SONETT sonät⁴ l. sω-, r. l. m. (Phosph. 1810, s. 163 osv.) ((†) n. DÜBEN Boileau Sat. 2 (1722), SvMerc. 1: 220 (1755)); best. -en (resp. -et); pl. -er. (soneten, sg. best. 1755. sonett (sonnett) 1677 osv. sonetto 1650–1689. sonnet 1651– 1847)

[liksom d. sonet, t. sonett, eng. sonnet av fr. sonnet, av ital. sonetto, av ffr. sonet, liten visa, avledn. av ffr. son, visa, avledn. av lat. sonus, klang, ljud (se SONANT)]

i sht litt.-vet. o. metr. lyrisk dikt(form) bestående av fjorton, vanl. femfotade jambiska rader uppdelade i två fyrradiga strofer (kvadernarer) med tämligen fast rimflätning o. två treradiga strofer (terziner) med friare rimflätning; äv. om modifikation av sådan dikt(form); förr möjl. äv. allmännare: (lyriskt) poem l. sångstycke; äv. (utom i skildring av ä. verskonst numera bl. ngn gg i fråga om fransk verskonst) om fjortonradigt (stikiskt) versmått i alexandriner; jfr BJÄLLRA, sbst. b β, KLANG-DIKT, KLING-DIKT. The Amazo- ners Til then Stormächtigste Drottning Christina. Sonetto. STIERNHIELM Son. (1650, 1668). Sonnet. Öfwer Christi Födel- se. BRENNER Dikt. 1: 9 (1713). Det .. Breitkopfiska Tryckeriet har .. lämnat ifrån sin Präsz de första profarken af ett Nytt sätt til at trycka Noter .. . Profstycket är et Sonnet öfwer .. (en viss) Pastorell. SvMerc. 1: 220 1755; möjl. allmännare). Sonetten vandrar lekande, men värdig / Och elfvastafvig, fram i fjorton rader. / Man ansett har Petrarca för dess fader. / Nu är den första qvadernarien färdig. BÖTTIGER 1: 20 (1844, 1856). Stiernhielm inför sonetten i Sverige. CASTRÉN StormaktstDiktn. 200 (1907). (Surrey) gav sonetten dess engelska form, som delar upp dess fjorton verser i tre fyrradiga strofer, vardera med sina korsade rim, och ett avslutande rimpar. SYLWAN (o. Bing) 1: 228 (1910). Sonetten skrives numera i fyra strofer men kunde i äldre tid skrivas i ett stycke. SvLittLex. (1964). Franska sonetten har .. sedan Plejaden (1500-talet) och ända tilI våra dagar 6-fotade rader (alexand- riner). Därs. Upplösning av den klassiska sonettformen hade .. praktiserats många gånger tidigare (än i Lindegrens Mannen utan väg); Mallarmé, till exempel, skrev oregelbundna sonet- ter. EDFELT i 3SAH LXXVII. 1: 33 (1969). – jfr DUBBELSONETT m. fl.

Ssgr(i sht litt.-vet. o. metr.):

– SONETT-BOK. THOMANDER Shakespeare MuntrFr. 18 (1825).

– SONETT-CISELÖR (numera bl. tillf.) om diktare som minutiöst utarbetar o. filar på sonett(er). GHT 1896, nr 292 B, s. 1.

– SONETT-CYKEL. cykel (se cykel, sbst.¹ 3) av sonetter. ATTERBOM (1851) i 3SAH XXXVIII. 2: 30.

– SONETT-DIKT. särsk. motsv. dikt, sbst.¹ ³ b. WARBURG Snoilsky 217 (1905).

– SONETT-DIKTARE. jfr diktare, sbst.¹ ². EngSvOrdb. 976 (1874).

– SONETT-DIKTNING. abstr. o. konkret(are); jfr diktning, sbst.¹ ². Shakespeares sonettdiktning. EngSvOrdb. 976 (1874; abstr.). Böttiger (är) i sonetten .. fri från de sökta uttryckssätt, den cirklade sirlighet och det ordleksbegär, hvilka stundom vanställa Petrarcas sonettdiktning. WIRSÉN i 2SAH 56: 172 (1879).

– SONETT-FLÄTNING. om rimflätningen i en sonett. ÖSTERGREN (1943).

– SONETT-FORM. om den (strofiska) form som är karakteristisk för sonetten. I sonettform. Phosph. 1810, s. 218. Snart nog begränsade sonettformen .. (Snoilskys) ingivelse, så att den blev epigrammatisk, satirisk, reflekterande och miste lyrikens friskhet. HALLSTRÖM i 3SAH 42: 239 (1931).

– SONETT-FÖRFATTARE. SCHÜCK Shaksp. 187 (1883).

– SONETT-KRANS. om diktcykel bestående av sonetter. ATTERBOM Minn. 314 (1818).

– SONETT-LYRIK. jfr -diktning. WARBURG Snoilsky 172 (1905).

– SONETT-MAKARE. (numera bl. tillf.) nedsättande, om person som skriver sonetter på ett mer l. mindre mekaniskt l. schablonmässigt sätt; jfr vers-makare o. -smed. JournLTh. 1811, s. 478.

– SONETT-METER. (numera bl. mera tillf.) AIARWIDSSON (c. 1815) hos ESTLANDER Arwidsson 6.

– SONETT-POESI. jfr -diktning. SCHÜCK Shaksp. 186 (1883).

– SONETT-POET. jfr -diktare. HALLSTRÖM i 3SAH 24: 288 (1910).

– SONETT-RASERI. om mani l. överdriven lust att skriva sonetter. JournLTh. 1811, s. 477.

– SONETT-SAMLING. SCHÜCK Shaksp. 178 (1883).

– SONETT-SKALD. jfr -diktare. Alla de i Shaksperes sonetter förekommande motiven .. voro gemensam egendom för alla sonettskalder. SCHÜCK Shaksp. 195 (1883).

– SONETT-SKRIVANDE , p. adj. som skriver sonetter. GULLBERG i 3SAH 51: 28 (1940).

– SONETT-SKRIVARE. (numera bl. tillf.) jfr -diktare. EngSvOrdb. 976 (1874).

– SONETT-SKRIVNING. författande av sonetter. BJÖRKMAN (1889).

– SONETT-SMED. (†) bildl., nedsättande, == -makare. STIERNSTOLPE DQ 4: 361 (1819).

Avledn.:

– SONETTIST ¹⁰⁴, m.||ig.

[jfr fr. sonnetiste, t. sonettist]

(numera mindre br.) sonettdiktare. (Stiernhielm) formade sina Sonetter på det alexandrinska sätt, som bland de fransyska och tyska sonettisterne var öfligt. ATTERBOM Siare 2: 96 (1843). ÖSTERGREN (1943).

– SONETTÖR , m. (†) sonettdiktare. SÖDERHJELM ItRenäss. 191 (1997).