SPELA spe³la², v.¹ förr äv. SPILA, v.¹, l. SPÄLA, v. -ade, äv. (numera bl. i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfärgat, samt i vittert spr.) -te, -t, -t ( pr. ind. sg. akt. -ar VarRerV 33 (1538) osv.; -er Visb. 1: 7 (1572), BERONIUS Reb. E 4 b (1674). – pr. ind. sg. pass. -as VDP 1632, s. 601, osv.; -es HB 2: 332 (1598), VERELIUS 156 (1681). – imper. (se anm. nedan) sg. o. pl. 2 pers. (jfr nedan) -a Jes. 23: 16 (Bib. 1541; sg.) osv. spel (numera bl. i särsk. förh.) SCHULTZE Ordb. 4766 (c. 1755), Därs. 4775 (: spel up, sg.) osv. – pl. 2 pers. (jfr ovan) -ar MESSENIUS Disa 28 (1611: spelar op). -en GRIMBERG SvH 122 (1906) osv. -er 1Krön. 16 ("17"): 9 (Bib. 1541), Judit 16: 1 (Därs.). – Anm. Imper.-formen spel förekommer (utom i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfårgat) numera bl. i vitter stil; imper.-formen -en förekommer numera bl., arkaiserande, i vitter l. högre stil. – ipf. ind. -ade 1Krön. 13 ("14"): 8 (Bib. 1541) osv. -de JournLTh. 1810, s. 506. -ete RA l. 3: 284 (1594: speletes, pass.). -te SVART Gensw. H 3 b (1558) osv. – sup. -at G1R 4: 100 (1527) osv. -t HH XIII. 1: 108 (1563) osv. p. pf. -ad OPETRI 2: 136 (1528: spelat, n. sg.) osv. -d BRAUNER Åker 17 (1752: genomspeld), SP 1792, nr 107, s. 4 (: lättspeld). -dt, n. HWALSTRÖM SpecPaid. 26 (1773), GEIJER Brev 349 (1840). -t (-dt) MESSENIUS Gust. 17 (c. 1630; m.) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -NING; -ARE (se d. o.), -ARINNA, -ERSKA, se avledn.; jfr SPEL sbst.¹ (spedl- 1680 (: spedla, inf.; rimmande med fedla, inf). speel- (-(e)ehl-) 1557–1757. spel- 1526 osv. spell- 1535–1697. spil- (-ll-) 1674 osv. späl- 1556–1750. späll- 1611–1637) A) utveckla rörelse(r), samt i anv. som (närmast) ansluter sig härtill.

[SPELA.v1 1]

1) (†; se dock c, d α, e, f, h, i slutet, j) om person(er), särsk. barn: utveckla mer l. mindre livlig kroppsrörelse (springa l. hoppa l. dansa (omkring) o. d.) ss. (led i) glättig l. förnöjande l. uppsluppen l. skojfrisk l. skämtsam sysselsättning för sig själv(a) l. tillsammans med ngn l. ngra (l. varandra); äv. speciellare, dels: roa l. förlusta sig med sällskapslek l. dans l. glättigt l. lättsinnigt l. skämtsamt tidsfördriv, dels (i sht om barn): sysselsätta l. roa sig med lek, leka (se LEKA, v. 1; äv. om djur, i fråga om att ensamt l. tillsammans med andra djur utveckla livlig rörelse (särsk. om fisk, i fråga om att hoppa l. spritta i vattenytan) l. agera på ett om människors lek erinrande sätt, särsk. liktydigt med: leka (se LEKA, v. 1 a); särsk. i förb. med prep. adverbial inlett med med (se MED, prep. I 4, 11 e) l. emot, med huvudord betecknande person(er) l. djur tillsammans med vilken resp. vilket (l. vilka) ngn l. ngt utvecklar verksamhet av ovan angivet slag; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (särsk. dels i uttr. spela med ngn, i fråga om att ge ngn medhåll l. "stryka ngn medhårs", dels i uttr. spela med synden, i fråga om att lättsinnigt umgås med synden); äv. i tautologisk förb. med leka; jfr SPEL sbst.¹ ¹. Ther (i havet) är Leuiatban then tu giort haffuer, at han ther vtinaan spela scal. Psalt. 104: 26 (öv. 1536; Bib. 1541. leka). Tå .. (Sauls dotter) fick see Konung Dauid springa och spela, förachtadhe hon honom j sitt hierta. 1Krön. 15 ("16"): 29 (Bib. 1541; Bib. 1917: dansa och göra sig glad). Ther nest (lät Gustav Vasa fråga de upproriska dalkarlarna) om the ändelige wille holla honom för en spelefögel then ther hwardt åår så skulle spela medh them. SVART G 1 170 (1561). LÆLIUS Jungf. G 4 b (1591: leekt och spelat, sup.). Om man skall spela med henne (dvs. lantgrevinnan av Hessen- Kassel), giffva god ord och uppehålla henne heller slå henne för huffvudet. RP 8: 20 (1640). Linc. 1640; under alludo: emoot). Då .. Christopher Åhr 1593 kam uthur skolan och spelte medh andre Barn, wardt (osv.). RelCur. 245 (1682). Myggorna syntes spela. RUDBECK Atl. 2: 605 (1689). Hwar en gudlös lem, / som här (dvs. på jorden) med synden spelat / Och sig i nådens tid, alsintet bättra welat, / Lär tusend' plågor ha. BRENNER Dikt. 1: 8 (1703, 1713). Alt watnet lefde ock, ty en margfallig skara / Såg jagh ther spelandes sigh bada vthan fara. SPEGEL TPar. 79 (1705). SCHULTHESS 1885; om fisk). särsk. a) (†) med innehållsobj. betecknande dels viss (sällskaps)lek, dels viss verksamhet l. per- son o. d. som efterliknas i (sällskaps)lek, leka (se LEKA, v. 1 c); äv. mer l. mindre bildl. SVART G1 7 1561; bildl.); jfr LEK sbst. 1 b. Den 12 Januarij Der Hs K Mayt Spelte Konugs Spelet wed Koperberget .. (bjöds på) öll. HovförtärSthm 1624, s. 223. LUCIDOR (SVS) 1: 126 (1669: spela grönt); jfr GRÖN adj. 2 e α α'. Wåra leekar som spelas med Lius om Juletijden. RUDBECK Atl. 2: 533 (1689). Jag påminner mig nu, at jag en gång .. låt förmå mig til at spela Blindebåck tillika med 5 eller 6 andra. KNÖPPEL Blindeb. 7 (1746);jfr BLINDBOCK 1. Hur skulle Du den dal ej känna än, / Der skiftevis vi Kung och Krigshär spelte? ATTERBOM SDikt. 1: 191 (1809, 1837). Låt oss tre .. spela politik och afsluta tillsammans en off- och defensiv allians. TOPELIUS Fält. 3: 281 (1858). b) (†) i förb. med prep.-adverbial inlett med med (se MED, prep. I 20 a) vars huvudord betecknar ngt (l. ngn) som person l. djur sysselsätter l. roar l. förlustar sig med ss. leksak, leka med (ngn l. ngt); särsk. i fråga om att ss. led i lek utveckla i rörelse utmynnande verksamhet med ett föremål, o. i denna anv. äv. oeg., i fråga om att av tanklöshet l. i brist på annan sysselsättning (oupphörligt) vända l. vrida på l. utföra små kast o. d. med ngt som hålls i handen l. sitter på ett finger o. d., "leka" med ngt; jfr 3, 4 a δ. Kant tu spela medh honom (dvs. Leviatan) såsom medh en foghel? Job 40 ("41"): 24 (Bib. 1541; Bib. 1917: hava honom till leksak). Fiskehuaalar .. skil man ifrå sigh medt toome tynnor eller Flaskor, medh huilke the spella i siön. FORSIUS Phys. 153 (1611). Fiskarna .. stå (ofta) och spela for sigh med (met)- krookar. WALLIUS KPedersson D 6 b (1622). När Kattan är mätt, så spelar hon medh Mwsen. GRUBB 561 (1665). (Hon) stodh där een stundh hoss dem och spellade medh sin Ringh på handen eller fingeren, och som hon stodh nappade iagh uthj kortzwill Ringen af fingeren. VRP 1667, s. 315; jfr 3. (Italienaren) förde i handen en liten Chinesisk solfiäder, .. hwar med han doch mera spelade, än at betiena sig ther af til ansichtets swaickande HUMBLA Lander. 214 (1740). c) i jämförelse, i det ss. adv. använda uttr. såsom med spelande l. såsom spelandes, ss. under l. gm lek; äv. (o. numera bl., i vitter stil) i uttr. spelande (och) lätt, lekande (se LEKA, v. 4 d) l. lekfullt (o.) lätt. Hwilket (dvs. hur målande l. tecknande tillgår) man them (dvs. barnen) småningom, och såsom speelandes wijsa kan SCHRODERUS Modersch 86 (1642). Altså måste man vngdo- men på Barnsligh wijsz såsom medh lockande och spelande them vptuchta i Gudz fruchtan och Herrans Förmaning. RUD- BECKIUS Luther Cat. 51 (1667). Lille Karl sig lär så spelande och lätt, / att prästen honom snart har all sin kunskap gett. KÅHLMAN RunLåt. 107 (1900). Det tvivelsjuka och spelande lätta i greppet (hos Renan) måste stöta .. (Viktor Rydberg) tillbaka. BÖÖK i 3SAH LIV. 2: 89 (1943). d) i vissa anv. med subj – betecknande dels (se α) djur, dels (se β) sak.

[SPELA.v1 1.d.α]

α)

[jfr motsv. anv. i sv. dial.; med (från äldsta tid sannol. successivt framväxande) anslutning till 3 a η, 9 x slutet]

biodl. om ungbin, i fråga om att (i syfte att orientera sig om var deras kupa är belägen) livligt o. under starkt (gm hastigt slående med vingarna alstrat) surrande flyga svävande framför flustret till sin kupa, ha l. utöva förspel. (Ungbinas) förspel synas äfven vara en glad lek, hvilken de anställa i samma uppsluppna lynne som valparne och myggorna, da de leka och dansa. Den ungdom, som så spelar, flyger icke bort på fältarbete DAHM Biet 61 (1878). β) (†) oeg. l. bildl., om (lust)jakt (jfr 4, i fråga om att röra sig l. under rörelse bete sig på ett sätt som erinrar om l. kan karakteriseras som ett (livligt l. glatt) lekande, liktydigt med: "leka". I kapp med Skepp en flock med Jakter spelar. NORDENFLYCHT (SVS) 2: 221 (1747). Spelande jakt! / Svällande våg! Haf! Om din makt / Lockar min håg! / .. Hvart vill du mana / mitt leende hopp! GEIJER (c. 1840) hos MARCUS GeijerL 386. e) oeg. l. bildl., om person(er): bedriva älsk- og(slek), särsk. liktydigt med dels: hångla, dels: utöva samlag; äv. i utvidgad anv., i fråga om agerande l. skeende vari djurs (o. växters) sexualitet ådagaläggs, särsk. dels i uttr. spela med hona, om fågelhane: kopulera med hona, dels i uttr. spela i brunst, om växter, i fråga om att i samband med sin (prunkande l. prålande) blomning utbilda fortplantningsorgan o. sörja för fortplantningen; numera bl. i fråga om (vissa) fäglars agerande ss. förspel till parningen (se 2; jfr SPEL, sbst.¹ 1 h. På Slottet Hapsal woro de Hapsaliske Junkare sa wäl til mods uti Ryszens inkomst på Slottet, at de sutto och spelte med Jungfruer, bafwandes twå på knä tillika. GIRS J3 56 (1627). När .. (fågelhanarna) äre vnge, och ey hafwa begynt til at speela medb Honorne, så hafwa the sot Kött. PALMCHRON Sundhsp. 94 (I642). (Den som är svag efter sjukdom bör) medh venus intet hafwa något beskaffa .. Man hafwer wäl mångha Exempel ther om så wal hoos högha och lägha, hwilka genom thetta otijdighe spelende, spelandes hafwa, antingen sigh ifrån Lijfwet spelt, eller i obotelige siukdomar kastat. Därs. 407. Ähr iche en stor skam at i thetta 1649 äre 6 paar wigde i sin otukt. Må en stå til swars at så löösligen och lätferdeligen låta folket spela och eij mehra akta ordningen öfwerträd än loppebett. MURENIUS AV 216 (1650). Må wår unge Brudh medh en Dotter el. Son uthi Waggan / Liufliga spela och sådane fruckter åhrligen bara. JRUDHELIUS (1665) i 2Saml. 35: 229. Phœbus sarliga leer tå Fisken spelar och kättias! SPEGEL GW 21 (1685); möjl. till huvudmom. I sin ungdom spela de (dvs. växterna) i brunst, äro härliga med sköna och prålande blommor, då angenamast i hela sin lefnad, och i sin grönskande vår. WAHLBOM SponsPlant. 17 (1750). f) (numera i sht i vitter stil) oeg. l. bildl., om skalk (se SKALK, sbst.¹ ³ α) l. spjuver o. d., i fråga om att lekfullt l. lättsinnigt l. respektlöst l. skämtsamt ge sig till känna l. framträda (särsk. i fråga om att framträda i (blicken i) ngas ögon), leka. I de ljusgrå ögonen spelade alltid den godmodiga skalken. WETTERHOFF Skog 2: 207 (1887). Bakom stängda dörrar var han åter spefågeln och lät spjuvern spela för fullt. HågkLivsintr. 22: 464 (1941). g) (†) i fråga om att utan allvarlig avsikt l. djupare begrundan l. bl. ytligt l. på skoj l. för tidsfördrivs skull (liksom på lek) sysselsätta sig l. umgås l. ta befattning l. handskas o. d. med ngn l. ngt; äv. i fråga om att göra ngn l. ngt till föremål för tanklöst l. lättsinnigt l. nyckfullt l. respektlöst l. vårdslöst agerande l. handlande l. sysslande o. d.; "leka" (med ngn l. ngt); dels i uttr. spela med ngn l. ngt, dels i avledn. SPELERI; äv. i tautologisk förb. med leka; jfr SPEL, sbst.¹ 1 d. (Danskarna) haffna .. med the Swenske spelet, / Och giordt mz them huad the haffue welet. SVART Gensw. F 3 b (1558). At the .. med then helige Echteskaps Ordningen en annan gång icke leeka eller spela skulle. VDP 1629, s. 573. Då skal Diefwulen medh them (dvs. papisterna) speela, / Nar the aff Werlden skulle skilias. Bondepract. B 5 a (1662). Många värdenes barn, de dar äliest om sanningen äro intet bekymbrade .. se dock gärna, att de få några religions- idéer af nytt mode att spela med. ARYDELIUS (c. 1730) i Kyr- kohÅ 1900, s. 293. (Fransmannen) spela med alt och skimra på ytan, men stiga sällan til botten i någon Lärdoms-del. LA- NÆRUS Försök 73 (1788). särsk. i vissa anv. α) i uttr. låta spela med sig l. sin ära, låta sig resp. sin ära bli föremål för handlingar som saknar allvarlig avsikt l. kännetecknas av lättsinne l. respektlöshet o. d. En Qwinna eller Jungfrw, som sin ähra låter spälla medh, hon kommer ther igenom i itt ondt rychte, som icke snart kan fördämpat ock förwunnit warda. FORSIUS Fosz 136 (1621). (Jag) tänckte .. med intet oskiäl att iag ingalunda wore förplicktadt till att längre lå ta spela med mig effter hwar och ens enskylta uthseende. KKD 2: 261 (1718). β) i fråga om att utnyttja ords l. uttrycks mång- l. tvetydighet på ett lekfullt l. roande l. skämtsamt l. spirituellt l. utspekulerat l. spetsfundigt o. d. sätt l. i syfte att förbrylla l. förvilla l. missleda o. d., leka (med ord o. d.); i sådana uttr. som spela med ord l. ords betydelser o. d.; av. i p. pr., i överförd anv., om ngt sakligt (ordförklaring l. antites o. d.): som kännetecknas av "spelande" med ord l. ords betydelser, särsk. liktydigt med: lekfull l. fantasifull l. spetsfundig; jfr y o. SPEL, sbst.¹ 1 d slutet. Den allmänna tryggheten, för hvilken .. (de styrande) uppoffra den enskilta felande menniskan. Ville man kalla faderlig just denna omsorg för den allmanna tryggheten, så vore väl sådant att på visst sätt spela med ordens betydelser. LEOPOLD 3: 273 (1799, 1816). Redan hos .. (Alkuin) förekom mer det scholastiska spelandet med ord. REUTERDAHL Inl- Theol. 257 (1837). All egentlig sak compilerades (efter 800- talet) ur Hieronymus; det nya man tillade bestod i spelande och widunderliga ordförklaringar. Därs. Det är .. onekligt att i Thorilds skrifter ordlekar och spelande antiteser alt för ofta träda i stället for en grundligare utredning af själva saken. NYBLÆUS Forskn. I. 1: 215 (1873, 1879). Muntra som två lekande barn, spela de (dvs. de båda hemligt förlovade) med ord för att missleda buspigan. som passar upp (vid middagsbordet). GEIJERSTAM KBrandt 125 (1904). γ) i uttr. spela med tomma begrepp, om slutledning: (på ett fritt l. godtyckligt sätt) röra sig l. handskas med tomma begrepp. Skall .. et förnuftslut icke spela med toma begrep ..; så måste öfversatsen .. sjelf hafva objektiv giltighet. LUTTEMAN Schulze KantCrit. 228 (1799). h) om lyckan l. ödet l. en gudomlig makt l. övernaturlig kraft l. naturen l. slumpen o. d. (jfr 4 k), i fråga om att på ett (till synes) lekfullt l. lättsinnigt l. nyckfullt l. oberäkneligt l. irrationellt sätt foga l. forma l. dana ngt (särsk. ngas liv l. en händelseutveckling l. dyl.); numera bl. (i vitter stil, föga br.) i uttr. spela med ngn l. ngt, driva sitt spel (se SPEL, sbst.¹ 1 d) med ngn l. ngt; i nyssnämnda uttr. förr äv. (om lycka l. det timliga) pregnant: vara gynnsam l. "välvillig" l. "le" (mot ngn). Wachta at tu icke giör tigh mångha owäner, mädhan lyckan spelar och håller medb tigh. BALCK Es. 116 (1603). (Man) måste .. och betänckia, huru vnderligen lyckan hafwer spelat medh the Romare. SCHRODERUS Sleid. 127 (1610). Lyckan spelade åt- skilligen vtbi thetta Krijget på bådbe sijdhor. DENS Os. III. 2: 61 (1635). Nu spelar lyckan eller thet timmeligs medh tigh. Linc. 1640; under alludo). Gods ok Ägodelar / Hwar blinda Lyckan seen så vnderligh mäd spelar. LUCIDOR (SVS) 367 (1674). WESTE FörslSAOB (c. 1817; äv. om ödet). Hade vi ej denna öfvertygelse (om en evig rättvisa) – så vore det ju endast slumpen, som .. ordningslöst spelte med varelserna. WALLIN Rel. 4: 111 (1822). Cannelin 1939; om lyckan). – särsk. (†) i vissa uttr.

