nemligen .. Byggnadssnickeri (osv.). ENEBERG Karmarsch 1: 228 (
1858).
Utmärkande för (den på 1600-talet verksamma Västerås-)skolans arbeten är en snickarkonst som lånar former .. från senrenässansens stenarkitektur. Kulturen 1967,
s. 11 –
SNICKAR-KUNNIG.
jfr kunnig II 2. AHB 116: 11 (
1883).
–
SNICKAR-LACK. (
tillf.)
lack som används vid snickeriarbete. NYLANDER Sjöfolk 1: 4 (1901).
–
SNICKAR-LAG.
[SNICK-LAG.ssg 1]
1) (
förr)
snickares hantverksskrå; jfr lag, sbst.³ 14 c α. Ymer 1933, s.
237 (
1655).
[SNICK-LAG.ssg 2]
2) arbetslag av snickare; jfr lag, sbst.³ 14 c β. MeddSlöjdF 1896,
s. 12 –
SNICKAR-LAND.
område där snickeriarbete bedrivs (i stor omfattning). SvIndustri 299 (
1935;
om Smål.).
–
SNICKAR-LIM.
[jfr t. tischlerleim]
lim som används vid snickeriarbete; numera bl. om sådant lim som erhålles gm extraktion av glutin (se d. o. 2) ur ben o. hudar, draglim; jfr snicke- lim. TullbSthm 8/5
1571.
ODENIUS 2Celsus 268 (
1906).
Varu- hbTulltaxa 1: 195 (
1931).
–
SNICKAR-LINJAL.
(-ar- 1786–1805. -are- 1819) (†)
om strykmått. BJÖRKEGREN 2738 (
1786).
(Fr.) Trusquin .. (sv.) Et slags snickare lineal. DELEEN 2: 387 (
1819).
–
SNICKAR-LÅDA.
[SNICK-LÅDA.ssg 1]
1) låda (se låda sbst.¹, ¹) med l. för snickarverktyg o. d.; äv. bildl. DIDRING Malm 2: 269 (1915;
bildl.).
En snickarlåda med verktyg. TJERNELD RödAmar. 96 (
1951).
[SNICK-LÅDA.ssg 2]
2) (
förr)
snickarskrås låda (se låda sbst.¹, 1 b). Alle Saköris Peningar, skole leggies vthi Snickare Låden. Skråordn. 259 (
1575).
–
SNICKAR-LÄRA.
jfr lära sbst., 1 b. SvFatburen 3: 132 (
1768).
–
SNICKAR-LÄRLING.
jfr lärling 1 o. -dräng. ÖOL (
1852).
–
SNICKAR-MAGASINSBOD.
(-are-) (
†)
om salubod för snickerialster. DA 1793,
nr 1, s. 3.
–
SNICKAR-MÄSSIG.
som anstår l. kännetecknar en snickare l. som överensstämmer med vedertaget bruk bland snickare l. som tillhör l. är karakteristiskt för snickares verksamhet; i sht ss. adv.: som utföres gm l. på samma sätt som snickarhantverk; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. En mäktig bildningskraft ej rimmarn tarfvar .., / När snickarmessigt vers på vers han svarfvar. DUFVA Sulitelm. 21 (
1865).
Att rokokostilen jämsides med sina ordinarie svängda former också .. kunde arbeta med rent snickarmässigt raka linjer .. visar t. ex. .. (vissa) raka snedklaffbyråar. Rig 1949,
s. 133.
–
SNICKAR-MÄSTARE.
jfr mästare 10. MEURMAN (
1847).
–
SNICKAR-MÄSTERSVEN ~¹⁰². (numera bl. i skildring av ä. förh.) snickargesäll; jfr
-sven.
AMBROSIANI SvSkråämb. 118 (
i handl. fr. 1662).
–
SNICKAR-OVERALL.
om overall med många fickor, i sht använd av snickare. JERSILD BarnÖ 165 (
1976).
–
SNICKAR-PENNA.
(relativt stor) blyertspenna som används av snickare. AHLIN GillGång. 165 (
1958).
–
SNICKAR-POJKE. (
numera bl. tillf.) snickarlärling.
