SPANA spa³na², v.² -ade ((†) inf. -ia G1R 3: 3 (1526: bespania). – pr. sg. -er G1R 24: 266 (1544: utspaner), L. PAULINUS GOTHUS MonPac. 683 (1628: bespaner). – sup. spant HSH 12: 154 (1599: bespant), 3SthmTb. 10: 188 (1618: spant uth). – p. pf. spant SCHÜCK Wivallius 1: 193 (i handl. fr. 1633: opspantt), DE GEER PVetA 1744, s. 11 (: efterspante, pl.)). vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE (se avledn.). ( spaan- 1669–1698. span- 1525 (: bespanar, pr. sg.) osv. spann- 1545 (: bespanne, inf) – 1843 (: nymäre-spannare)) I) intr. 1) (förstulet l. listigt l. utan att röja sitt intresse l. orsaken till sitt intresse) skaffa (sig) upplysning l. underrättelse (om ngt visst) gm förfrågning l. iakttagelse (i intellektuell bemärkelse), göra iakttagelser l. förfrågningar för att skaffa sig upplysning l. underrättelse; spionera; gm iakttagelse l. förfrågning l. efterfrågning söka (finna) ngu l. ngt (i sht i nedan angivna uttr.); äV. i uttr. spana efter ngn l. ngt, efterspana l. efterforska ngu l. ngt (särsk. dels om efterspaning av person som försvunnit l. rymt l. har okänd vistelseort o. d., dels (se slutet) om efterspaning av gärningsman till brott); numera bl. med anslutning till 2 (o. 3; jfr 4. Effter såsom wår nådige Furste och Herre .. igenom sine ther til förordnade Professores låtit spana och ransaka effter hwar vppå thetta wårket (dvs. W. Ratkes undervisningssystem) grundat ähr .., så (osv.). SCHRODERUS Ratich. D 5 b (1614); jfr 4. På sidstone .. blefwo .. (portugiserna) sampteligen föreenade, at skudda thet Castilianiske ooket aff sigh, spahnade förthenskul hemligen effter, huruledes Hertigen aff Braganza war sinnad. BRASK Pufendorf Hist. 72 (1680). Under det Gustaf fägnar sig öfwer hans (dvs. Arent Perssons) beredwillighet, reser han, såsom at spana och utröna grannarnes tankar, i hast, til en af sina wänner Magnus Nilson. CELSIUS G1 1: 83 (1748); möjl. till II 1. Jag såg honom, med hjertat fullt af kärlek, fåfängt spana efter sin son, och öfverallt höra svaret, att ingen kände hans ode. JOLIN MSmith 51 (1847). Spana efter en förbrytare. AUERBACH (1913). jfr EFTER-, FÖR-, UPP-, UT-SPANA. – särsk. ss. beteckning för att ngn (gm efterfrågning l. efterforskning) söker ta reda på vem ngn är l. vad ngt är l. beror på; särsk. i uttr. spana efter ngn l. ngt o. i ssgn EFTER-SPANA; i sht i fråga om efterforskning av gärningsmän till brott, i sht förr särsk. dels i uttr. spana efter brott, spana efter gärningsman till brott, dels (ss. p. pr. i adjektivisk anv.) i uttr. spanande polis, spaningspolis. Såsom Con- sist:m giort sin högsta flit att utleta hwiicken som wore skyldig till Wachtmest:s undfångne Sår, men ännu ingen .. uplysning derutinnan bekomma kunnat .., ty giöres härmed anstånd till dess Wachtmästaren kommer sig för igen och kan sielf widare däreffter spana. ConsAcAboP 11: 335 (1724). NORDSTRÖM Samh. 2: 488 (1840: efter brottet). GHT 1872, nr 59, s. 3 (: spanande polisen). (Hade ständerna underrättats tidigare) så hade bristen (i kabinettskassan) varit fullkomligt försvunnen, då 1840 års statsutskott började sin spanande verksamhet. MinnSvNH XII. 2: 230 (1893). HARLOCK (1944). 2) (söka) skaffa (sig) kunskap om omgivningen o. d. (under stillastående l. förflyttning) gm (l. huvudsakligen gm) att titta l. blicka (med skärpta o. oftast på fjärrseende inställda ögon), (under stillastående l. förflyttning) blicka l. titta (med skärpta osv. ögon) för att skaffa (sig) kunskap om omgivningen osv., speja; äv. ss. beteckning för att person l. djur söker efter ngn l. ngt (huvudsakligen) med blicken (skärpt osv.), i sht i uttr. spana efter ngn l. ngt (se a). Han vpplyfter lyktan, och spanar rundt omkring. ATTERBOM LÖ 2: 261 (1827). (Flickan) syntes söka något eller någon. Barhufvad .., kastande med hufvudet för att spana, syntes hon plötsligen ha upptäckt, hvad hon sökte. STRINDBERG Hafsb. 