[SPELA.v1 1.h.α]

α) spela i ngt, om naturen: utveckla lekfullhet l. oberäknelighet l. godtycke i ngt (vid dettas danande). En Indiansk Agat .. / I den Naturen spelt och föreställt en snecka. BRENNER Dikt. 1: 261 (1712, 1713). β) spela för ngn (jfr 6 k), om lycka l. liv, betecknande att ngn har lyckan med sig l. gyn nas av lyckan resp. att livet ter sig ljust l. glatt för ngn. Fast åtrån icke stilla står, / När lif och lycka för oss spela. NORDENFLYCHT (SVS) 1: 155 (1745); jfr 6 k. i) skämta l. skoja l. driva l. gäckas l. gyckla (med ngn l. ngt); äv. förstärkt: spefullt l. hånfullt skämta osv. ) med ngn l. ngt), driva spe l. håna; dels i uttr. spela med ngn l. ngt (äv. i tautologisk förb. med gäcka), dels (o. numera bl.) i slutet; jfr SPEL sbst.¹ 1 d. Är icke så noogh gieckat och spelat medb thenna helga ordhen (dvs. vissa av Jesu ord som fullständigt misstolkats). OPETRI 2: 136 (1528). Så spelade de (dvs. knektarna vid Jesu kors) med den lidande Frälsaren, då likwal doden redan wisade sig uti Hans ansikte. BÆLTER JesuH 6: 570 (1760). Nu spelar min Herre med mig för hårdt. HWALSTRÖM SpecPaid 45 (1773). Geijer.. fröjdade sig .. (åt historien) hjerteligen och tyckte, att du spelat med de Academiska gubbarna på ett träffeligt sätt. SCHÜCK VittA 7: 438 (i handl. fr. 1819). Om allmänheten begrep, huru publicisterna spelade med den, skulle den aldrig läsa en tidning. LIVIJN 2: 372 (1842). särsk. (numera föga br.) i uttr. spela gäck, förr äv. gäckeri l. narr l. spass med (förr äv. utav) ngn l. ngt, driva gäck (se GÄCK sbst.¹.

[SPELA.v1 3]

3) med ngn l. ngt, gyckla med l. göra narr av l. skämta l. skoja med ngn l. ngt. HERMELIN BrBarck 120 (1707: spela giäck med). Mig (dvs. Judit) släppa oförsökt, som war så sängetäck. / Thet war at spela just vtaf hans (dvs. Holofernes') mandom gäck. KOLMO- DIN QvSp. 1: 623 (1732). Herodes .. tog .. (de vise mannens) uteblifwande så högt, lika som de hade spelat med honom uppenbart gäckeri. BÆLTER JesuH 1: 193 (1755). Vi blefvo alla småflata, och jag för min del trodde, att han spelt narr med oss. TERSMEDEN Mem. 3: 9 (c. 1790). Han spelar spass / Med lyckan. WALLIN (SVS) 2: 209 (1836). AUERBACH 460 (1909: spela gäck med). j) i förb. med direkt obj. betecknande spratt l. skälmstycke l. dyl., övergående i allmännare bet.: göra l. bringa till stånd l. utföra l. ställa till med l. bereda l. dyl.; numera bl. (fullt br.) i uttr. spela (ngn l. ngt, äv. (o. numera bl. i Finl.) åt ngn l. ngt) ett spratt, äv. (numera företrädesvis i vitter stil) ett puts, i sht förr äv. ett skalkstycke l. ett skälmstycke l. ett (skälm)streck l. ett fuffens, göra o. d. (ngn l. ngt) ett spratt resp. puts (se PUTS, sbst.² 3) l. skälmstycke l. dyl.; stundom äv. i utvidgad anv., med saksubj. Iuten haar spelt sitt gamla streek och warit så falsk, att (osv.). EKEBLAD Bref 2: 103 1659; rättat efter hskr.). Kunde dätt wara möglit utan hans moien kunde få di pänningar skulle jag wiserlig spella honnom en tur han aldrig skulle glömma. (STENBOCK o.) OXENSTIERNA Brefv. 1: 237 (1697) . Om icke .. Thais spelar mig något skiälmstycke. ÖS- TERLING Ter. 1: 307 (1699). (Eleren) spelade honom (dvs. sin lärare) .. ett slemt strek med en Katta. HUMBLA Landcr. 22 (1740). Jag förebrådde honom det sned han nyligen spelat mig. EKELUND Fielding 236 (1765); jfr SNED, sbst.⁴ a. (Han trodde att vinden var västlig,) tills snöret, som fasthöll (den i ett visst läge fästbundne) väderhanen. brast, då han .. märkte skalkstyrket man spelat honom. GT 1787, nr 48 s. 4. Det var då (dvs. under skolpojkarnes lov) .. som .. dessa upptåg spel- tes. RUNEBERG (SVS) 7: 39 (1834). (Lärarens) sätt verkade .., att honom speltes månget fuffens, t. ex. några krutkorn inla- des i ljussaxarne. ÅbSvUndH LIX. 3: 23 (1873). Rimfrost i floret upp öfver brättena / .. Det är det näpnaste visst ibland sättena / att åt sin hälsa spela ett spratt. TAVASTSTJERNA Dikt. 90 (1896). Små puts blef spelta. TROILI JulBerg 36 (1907). Jag har en mycket uttrycksfull mimik, som spelat mig många spratt. MARTINSON ArméHor. 43 (1942). – särsk. i utvidgad anv., i vissa uttr.

[SPELA.v1 3.j.α]

α)

[sv. slang spela bus. fara oväsen under lektion ) i sht i vissa kretsar) spela bus, utveckla busaktigt beteende, göra rackartyg, spela spratt (se huvudmom.); jfr BUS sbst.¹

SoS 1914. s. 92. En av dom äldre (sotar-)gesällerna bassade (dvs. grälade på) .. oss smågrabbar, för att vi spelade bus. SotJul 1950. s. 18. β) spela ngn l. ngt (ett) prevenire l. spela ett prevenire med ngn l. spela prevenire, ställa till med ngt som förekommer l. omintetgör ngt (för ngn l. ngt); se vidare PREVENIRE.

[SPELA.v1 3.k]

k)

[möjl. (av ironisk anspelning föranledd) utvidgad anv av j]

(†) i uttr. spela allvar, utveckla allvar; anträffat bl. i pass. utan agent, liktydigt med: det blir l. kommer till allvar. (Mången är) En tapper man i Gästebod: ther han allena hafwer wärjan widh sidan, när alle andre äro obewärde; Then dock när alfwar spelas, är darrande som ett aspeloöf. ISOGÆUS Segersk. 552 (c. 1700). l) (†) i utvidgad l. oeg. l. bildl. anv., övergående i speciellare bet.: röra sig fritt l. ha fritt spelrum (se d. o. 2) l. "fritt fram" (ngnstädes); äv. (äv. i sådana förb. som spela fritt l. efter sitt l. eget behag l. (så)som ngn synes l. vill): handskas l. förfara l. handla o. vandla fritt l. efter eget behag l. gottfinnande o. d. (med ngn l. ngt); jfr SPEL, sbst.¹ ¹ j. (Vi) Såge .. gerne, att tu (dvs. prins Erik) ville haffve flitigt och nöge upseende medt honom (dvs. en viss kammarskrivare), att han icke fåår spele med vårtt såsom honom synes. G1R 24: 375 (1554). Hustrun skyller honom att han altidh låter illa på sijn sidha therföre att han icke får spela medh hennes tingh som han will och dragha them till sin barn. UppsDP 13/10 (1602). (Schweizarna) hafwa låtit Frantzosen med Burgund spehla effter egit behagh. BRASK Pufendorf Hist. 87 (1680); äv. att hänföra till 8. Ju flera slags flugor och Matkar få tilfälle, at theruthinnan (dvs. i kött o. andra matvaror) spela, ju flere odiur komma sedan ther ifrån. LINDESTOLPE Matk. 14 (1714). Wrånghet och ondska .. trifwas; när theras innehafware få fritt spela. SAHLSTEDT Hoffart. 77 (1720); äv. att hänföra till 8. Förmyndaren har så spelt med arfvet, att intet är quar. WESTE FörslSAOB (c. 1817). – särsk. i utvidgad anv., om domsmakt l. dyl.: verka efter eget behag l. gottfinnande; anträffat bl. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. (Staten) kan icke .. blott vara eller tänkas under begreppet af en blott konstproduct, hvilken .. presenterar sig för medvetandet såsom product af ett spelande arbitrium. BIBERG 1: 6 (c. 1814). 2) om fågel(hane), i sht höns- l. vadarfåglarna tillhörig hane (särsk. tjäderl. orrtupp): utveckla spel (se SPEL, sbst.¹ 2; ofta med särskild tanke på l. bl. i fråga om att fågeln (frambringar o.) låter höra sitt parningsläte; jfr 9 x. LINNÉ Dal. 315 1735; om tama orrtuppar). Fort jag skyndar öfver mossen, / ilande, då tjädern spelar, / andlöst stilla, när han tystnat. ANDERSON Dikt. 111 (c. 1850). Då tjädertuppen, även utan parningsbestyr, spelar på hösten. RENDAHL Brehm 12: 237 (1930). På Våmbs ängar har jag sett dem (dvs. brushanarna) "spela" redan den 24 april. ROSENIUS SvFågl. 4: 288 (1933). Enligt Rosenberg spelar orrarna under hela året utom just då de ruggar, vilket sker mellan juli och sept. Enligt Lack torde höstspelet sakna funktion och helt enkelt vara att anse som ett utslag av den stegrade hormonproduktion, som följer på ruggningens slutförande. DjurVärld 9: 186 (1961). Hannen (av kungsparadisfågeln) spelar på en kvist uppe i ett träd. Därvid böjer han fram stjärten med dess bisarra prydnadsfjädrar över ryggen, breder ut vingarna. kupar dem samt vibrerar med dem i snabbt tempo. Näbben hålles öppen, så att det gröngula gapet exponeras. Den vita undersidans fjädrar burras upp, så att kroppen blir klotrund. Ibland svänger han runt och spelar hängande under kvisten. Hannen vänder ömsom framsidan, ömsom ryggsidan mot honan. Han är även mäktig vokala prestationer och låter höra en sång, som liknar sånglärkans, ehuru svagare. Därs. 10: 503 (1963). jfr SOL-SPELA. 3) (utom i vissa trakter, numera i sht i vitter stil, mera tillf.; se dock a η, c, d, f) om person l. djur: (låta) utveckla fri (o. mer l. mindre livlig) rörelse l. verksamhet (med ngt), i sht i fråga om att försätta ngt (särsk. kroppsdel) i upprepad (särsk. av o. an l. fram o. tillbaka l. runt runt försiggående) rörelse; i förb. med (med dels med, dels på (se e, f) inlett) prep.-adverbial vars huvudord betecknar det som person l. djur utvecklar fri rörelse osv. med (stundom äv. med utelämnat l. underförstått adverbial; förr äv. med direkt obj. i st. f. adverbial); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. spela med fantasien, i fråga om att sätta fantasien i "rörelse", särsk. liktydigt med: hänge sig åt (livligt) fantiserande; jfr 4 a δ o. SPEL, sbst.¹ ³. Hafwer någon aff the stora Fiskar nappat Kroken, .. lätt honom spela med then vpswulgna Kroken och Refwen så länge han trottas. IERICI Colerus 1: 163 (c. 1645). Iag (sade), att ingen annan råd wore, än när wårt Infanterie begynna spela med Bajonetterne, så will jag see till att gå in på högra sidan. HH XXXIV. 2: 277 (c. 1715). Spela med fötterne, såsom barnen. MÖLLER 1745; under brandiller). En tordyfvel, som fallit på rygg och låg och spelade i luften med sina makliga ben. BENEDICTSSON Folkl. 62 (1886, 1887). Här på gatan vill jag vänta honom, som dref med mig sitt spel. / På hans rygg jag tänker spela duktigt med piskan i denna dag. VLitt. 1: 330 (1902). – särsk. a) om person l. djur, i fråga om att utveckla fri rörelse med kroppsdel(ar), i vissa anv.

[SPELA.v1 3.a.α]

α) om person, i fråga om att bringa finger l. fingrar att röra sig (särsk. knäppa l. trumma) mot l. på ngt (särsk. i fråga om att ss. en gest av stränghet l. respektlöshet l. övermod l. gyckel knäppa o. d. person på näsan); äv. (o. numera företrädesvis) oeg. l. bildl., i vissa uttr. med utelämnat adverbial, dels

[sv. dial. spela ngn på näsan]

(icke) spela ngn på näsan, (icke) behandla ngn respektlöst l. nonchalant l. övermodigt l. (icke) driva (gäck) l. gyckla med ngn l. spela ngn ett spratt, dels (o. i sht)

[jfr t. sich (nicht) auf der nase spielen lassen]