BoupptSthm 1672, s. 149 a.
–
SNICKAR-POLITYR.
snick. om (bl. a. för bestrykning av kvistar använd) färglös l. gul lackfernissa som består av schellacklösning i alkohol, kvistfernissa. PASCH ÅrsbvetA 1838,
s. 140 –
SNICKAR-PROFESSION. (
numera bl. tillf.) snickaryrke.
Kulturen 1967,
s. 53 –
SNICKAR-RAM.
(-are-) (
†)
om ram (se ram, sbst.¹ ²) försedd med skiva, använd ss. hyvelbänk. SD 1892,
nr 330, s. 7.
–
SNICKAR-SAK.
sak som kommer till användning l. behövs vid snickeriarbete; särsk. i pl.: snickarverktyg. BoupptRArk. 1679.
–
SNICKAR-SIRAT.
sirat (se d. o. 4) utförd av snickare; särsk. i pl. STIERNSTOLPE Arndt 3: 198 (1808).
–
SNICKAR-SKOLA.
skola för utbildning av snickare. Slöjdaren 1882,
nr 5, s. 4.
–
SNICKAR-SKRUV. (
†)
skruv för trävirke, träskruv. BoupptSthm 1672, s. 1077 b. --SKRÅ (
förr)
1) skråordning för snickarskrå (i bet.
2).
Ymer 1955, s.
237 (
1655).
2) om skrå (se skrå sbst.², ² a) för snickare. AMBROSIANI SvSkråämb. 106 (
i handl. fr. 1690).
–
SNICKAR-SKÖLP.
jfr skölp sbst.¹, o. -verktyg. Varulex. Byggn. 2: 50 (
1955).
–
SNICKAR-SLÄKT.
Form 1948,
s. 15 –
SNICKAR-SLÖJD.
(-are-) (
numera föga br.)
snickeri, snickrande. LdvBl. 1887,
nr 8, s. 3.
BtRiksdP 1887,
SHufvudtit. s. 5.
–
SNICKAR-SNITSARE.
(-are-) (
†)
[jfr t. tischlerschnitzer]
om en för skärning i trä (av snickare) använd långskaftad kniv. ENEBERG Karmarsch 1: 110 (
1858).
–
SNICKAR-SOCKEN.
jfr -land. Form 1932,
s. 157 –
SNICKAR-SON.
SPÅNGBERG StMän. 2: 27 (
1921).
–
SNICKAR-STIFT.
(-ar- 1904. -are- 1772) (
numera föga br.)
liten (tråd)spik som används vid snickeriarbete. RINMAN Jernförädl. 178 (
1772).
2UB 6: 172 (
1904).
–
SNICKAR-STOL.
(-are-) (
†)
av snickare tillverkad stol med sarg, slåar o. svarvade ben o. d. (motsatt: enkel stol tillverkad av timmerman); jfr -dörr, -säng. BoupptSthm 13/6
1655.
Därs. 1668, s. 1354 (
1667).
Fatab. 1913, s.
30 (
1678).
–
SNICKAR-STUGA.
(stuga utgörande) snickares bostad l. verkstad; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om byggnad l. lokal (hörande till slott o. d.) där snickeriarbete utfördes. ArkliR 1567, avd. 5
(hörande till Sthms slott). Fatab. 1911,
s. 111 –
SNICKAR-STÄMJÄRN ~²⁰ äv. ~⁰². snick. jfr -verktyg. TNCPubl. 23: 74 (
1954).
–
SNICKAR-SÅG.
jfr -verktyg; särsk. om såg med sågbladet inspänt i en träställning (o. vridbart i denna), ställningssåg; jfr snick-såg. JernkA 1820,
s. 224 BRÄNDSTRÖM Krigsf. 20 (
1921).
Varulex. Byggn.
2: 126 (
1955;
om ställningssågar).
–
SNICKAR-SÅGBRÄDA ~⁰²⁰ l. -SÅGBRÄDE ~⁰²⁰ (-are- 1673) (numera föga br.)
= -bräda. BoupptSthm 1673, s. 399 b, Bil.