164 (1890). (Han) hukade .. försiktigt i buskarna några ögonblick för att spana. JOHANSSON Myrh. 50 (1918). Stenåldersmannen .. spanar lyssnande mot den angränsande urskogen. EDSTRÖM Hund. 9 (1948). Gång på gång är.. (krukmakaren) framme vid glugghålen (på brännugnen) och spanar. Kulturen 1951, s. 62. Från styrhyttens lykta spred sig ett svagt sken. .. Börge låg i fören och spanade intensivt framöver. GEHLIN Gränstr. 120 (1953). – särsk. a) i uttr. spana efter ngn l. ngt, spana för att (söka) upptäcka l. finna ngn l. ngt, med blicken söka l. speja efter ngn l. ngt; äv.: företa l. delta i skallgång l. sökande efter ngn (som försvunnit), företa l. delta i spaning (se d. o. I 1 b) efter ngn l. ngt. (Han) har .. nu satt sej fullt och fast före, at bryta ut all sin hämdgirighet på Er .. . Alla hans wänner, som ä flinka Soldater allihop, söka Er nu allestädz och spana efter Er. BODING Molière Mick. 51 (1741); jfr 1. Det första de wänia sina Barn är det at spänna boga, och spahna efter odiuren, och aldrig är Biörnen så wäl giömd, at icke de hitta honom. MÖRK Ad. 1: 129 (1743). Att vi alla gå och spana och speja efter fredsjungfrun (dvs. Margareta Fred- kulla på väg till Norge). LAGERLÖF Drottn. 104 (1899). Katt- ugglan hade .. tittat ner på grusgångar och gräsmattor för att spana efter råttor. DENS. Holg. 2: 412 (1907). Ovanför.. (en glaciär) där vi skulle spana efter en vilsekommen ren- flock. BOBERG FjällmF 125 (1930). Sten Svenningsson tittade i förbifarten in genom staketet och spanade efter Bo, men någon Bo syntes inte till. HEDBERG VackrTänd. 193 (1943). b) (†) i uttr. spana till ngt, spana efter ngt (se a). Då han såg i detta öga, som fordom lett lust och ömhet emot honom, men som nu ängsligt spanade till hvarje uttryck hos dem, hvilka närmast bort ingifva det förtroende. SNELLMAN Gift. 2- 3: 158 (1842); jfr 4. c) i p. pr. i adjektivisk anv.: som spanar, spejande; forskande l. granskande; i sht om ögon l. blick. Hon satt så stilla, men så varm, så spanande ändå. RUNEBERG 2: 44 (1848). Höjden der .. qvinnan (med kikaren) stod och utsände sina spanande .. blickar. CARLÉN Skuggsp. 1: 237 (1861, 1865). Värdinnans hemligen spanande öga märkte ingenting ovanligt. BEIJER BritaGrossh. 324 (1940). 3) mil. (söka) skaffa (sig) kunskap om fienden l. eventuell fientlig verksamhet gm observation l. rekognosering l. (numera i sht, allmännare) på annat sätt (t. ex. gm användning av radar, avlyssning o. pejling av fiendens radiostationer, flygfotografering), företa spaning (se d. o. I 2); rekoguosera; äv. (med mindre utpräglad karaktär av specialfall av

[SPANA.v2 I.2]

2) : hålla uppsikt (i viss riktning l. inom visst område) för att upptäcka eventuell fientlig verksamhet l. skaffa underrättelse om fienden. Kavalleriet .. är merendels icke till hands, då infanteriet .. mest är i behof af dess formåga att spana och att rapportera. KrigVAT 1890, s. 475. Dubbelpost skall oaflåtligen spana inom det anvisade bevakningsområdet genom att medelst öga och öra gifva akt på allt, som ar fientligt eller därom kan gifva antydan. FälttjRegl. 1900, s. 100. Sqvadronen uppbryter kl. 6.30 f. m. och spanar öfver Frössle mot Ilaka. SD(L) 1900, nr 320, s. 3. Väl ute till sjöss går chefen ner under däck, tar del av de .. order, han fått .. och meddelar, att vi .. skola spana inom ett bestamt område .. (o.) vi .. börja patrulleringen. VFl. 1935, s. 190. 4) (i sht i vitter stil) i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. av 2 (äv. i uttr. spana efter ngt); i sht i fråga om tankeverksamhet l. själsyttring, särsk.: söka, forska; hålla "utkik"; stundom svårt att skilja från 1. Huru länge skall mitt öga / Efter ljus förgäfves spana / I det molnbetäckta höga / Och på lefnans dunkla bana? WALLIN FörslPs. 