(icke) låta (ngn) spela sig på näsan, (icke) låta sig behandlas respektlöst l. nonchalant l. övermodigt (av ngn) l. (icke) låta (ngn) driva (gäck) l. gyckla med sig l. spela sig ett spratt; jfr 4 g α. När man spelar på henne (dvs. en luftfylld blåsa) med fingrarne, ger hon .. ifrån sig et sådant dån, som en trumma. TRIE- WALD Förel. 1: 39 (1728, 1735). Jag måste icke låta spela mig på näsan. SCHERPING Cober 1: 278 (1734). Att i hederligit sällskap .. slänga armarna, spela med fingren, klå sig vid örat .. äro sådana bondaktigheter och grofheter, som jag förmodar hwar och en ung student .. wet akta sig för. HOF Underr. 34 (1766). Med dig hon tar en ton som liknar nog förakt: / Rätt oförskämdt att dig så der på näsan spela! REMMER Tart. 13 (1820). (Fadern) gjorde .. (sina unga döttrar) några frågor, spelade dem med fingret på näsan, och gaf dem några namn. som lät dem rodna upp öfver öronen, och tårar framträngde i den enas ögon. BREMER Hertha 55 (1856). En chef skall vara chef, det är tydligt; han skall inte låta underordnade "spela sig på näsan". GHT 1897, nr 93 B, s. 3. Historien .. visar att hon icke låter någon spela sig på näsan. Därs. 1944. nr 266. s. 11. särsk. (†) i uttr. spela med sina fem fingrar på ngns kindben, ge ngn ett slag på kinden med handens fingrar, ge ngn en örfil. Weise 1: 102 (1697, 1769). β) om person, i fråga om att med tunga utföra (mer l. mindre livliga) rörelser (mot ngt); jfr 4 g β. Patienten bör varnas, at ej spela derpå (dvs. på såret efter en operation mot kluven läpp) med tungan. ACREL Chir. 24 (1759). γ)om person, i fråga om att bringa ögonen (blicken l. blickarna) att (livligt) förflytta sig än hit än dit; äv. utning till 1 e, 4 h] i utvidgad anv., i fråga om att kasta kärliga blickar omkring sig l. ögonflörta; jfr c γ. ROSENSTEIN Barnsj. 41 (1755, 1764; om barn med "hjärtspång"). (Sv.) Spela med ögonen, (t.) liebäugeln. ÖoL (1852). Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar. därför (osv.). Jes. 3: 16 (Bib. 1917). δ) om djur, i fråga om att svänga l. vifta med svansen (särsk. om hund, i fråga om att utveckla sådant beteende ss. uttryck för vänligt sinnelag l. igenkännande l. glädje). KKD 5: 79 1710; om tom tiger). Då .. (katterna) lura på rof skjuta de hop ryggen, spela med svantsen och med et skuttande språng antasta det. RETZIUS Djurr. 37 (1772). Hennes hund, som stinnt på Svante ser, / Med svansen börjar spela mer och mer. FRANZÉN Skald. 3: 175 (1829). ε) om häst o. d., i fråga om att klippa (se KLIPPA, v. 3 b) med öronen. FLORMAN HästKänned. 150 1794; om häst). ζ) om fisk, i fråga om att hastigt pendla med fena l. fenor. ENHOLM Anm. 1: 18 1753; om braxnar). η) biodl. om (på l. strax innanför flusterbrädet sittande) arbetsbi(n), i fråga om att (i sht i syfte att fläkta luft in i kupan (för att sänka dennas temperatur) l. sprida vissa karakteristiska (vägledande) doftämnen) hastigt l. livligt slå med sina vingar (därvid framkallande ett surrande l. brummande ljud (som bina själva, enl. modern uppfattning, icke hör)); ofta abs., o. i denna anv. äv. dels (jfr 9 x slutet) med särskild tanke på l. enbart i fråga om att (frambringa o.) låta höra ifrågavarande ljud, dels i överförd anv., om bikupa; jfr SPEL sbst.¹ ³ slutet. Liksom ett litet bi, som varit borta på fältet, när det kommer i närheten af sitt hem, står en lång stund och spelar med innerlig glädje utanför ingången. och det då måtte vara en stor fröjd för det lilla djuret att vara så nära hemmet och snart kunna gå in för att aflägga sin lilla börda: så (osv.). SMEDBEHG FastOrd. 4: 624 (1860). För att åstadkomma vädervexling stå .. (arbetsbina) ofta sommarti- den på och innanför flustret och spela med vingarne. DAHM Biet 44 (1878). (Arbetsbina) spela äfven för att låta folket veta en glad nyhet t. ex. att ett viselöst folk fått en ny vise, att en svärm fått bostad. Därs. När visen är ute på sin friareflygt. spela bien alltid starkt framför kupan. Det vill synas som meningen dermed vore att vägleda visen hem medelst bullret. Därs. 61. Visfallna och svaga kupor spela sällan eller aldrig. Börja svaga kupor spela, är detta ett tecken till ökad folk- mängd. Därs. b) (†) om person, med adverbialets huvudord betecknande drillborr, i förb. med resultativt obj. betecknande hål (se d. o. 4, i fråga om att bringa borren att gå runt runt o. därvid åstadkomma hål (i ngt), drilla (se DRILLA, v.⁴). LIND 1749; under drillen). c) (i sht i vitter stil) om person (äv. i utvidgad anv., om ngt sakligt utrustat med skjutvapen), i förb. med prep.-adverbial inlett med med vars huvudord betecknar projektiler (förr äv. i förb. med direkt obj. ersättande sådant adverbial): (låta) bringa (med hjälp av skjutvapen) att fara l. flyga (genom luften mot ngn l. ngt i syfte att skada l. döda l. förstöra o. d.); äv. (o. numera nästan bl., i sht i vitter stil) i utvidgad anv., i förb. med prep.-adverbial inlett med med vars huvudord betecknar skjutvapen av det l. det slaget: med ifrågavarande vapen avfyra l. (av)skjuta (svärmar av) projektiler (mot ngn l. ngt i syfte att skada osv.) l. bombardera l. beskjuta (ngn l. ngt); i sht i fråga om beskjutning av fiender l. fientligt fäste l. dyl. med artilleripjäs(er) l. automatiskt (automatiska) eldvapen; äv. (jfr 9 γ γ) med särskild tanke på l. enbart om ljudet. Soldaterna spelade med sina kulsprutor mot den anstormande fienden. Från den fjärran stridslinjen hördes ett svagt muller; det var tyskarna, som spelade med sitt artilleri. Den i hamnen liggande kanonbåten började plötsligt spela med sina pjäser. Den 7 begynte Tilli medh stycken att spela för Brandenburg. OxBr. 8: 37 (1631). Fienden speltte någre skott uthur sine canons in på felttedt. AOXENSTIERNA 7: 611 (1632). (I) stadhen Bitsh .. bleff (Maxmilianus) strax aff Zamoiski Krijs- folck beränd, som häfftigt ther på spelade medh grofwe Styc- ken och Fyrbållar. SCHRODERUS Os. III. 2: 308 (1635). Hans Excell:ce .. lätt .. föra ned 8 Fäldtstycken .. och som fiendens Cavallerie vid pass 1,000 hästar stodo oppstälde .. å andra sijdan, speltes med styckena braft på dem löst så att man såg huru det träffade i Sqvadronerna. OSCAR II V. 3: 19 (i handl. fr. 1712). Wi spelade continuerligen ibland them (dvs. sjörövarna) med 12 canoner. HUMBLA Landcr. 262 (1740). Svens- karna .. började med sina kanoner spela på hans (dvs. Götz') i den trånga dalen hoppackade rytteri. FRYXELL Ber. 8: 4 (1838). – särsk. i vissa anv. α) (†) i uttr. med det med med inledda prep.-adverbialet l. det direkta ohj. utelämnat. α') spela utur (skjutvapen) på ngn l. ngt, (låta) skjuta med projektiler ur (skjutvapen) på ngn l. ngt. (Fältmarskalken hade) begyntt att adprochera och uprättedt batterier, så att han uthur stycken vedh morgonen begynte att spela på stadhen. AOXENSTIERNA 7: 444 (1632). β') spela på ngn l. ngt, skjuta (med (projektiler från) skjutvapen) på ngn l. ngt. Den första (beskrivna vallgraven ger) ingen Occasion åth Fienden til at spela på Muurfoten aff Facerna. RÅLAMB 8: 119 (1691). β)(†) i utvidgad l. oeg. anv., i fråga om att med handen l. händerna kasta ngt på ngn; i uttr. spela med ngt uppå ngn, "bombardera" ngn med ngt. (Tjuven) kastade .. hurtigt vp benen efter hwar annan, och wålade intet mycket, fast än the med Mulkokor bak vppå honom spelade. Weise 170 (1697). γ) (i sht i vitter stil) bildl., i fråga om att låta ögonen ge ifrån sig l. utsända blickar (av det l. det slaget mot l. på ngn l. ngt); jfr α γ. Hon spelade på honom med sina gröna ögon. d) (numera i sht i vitter stil) i förb. med prep.-adverbial inlett med med, vars huvudord betecknar apparat som kastar ut vätska l. dyl., i fråga om att med tillhjälp av denna apparat bringa vätska l. dyl. att fara l. flyga ut (mot l. över o. d. ngn l. ngt). Spela med wattsprutorna. SERENIUS Ss 3 b (1734). e) (numera föga br.) i uttr. spela på tygel, om ryttare under dressyr: med (liksom på lek utförda) mjuka l. lätta, småningom (o. under jämkningar utvecklade) allt kraftfullare handrörelser dra i l. hantera tygel; jfr 4 a ε. Sist efter fullbordadt stånd, antyder .. (ridläraren): spela på tygeln, då ryttaren manierar inre tygeln tills huvudet följer, och böjer sedan hur starkt som helst. EHRENGRANAT Ridsk. II. 2: 102 (1836). f) (i sht i vissa trakter) i uttr. (ha l. få o. d.) ngt att spela på, (ha osv.) ngt att utveckla fri rörelse l. verksamhet på; dels om person, dels (bildl.; jfr 4 k) om persons tanke l. håg l. lust o. d.; med personligt subj. särsk. i speciellare anv., med inf.-attributets huvudord betecknande l. syftande på viss överskjutande l. disponibel del av ngt, i fråga om att (kunna) försätta denna del i fri rörelse l. (vid behov) utnyttja l. dra fördel av den l. dyl., särsk. liktydigt med: (ha osv.) ngt till rådighet att utnyttja l. dra nytta av (i visst sammanhang). Man får lov att beställa mattan lite större än de verkliga måtten för att ha en bit att spela på vid inläggningen. Som min lust städse warit för landtbruks skiötsel, fik det .. här ett fält at spela på. GEIJERSTAM Lev. 77 (1770). Det är inte mycket utrymme (dvs. ekonomiskt sväng- rum e. d.) att spela på. SAOBArkSakkSvar (1982). g) (†) bildl., i uttr. spela med ngt på ngt, låta ngt på ett livligt l. intensivt sätt hänge sig åt l. sysselsätta sig med ngt. Frögda tigh Menniskia vthi håppet öfwer thenna stora Saligheet, lät henne wara titt högsta goda, spela dagh- och stundeligen ther på medh titt innerliga begär och kärleek. EMPORAGRIUS Oxenstierna 71 (1655). h) bildl., i uttr. spela med ngt, om ngt sakligt (jfr 4): (påverka o. därvid) bringa ngt att (livligt) fara l. flyga l. virvla (omkring); numera bl. (i vitter stil) om vind (jfr 4 f). (En turmalin placeras på en med aska beströdd skiva som lagts ovanpå en varm o. en kall cylinder.) Stenen börjar .. på den varma Cylindern, at snart spela med askan. VetAH 1768, s. 117. Vinden spelade med deras låckar. Ossian 1: XVII (1794). särsk. (†) i utvidgad anv., med adverbialets huvudord betecknande trädstam, om näringssaft, i fråga om att livligt cirkulera i trädstammen (o. därigm bringa denna att snabbt växa); jfr 4 e β. Saften spelar så fort med de (efter gallring) qwarstående Stammar, at innom några Års förlopp, man med nöje får se en kåstbar och wacker Skogsdunge. STRÅHLENHIELM Ymp. 50 (1751). 4) (numera nästan bl. i vitter stil l. i fackspr.) om sak, äv. fritt hängande person l. djur: vara försatt i l. utveckla fri l. obunden (i sht på ett livligt l. intensivt, särsk. oavlåtligt l. omväxlande l. variationsrikt, stundom äv. liksom lekfullt l. gäckande l. nyckfullt l. godtyckligt sätt försiggående) rörelse; särsk. dels (om fast föremål l. dyl.) i fråga om att (på ett livligt osv. sätt) svänga l. pendla l. dingla (av o. an l. hit o. dit l. dyl.) l. fladdra l. vibrera

[om fasta föremål (särsk. sand) äv. i fråga om att fara omkring l. virvla i luften l. dyl.), dels (om vätska, i sht vatten) i fråga om att (på ett livligt osv. sätt) forsa l. strömma l. rinna l. bölja (särsk. dels om flod l. våg o. d., i fråga om att strömma l. slå l. kasta sig (mot ngt) under utvecklande av virvlar l. flygande vattenstänk l. kaskader l. dyl., dels om källa l. åder, i fråga om att välla fram på ett bubblande l. sjudande sätt l. under uppkastande av vattenstrålar l. dyl.); ofta i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. (särsk. i uttr.

