SPEKTRUM späk⁴trum, n.; best. -trumet (JernkA 1879, s. 421, osv.) l. -tret ) äv. att hänföra till sg. spekter, EDLUND ÅrsbVetA 1851, s. 143, osv.), i best. anv. äv. utan slutartikel (OxBr. 1: 36 (1614) osv.); pl. spektrer (DALIN 524 (1851) osv.) l. spektra (FOCK 1Fys. 368 (1854) osv.), äv. ( mind- re br.) == ) ÅNGSTRÖM Ljuskäll. 15 (1895), TT 1942, Allm. s. 463); pl. best. spektrerna (SAOL (1950) osv.) l. spektra (SAOL (1973) osv.), äv. (mindre br.) -trumen (TNCPubl. 3: 38 (1943)); äv. (numera föga br.) SPEKTER späk⁴ter, n.; best. -tret (se ovan); pl. ==; pl. best. spektren. Anm. I mindre övertänkt spr. förekommer äv. sg.-förmen spektra. Spektrats alla färger smälte ihop. GREBST 1År 162 (1912). Spektrats färger. SÖRMAN Aloë 63 (1931). ( spekter (-ä-) 1852 (: Färg- spekter)– 1911. spektrum (-c-) 1614 osv.) 1) (†) bild, uppenbarelse, syn; spökbild, spöksyn, spöke; (optisk) villa. (Ett spöke lär ha visat sig vid Kalmar slott.) Sammalunda skall och thett samma spectrum hafue lathidh see sigh uthi en prestegårdh inthet långdt ifrå Calmarne. OxBr. 1: 36 (1614). (Kanslern) Mangipani svarar (drottningen), att sannolikt ett aptiskt spectrum bedragit honom (att tro att flottan var i annalkande). ATTERBOM FB 261 (1818). Ekbohrn (1904). 2) i sht fys. (verklig l. tänkt) bild ("band") som erhålles vid uppdelning (gm t. ex. prisma l. gitter) av ljus i komponenter (spektrallinjer) efter dessas våglängd, optiskt spektrum (i sht om sådan bild innehållande en kontinuerlig följd av sinsemellan olikfärgade spektrallinjer, kontinuerligt spektrum); äv. om l. med inbegrepp av bild av annan (elektromagnetisk) strålning av vågnatur; äv. sammanfattande, om det kontinuum av bilder som kan erhållas av (synlig l. osynlig) ljusstrålning l. (i sht i uttr. totalt spektrum) av elektromagnetisk strålning överhuvudtaget; äv. allmännare, om liknande (verklig l. tänkt) bild av partikelstrålning erhållen gm uppdelning av denna efter partiklarnas energi l. hastighet. ZNORDMARK i VetAH 1787, s. 165. Ramsay och Saddy påvisa- de närvaron af helium (i strålning från radium) genam att.. undersöka den spektralanalytiskt, då heliums karakteristiska spektrum erhölls. TT 1903, Allm. s. 460. (Silver) äger en i stort sett konstant .. reflexion genom hela det ultraröda spekt- ret. TMatFysKemi 1918–19, s. 218. Innehåller spektret alla möjliga ljussorter .. flyta .. (de oändligt många spektrallinjer- na) ihop till ett sammanhängande färgat band, ett s. k. kontinuerligt spektrum. BERGSTRAND Astr. 201 (1925). Spektret sträcker sig utanför de sju färgernas fält. KIHLMAN Estaunié LevHus. 204 (1926). Det av .. (två) prismor (av olika glas) devierade ljuset bildar spektra, som tydligt ski

[ja sig från varandra.

AHLSTRÖM Synv. 15 (1943). Totala spektrum. 2SvUppslB 26: 1235 (1953). Spektrum .. (dvs.) strålningsin- tensitets fördelning efter exempelvis våglängd, energi eller massa. TNCPubl. 36: 71 (1962). Det spektrum som erhålls från en ljusutsändande kropp kallas emissionsspektrum. Bonnier Lex. 13: 287 (1966). Om kontinuerligt ljus sänds genom en i huvudsak genomskinlig kropp .. absorberas vissa färger, och på deras plats i spektrum uppträder mörka linjer el. mörka fält; ett sådant spektrum kallas absorptionsspektrum. Därs. jfr ARGON-, BAND-, BÖJNINGS-, DIFFRAKTIONS-, EMISSIONS-, FÄRG-, GAS-, GITTER-, GNIST-, LINJE-, MASS-, MOLEKYL-, NEBULOS-, NOVA-, PROTUBERANS-, ROTATIONS-, RÖNTGEN-, SOL-, VÄTE-SPEKTRUM m. fl. – särsk. a) (†) i uttr. kemiskt spektrum, om ett spektrums infraröda del. WREDE ÅrsbVetA 1840, s. 43. b) i bildl. l. utvidgad anv. (Ett områdes) biologiska spektrum, en bild, hvarmed Raunkiær betecknat de i en vegetation ingående arternas procentiska fördelning på olika lifsformsklasser. BotN 1913, s. 127. Människoandens hela spektrum, såsom det framträdde i dikten. RABENIUS KristinaKlock. 163 (1942). En- ligt Fouriers integralteorem kan .. (tidsfunktionen) uppdelas i ett spektrum av infinitesimala stationära sinussvängningar. IngHb. 3 a 3 (1950). När penicillinet görs effektivt mot allt fler sjukdomar heter det att dess spektrum breddas. SvD(A) 1965, nr 156, s. 7. jfr POLLEN-SPEKTRUM.