37 (1816); jfr 2. En smidig Ultra i sjelfva bottnen af sin varelse, spanade han att finna den lämpligaste skådebanan för glitterguldet af sina .. frihets-maximer. MarkallN 1: 5 (1820). (C. A. Hagberg) spanade efter tungomålets väsende, hurudant det varit ifrån början och hurudant det nu var och huruledes det hade blifvit sådant det var. SVEDELIUS i 2SAH 39: 50 (1864). Så långt häfden och fornforskningen kunnat spana, har intet folk af annan stam före oss bebott denna jord. EHTEGNÉR i 3SAH 5: 18 (1890). Minnet spejade och spanade för att kunna genom- tränga dunkel och glömska, och helt plötsligt genom ett oerhört bemödande bröt det sig fram till klarhet. VTid 1916, s. 10. Att Peringskiöld .. på sina resor i landsorten spanat efter gamla handskrifter, är .. tydligt. SCHUCK VittA 4: 111 (1935). Rumsskräcken hade inte blivit bättre med den nya inredningen. Lidén drevs till ett alltmer foreerat uteliv. Han bet sig fast på krogarna ända till stängdags och spanade efter danslokaler med utsträckt tid. SIWERTZ Tråd. 47 (1957). – särsk. motsv. 2 c. Hela det osynligas rike öppnade sig villigt för .. (Dantes) spanande blickar. RYDQVIST i 2SAH 12: 338 (1827). FORSSELL i 2SAH 58: 268 (1882). II) tr. 1) (numera mindre br.) spana efter (ngn l. ngt; se I 1, 2 a, 4; äv. med indir. frågesats: spana (i bet. I 1, 2,4) o. därigm ta reda på l. se (var l. om osv.), ta reda på l. lista ut (var l. om osv.). Tänker tu wälia tigh vth Legofoick, spana medh list / Om the förtala then Man, hwilken the tiente nu sist. ARVIDI 165 (1651). Om höstetiden bör (gårds-)fogden forsee sig mäd gått fålk, dränger och pigor, och förut spana och kunskapa hwar gått och utwalt fålk finnes, och the som .. sina sysslor wäl förstå, the som ähro helbregde, starke .., them måste han öffwertäla och winna. ROSENHANE Oec. 23 (1662). Jag dig öfvergifver, / Blomsterkulle! / Och med rastlös ifver / Ut jag styr. / Öppen är min bana – / Flyg, min julle, / Att kring rymden spana / Äfventyr! WALLIN (SVS) 2: 74 (1821). Mam- sell octavies falkblick spanade rof. CARLÉN NyckfQvinn. 2: 86 (1849). Deianeira alltjämt / Liksom en klagande fågel / Fåfängt söker glömskans ro for tårlösa trånadens kval. / Sin makes färd hon spanar med bävande själ, / Där hon på ensamt läger plågas jämt av sorgsna tankar här / Och aningen blott ofård skådar. ANDERSSON GrDram. 119 (1890, 1910). Han lutade sig fram för att spana, om fienden fått nog. HALLSTRÖM Than. 63 (1900). 2) (numera föga br.) med spanande blick (se I 2 c) betrakta l. över- l. genomfara l. utforska (ngt); bespeja l. spionerande observera l. utforska (ngt); forska i l. söka svaret på (ngt); jfr I 1-3. Då han fordom var sänd, att spana Grekernas läger. ADLERBETH Æn. 327 (1804). Jag ser då åter hafvet; / Det spejas, spanas af min tjusta blick. BÖRJESSON E14Son 75 (1847). Med skarpa blickar Klingenstjerna spanar / Kalkylerls gåta, löser dess myster. CGSTRANDBERG 80 (1855). Ifrigt skynda de unga / upp på Hesperiens strand, där somliga tvinga ur flintan / flammande eldens frö, då andra bära ur skogen / bränsle som byte och rof och spana bäckarnas floden. VLitt. 1: 439 (1902). 3) (numera i sht dels i vitter stil, dels vard.) (gm att spana (i bet. I 2) l. på avstånd l. i fjärran) upptäcka l. se l. kunna upptäcka l. se (ngn l. ngt), skönja (se d. o. 4; äv. (motsv. I 1,

[SPANA.v2 II.3]

3) : (kunna) utröna l. finna (ngt), (kunna) skönja (se d. o. 5; i sht förr äv.: spåra l. spåra upp (ngn l. ngt); äv. med indirekt frågesats (jfr 1. Bem:te soldatz hustru Karin Jöenssdotter, som förrymbd är, skall wara spanad vthj Calmar lähn och Forlösa sockn. VDAkt. 1663, nr 358. Mädhan iagh icke kunnat spana hwar Erich håller till. Därs. 1675, nr 313. Du, Skald, hvars namn jag ännu icke spanat, / Min glada vördnads första helsning tag! ATTERBOM SDikt. 2: 46 (1811, 1838). LING Styrbj. 3 (1824; med avs. på uppsåt). O fosterland, hvem spanar dina öden? / Förborgadt är, om lyckan eller nöden / Engång skall röjas i din framtids drag. RUNEBERG 2: 120 (1846). På 1750-talet slutade Linné sina resor. Djur och växter, som han förut spanat, spårat och studerat som en jägare i deras egen värld, betraktade han nu, öfverflyttade i sin botaniska trädgård. LEVERTIN Linné 47 (1906). Men är I då inte karl att spana honom (dvs. en man som håller sig dold) på något vis? HÖGBERG Vred. 1: 232 (1906). Om jag inte spanat en välkänd gestalt vid horisonten. HAMMARLING Wodehouse Tack 16 (1936).