spelande vatten, särsk. motsatt: stillastående vatten); äv. (jfr 9 y β) med särskild tanke på alstrat ljud; äv. opers.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr SPEL sbst.¹ 4. SCHRODERUS Urs. K 4 a 1626; om vatten; i bild). (I Älvdalen) förkyles .. säden sällan, efter .. (åkerjorden) ligger närmar spelande watn och berg. LINNÉ Dal. 47 (1734). Hon kände intet mer den svalka floden delte, / Där han i slingrig bugt mot blanka stenar spelte. CREUTZ Vitt. 19 (1761). Den upprörda sanden, som ligger på strand, måste efter något spelande lägga sig ned (invid gärdsgården). BAR- CHÆUS LandthHall. 90 (1773). Ditt löjes spelande åder. SANDER Dikt. 183 (1870); jfr k δ. Kring Ledas knä den ljumma böljan spelar. SNOILSKY 1: 122 (1874). Öfver Helsingörs och Helsingborgs tak spelade redan rökhvirflarna i liflig lek. MELANDER Långtur 203 (1896). Innan du själf får sätta pipen till eller spela under galgen, skall du (osv.). HEIDENSTAM Karol. 1: 303 (1897). Vinet har spelat ur tunnornas tapphål såsom ur rinnande eviga källor. MOBERG Rid 292 (1941). – jfr GENOM-, IN-, KRING-, OM-, PÅ-, UT-SPELA. – särsk. a) med subj. betecknande konkret (företrädesvis fast) föremål l. ämne (jfr b – h), i vissa anv. α) (numera bl. i vitter stil) om hår(lock) på huvudet, i fråga om att fritt l. livligt l. på ett omväxlande (o. behagfullt) sätt röra sig (för vinden l. vid huvudvridning l. dyl.), särsk. liktydigt med: fladdra l. flyga; äv. oeg., i fråga om att falla l. ligga l. breda ut sig l. framträda (på huvudet l. kring hjässan l. ansiktet l. dyl.) på ett livfullt (o. behagfullt) sätt. Skallan snöd blijker vt, der nu spela krusade lockar. STIERNHIELM Herc. 524 (1658, 1668). (Sv.) Håret spelar omkring hufwudet. (Fr.) Les cheveux voltigent autour de la téte. NORDFORSS (1805) Kring dem (dvs. kindernas gropar) spelade vid hufvudets lätta vändningar de ringlade sidensvarta lockarna. SNELLMAN Gift. 2–3: 89 (1842). Hans hår är svart och ses i bucklor spela. KULLBERG Ariosto 1: 81 (1865). β) (numera bl. tillf., i skildring av ä. sjömilitära förh.) om kanon, i fråga om att denna (dess lavettage) rör sig i samband med skottlossning; särsk. i uttr. spela till bords, (efter rekyl) gå till bords (se BORD, sbst.¹ 4 h α); jfr SPELA IN 3. PH 5: 3448 (1752). γ) om rörlig del i mekanisk anordning l. dyl. (jfr β): (fritt) röra sig l. svänga l. oscillera; utom i slutet o. i den särsk. förb. SPELA IN numera bl. mera tillf. SvMerc. 2: 538 1757; om kvicksilvret i kvick- silverbarometer). Visaren (på en manometer) spelar öfver en på lådans yttersida anbragt skala. UB 2: 122 (1873). Regulator- ankaret (i laddningsregulatorn) kommer att spela emellan kontakten och ett svävande mittläge. AutB 670 (1947); jfr slutet. – särsk. (i sht sjöt.) inskränktare, i fråga om att (kunna) utveckla fri rörelse l. verka fritt inom ett begränsat (för ifrågavarande föremåls rörelse l. verksamhet avsett l. medgivet) utrymme ngnstädes, särsk. liktydigt med: ha spelrum (o. (kunna) röra sig fritt), äv.: ha glapprum, glappa; i sht förr äv. i uttr. spela på (en brok l. dyl.), fritt (kunna) röra sig l. verka inom räckvidden för (en brok l. dyl.); jfr 3 f o. SPEL, sbst.¹ ⁵. Brook kallas det togwärket, som styckelådan spehlar på, när Stycket aflåszas. GRUNDELL AnlArtill. 1: 8 (c. 1695). Spela .. (dvs.) då t. ex. en mast står lös eller ej är wäal stöttad i fisken. ÖoL (1852). Spela .. (dvs.) glappa. BJÖRKMAN (1889). δ) (numera bl. i vitter stil) om föremål som ngn håller mellan fingrarna l. i handen l. händerna, i fråga om att, påverkat av fingrarna osv., utveckla fri rörelse ngnstädes, särsk. dels förflytta sig fram o. tillbaka l. runt runt l. dyl. (på ett sätt som ger intryck av planlöshet l. tanklöshet) mellan vederbörandes fingrar l. händer (jfr 1 b, 3, dels utveckla ett större l. mindre antal på varandra följande slag l. dyl. (mot ngn l. ngt); i sht i uttr. låta ngt spela. Han lät en skönt arbetad snusdosa af guld spela mellan fingrarna. NICANDER Hesp. 118 (1835). Rätt så gossar, trumma friskt på, låten käppen spela; mången har dansat efter sämre fioler TOPELIUS Felt. 1: 192 (1853). ε) (†) i p. pr., om tygel: som (under ryttarens hand (jfr 3 en rör sig på ett (lekfullt) mjukt l. lätt (under modifikationer l. växlingar försiggående) sätt. (Dressyr-)Arbetet på stående fot, .. som har för ändamål at vekgöra bals och nacke, medelst en spelande tygel i sönder. Rörelsen af näfven genomlöper alla modificationer af kraft. och alla directioner mellan nafveln, höften och maggropen. KrigVAH 1833, s. 258. ζ) (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) vid slaggfärskning, om slagg (se SLAGG, sbst.³ a), i fråga om att vara i livlig rörelse (i härd). ROSBORG StångjSmid. 17 (1809). JACOBSSON Lanc. 19 (1879). η) (†) närmande sig l. övergående i allmännare bet.: bete sig l. uppföra sig l. reagera. Den som har skådat hur qvicksilfret spelar / .. I fallet sprids och åter sammanrinner. KULLBERG Ariosto 2: 26 (1865). θ) (numera bl. i vitter stil) i överförd anv., om fysisk rörelse utvecklad av föremål av här aktuellt slag l. av ett kollektiv av människor o. djur o. ting ansamlade ngnstädes, i fråga om att manifestera sig på ett livfullt l. livligt l. intensivt, särsk. variationsrikt l. omväxlande, sätt; jfr k κ. En (i kännbåten sittande) man .. med ett uti fri hand hållit snöre .. efterkände på 8, 10–14 famnars djup om ingen dallring eller spelande rörelse af snoret uti handen upptäckte och tillkännagaf en Sillstimma. VetAH 1817. s. 38 I (högkvarteret) .. spelade i brokigt hvimmel all den rörelse, som under ett fälttåg åtföljer öfverbefälhafvaren. MELLIN Nov. 2: 359 (1849, 1867). ι) (numera föga br.) oeg., om (varv l. skikt av) finkorniga mineral, i fråga om att (fritt l. variationsrikt) växla (med varandra ngnstädes) l. förekomma i (fri l. variationsrik) växling (ngnstädes). Det ena hwarfwet spelar öfwer det andra, mull öfwer leer, leer öfwer sand. HIÄRNE 2Anl. 332 (1706). Desse ämnen (dvs. sand o. lera) spela om hvarandra, mer eller mindre blandade, samt uti olika ordning och tjocklek, på åtskilliga orter. BERGMAN Jordkl. 91 (1766). κ) (i vitter stil) oeg., om (rokokons) konturlinje: (på ett liksom lekfullt l. glättigt sätt) löpa i snirklar l. (mjukt böljande) svängar l. dyl.; äv. dels om konstnärliga formelement l. linjer (i etsning l. dyl.): under variationsrik växling kontrastera (mot varandra), dels i uttr. spela i linjer, om synrand l. dyl.: på ett variationsrikt l. omväxlande sätt låta sig framträda i linjer (se LINJE 2); ofta i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., o. då äv. allmännare: (livligt l. livfullt) skiftande l. omväxlande l. variationsrik. Der nere hela stranden / Du har i saftigt grönt; / Der borta synkretsranden / I linjer spelar skönt! QVANTEN Dikt. 277 (1880). I det etsade bladets lifligt spelande linjemassor. TALLBERG Etsn. 8 (1912). I väst- gaveln (på Partenon) har draperistilen med dess metod att överdraga figuren med ett spelande linjespel av skarpt markerade veck urartat till ett raffinerat manér. KJELLBERG Grek- RomK 152 (1932). Den oroliga silhuetten (hos Paschs porträtt av Erik Brahe), vilken har något av rokokons spelande linje. Fatab. 1933, s. 152. Med ett proportionssinne, som går mot allt större förfining, låta mogulrikets arkitekter dessa tre formele- ment, kvadraten, kupolen, kölbågen, spela mot varandra. ASPLUND Or. 108 (1934). b) med subj. betecknande föremål l. vätska (jfr e) l. dyl. som kastas ut ur ngt samt i anv. anslutande sig härtill. α) om projektiler från eldvapen: (livligt l. intensivt, särsk. i kaskader l. skurar o. d.) flyga l. komma (mot ngn l. ngt) l. utöva sin verkan (på ngn l. ngt); äv. (o. numera bl., i sht i vitter stil) om eldvapen (särsk. artilleripjäs l. artilleri): låta projektiler (livligt osv.) flyga l. komma (mot ngn l. ngt) l. utöva sin verkan (på ngn l. ngt), särsk. liktydigt med: avge eld (se d. o. 9 b) l. skjuta (i sht förr äv. i förb. med prep.-adverbial inlett med med, vars huvudord anger projektiler); äv. (jfr 9 γ γ) med särskild tanke på ljudet; jfr SPEL sbst.¹ ⁴ b. OxBr. 5: 441 1627; om kartoger). När som Eld Mortlar högt mäd tunga Stenar spelte. LUCIDOR (SVS) 351 (1673). Artilleriet bör spela friskt, medan träfningen påstår. RICHARDSON Krigsv. 1: 332 (1738); jfr 9 y γ; jfr äv. 3 c o. ARTILLERI 1. (Sedan de yttre befästningarna erövrats) begynte Granaterne spela, at fienden lopp bort. NORDBERG C 12 1: 536 (1740). Rakt framför oss spela ryska kulsprutor ur fyrkan- tiga bunkers (dvs. befästningar). UNT 16/7 1941, s. 7. särsk. (numera bl. i vitter stil) bildl.; särsk. (jfr k) i uttr. betecknande dels att ngn låter ord (i sht indignerade l. vreda ord l. skällsord l. svor- domar) "hagla" över l. drabba ngn l. ngt (l. att ord "haglar" osv. över ngn l. ngt), dels att ngn låter sin (i ord klädda) indignation l. ironi l. kvickhet, stundom äv. älskvärdhet l. dyl., komma ngn l. ngt till del; i sht förr äv. i förb. spela löst (se LÖS 5; jfr g β. (Petrea uppmanade överstelöjtnanten) att instämma med henne i önskan om snart krig med ryssarne .. (Överstelöjtnanten) var något döf för det batteri, som Petrea lät spela löst på honom. BREMER Hem. 1: 263 (1839). Strausz låt det grofwa artilleriet af sin kritik öfwer Jesu lefwerne spela mot den christna kyrkans helgedom. SKN 1845, s. 105. En fullständig plutoneld af skarpa ord och svor- domar började nu, i ordets fulla bemärkelse, spela på hans rygg. BLANCHE Våln. 37 (1847). En och annan (i Tuilerieträd- gården spatserande) uniformerad medborgare lät sin älskvärd- het spela öfver någon näpen bonne. LUNDEGÅRD LaMouche 30 (1891). Vi hafva sett, huru Rudbeck lät sin kvickbet hånfullt spela mot inkvisitorerna. ANNERSTEDT UUH II. 1: 230 (1908). Nu senast har .. (statsministern) låtit sin moraliska indignation spela över högern och mellanpartierna. SvD(A) 1934, nr 182. s. 4. särsk. om leende: (gång på gång l. oupphörligt l. intensivt) rikta sig (mot ngn) l. "träf- fa" (ngn). Öfuerstinnan .. vände sig nästan uteslutande till sin fordna tillbedjare och lät .. sitt granna leende spela på honom. BREMER Hem. 1: 96 (1839). β) om vatten i springbrunn l. fontän: (under utvecklande av strålar l. kaskader o. d.) vara i (livlig l. intensiv) rörelse; äv. om springbrunn l. fontän: låta vatten (i strålar l. kaskader o. d.) rinna l. spruta fram l. kastas upp i luften l. sprudla o. d.; äv. (jfr 9 γ β) med särskild tanke på ljudet. TRIEWALD Förel. 2: 189 (1729, 1736; om spring- brunnar); äv. att hänföra till 9 γ β. D. 3. (maj) .. fore vi .. ut till S:t Cloud att se vatnen der för första gången i år spela, hvilka efter datum till hösten spela första söndagen i hvar månad. FERRNER ResEur. 378 (1761). Springbrunnen, som soliga dagar spelade framför terrassen. BÖÖK Storsk. 182 (1940); äv. att hänföra till 9 γ β. Fontänerna (på Petersplatsen) spelade. HEDBERG VarfLek. 15 (1970); äv. att hänföra till 9 y β. γ) om (från spruta l. slang l. dyl. kommande) vatten(ånga), i fråga om att (på ett livligt l. intensivt sätt) flyga l. spruta ut (över l. på ngn l. ngt); äv. om spruta l. dyl., i fråga om att låta vatten(ånga) flyga l. spruta ut (o. utöva sin verkan på ngn l. ngt). ÖoL 1852; om sprutor). Med spelande ånga rengöras alla fat, kärl och slangar. SD(L) 1901, nr 111, s. 3. c) (†) om mina (se MINA, sbst.¹ 4) l. bomb l. dyl.: flyga i stycken l. springa i luften, explodera l. krevera l. brisera. GUSTAF Il ADOLF 258 1621; om mina). I stället at Bomberne som sloge moot Muren, skulle falla tilbaka på Wallen, på den låga Platzen, och der spela, så faller han uthi Grafwen, hwarest han intet kan skada. RÅLAMB 8: 101 (1691). BUSCH Fästn. 136 1880; om mina). d) (numera bl. i vitter stil) om apparat l. maskin o. d. (med tanke på i denna i rörelse försatta delar): (livligt l. intensivt) vara i gång l. verka l. arbeta; äv. (jfr 9 y γ) med särskild tanke på därvid alstrat ljud; stundom äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (förr särsk. i uttr. låta alla maskinerna spela, uppbjuda hela sin förmåga l. pröva allt som går l. icke spara någon möda). LINDFORS (1824: låta alla maschinerna spela; bildl.). Hvar få rätt på den juvelen nu i julmarknadshvimlet? Telefonen fick börja spela. NERVANDER Bild. 103 (1887); äv. att hänföra till 9 y γ. Maskinen spelar. CANNELIN (1921). e) med subj. betecknande vätska (jfr b β, γ), i vissa anv. α) (numera bl. i vitter stil) om (regn med tanke på) regndroppar, i fråga om att i mängd l. hopvis l. i oavbruten följd falla (o. särsk. av vinden drivas) (på l. över l. mot ngt); stundom äv. om enskild regndroppe, i fråga om att ss. en bland flera l. många nedfalla (på marken l. dyl.); äv. (jfr 9 y β) med särskild tanke på det vid nedfallet uppkomna (smattrande l. dyl.) ljudet. Regnet spelade mot fönsterrutorna; jfr 9 y β. Strax samblar sig tilhopa / Een fars och heftig Ström (ur skyn), then Gud kan så fördela / At hwar en Droppa skal på Marken särskilt speela. SPEGEL GW 77 (1685). β) om i organism l. jorden befintlig vätska, i fråga om att (livligt l. intensivt) röra sig l. stiga l. verka (i organismen osv.); särsk. (o. numera nästan bl., i vitter stil) om blod (särsk. liktydigt med: pulsera), o. i denna anv. särsk. (i sht oeg. l. bildl.) i uttr. betecknande att ngn har ett livligt temperament l. är uppfylld av sprudlande energi l. livs- l. kamplust l. glädje l. kärlek l. sinnlighet o. d.; äv. opers.; äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. (särsk. liktydigt med: rörlig l. livlig l. livligt pulserande o. d.); jfr 3 h slutet. En dag skall .. / .. wärman och spelande blodet / De stannade pulsarna drifwa. Ps. 1819, 492: 4. Så länge / Som blodet spelar warmt i gossens ådror / Får usurpatorn ej en timmas ro. HAGBERG Shaksp. 2: 294 (1847). Jordens .. / spelande, .. friska näringssafter. CGSTRANDBERG 81 (1855). Min vän är skön och god. / Han rider över gärdet / med sporrarna och svärdet; / melo, melo, melodikum, det spelar i mitt blod. KARLFELDT FlBell. 55 (1918). f) (numera i sht i vitter stil) om luft l. luft- ström (i sht vind): (fritt l. livligt l. intensivt l. på ett omväxlande sätt) röra sig l. söka sig fram l. bana sig väg l. blåsa (ngnstädes l. genom l. i l. över ngt o. d.) l. (blåsa o.) verka l. göra sitt inflytande gällande (ngnstädes l. på l. i ngt o. d.); äv. (jfr 9 y α) med särskild tanke på därvid alstrat ljud; jfr SPEL sbst.¹ ⁴ c. RÅLAMB 13: 22 1690; om luften). Osten lägges icke på sjelfva brädet eller botten, utan stickor blifva lagde under honom, på det vädret må hafva frihet at spela och blåsa derunder, och således torka honom. KALM VgBah. 212 (1746). Winden spelar i seglen. NORDFORSS (1805). Är .. jernet för rått, så måste (bl. a.) genom en sagta, på ytan spelande bläster .. jernet småningom bringas i färska- re tillstånd. TAMM Smid. 50 (1830). En svag vind för spelande genom barren. LAGERLÖF Holg. 2: 298 (1907); äv. att hän- föra till 9 y α. Det kalla draget, som alltid spelar här i dalen. DENS. Liljecr. 42 (1911). – särsk. α) (†) med direkt obj., betecknande föremål som vind (blåser o.) verkar på. At wåhrlufften torkar hårdt, ses på kjött, fläsk etc., som spelas deraf. LINNÉ Diet. 2: 33 (c. 1750). β) (†) i uttr. spela hett vid andedräkten, om (feberhet) andningsluft: blåsa (intensivt) hett (i mun o. luftstrupe) vid andningen; jfr i ζ. (Han) klagade sig af swår wärck i alla lemmar ther af, at et wäder spelade så hett wid andedrägten, som hade thet warit eld eller hetaste watn. BROMAN Glys. 1: 809 (c. 1730). g) (numera i sht i fackspr. l. i vitter stil) om kroppsdel l. organ o. d. (jfr a α, h) hos person l. djur, i fråga om att utveckla rörelse som utgår från kroppen själv (dess muskelapparat): (livligt l. intensivt l. på ett omväxlande sätt) röra sig (särsk. av o. an l. åt olika håll); äv. om hand (i sht förr äv. mun l. dyl.): på ett (lekfullt l. smekande) mjukt sätt röra sig (mot ngt l. vid hanterandet av ngt l. dyl.); stundom äv. i överförd anv., om rörelse av angivet slag; jfr SPEL sbst.¹ ⁴ d. Då än min mun wid dina läppar spelte, / Och blott min arm din hals omfamna fick. STRAND Tidsfardr. 1: 109 (1763). (Älvorna) spinna af månsken sin högtidsdragt / Med liljehvit. spelande band. STAGNELIUS (SVS) 4: 378 (c. 1815). Den steg- rande hästen reser sig på raka bäsar, med nasan i vadret, och med spelande (kavande, ramande) framben. EHRENGRANAT Ridsk. I. 1: 74 (1836). Humrar och langustrar med lifligt spelande känselspröt spatsera ofver bottnens stenar. ROSENIUS Himmelstr. 212 (1903). I början av ett stånd är älgarna vanligen mycket varska, särskilt gamla tjurar star blickstilla med öronlurarna spelande för att uppfatta varje misstankt ljud. Jakten 51 (1951). särsk. α) (numera bl. i vitter stil) om finger l. fingrar, i fråga om att utföra upprepade små rörelser med l. mot l. på ngt o. d. (särsk. i fråga om trummande rörelser); jfr 3 a α. Hans fingrar spelade otåligt på värjfästet. HEIDENSTAM Karol. 2: 235 (1898). Fingrarna spelade otåligt och oavlåtligt. MALMBERG Fångstm. 256 (1924). β) om tunga; särsk. om orms l. ödlas tunga, i fråga om att (hastigt) röra sig ut ur o. in i munnen l. fram o. tillbaka l. dyl. utsträckt ur munnen; äv. mer l. mindre bildl., särsk. (jfr b α slutet) i fråga om att utgjuta sig i (sarkastiskt) tal över ngn l. ngt; jfr 3 a β. Gerhard Bluhm fortfor att låta sin spetsiga tunga spela öfver an den ene, än den andre af medlemmarne i det säliskap, de nyss lämnat. LUNDEGÅRD Prom. 1: 36 (1893). Ghisela Aldobrandi med den lilla katt-tungan som spelade ofver de hvita tänder- na. LEVERTIN Nov. 152 (1901). Är armen upprörd, börjar tung- an "spela", detta ofta med en sådan hastighet, att man knappt kan urskilja de enskilda rörelserna. CYRÉN Orm. 25 (1934). Varanens vita kluvna tunga var utsträckt och spelade hela tiden på ett otäckt sätt. FoFl. 1964, s. 91. γ) om (rörelse av) fägelvinge l. -vingar; jfr SPEL sbst.¹ 4 d α. (Tornsvalorna) låta vingfladdret spela, det hör upp och de segla. ROSENIUS SvFågl. 2: 316 (1924). δ) om muskel l. muskulatur, i fråga om att utveckla (livliga) rörelser (företrädesvis med tanke på dessa rörelsers framträdande på hudens yttersida). Efter en paroxysm af hosta spelade och ryckte alla ansigtets och öfra extremiteternas muskler. Hygiea 1841, s. 465. Mäster Gudmund .. iakttog, huru de badande pojkarnes outvecklade muskulatur spelade under sitt veka öfverlag, bildade flyktiga reliefer på den spanstiga huden. RYDBERG Vap. 70 (1891). Musklerna spelade i hans armar och skuldror för varje rörelse. HOLMSTRÖM Benj. 39 (1932). ε) (numera mindre br.) oeg., om nerver, i uttr. betecknande att dessa gör sig påminta hos ngn l. att ngn är nervös; jfr DALLRA 2 c. Det värkte i hufvudet, nerverna spelade under huden. SÖDERHJELM Brytn. 178 (1901). ζ) (numera bl. i vitter stil) i utvidgad anv., om anletsdrag l. min l. leende l. ansiktsrodnad l. dyl., i fråga om att dels (på ett livligt l. skiftande sätt) utbreda sig l. utveckla sig l. framträda (ngastädes), dels förhålla sig (livfullt l. livligt) aktiv (i ett visst kvarhållet läge l. dyl.); äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., allmännare (i denna anv. äv. om ansikte l. växling av uttryck l. dyl. i ansikte): rörlig l. livlig l. livfull (om ansikte stundom äv. närmande sig bet.: leende l. glättig). KELLGREN (SVS) 5: 246 1790; i p. pr., om anletsdrag). Hennes ansigte missprydes af en viss stursk och näsvis min, som i synnerhet spelar i de uppspända näsborrarne och i den lilla trotsiga munnen. BREMER Grann. 1: 118 (1837). En lindrig rodnad spelar på hans bleka ansigte. WETTERBERGH Penning. 462 (1847). Detta uttrycksfulla anlete var jämt i spelande vexling. ANDERSON i 3SAH 7. 249 (c. 1880). Hans spelande ansikte får plötsligt ett trött och utledset uttryck. BERGMAN Patr. 26 (1928). Ett bistert leende spelade över hans ansikte. ODELBERG o KORFITZEN Maclnnes Uppdrag 265 (1942). η) (numera bl. i vitter stil) om ngt abstr., särsk. ngt psykiskt (jfr i α δ', k), i fråga om att på ett (livfullt l. livligt l. intensivt) aktivt ) särsk. skiftande l. variationsrikt) sätt utveckla l. manifestera sig l. framträda l. göra sig gällande o. d. i ngas ansikte l. ansiktsdrag l. (jfr h) ögon l. blick l. dyl.; i sht i förb. med prep.-adverbial inlett med i med huvudord betecknande ansikte osv. Ögon der fantasi, qvickhet, smarta och .. skalkaktighet spela om hvarandra. ATTERBOM Minn. 614 (1819). Denna själ, som spelar / Med dagrar och med skuggor / I dragen af ditt anlet. RUNEBERG (SVS) 3: 180 (1841). I de skona regelbundna dragen spelade inga vexlande sinnesrörelser. WIESELGREN SvSkL 4: 428 (1848). Någonting skälmaktigt spelade i hennes ansigte. WETTERBERGH Altart. 80 (1848). Han (hade) mest .. egnat sig åt lifvets allvar, men det oaktadt kunde man dock .. se ett oskyldigt skamt spela kring hans mun BACKMAN Reu- ter Life. 1: 46 1870; lt. orig.: flackern). Gladlynthet spelade i de blå ögonen. RYDBERG Vap. 132 (1891). Ett uttryck av mörk slughet spelar (under leken) .. ("de tre musketörernas") spä- da ansikten. SJÖBERG Kvart. 42 (1924). särsk. i uttr. spe- la på läpparna l. ngns läppar l. över läppen, om skämt l. ironi (jfr k δ, ι) l. trosbekännelse l. dyl., dels: (livfullt l. livligt) manifestera sig (i ord) på l. över läpparna l. ngas läppar, dels: på ett (livfullt osv.) aktivt sätt finnas l. "vila" på l. över läpparna osv. (i ett visst kvarhållet läge l. dyl.). Löjet och skämtet spelade på läpparne. RYDQVIST i 2SAH 25: 41 (1849). Hvilken kraftfull bekännelse spelade icke på kors- fästas läppar, öfverdöfvade icke .. gudsförsmädarenas skrian- de! THOMANDER 1: 291 (1863). Än spelar ironien över läppen, / när du på lek en saltad glosa strör. DHEJNE Romant. 36 (1935). h) om öga l. blick, dels: (livligt) röra sig (hit o. dit l. över ngt l. ngra l. dyl.) l. vara i (livlig) rörelse, dels (företrädesvis om öga): (livligt) lysa l. blänka l. stråla (särsk. av glädje l. lycka l. dyl.); om öga äv.