–
SNICKAR-SÄNG.
(-ar- 1648. -are- 1622–1655) (
†)
av snickare tillverkad fristående säng med ramverk o. fyllningar (motsatt: väggfast säng tillverkad av timmerman); jfr -dörr, -stol. HammFackl. 1: 75 (
i handl. fr. 1622).
BoupptSthm 13/6
1655.
–
SNICKAR-VARA.
SvD(A) 1958,
nr 342, s. 3.
–
SNICKAR-VATTENPASS.
snick. jfr -verktyg. Varu- lex. Byggn.
2: 84 (
1955).
–
SNICKAR-VERK.
(-ar- 1543–1748. -are- 1588–1837. -er- 1600. -ere- 1572–1595) (
†)
[SNICK-VERK.ssg 1]
1) (konstfullt l. konstnärligt) arbete (i konkret bemärkelse) av snickare (o. snidare), snickrat (o. snidat) arbete; (konstfullt) träsnideri; äv.: av snickare (o. snidare) l. gm snickrande (o. snideri) till ifrågavarande (konstfulla) alster format trä; äv. abstraktare: snickararbete under utförande; jfr -arbete. En Stånde sängh aff Snidkarwärk. HH 1: 27 (
1543).
Wäggiarne (i Jerusalems tempel) wåre innan til aff .. Cedreträ medh Snickare wärck, och medh vthskurne Cherubin, Palmer och Blomster. LÆLIUS Bünting Res. 1: 29 (
1588).
Källare dörren weeter in uthj Stufwan, medh Snickarewärk, omkring giordt. RUDBECKIUS Dagb. 150 (
1630).
(Lat.) Striges. (Sv.) Fohror eller Strimmor på en Pelare, eller Snickarewärck. Linc. Cccc 1 b (
1640).
Thet gambla aff munekarna vpbygde och myckit påkostade Snickarevärcket medh the åthskillige beläten, sattes fram i thet nyia choret kringh om väggerna. GYLLENIUS Diar. 144 (
c. 1670); möjl. till
-verke. Vi .. tillbringade våra aftnar som vanligt då vi äro allena, björn med sitt snickareverk, jag med att läsa högt för honom. BREMER Grann. 2: 31 (
1837).
[SNICK-VERK.ssg 2]
2) snickarvirke. HB 1: 196 (1572).
–
SNICKAR-VERKE.
(-ar- 1622–1749. -are- 1624–1687) (
†)
[SNICK-VERKE.ssg 1]
1) = -verk 1. (En) Släda med Snidkar wercke. STIERNMAN Com. 1: 820 (
1622).
Därs. 4: 733 (
1687).
[SNICK-VERKE.ssg 2]
2) snickarvirke. LIND 1: 1383 (
1749).
–
SNICKAR-VERKSTAD ~²⁰, äv. ~⁰². POLHEM ESkr. 1:40 ( c. 1723).
–
SNICKAR-VERKTYG ~⁰² l. ~²⁰. verktyg som används av snickare. BOUPPTSTHM 1668,
s. 1060 –
SNICKAR-VINKEL. (
mera tillf.)
större vinkelhake som används av snickare. KEY Hemv. 168 (
1939).
–
SNICKAR-YRKE(T).
SvT 1852,
nr 164, s. 3.
–
SNICKAR-YXA.
jfr -verktyg, slöjd-yxa. BoupptSthm 1672, s. 1077 b.
Snickaryxor är ömsom stålade, ömsom helstålsyxor. De har rakare egg samt är smalare och smidigare att arbeta med än huggyxorna. Varu- lex. Byggn.
2: 164 (
1955)
–
SNICKAR-ÅLDERMAN ~¹⁰² äv. ~²⁰⁰. (förr)
ålderman i snickarskrå (se d. o. 2. BoupptSthm 1679,
s. 1571 a Bil.
–
SNICKAR-ÄMBETE ~⁰²⁰. snickarskrå (se d. o. 2); äv. (o. om nutida förh. bl.) om snickaryrket. G1R 24: 414 (
1554;
om snickaryrket). Fatab. 1953,
s. 112