[jfr b]

: ge ifrån sig l. utsända (upprepade, särsk. intensiva) blickar (på ngn l. ngt); äv. i pregnantare anv., dels: vara intelligent livfull l. vaken, dels

[jfr 1 e, 3 a γ]

: ge ifrån sig l. utsända sinnliga l. trånande blickar l. av sinnlighet l. åtrå titta l. spana (på l. efter l. i riktning mot l. dyl. ngn); ofta i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. liktydigt med: livlig l. livfull l. pigg (äv. övergående i bet.: (lekfullt) skälmsk l. gäckande l. spjuveraktig); stundom äv. i opers. konstruerad sats; förr äv. i mer l. mindre pleonastisk förb. med leka; jfr SPEL, sbst.¹ 4 d γ. GRUBB 910 (1665). (Drinkarna i kyrkan) hafwa .. (sina tankar) på Krogen, och bas wackra Damor, dijt spela och leka deras Ögon. FERNANDER Theatr. 312 (1695). (Tullbetjänterna) fragade efter lasten (ombord på segelbåten) under det ögat spelade kring Cajutan. LIDMAN Blodsarv 143 (i handl. fr. 1819). (Tegnérs) ögon spela med snillets lif. TÖRNE- ROS (SVS) 1: 152 (1824). (När man musicerar) spela ögonen på honom, och ban gnolar smått med. ÖDMAN UngdM 2: 89 (1876, 1881). Ögonen spelade på alt, såga alt och noterade alt. GEIJERSTAM Gråkallt 68 (1882). (Ansiktets) karakter .. af slughet och skälmskhet .. förhöjdes än mer af de bruna ögonen med den spelande blicken. LUNDEGÅRD Prom. 1: 17 (1893). (Frös prästinna) var målad med blod och sot i ansiktet, hennes ögon spelade mot allt manfolk hon mötte. STRINDBERG NSvÖ 1: 44 (1906). En liten skåpmus, med de där pigga, spelande ögonen. HELLSTRÖM Kusk. 17 (1910). Det spelade i Malkoms ögon. ROSENDAHL Lojäg. 49 )1956). i) med subj. betecknande ljus(fenomen) l. värme(fenomen) l. föremål l. dyl. som ger ifrån sig ljus l. värme l. bringar färger att utveckla sig o. d., samt i anv. anslutande sig härtill; jfr h o. SPEL, sbst.¹ ⁴ e, f.

[SPELA.v1 4.i.α]

α) (numera i sht i vitter stil) om ljus l. glans l. sken l. strålar o. d. från (primär l. sekundär) ljuskälla (jfr β – ε), i sht solen: (fritt l. livligt l. intensivt l. på ett omväxlande l. skiftande sätt) utbreda l. sprida sig (ngnstädes) l. söka sig fram l. bana sig väg (genom l. över ngt o. d.); äv.: (på angivet sätt) lysa l. glänsa l. blänka l. glittra l. stråla o. d.; äv. om primär ljuskälla (i sht solen): låta sitt ljus osv. (på angivet sätt) utbreda l. sprida sig osv., resp. lysa osv.; äv. (med pluralt subj.): (livligt l. livfullt l. behagfullt) växla l. skifta; stundom äv. om (strålar o. d. från) solen, med särskild tanke på l. enbart i fråga om att (intensivt) utstråla värme (särsk. närmande sig l. övergående i bet.: gassa). HC11H 2: 81 1680; om solstrålar). Thet war en sommardag, tå solens strålar spelte / Så starckt, at ock en siäl wäl måtte (föga felte) / Af heta smälta bort. Kolmodin QvSp. 1: 165 (c. 1710, 1732). LINNER- HIELM 1Br. 171 (1796, 1797; om månsken). Ljuset, som spelar från de adla stenarne kring bergets väggar (i "berggubbens" grotta), är så blått och dunkelt LIVIJN 1: 19 (1817). Fyrens ljus började .. strimma ofver ytan, för att splittras vid hvart årslag och spela 1 droppar LUNDH Ljungh. 8 (1905). Där Vombsjöns silverdagrar spela / kring mjuka ängar, låga stran- der DHEJNE Romant 32 (1935). Gårdsplanen, över vilken kvällssolen spelade med sneda stralar. RUIN SjunknH 85 (1956). jfr SOL-SPELANDE. särsk. α') (†) om stjärna: (livligt l. intensivt) lysa l. tindra. RÅLAMB 13: 37 (1690). β') om norrsken; i sht med tanke på dess skiftande l. fladdrande rörelser (särsk. liktydigt med: fladdra). VetAH 1750, s. 55. De så gott som varje natt spelande norrskenen MUNSTERHJELM 3PojkSpetsb. 70 (1931). γ') om (ljus från) strålkastare; äv. bildl., särsk. i uttr. betecknande att ngt utsätts för intensiv granskning l. dyl. KrigVAH 1887, s. 197 (om strålkastarljus på båtar). Det (är) numera omöjligt att färdas utan att möta en rad bilar, vilkas förare hänsynslöst låta sina strålkastare spela för fullt utan att taga minsta hänsyn till medtrafikanterna. SvD(A) 1931. nr 323. s. 3 VFl. 1933. s. 87 (bildl.). δ') om av ngt själsligt (fåfänga l. fröjd l. skälmskhet o. d.) föranledd glans l. glimt o. d. i ngns öga l. blick, i fråga om att (livfullt l. livligt) framträda l. visa sig l. finnas; äv. (i vitter stil) om aning l. dyl. (om ngt, särsk. vår), i fråga om att (livfullt l. livligt) manifestera sig i ljusglimtar l. -skimmer o. d. (över l. på ngt); jfr k. Fåfängans glants i flättians ögon spelar. LYBECKER 200 (c. 1715). Jag såg .. / .. at en skimrand' frögd i allas ögon spelte. NORDENFLYCHT (SVS) 1: 64 (1744). Paul betraktade den glittrande pelaren af manskimret på den nyss isfria viken .. Det var en aning om vår, som spelade i flyktiga neckdansar öfver den blanka vattenspegeln. TOPELIUS Fält. 5: 353 (1867). En tjuvpojksglimt spelar i ögat. ÖSTERGREN (1944). β) ) numera bl. i vitter stil) om ljus från eld, i fråga om att (på ett ostadigt sätt) röra sig (särsk. fladdra i takt med lågornas l. flammornas rörelser); äv. om eld(slåga l. -flamma o. d.), i fråga om att dels utveckla (livliga) rörelser (särsk. utbreda sig l. virvla l. dyl. kring bränslet l. ngt i elden instucket l. mot mur l. järnhäll o. d. i eldstaden), dels (intensivt) verka på ngt (gm lågornas l. rökgasernas kringvärvande av detta); äv. i fråga om att (livligt l. intensivt) utstråla värme (på ngn l. ngt; jfr ζ); ofta i förb. med prep. adverbial (särsk. inlett med på l. mot) med huvudord betecknande vad (värme från) eld l. dyl. verkar på l. mot o. d. Vid then berliga Konungsliga måltiden .. på slottet .. kom .. (jag) at sittia nederst wid bordendan emot braselden som spelade på nackan. SWEDBERG Lefw. 177 (1729). Lera .. hwilken brukes til Retorter och thylika käril, som elden kommer at spela på. KAHLMETER LerArt. 10 (1743). Elden .. drog sig för mycket högt upp och spelade med flammar i öfra ugns-mynningen. VetAH 1802. s. 107. Rätta sättet (vid butsmide) består deruti, att hafva blästern lika delad, med spelande låga rundt omkring färskjer- net. ÅKERMAN Stångj. 89 (1839). De sidomurar i en spisel, mot hvilka lågan spelar, böra ej vara under 1 1/2 fot tjocka. ROTHSTEIN Byggn. 447 (1859). I det spelande skenet från den lågande brasan föreföll rummet .. ansenligt och behagligt. LAGERLÖF Troll 2: 41 (1921). γ) (numera bl. i vitter stil) om (fullt) belysta o. mindre belysta (l. obelysta) delar av ngt (särsk. om solstråk l. dagrar (se DAGER

[SPELA.v1 6]

6) o. skuggor), i fråga om att (särsk. under framåtskridande rörelse) omväxla l. skifta med varandra; äv. om skugga, i fråga om att (under (livliga) skiftningar) röra sig (på l. över ngt l. dyl.); äv. mer l. mindre bildl. Allt (här på jorden) är .. / .. Blott skuggor spelande på skyn. BJÖRCK Dikt 211 (1863). Längre bort (ut- bredde sig) .. slätten med dungarna och kullarna där solstråk och sträckande skuggor spelade över konturer som mjuknade och böljade. NILSSON HistFärs 211 (1940). Under de farande molnen spela dagrar och skuggor över fälten. ÖSTERGREN (1944). δ) (numera bl. i vitter stil) om föremål l. dyl. (särsk. ädelsten), i fråga om att (på ett livligt l. intensivt l. varierande l. omväxlande sätt) reflektera l. förete ljus l. färger ) särsk. liktydigt med: utveckla ett livligt ljus- l. färgspel); äv. i förb. med prep.-adverbial inlett med i (i sht förr av. med, förr äv. av), med huvudord betecknande färg(er) vari ett föremål glänser l. glittrar l. skiftar; äv. (o. i denna anv. äv. om färg) i fråga om att skifta l. "stöta" i en färg l. växla mellan en färg o. en annan (särsk. i uttr. spela i (förr äv. på) den l. den färgen resp. mellan den o. den färgen); äv. om färger (hos ngt), i fråga om att (livligt l. livfullt) skifta l. växla med varandra l. (särsk. i uttr. spela i varandra) verka i o. gm varandra. Färgorna så deela / At the med spräklot Glantz för Ögonen må spela. SPEGEL GW 136 (1685). En rätt Agat- sten är ganska hård, och spelar af många diversa höga färgor. WALLERIUS Min. 87 (1747). Metallen .. spelar litet på hvitt. VetAH 1760. s. 304. En i regnbogens färgor spelande hinna. Därs. 1813, s. 40. Hyn spelade mellan solbrunt och hvitt. RYDBERG RomD 10 (1876). Rödt och gult spelade i hvarandra som på en listmatta. STRINDBERG Blomst. 9 (1888). Ett (bröst)- spänne med en röd sten i, spelande i ljuset som en droppe af den heliga kalkens blod. HALLSTRÖM Purpur 104 (1895). Bjär- ta och spelande färger. PT 1910, nr 226 A, s. 3 jfr FÄRG- SPELANDE. särsk. α') om (ngt som består av l. innehåller) grönskande växtlighet l. prunkande blommor o. d., i fråga om att utveckla ett

[livligt skiftande) ljus- l. färgspel, särsk. liktydigt med: lysa l. stråla; äv.

[möjl. (åtm. urspr.) med (viss) anslutning till 6]

allmännare (i denna anv. äv. om natursceneri o. d.), i fråga om att utveckla sitt (lysande l. färgglada) skådespel (se d. o. 2) l. erbjuda sin (lysande osv.) anblick. Så lustige bergen synas i högden långt ifra. Så angenähme de gröne skogar, ängar och fält spela för wår ögon. SCHERPING Caber 2: 421 (1737). Så många som .. (växterna) äro, så finnas de dock alla åtskilde .., besynnerligast til sina lysande Blommor, som mast spela för våra ögon. LINNÉ MusReg. V (1754). Endast himlens blå hvalf med stjernor och norrsken spelade öfver deras (dvs. bergens) mörka hjessor CARLEN Bull. 3. 107 (1847); jfr α a', β'. Anm. jfr under β', δ' nedan redovisade språkprov. β') i uttr. spela mot solen, utveckla ett (livligt skiftande) spel av ljusreflexer mot solen. Bergens gröna hufvudbonad, full af skyarnes utsäde, spelar glittrande mot Solen. SvMag. 1766, s. 684; jfr α'. γ') (†) i uttr. spela med (ett) sådant l. sådant vatten, om pärla: utveckla (ett livligt) ljus- l. färgspel med (ett) sådant l. sådant vatten. Vanligen anses de (pärlor) för orientaliska, som spela med liffärjadt vatten, för occidentaliska, som spela med grönaktigt vatten, och europeiska, som spela med ett vatten, som liknar blomstren på lin. SYNNERBERG 2: 35 (1815). δ') bildl., i uttr. spela (ngas ögon) fulla med färger, fylla (ngas ögon) med (livligt skiftande) färgintryck. Vägarna .. sno sig mellan lyxträdgårdar, som spela ögonen fulla med färger NYBLOM Österut 7 (1908); jfr α'. ε') (†) bildl., i uttr. spela i ögonen, om världsligt gott (ståt l. prakt l. luxuöst levnadssätt l. dyl.), i fråga om att förföriskt l. lockande "glittra" l. "stråla" l. "sticka" i ögonen (på ngn). SCHERPING Cober 2: 405 (1737). ε) (numera föga br.) om (vid slutet av raffinering) fläckvis uppträdande oxider på ytan av smält silver, i fråga om att ge upphov till ett livligt ljus- l. färgspel (bestående i utveckling av snabbt växlande kontraster mellan den blankt glödande metallytan o. de matta l. olikfärgade oxiderna); jfr SPEL sbst.¹ 4 e β. Så länge i Silfret ännu är någon Orenlighet. spela, eller som dhe kalla blomstras deruti Fläckar på mångahanda sätt utan på. HIARNE Berghl. 458 (1687). ζ) numera föga br.) om värme l. (i utvidgad anv.) kyla, i fråga om att (fritt) söka sig fram l. utbreda sig (ngnstädes l. kring ngt l. dyl.); äv. övergående i bet.: (fritt( verka (ngnstädes l. på ngt l. dyl.); förr äv. i pleonastisk förb. med leka. Att Wärman uthi de sma fyrkantige Hwalfen (omkring ugnen) spelar och leeker, bekommandes därigenom en stadigare, warachtigare och långsammare Heta. RÅLAMB 13: 81 (1690). Nu henger man en sådan Thermometer på ett hiul eller en rull .. framför en eld; best kan thet pröfwas i en glugg, ther kölden spela kan på andra sidan och hetten på thenne. SWEDENBORG RebNat. 3. 313 (1718). På lafvarne .. (i rian) läggas stänger .. at varmen kan spela mellan dessa lafvar och Riesaden. VetAH 1750. s 149 j) numera bl. i vitter stil) oeg. l. bildl., i uttr. ngt spelar för (förr äv. framför) ngas inbillning l. sinne l. tankar o. d., l. ngt spelar ngn (i sht förr äv. enbart ngt spelar) i hågen, (tanken på l. den inre bilden av) ngt utvecklar sig l. framträder (på ett livligt l. variationsrikt l. intensivt sätt) för ngas inbillning resp. sinne l. tankar o. d., resp. i ngns håg, l. upptar l. sysselsätter (på ett livligt osv. sätt) ngas inbillning osv. resp. ngns håg. Andra bilder spelte för min inbillning. Posten 1769. s. 823. Hvem flyttar sig ej gerna för en stund tillbaka till den tid, då hoppets oförstådda gyckelbilder spelte i hågen? RYDQVIST i 2SAH 12: 319 (1827). De der trädsnitten hafva alltjemnt spelat för mina tankar. UrKorr Cronholm 117 (1849). Tusende förhoppningar .. spelade för hennes sinne. MELLIN Nov. 2: 237 (1849, 1867). Allt hvad som spelte framför hans (dvs. Atterboms) lifliga inbillning, det skulle han genast meddela i skrifter. THOMANDER 3: 33 (1857). (Tanken på att producera ngt i skrift) hade spelat honom i hagen i Dünaburg. AHO Soldan 336 (1901). k) (numera bl. i vitter stil) bildl., i tidigare icke redovisad anv., i sht om ngt abstr., särsk. psykiskt (jfr b α slutet, g η, j), i fråga om att på ett (livfullt l. livligt l. intensivt l. aktivt, särsk.) fritt l. obundet l. omväxlande, stundom äv. lekfullt l. uppsluppet l. lättsinnigt, sätt "röra sig" l. manifestera sig l. framträda l. verka l. göra sig gällande o. d. (ofta i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. liktydigt med (lätt) rörlig l. sprudlande l. sjudande); äv.

[med anslutning till dels i, dels 9]

i fråga om att under framkallande av inre upplevelse av (glittrande l. strålande( ljus l. värme l. musik "röra sig" osv. (i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. äv. närmande sig l. övergående i bet.: munter l. glättig o. d.); äv. (jfr b α slutet) i förb. med prep.-adverbial inlett med mot l. på, äv. över (äv. abs., i stället för sådant adverbial), i fråga om att (gång på gång l. oupphörligt l. intensivt) vända sig mot l. inrikta sig på l. uppehålla sig vid l. sysselsätta l. befatta sig med o. d. ngn l. ngt (förr särsk. om motgång, i fråga om att (upprepade gånger) drabba ngn); förr äv. i förb. med prep.-adverbial inlett med ibland, i uttr. betecknande att ngt på ett aktivt l. relevant sätt ingår i l. finns med bland ett antal andra föremål; jfr i α δ' o. 3 f. Helst effter och Erich Larssons så och mine egne (växlar), som uthur Holland komme tilbakers spela däriblandh (dvs. bland de till betalning förfallna växlarna). AOXENSTIERNA 6: 428 (1631). Gif mig .. tolamod, när som motgång på mig spelar. KOLMODIN Rök 14 (1728). The (dvs. männen) säija .. / Osz (kvinnor) fattas här- dighet, tå någon motgång spelar. DENS QvSp. 1: 237 (1732). En svag hågkomst af något ljufligt förflutet spelade genom hans minnes töcken. RYDBERG Sing. 50 (1857, 1865). (Ova- nan) att låta sina föreställningar spela åt olika håll, under det att de borde vara bundna vid arbetet NYBLÆUS Forskn. III 1: 75 (1886). Gösta Gustaf-Janson har icke sin faders spelande fabuleringsförmaga SvD(A) 1931. nr 318. s. 11. I ett samhälle, där konjunkturerna fått spela fritt .. är tryggheten värd de allra största offer. TSvLärov. 1949. s. 257. – särsk. α) om tanke, stundom äv. tankekraft l. dyl.; förr äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., pregnant, om tanke: som saknar allvar l. djup, ytlig (jfr β). Låt vreda tanckar ey få nånsin spela frit. JGHALLMAN Vitt 159 (1727). NORDENFLYCHT QT 1748–50, s. 81 (om tankekraft). Se der en tvist som aldrig skall slutas .. emellan den spelande tanken och den djupt sökande. LEOPOLD 5: 421 (1802). Nu spelade alla hennes tankar på det ögonblick då hon (dvs. en för trolldom anklagad kvinna) finge föras ut att underga vattenprufvet. STRINDBERG SvÖ 3: 357 (1890). Han gav sina tankar full frihet att spela och associera. WERIN Ekelund 2: 379 )1961). β) om intelligens l. snille l. förnuft l. vetande o. d.; särsk. (numera föga br.) i uttr. spela på ytan, "röra sig" (enbart) på ytan (av saker o. ting), vara (enbart) ytlig l. grund (jfr α). Ett senscommun-vetande, som efter det sjelf spelar på ytan omöjligen kan fatta något inre lif. FRIES BotUtfl. 1: 18 (1843). Det spelande snillets hugskott. RYDQVIST i 2SAH 25: 24 (1849). SÖDERBLOM Herdabr. 57 1914; i p. pr. om intelligens). γ) om inbillning l. fantasi o. d. Bakom ett tegeltak kan man alldeles ej så bra låta fantasien spela, som bakom horisontens dunkla kullar. MoB 7: 37 (1804). Omkring namn, som kananisationen allena gjort kända, spelar inbillningen .. friast. JÄRTA 2: 367 (1824). Han (var) utrustad med en ovanligt livaktig uppfattningsförmåga, en stor sinnets rörlighet och en spelande fantasi. HT 1930. s. 112. δ) om kvickhet l. munterhet l. skämt(samhet) l. humor o. d. TEGNÉR (WB) 3: 153 1817; i p pr., om kvickhet). DE GEER Minn. 1: 261 1892; om munterhet o. kvick- het). Ett skämt kan spela som en solglimt på snön. KKD 1: XXX (1901); jfr i α. Man glömde ej .. intrycket (av. C. A Ehrensvärds överlägsna personlighet), när man .. hörde hans kvicka skämt spela fritt. 4GbgVSH V--VI. 3: 54 (1903). (Pro- kanslern) talade med spelande humor till vitmössornas .. stora skara. LundagKron. 3: 58 (1955). ε) om ngns ande l. väsen l. personlighet o. dyl. l. ngts anda o. d.; särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels om ngns väsen: som präglas av (rörlig l. vaken intellektuell aktivitet parad med) en ljus l. positiv l. glättig livssyn (jfr v), dels om anda i diktverk; fri l. obunden l. "levande" l. livfull l. glättig. Genom den friare, mera spelande anda i hela Compasitionen. skulle man förväntat att Chronander .. på Dramatikens utveckling i Sverige bordt hafva haft ett mägtigt inflytande. HAMMARSKÖLD SvVitt. 1: 94 (1818). (Sokrates' o. Platons) snillrika ande spelar kring de simplaste föremål, men man känner, att det är flägten af en örnvinge, som snart vill uppåt. WIKNER Platan 50 (1867). (Språkforskaren) Adolf Nareens spelande uch vitala väsen. OLSSON Fröding 32 (1950). ζ) om ngas sinne(lag) l. håg l. lust o. d.; särsk. i uttr. spelande sinne för (ngt), för (ngt) lyhört l. vaket sinne. Hans håg spelade på högre ting (än att bli advokat). SvMerc. 1: 593 (1756). Hågen spelar på det brokiga mångahanda. THOMANDER 1: 229 (1850). Ett spe- lande sinne för bumor. MinnGPrästgSkara 45 (1928). η) om temperament l. lynne l. humör o. d.; företrädesvis i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. liktydigt med: munter l. glättig. Mot tråket i det bela / Jag låter oförskräckt mitt goda lynne spela. CVASTRANDBERG 2: 185 (1865). Vi ha .. (i romanen Lodsen og hans Hustru) icke den mogne Lie's spelande lynne, icke det lekande solblinket, som är' honom åa eget, icke den glimmande snabba blicken. LARSSON Stud. 36 (1899). Ännu då .. (J. G. Oxenstierna) nalkas sextioårsåldern, känner han sig i besitt- ning av samma för alla vindar spelande temperament LAMM UplRom. 1: 361 (1918). SJÖBERG Kris. 154 1926; om humör). Han var vid spelande lynne. HEMMER Budsk. 121 (1928). (Hon) var född .. på Blekingesidan, där folk var mörkare och liksom hade ett mera spelande lynne. SIWERTZ Fribilj. 21 (1943). θ) om glädje l. hjärtlighet l. känslovärme o. d.; särsk. i uttr. spelande värme, om känslovärme som föreligger på ett (livfullt l. livligt l. intensivt) aktivt sätt (hos ngn). Ett vittnesbörd om folkets verkliga sinnesart, der, äfven om glädjen spelar på ytan, allvaret dock alltid hvilar på djupet. SYDOW Lübke 647 (1871). (Hjärtligheten) spelar som små glansdagrar i klara fönsterrutor. ARONSON Byar 165 (1937); jfr i α. Jag kan än i dag inte tänka på den (dvs. vistelsen vid den franska badorten) utan en förnimmelse av ljus, spelande värme. SIWERTZ Förtr. 26 (1945). (Harry Martinson) som aldrig ur sitt hjärta har kunnat förvisa sin spelande glädje åt livet. GIEROW i 3SAH LXXXI. 2: 86 (1973). ι) om ironi l. satir o. d. Vittoria Accorombana glänser ej af den spelande ironi, i de ungdomsfriska behag, som swäfwa öfwer .. (Ludwig Tiecks) tidigare arbeten. SKN 1841. s. 207. Det (var) friskhet och lif på hvarje rad, och den qvicka, spelande satiren följde jemt med. UrKorrCronholm 123 (1871). κ) om liv l. livaktighet o. d. ) hos ngn l. ngt); i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. särsk. liktydigt med: sprudlande l. sjudande; stundom av. om växlingar i livet: ) livligt) skifta l. variera; jfr a ϑ. (Cervantes är) ett underverk af spelande lif och lust. RYDQVIST i 2SAH 12: 355 (1827). FREDIN Dikt. 114 1889; om livets växlingar). (Vilohemmet) vid sjön var bara en anhalt, ett väntrum. Nu var uppgifterna nära, nu spelade livet utanför. FOGELSTRÖM BorgTr. 336 (1957). λ) om konststil. Den överlastade sydtyska stil, som Jakob De la Gardie .. lät spela över murar, balustrader och torn på .. Makalös i Stockholm. TurÅ 1950, s. 126, jfr b α slutet. μ) i förb. med prep.-adverbial inlett med i, dels i uttr. spela i ngt, (på ett omväxlande l. varierande sätt) än närma sig än övergå i ngt, tendera mot ngt, dels i det recipr. uttr. spela i varandra, (på ett omväxlande l. variationsrikt sätt) göra sig gällande i o. gm varandra. Samtliga hierarkier och (ängla-)körer bilda en sammanhängande kedja af i hvarandra spelande verksamhe ter. RYDBERG Magi 8 (1865). Den nya arbetareklassen skali bära sin underlägsenhet med samma otalighet som den nuva- rande eller, väl sannolikare, med en än större, än starkare, i röd omstortningslusta spelande. DENS Varia 252 (1887, 1894). ν) i det opers. uttr. det spelar kring ngn, betecknande att ngas person är förbunden med en ljus l. positiv l. glättig livssyn (parad med rörlig l. vaken l. intellektuell aktivitet); jfr ε. Med rund hand har .. (språkforskaren Adolf Noreen) omkring sig strött idéer och uppslag. Det har alltid spelat kring den mannen. DN(A) 1924, nr 72, s. 7. ξ) i p. pr., i adverbiell anv.: på ett livfullt l. livligt l. intensivt l. aktivt (stundom äv. lekfullt l. uppsluppet l. lättsinnigt) sätt; äv. ) ss. bestämning till glad l. lycklig o. d.): på ett sätt som bringar vederbörandes ögon att spela (se h) l. inre upplevelser av ljus l. värme l. musik att framträda ) äv. övergående i att enbart fungera ss. ett förstärkningsord, liktydigt med: glittrande l. strålande l. sjungande l. jublande o. d.). Ögonen, hvilkas uttryck oupphörligt växlade och stundom var spelande vaket, stundom djupt drömmande. EDGREN Kovalev- sky 23 (1892). Det finnes godt gry i de flesta af .. (bygdehis- torierna) och icke sällan ar skildringen spelande lustig. GHT 1897, nr 294 C, s. 3. spelande glad och belåten med tillvaron. ESSÉN HExc. 71 (1916). När man såg .. (översten) vid sidan av hustrun, som var så lysande och så ovanlig och så rik på infall och sa spelande livlig, så tyckte man, att han såg ut som en bondpatron. LAGERLÖF ChLöw. 7 (1925). Liten och knubbig var han. Sergéi, och alltid så spelande glad, att det lyste om honom. NORDSTRÖM Byn 77 (1930). 5) om ngt sakligt (abstr.): göra sig gällande l. vara rådande l. bestämmande l. utslagsgivande, gälla, råda, härska; äv. göra sig gällande l. utöva inflytande l. spela en roll l. ha betydelse l. inverka; äv.

[jfr 8 b ε δ']

i uttr. spela under l. uti ngt, övergående dels i bet.: ligga under l. bakom l. vara grunden l. orsaken till ngt, dels i bet.: avhänga l. bero av ngt; numera bl. i särsk. förb. (se SPELA IN 4, SPELA MED 2. På den ene sijdan spelar Cronones rätt, och på den andre sijdan adelige privilegia och frijheter. RP 3: 80 (1633). The (som haft ansvaret för en del silver som försvunnit) skole tjäna, så länge att thed kan blifva betalt: doch läta förböner ibland spela. Därs. 4: 93 (1634). Den som borde först wara betalt af den Redeste vpbörden, blifwer senest i ihugkommen, och altså speler der vtj fougtens eller Vpbördzmans affection emoth Personerna som hafwa böhre. LReg. 251 (1650). Under desse Procedeurer (dvs. en revisionssökande parts medvetna förhalande av saken) spelar en uppenbar Partens arghet. SCRMEDEMAN Just. 321 (1662). Alt Förstånd, bör den man låfwa / Som har nådt den Ädla gåfwa, / At han kan rätt känna sigh. / Har vthinnan mycket speelar. ACHRELIUS Mor. A 4 a (c. 1690). Min höggunstige Fader hielp mig aff med denna Cappellan på hwad satt som ske kan, emädan har under spelar salighet. VDAkt. 1709. nr 235. Någre mente, at Gœrtzes egen-nyttighet spelte har under (dvs. under beslutet att indraga karolinermyntet), och at han .. practiserade sedan hemligen ut .. stora poster. NORDBERG C12 2: 646 (1740). (Många drabbades av häftigt illamående o.) sjösjukan troddes spela härunder til någon del. THUNBERG Resa 1: 99 (1788). – särsk. (†) i uttr. spela under gott mynts nanm, om mynt: vara giltig under gott mynts namn, gälla för gott mynt. Rijket vpfylles medh åtskilligt ringa och slätt fremmande mynt, och spelar thetta vnder gott myntz nampn. STIERNMAN Com. 2: 322 (1641). B) agera inför publik till dennas roande, samt i anv. som (närmast) ansluter sig härtill.

[SPELA.v1 6]

6)

[eg. utvidgad anv av 1]

om person (l. djur): (i syfte att underhålla l. roa o. d.) agera l. uppträda (inför ngn l. ngra, särsk. betalande publik) med (lek l. dans l. skämtsamma upptåg o. d. innebärande) livlig l. uppsluppen kroppsrörelse l. med konster l. skämtsamma åtbörder l. skämtsamt tal o. d. (äv. i förb. med prep.-adverbial inlett med med); äv. ) o. numera bl.): sceniskt l. dramatiskt agera l. uppträda ) särsk. i sådana uttr. som spela teater, komedi, tragedi, opera, film, angivande den konstart (teater osv.) inom vilken det ageras osv.); äv. dels med avs. på roll: agera i l. utföra ) rollen av l. ss.), dels med avs. på skeende l. situation o. d.: (sceniskt l. dramatiskt) framställa l. gestalta; äv. om ) ensemble o. d. vid) teater l. opera, med avs. på (skådespelsförfattare o. d. med tanke på av denne skriven) teaterpjäs o. d.: (låta) framföra l. uppföra l. ge; i uttr. spela teater äv. i utvidgad anv., dels: ) yrkesmässigt) utöva l. hänge sig at skådespeleri l. skådespelarkonst, dels: ge (teater)föreställningar (ngastädes); stundom äv. abs., om teater o. d.: ge föreställningar; jfr SPEL sbst.¹ ⁶. Man har en teater i staden, men spelar sällan där. Dramaten spelar inte i kväll. Man spelar just nu Shaw i Malmö. I afton spelas ett nytt stycke på operan. Han spelar (rollen som) klockare i pjäsen. I filmen spelade han mot Greta Garbo. Slagsmålet spelades av aktörerna med verklig inlevelse. Han spelar teater på heltid nuförtiden. (Lat.) Ludius .. (dvs.) I then som spelar med skemt och geckerij. VarRerV 33 (1538). (I skolorna bör övas) medh spelande vthi Commedier och Tragedier .., på thet at the som spela och the som skoda, måge taga ther aff wnderuisningh. KOF 1: 347 (1575). Fjärde akten var redan spelt till anda. Rig 1948, s 133 (1762). Den nya operan speltes åter i dag. FISCHERSTRÖM Dagb. 31 (1773). I måron flyttar .. (skådespelerskan Frédérique Löf) till Stäket .. Sedan kommer hon blott in (till Sthm) hvar Torsdag och spelar. KELLGREN (SVS) 6: 268 (1790). Konungens Syster, som spelte Ebba Brabes rôle. Gustaf III 2: 65 (1806). Ingen fransman skulle ha kunnat dikta som Schiller, ingen fransman kan spela honom. JOSEPHSON Teaterregie 76 (1892). Under det såväl Operan som Dramatiska teatern spelade för tomma väggar, drogo den Mindre teatern och den Södra fulla hus. HELLANDER Teat. 186 (1898). Menelaus spelades med fullän- dat mästerskap av Rosensvärd. VFl. 1934. s. 11. I kväll spelar dom "Marouf" (på operan). LO-JOHANSSON Kungsg. 57 (1935). Vi ska få en ny teater vid Regeringsgatan. .. Ingen vet vilka som ska spela där och ingen vet vad som skall spelas. SvD(B) 1943, nr 69 s. 8. jfr AV-, EFTER-, GENOM-, GÄST-, IN-, PROV-, SAM-, SAMMAN-, SLUT-SPELA samt SJÄLV-, TEATER-SPELANDE m. fl., HÅRD-, LÄTT-SPELT o. O-SPELAD. – särsk. a) (†) i uttr. spela ur l. utur taska l. taskan, utföra taskspelarkonst(er); äv. oeg. l. bildl.: uppträda l. handla bedrägligt. (Om jag kunde spruta vin ur munnen efter att ha druckit vatten), sa vore iagh nastan så godh göklare som dän i göteborgh .., för dij de andre 2 qualiteter och egenskaper han hade. som war att halta och spela wthur taskan, kan iagh reda tämligen. EKEBLAD BrCl- Ekeblad 92 (1653). (Det finns många) som .. Skinna them fattiga huden af .. Kunnandes nätt spela vhr taska: förblinda, såsom taskspelare, medh sin behandighet them enfaldigom synen. ISOGÆUS Segersk. 906 (c. 1700). Spela ur taskan. WES- TE FörslSAOB (c. 1817). b) (†) i uttr. spela (sina) konster, göra l. utföra (sina) konster (se KONST 5; anträffat bl. bildl., övergående i bet.: bedriva (sina) konster (se KONST 7, särsk.: utveckla skojaraktigt l. bedrägligt l. falskt agerande. Ett sa lyckligt steg, det han giordt, upmuntrade honom, at med större fräckhet spela sina konster MÖRK Ad. 2: 435 (1744). Nej! det är klart, man konster spelar! LEOPOLD 1: 433 (1814). Han talade om, att Biskop Heurlin .. offentligen .. skrutit af, att han spelat konster vid .. riksdagsmannavalet. LILJECRONA RiksdKul. 471 (1841). Den förre (dvs. gamla tiders adel) stred tappert framför sin konung, den senare (dvs. den nutida adeln) spelar konster bakom hans rygg. BERGMAN VSmSkr. 285 (1848). c) (†) agera i kämpalek o. dyl. l. idrott (ut- övad vid spel (se SPEL, sbst.¹ ⁶ (b)) l. för tränings l. nöjes l. tidsfördrivs skull); äv. övergående i oeg. l. bildl. anv.: med vapen i hand slåss l. strida l. kriga (om liv l. död); äv. i förb. med prep.-adverbial inlett med om, med huvudord betecknande vad det vid agerande i kämpalek osv. l. vapenstrid l. krig tävlas l. kämpas om (äv. övergående i allmännare bet., dels: kämpa (se d. o. 2, dels: tävla); jfr SPEL sbst.¹ 6 d. Lät the vnga män stå vp och spela för oss. 2Sam. 2. 14 (Bib. 1541; Bib. 1917 utföra en krigslek). (Tsaren fick veta att) hans Brodher, spehlandes medh sijne Pagier och Poikar, hafwer af een handelse dödat sigh sielf. BARCKHUSEN Cotassichin 6 (1669). Emillan Fien- den (hade) en oenigheet vthbrustit, och the Påler och Cassaker medh hwar andra således speelat, at äntå låge månge döde Kroppar .. effter til tekn. WIDEKINDI KrijgH 82 (1671). I (dvs. professor Schütz) har trädt mig så när, att vi skulle spela om öronen båda. MGDELAGARDIE (1685) hos ANNERSTEDT UUH II. 1: 242. Försambl(inge)n dhen nu för tijden spelar i stoor siählawåda, i dhet ingen snart förstår honom (dvs. kaplanen), och törs eij klaga sin nödh för honom. VDAkt. 1706, nr 260. Ut drog Amistres och Artaphernes, / .. Bågmäktige kämpar på fålarnes rygg, / För ögat en skräck, hugstore i mod, / Om lifvet och äran de spela. PALMBLAD Aisch. 352 (1843). Då mildhet och grymhet spela om ett kungarike. winner snarast den som spelar beskedligast. HAGBERG Shaksp. 4: 63 1848; eng. orig.: the gentler gamester is the soonest winner). – särsk. i vissa uttr. α) icke spela om äpple(n) ock päron, se PÄRON 1 b α. GRUBB 428 (1665: Äpple och Pärun). DALIN Hist. III. 2: 414 (1762: äplen och päron). β) spela med ngn om ngt, tävla med ngn om ngt, göra ngn ngt stridigt. (G. II A.) sökte .. först frijd medh the Danska, och Ryszen; och sedan angrep han Konungen i Polen, som wille spela medh honom om Kronan, i sitt egit land. ISOGÆUS Segersk. 418 (c. 1700). Anm. till 6 c. För vissa av ovan redovisade språkprov (i sht sådana med prep.-adverbial inlett med om) gäller att för nutida språkkänsla bet. mer l. mindre osökt (kan) uppfattas ss. bildl. anv. av 7 o. med bruklighet som överensstämmer med den för 7 z angivna (jfr de under detta mom. redovisade språkproven). d) (†) i uttr. spela om ngn, (sceniskt) framställa l. gestalta ngas liv l. verksamhet, uppföra ett spel om ngn. Tå Comödianterna i London en gång spelade om Doct. Faust. MÜNCHENBERG Seriver Får. 22 (1725). e) i uttr. spela med marionetter, spela teater med marionetter, spela marionetteater. WESTE FörslSAOB (c. 1817). f) (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ning, konkretare, om teater- l, operaföreställning. KELLGREN (SVS) 6: 306 (1790). DAHLGREN Theatr. 77 (1866). g) i överförd anv. (jfr h).

[SPELA.v1 6.g.α]

α) i det refl. uttr. spela sig själv, om teaterstycke l. opera l. dyl. l. roll, angivande detta resp. denna ss. mycket lätt att spela; jfr SJÄLV I 1 b ε. Den rolen spelar sig sjelf. STRINDBERG RödaR 220 (1879). FEILITZEN Real. 1: 2 (1883, 1885; oam teaterstycke). β) (föga br.) om teaterstycke(n) l. författare med tanke på av denne skrivet sådant stycke (skrivna sådana stycken), i fråga om att spelas inför publik. En tid kunde publiken inte se Strindberg, nu spelar han för falla hus. Idun 1949, nr 7, s. 2. γ) om teaterstycke, i fråga om att spelas o. därvid inbringa pengar (i form av biljettintäkter m. m.); i särsk. förb. (se SPELA IN 5 b).

[SPELA.v1 6.h]

h)

[eg. specialfall av g]

om (akt l. scen l. dyl.

[SPELA.v1 6.i]

i) teaterstycke l. opera o. d., i fråga om att dess handling är förlagd till l. tänkes tilldra sig på viss bestämd plats l. tid; äv. i utvidgad l. oeg. anv., dels om handling l. händelse(r) o. d. i berättelse l. roman l. dikt (l. om berättelse osv. med tanke på dess handling), i sht förr äv. allmännare, om händelse) r) o. d., liktydigt med: utveckla sig l. tilldra sig l. äga rum l. försiggå (förr äv. i uttr. spela efter egen önskan, utveckla sig l. försiggå efter egen önskan), dels om företeelse l. gestalt o. d. i berättelse osv., liktydigt med: förekomma l. uppträda; utom i ssgn UT- SPELA numera bl. i vitter stil. Om altsammans ei efter egen önskan spelat, / Har jag dock förtiänat wärre. KOLMODIN Rök 55 (1742). ATTERBOM Minn. 120 1817; om tragedi). Dessa väsendtligt i Sverige spelande berättelser. MUNCH FsvFnoSpr. XXIX (1849). Oroligheterna spelade mellan 12 Juni 1855 och 17 Sept. (1856). HELLBERG Samtida 8: 22 (1872). Händelserna i Gudrun Osviversdotters saga spela under det tionde århundra- dets tre sista och det elftes tre första decennier. BÅÅTH Gud- run VI (1900). Komedien spelar (1846). DN(A) 1921. nr 70, s. 1. Sannolikt är det denna företeelse (dvs. "vitterhunden"), som spelar i Selma Lagerlöfs Jerusalem. Norrl. 14: 68 (1926). Le Comte de Monte-Cristo, som spelar i modern tid, har icke den naiva och primitiva charm, som det finns i musketörernas äventyr. BonnierLittH 4: 160 (1930). Andra akten .. spelar på en gata i Nürnberg. RöstRadio 1933, s. 96. i) i utvidgad l. oeg. anv., om teaterehef, i fråga om att sköta l. leda (spelandet vid) teater o. d.; i den särsk. förb. SPELA OMKULL. j) i utvidgad l. oeg. anv., i fråga om att på biograf (se BIOGRAF, sbst.² 2) ge föreställning(ar) av l. visa film(er); i uttr. med direkt obj. betecknande film(er) l. filmförfattare l. -regissör o. d. med tanke på verk av denne, o. med subj. betecknande dels obest. person (man l. de l. det), dels biograf; om biograf äv. abs.: ge filmföreställning (ar) l. visa film(er). På Odeon spelar man (de) för närvarande den välbekanta filmen Dimmornas bro. Det spelas Ingmar Bergman på biograferna landet runt just nu. Om sommaren spela icke biograferna. RisebergaB 332 (1931). k) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr a – c., h – j, l); särsk. i uttr. betecknande att ngn agerar i sammanhang som i ett l. annat avseende liknar l. kan liknas vid (agerande på) en teater l. scen o. d.; särsk. i uttr. spela komedi, dels i fråga om att uppträda l. förhålla sig som om man vore oskyldig l. ovetande l. dyl. beträffande ngt som man i själva verket är skyldig till l, vet om o. d., dels (särsk. i uttr. spela komedi med ngn l. ngra) i fråga om att tillsammans med ngn l. ngra utveckla agerande som man (l. samtliga involverade) vet är bl. ett sken l. baserar sig pä ett skämt l, påhitt l. en lögn o. d.; förr äv. dels i uttr. spela ngn en tragedi, åstadkomma att en tragisk händelse drabbar ngn, valla ngn en tragedi, dels i uttr. spela för ngn (jfr 1 h β), i fråga om att ha "föreställning" l. framträda l. visa sig för ngn l. ngns själ l. fantasi l. inre blick; jfr l o. SPEL. sbst.¹ 6 h. Jagh kan intbz veta, hwadh honom (dvs. Pyramus) feblar: / Wist troor iagh, något ondt för honom spelar. ASTEROPHERUS 47 1609; uppl. 1909). Et, lika Tragedia (som när K. X G:s i Litauen inkvarterade soldater mördades) speltes wårom Swäns- kom straxt ther efter på Bornholm af wåra grannar. ISOGÆUS Segersk. 945 (c. 1700). I sin rol såsom ett slags statsminister hade .. (Maun Singh) spelat så fint, att hvarken Engels- mannen eller rebellerna kunde rätt klart finna ut, på hvilkens sida han egentligen stod. LUNDGREN MålAnt. 2: 204 (1872); jfr α, 8. I bref till konungen talar .. (G. M. Armfelt) om "den komedi", som han spelat med den gamle mannen (dvs. farbrodern, generalmajor Armfelt), för att uppelda hans stridslust. TEGNÉR Armfelt 1: 217 (1883). (Hertigen) hade haft tid att förbereda sig på den komedi, som han gjorde mig den äran att spela med mig. Därs. 2: 32 (1884). Spela ingen komedi! Du är genomskådad. MICHAELSON Ungk. 21 (1892). Lifvets långa tragi-komedi / tycks honom endast spelas, icke vara LANDSORT Rytm. 21 (1905). Genom sin ställning och sina idéer kom (Julia Gonzaga) att stå i beröring med många gestalter, hvil- ka spela i ett af de främsta planen på den historiska och kulturella scenen. SÖDERHJELM ItRenäss 312 (1907). Ryss- land lät .. veta, att det .. undanbad sig ett upprepande av den komedi, som spelades under Krimkriget, då .. Fårösund var bas för .. västmakternas flottor. VFl 1933, s. 122 särsk. α) med direkt obj. betecknande roll; se PERSON 1 c, PERSONAGE 1 slutet, ROLL. sbst.¹ ², 3 a – d.

[SPELA.v1 2.k.β]

β) i uttr. spela teater, se TEATER. γ) i uttr. spela pjäs, se PJÄS 9 b.

[SPELA.v1 2.k.δ]

δ) (†) i uttr. spela opera, om barn l. ungdom: spela teaterstycken på lek. BLANCHE Bild. 3: 7 (1864). ε) mindre br.) i uttr. spela cirkus, om person: utföra kroppsliga konststycken (av det slag som förekommer på cirkus), göra (cirkus)konster (se KONST 5. JOHNSON Här 25 (1935). ζ) i uttr. spela för galleriet, se GALLERI sbst.¹, ³; jfr SPEL sbst.¹ 6 e β.

[SPELA.v1 2.k.η]

η) i uttr. spela en roman (med ngn), se ROMAN sbst.², 2 c slutet.

[SPELA.v1 2.k.θ]

θ) i vissa från α utgående (gm kontamination uppkomna) uttr., i sht med sakligt subj. α') (kontamination mellan spela en roll o. utgöra en beståndsdel] (†) spela en beståndsdel, utgöra en beståndsdel. Den välbekanta trettioåra-krigs uniformen, der den gula färgen spelade en så betydande beståndsdel. ATTERBOM Minn. 215 (1817). β') (mindre br.) spela betydelse, ha betydelse. Ännu spelar den salta sillen betydelse som dagens första föda. NORLIND AllmogL 367 (1912). Någon egentlig betydelse för den svenska nyromantikens utveckling har denna storslagna skapelsedikt (dvs. Swedenborgs De cultu et amore Dei) väl ej spelat. LAMM UpplRom. 1: 117 (1918). l) (numera bl. i vitter stil; se dock β, d, ζ) oeg. l. bi] dl., i förb. med predikativ utgörande dels ett sbst.: spela rollen av l. uppträda l. fungera ss. l. vara (den l. den), dels ett adj.: förhålla sig l. visa sig l. vara ) sådan l. sådan), särsk. liktydigt med: bete sig l. uppträda (på sådant l, sådant sätt); ofta med predikativ karakteriserande vederbörande l. vederbörandes agerande på ett negativt sätt; stundom äv, i utvidgad anv., om ngt sakligt. Om vij spela defensive i Pryssen, så kunne vij något när holla oss aff (dvs. klara l. reda oss med) licenterne. RP 3: 130 (1633); jfr anm. nedan. R Cantzleren påminte, att Fiskalen tiänar Cammaren i landet och icke spelar procurator. Därs. 9: 324 (1642). Jag undrar at han (dvs. värden) kunnat lemna er allena. Det är, at med nog liten artighet spela värden i huset. ALTÉN Misst. 10 (1797). Nu hade de till fullo wunnit slaget / Om ej sir Fastolfe hade spelt pultron. HAGBERG Shaksp. 4: 144 1848; eng. orig.: play'd the coward). Stundom var det den samlade folkhären, som spelade riksmöte HILDE- BRAND Statsförf. 181 (1896). Den blå sidenytan (på havet i vårtid) spelar sommar med solrök och hägringar. ENGSTRÖM Bläck 35 (1914). Han hade med nastan brutal energi spelat mannen, som föraktar andras asikter. HERGMAN JoH 168 (1926). Tiggarmunkarna voro lärda och ville gärna spela över- lägsna mot de "fattiga prästerna". KyrkohÅ 1937, s. 139. Anm. till språkprovet 1633 ovan. Den där förekommande formen defensive kan äv. uppfattas ss. adv. (se DEFENSIV, adj anm.), o. med formen så tolkad torde bet. av SPELA v.¹, därstädes närmast vara den under c (l. 8) beskrivna. särsk. i vissa uttr.

[SPELA.v1 8.l.α]

α)

[jfr t. den herrn, den meister spielen]

spela (förr äv. spela som) herre, äv. mästare (i sht förr äv. herre och mästare), spela rollen av l. uppträda ss, l. vara herre (se d. o. 1) resp. (herre o.) mästare (se d. o. 2; särsk. liktydigt med: dominera l. råda l. härska, förr äv.: få överhand l. vtnna l. segra; äv, i utvidgad anv., om ngt sakligt; jfr HERRE 1 d α, MÄSTARE 2 d. A OXENSTIERNA 7: 585 (1632: spela mestare). Att (danske kungen) sig fruchtadhe och befahrade för vår macht i Östersiön, att vij alle hampnar innehadhe och speelte mästare öfver. Därs. 8: 694 (1633). Allt omkring här i Archipelago eller Grekiska hafvet hafva de (dvs. genuesarna) spelat som mästare. ENEMAN Resa 1: 58 (1711). Gustaf Trolle, som trodde sig hafwa spelt mästare öfwer sine motståndare, försummade ingen tid. CELSIUS G 1 1: 93 (1746). (Genom avdikning) kan (man) hafwa hopp at annat gräs kan komma, at spela mästare öfwer räfrumporna (dvs. ogräset åkerfräken). BRAUNER Åker 149 (1752). Socialdemo- kraterna (i Italien) spelade herrar och tilläto sig ett översitte- ri, som vart olidligt. SEGERSTEDT Händ. 293 (1926). särsk. (†) i uttr. spela ngns mästare, vara ngns över- man (i ngt). TILAS CurrVitæ 67 (1756). β) (fullt br.) spela apa, bete sig som en apa l. på ett apliknande sätt (numera företrädesvis i fråga om att bete sig på ett narraktigt l. löjligt l. pajasliknande sätt i miner l. åtbörder l. rörelser o. d.). LoW 20 (1862). Medan Vanna, en barnunge, satt och spelade apa med (uppassaren) gamle Lars (för att få godbitar vid bordet), både .. (den äldre brodern) lämnat alla barnsligheter definitivt bakom sig. STIERNSTEDT Sneck. 57 (1924). Nu spelar hon (dvs. modern som låtsas vara förtjust över dotterns förlovning) apa så det förslår, muttrade Emerentia. WIDEGREN FrkSolst. 166 (1936). γ) (numera föga br.) spela narr, uppträda ss. narr (se d. o. 1) l. på ett narraktigt l. löjeväckande sätt. (Hamlet:) Läs wäl igen dörrarna om honom (dvs. Polonius), så att han icke spelar narr annorstädes än i sitt eget hus. HAGBERG Shaksp. 1: 348 1847; eng. orig.: may play the fool). δ) (fullt br.) spela pajas, uppträda ss. l. vara pajas (se d. o. b), uppträda l. bete sig pajasaktigt l. narraktigt; äv. i förb. med prep. med inledande adverbial vars huvudord anger person(er) tillsammans med l. inför vilken (vilka) ngn agerar på angivet sätt; äv. i utvidgad anv., om ngt sakligt; jfr PAJAS a. Populariteten kommer .. väl mest af att jag spelar pajas ibland. FRÖDING Brev 207 (1894). STENFELT Skepp. 75 1903; om bjälke som "efterhängset" släpnde efter ett fartyg). Plötsligt blev Jonas upprymd, spelade pajas med gumman. BERGMAN JoH 120 (1926). Du skulle inte nedlåta dig till att spela pajas på det där sättet. ÖSTERGREN (1944). ε) spela en slät figur, uppträda ss. l. vara en slätstruken l. medelmåttig l. ynklig person (i visst sammanhang l. dyl.), göra en slät figur. En känsla af förödmjukelse har ofta trängt sig på mig, då jag trädt in i en danssalong, till följd af medvetandet om den släta figur, jag där spelar. DE GEER Minn. 1: 95 (1847, 1892). ζ) (fullt br.) i sådana uttr. som spela översittare l. högsta höns l. hjälte l. försyn o. d., spela rollen av l. uppträda l. fungera ss. l. vara översittare resp. den främste l. dominerande (i en krets) resp. hjälte l. försyn o. d. Konung Fredrik i Dannemark hade .. sina funderingar på landwinning och satt redan till häst, ämnande sig att spela hjelte sjelf i spetsen för sina rödrockar. AFZELIUS Sag. XI. 2: 100 (1870). Rysslands begär att spela ofversittare. SYEDELIUS i 2SAH 55: 360 (1878). Han ska få höra huru min Maria en gång spelade Guds försyn. HEDENSTIERNA Fideik. 154 (1895). ENGSTRÖM Bläck 21 (1914: spela högsta höns). η) (numera mindre br.) spela rövare, bete sig som en rövare (se d. o. 1 d) l. på ett rövaraktigt sätt (i sht i fråga om att bete sig vilt l. tygellöst l. alltför uppsluppet), leva rövare. QUENNERSTEDT Smål. 83 (1891). 7) utveckla l. utöva l. delta i spel (se SPEL, sbst.¹ 7; äv. i förb. med prep.-adverbial inlett med med l. (o. numera i sht) direkt obj., dels (med adverbialets huvudord resp. obj. betecknande redskap använt vid spel), i fråga om att ss. led i spel utveckla viss (i rörelse, särsk. förflyttning på en speciell plan l. ett speciellt bräde o. d., utmynnande) verksamhet med detta, dels (med adverbialets huvudord resp. obj. betecknande visst spel (i konkret l., o. numera bl. ss. obj., abstr. bet.), i fråga om att utveckla osv. spel med detta resp. (spel i) detta; äv. med direkt obj. av annat slag, särsk. beteck nande parti l. omgång o. d. av visst spel; i absolut anv. äv. pregnant, dels: kunna (konsten att) spela (ifrågavarande spel), dels: vara begiven på l. hemfallen åt att spela (i sht hasardspel om pengar l. pengars värde); äv. allmännare l. oeg. l. bildl. (motsv. SPEL, sbst.¹ ⁷ i sådan anv.), särsk. i fråga om att utveckla (i rörelse utmynnande) tidsfördriv för en person med spelkort l. (o. numera företrädesvis) mekanisk apparat, särsk.

[jfr 3]

i sådana uttr. som spela snurra l. jojo (se SNURRA, sbst. 3 a resp. JOJO). Spela bandy. Spela biljard. Spela boll (jfr BOLL 2 b) l. bollspel. Spela bondtolva, bridge. Spela filipin. Spela fotboll, handboll. Spela hasard l. hasardspel, förr äv. med hasard (jfr HASARD 2). Spela (is)hockey. Spela kasino (jfr KASINO II 1). Spela kille (jfr KILLE sbst.², 2. Spela knekt (jfr KNEKT 3 b). Spela komet (jfr KOMET 3). Spela kort (jfr KORT sbst., 2, äv. kortspel. Spela krocket, äv. krocketspel. Spela kula (jfr KULA, sbst.³ 1 b). Spela kägel l. käglor (jfr KÄGLA, sbst. 2, äv. kägelspel. Spela mas (jfr MAS, sbst.³). Spela piké (jfr PIKÉ, sbst.²). Spela poker, priffe. Spela raffel (jfr RArrEL sbst.², 2. Spela rams (jfr RULETT 5). Spela schack, äv. schackspel, förr äv. med schack (jfr SCHACK, sbst.¹ I ²). Spela tennis. Spela tärning, äv. tärningsspel. Spela vira, vist. Spela seriematch, vänskapsmatch i fotboll. Spela final i bandy. Sverige spelar (landskamp i handboll) mot Danmark i höst. Svenskarna spelade ett bra försvarsspel i ishockeylandskampens första period. Spela singelspel l. singelmatch l. singel (jfr SINGEL-SPEL, -MATCH o. SINGEL, sbst.² 2. Spela med för dåligt pumpad boll. Laget spelade med tre reserver. Spela med tur, otur. Spela försiktigt, djärvt, skickligt, oskickligt. Han varken spelar eller su per. Hans hustru spelar inte bridge, men själv är han en mycket skicklig bridgespelare. Ehwarest tuå wenner tilsammenn komme, / the spele medh terninger hwite. Visb. 1: 7 (1572). Medh Kort och Schacht spelte han gärna. PETREIUS Beskr. 2: 99 (1614). Har man Kung med et eller annat litet dertil, bör man spela det lilla. UnderrBostSp. 8 (1803). Den regerande bertigen spelade icke; hertiginnan spelte ett parti whist. TEGNÉR Armfelt 2: 92 (1884). Sluta icke upp att spela förrän hvisselpipan ljuder. ReglFotb. 1903, s. 33 (i fråga om fotboll). (Sv.) Han spelar: (eng.) he gambles, he is a gamb- ler. WoH (1904). (En japansk flicka kan) rulla tunnband, spela med stenkulor lika flinkt som Anna eller Greta. NYBLOM Österut 125 (1908). jfr AB-, BORT-, FRÅN-, FÖR-, GENOM-, OM-, PROV-, PÅ-, SAM-, SLUT-, SNÅL-, UT-SPELA m. fl. samt KORT-, MED-, PARK-, SCHACK-SPELANDE o. ILLA-, KORT-, SCHACK-SPELNING. särsk.

[SPELA.v1 7.a]

a) i ordspråk o. ordspråksliknande uttr. (jfr x). Han spelar intet illa, som winner sitt vpsatt igen. GRUBB 303 (1665). jfr: Den spelar inte illa som vinner sin insats (dvs.) man får vara nöjd om man ingenting förlorar. HOLM Ordspr. 308 (1964). Spelande gör sällan rik. SCHULTZE Ordb. 4772 (c. 1755). Ingen spelar alltid med otur. CARLÉN Köpm. 1: 406 (1860). Den som inte spelar vinner mest .. (dvs.) genom att spara insatserna. HOLM Ordspr. 308 (1964). b) i fråga om utövande av l. deltagande i spel (se SPEL, sbst.¹ 7 c) där var o. en av deltagarna har att göra en viss penninginsats o. där avgö randet om vem som vinner fälls gm tärnings- l. lottkastning mellan deltagarna l. (o. i fråga om nutida förh. nästan bl.) gm lottdragning l. görs avhängigt av utgången av en l. flera kapplöpningar mellan djur; särsk. i uttr. spela på lotteri l. totalisator, utöva l. delta i lotteri- resp. totalisatorspel; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i förb. med prep.-adverbial inlett med om, äv. på (jfr f α) med huvudord betecknande vad det spelas om; äv. bildl. Han spelar (på penninglotteriet) varje månad, men har aldrig vunnit någon större summa. Han spelar på Solvalla varje söndag. Jobannes Eliæ Narpensis bleff angifwen att han eemoot Senatus deeretum haar låtit speela på pijstoler. ConsAcAboP 2: 335 (1661). Johannes Magni bade budet dhem (dvs. gymnasisterna) speela på böckerna och gifwa en half mark Sölf^III hwar. VDP 1691, s. 992. (Sv.) spela på et ur, (eng.) To raffle for a watch. WIDEGREN (1788). Så mycket är visst, att han sökte förbättra sin ställning genom att spela på Hamburgska klass- lotteriet. HELLSTRÖM Lekh. 123 (1927). Spela på livets lotteri / och leka med lyckans tärningar. FORSSLUND ValborgsmKorsm. 106 )1932). Spela på totalisator. ÖSTERGREN (1944). – särsk. α) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. spela om galgen, kasta tärning l. lott l. dra lott om att hängas i galgen; förr äv. i uttr. spela vem som skall göra det l. det, kasta tärning osv. om vem som skall göra det l. det. AFZELIUS Sag. X. 2: 3 (i handl. fr. 1680). Capiteinerne (hade) måst speela, hwem skulle iämpte en corporal och 5 gemena aff compagniet blifwa qwar wijdh bagaget. KKD 9: 152 (1705). HC12H 3: 224 (1715: spela om Galgen). β) i förb. med prep.-adverbial inlett med på med huvudord betecknande lottnummer i nummerlotteri som man spelar på för att vinna. Ambe kallas det, då man spelar på 2 Numror tilsammans satte. Utdragas de bagge, då winner man .. Twå hundrade siuttio gånger mer, än Enkla insatsen. PH 9: 711 (1771); jfr AMB. γ) i fråga om totalisatorspel, i förb. med direkt obj. l. detta ersättande prep.-adverbial inlett med på: göra penninginsats i ett totalisatorspel på (den l. den hästen l. de l. de hästarna); äv. i uttr. vara spelad till (stor)favorit, om häst: vara (stor)favorit (se FAVORIT 2)i kraft av att vara spelad av en (stor) majoritet totalisatorspelare. Det är klart, att vi skola spela på den hästen, sade hon. SCHULTZE Dräng. 164 (1933). Årsdebuterande Bourbon var spelad till storfavorit. DN 1972, nr 124, s. 29. Det vore märk- ligt, om .. (den segertippade travkusken) inte .. sett till att någon god vän spelat hans häst. SDS 1973, nr 27. s. 15 δ) (numera bl. i skildring av ä. förh.) ss. vbalsbst. -ning konkretare, om spel om uppsatt värdesak där varje deltagare hade att betala en viss insats till ägaren av värdesaken, spel (se SPEL sbst.¹. 7 c). En viss betydelse för nöjeslivet har också de s. k. spelningarna eller lotterierna haft. Bland den fattigare befolkningen var de ganska spridda under 1800-talets senare hälft. TILLHAGEN (o. DENCKER) SvFolklek. 1: 26 (1949). ε) övergående i bet.: (låta) lotta ut vid lotterispel l. sätta på spel i lotteri; i särsk. förb. (se SPELA UT 4 c).

[SPELA.v1 2.b.ζ]

ζ) (numera i sht i skildring av ä. förh.) i utvidgad anv. (motsv. SPEL, sbst.¹ 7 c β), i fråga om att (i spekulativt syfte) köpa o. sälja på börsauktion, handla l. spekulera på börsen (i sht

[jfr t. an der börse spielen]

i uttr. spela på börsen); stundom äv. i uttr. spela med (värdepapper), (i spekulativt syfte) handla med (värdepapper); äv. oeg. SNELLMAN o. OSTERMAN (1903). Man måste skynda sig .. och spela med papperen, så länge det går. I god tid gör man sig av med dem, om man är slug. HALLSTRÖM Hand 279 (1927). c) i fråga om brädspel (jfr t), i vissa anv.

[SPELA.v1 2.c.α]

α)

[jfr t. im brett spielen; de i spelet nyttjade tärningarna kastas i den låda vars botten bildar brädet]

(†) i uttr. spela i bräde(t) (med tärningar), spelande kasta tärningar(na) i brädspelslåda(n); spela bräde (se β). Spela .. i Brädet. RUDBECKIUS KonReg. 10 (1614). Han spelte gerna i Bräde med Tärningar. SCHUCK VittA 5: 443 (i handl. fr. c. 1764). HEINRICH (1828: Spela i bräde). β) i uttr. spela brädspel l. bräde, se BRÄDE 3 b β; i Sv. (särsk. i uttr. spela svenskt brädspel) i sht i fråga om att utföra tärningskast o. på grundval av resultaten av dessa flytta spelbrickorna runt brädet i syfte att så snabbt som möjligt få dem återsamlade till den tunga där de vid spelets början stod uppställda. De tvenne .. systrar spelte brädhspell. UHIÄRNE Vitt. 55 (1668). Han spelade dage- ligen brade. SCHULTZE Ordb. 4766 (c. 1755). I våra dagar spelas "bräde" lidelsefullt af folken i norra Sibirien. 2NF 4: 408 (1905). Svenskt brädspel .. spelas i en låda, å vars botten 12 omväxlande ljusa och mörka fält äro markerade å vardera långsidan. 2SvUppslB 5: 160 (1947). γ) med avs. på bricka (se BRICKA sbst.³. 1 a). En vidrörd bricka är (i spelet verkehren) en ovilkorligen spelad, så vida förut ej rä sagdt: jag vill ej taga den. HbiblSällsk. 2: 17 (1839). Med den bricka som vidröres måste man äfven spela. HAGDAHL Fråga 12 (1883). δ) i utvidgad anv.: omsätta (resultat av tärningskast) i förflyttning av bricka l. brickor (på bräde). Jag kastade trojadus, huru skall den spelas? WESTE FörslSAOB (c. 1817). d) (†) i uttr. spela i kort, möjl. äv. tärning, spela kort (se KORT, sbst.

[SPELA.v1 2]

2) resp. tärning. Tå thet wart skeedt ginge the bort, / At speela i Bräde och Kort. BRASCK FörlSon. G 4 b (1645); jfr c α. I, som gerna spela i Kort, Tärning och i bräde .. hafwa altijd skamfalle, lättferdige och fule ord i Munnen, huru (osv.). FERNANDER Theatr. 99 (1695); jfr c α. e) i fråga om schackspel, i vissa anv. α) med avs. på pjäs (se d. o. 2; särsk. liktydigt med: göra drag (se d. o. I 9) med. Til at rätt Spela sina Bönder, är nästan största konsten uti Schack. KÖNIGSTEDT Schacksp. 24 (1771). WIGFORSS Schack 23 1923; med avs. på dam). β) i uttr. spela (kung l. motståndare med tanke på kung) schack l. schack och matt l. schackmatt l. matt, (gm visst drag) göra (kung osv.) schack resp. (schack o.) matt; äv. bildl. VFl. 1937, s. 55 (: schack: bildl.). Spela ngn (schack)matt. ÖSTERGREN (1944). γ) i uttr. spela remi, liktydigt med: göra remi (se d. o. I b); spela (parti) till remi, spela så att resultatet (av schackparti) blir remi. Spela (spelet) till remi. ÖSTERGREN (1944). f) i fråga om spel (särsk. tärnings- l. kortspel) som icke bygger på lottdragning (jfr b), i vissa uttr. angivande vad (o. hur mycket) det tävlas om l. vad viss prestation gäller för o. d. i ifrågavarande spel.

[SPELA.v1 2.f.α]

α) spela (spel) om, äv. (numera föga br.) på ngt (jfr b), spela (spel) o. därvid tävla om ngt (i sht dels om äganderätten till ngt (i sht pengar) som sätts på spel av deltagarna, dels om poäng o. d.); särsk. (i sht spelt.) i sådana uttr. som spela om så l. så mycket partiet l. spelmarken l. poängen o. dyl. l. per parti osv. (i sht förr äv. för partiet osv.), spela o. därvid tävla om så l. så mycket (pengar) per parti l. spelmark l. poäng o. d.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Spela (kort) om pengar. Spela om potten. Spela om äran, inte om pengar. Skogsarbetarna spelade femkort om vem som skulle gå ock hämta mjölken i byn. Vid seriespel i fotboll spelar man om poäng. Svaradhe drengen (inför rätta, där han anklagats för dobbleri), att han allenast om nogre kannor ööll medh Eskell Profosz och Mortben Sig:dson späldt haffuer. BtHforsH 1: 153 (1626). Vi spelte om en rdlr partiet. WESTE (1807). Spela .. om en styfwer för marken LINDFORS (1824). Vi (sysselsatta med pikéspel) spelte på thé, och han vann af mig en kopp. TOPELIUS Dagb. 1: 322 (1834). Du får .. (tärningarna) bara på det villkoret, att du i morgon spelar med mig om en insats som jag själv bestämmer. LAGEHLÖF Troll 2: 29 (1921). Allting i livet är hasard, resonerar sydlänningen. Varför då inte spela ha- sard om armod och rikedom. SPARRE Ön 94 (1925). särsk. i vissa numera obrukliga bildl. uttr. (jfr z). α')spela om påvens skägg, se SKÄGG 1 g δ. β')

[jfr t. auf seinen rest spielen, fr. jouer de son reste, spela om resten, satsa sina sista pengar, göra sista försöket]

spela på sin rest, leva på sitt återstående hopp (eg.: spela om det som finns kvar att spela om); jfr γ'. Skola vi aldrig få en sådan systeme för vårt samhälles styrsel, at små och falska skiäl icke skola kunna draga oss från ändamålet eller spela vi med förtviflan på vår rest? MennanderBr. 3: 39 (1758). γ') Jag spelar nu på sidsta styfvern, kan du tanka; då jag icke blott är miserabel till hälsan, utan äfven till åren den äldsta i Consistorium. BOSTRÖM 3: 498 (1860). β) i sht spelt. i uttr. spela så l. så mycket spelmarken l. poängen o. d., äv. (numera bl. om ä. förh.) fischen, spela om (se α) så l. så mycket (pengar) per spelmark resp. poäng o. d. resp. fisch; äv. i uttr. spela så l. så många poäng tricken o. d., spela (bridge) där värderingen är så l. så många poäng per trick o. d. Spela 50 öre poängen. Spela 40 poäng tricken. Spela en krona fischen. BJÖRKMAN (1889). γ) i sådana uttr. som spela enkronasvist (stundom äv. med leden isärskrivna), spela vist om pengar med insatsen en krona. I kojan spelade skogsarbetarna tjugofemörespoker om. kvällarna. Spela en kronas whist. BJÖRKMAN (1889). g) mil. i fråga om att utveckla l. genomföra spel (se SPEL, sbst.¹ 7 f); äv.

[jfr 6 l, 8 c]

(o. företrädesvis) dels med bestämning utgörande prep. adverbial inlett med med, vars huvudord betecknar ngt som man låtsas o. utgår ifrån ss. verkligt vid militär övning l. fingerad krigföring o. d., dels med direkt obj., övergående i bet.: simulera (se d. o. 2; företrädesvis i fråga om simulering på lägre nivå). Svårigheten .. är .. att "spela" alla de möjliga stridssituationerna och sedan separera ut stödförbandens betydelse. HbArmést. 1982, Bil. 2, s. 3. Spelandet pågick i 2 dygn. SAOBArkSakkSvar (1983). Vid övningen spelade man med att fienden landstigit väster om staden. Därs. Under bataljonsövningen spelade övningsledningen den bataljon som var vänstra bataljon i grannbrigaden. Därs. Två löjtnanter spelade orderuttagare från l. bataljon. Därs. h) i förb. med bestämning (direkt obj. l. adverbial) utgörande l. innehållande karakteriserande adj. l. adv. av typen hög(t) l. låg(t), i vissa uttr.

[SPELA.v1 2.h.α]

α) spela (ett) högt (förr äv. höga) spel l. spela högt, spela (särsk. tärnings- l. kortspel) med hög(a) insats(er) l. poäng; äv. bildl., i fråga om att ngn beter sig djärvt l. tar stora risker; jfr HÖG, adj. 12 e, o. SPEL, sbst.¹ 7 j. Han spelar höga spel. Mont-Louis Frspr. 282 (1739). Hon spelade bögt, och förlorade sa mycket man behagade. GT 1787, nr 14, s. 2. (G. M. Armfelt) kunde bafva kommit att spela ett högt och farligt spel om Sveriges sjelfständighet och ara. TEGNÉH Armfelt 2: 305 (1884). Han visste, att han spelade ett högt spel (gm att ljuga), men (osv.). MALMBERG Fiskebyn 114 (1919). Det spelades all- deles för hogt vissa kvallar. GUSTAF-JANSON ÖvOnd. 89 (1957). β) ljfr α o. KAST, sbst.⁴ I ¹ c slutet] (numera knappast br.) spela höga kast, bildl.: spela ett högt spel (se α). Min vän, snart spelas här höga kast / Om lif, om död, / Död, säker död, om ni står er slätt, / Men lif kanske, om ni sigtar rätt. RUNEBERG 5: 87 (1860). γ) spela (ett) lågt (i sht förr äv. smått, förr äv. små) spel l. (o. numera i sht) spela lågt (stundom äv. smått), spela (särsk. tärnings- l. kortspel) med låg(a) l. liten (små) insats(er) l. poäng; stundom äv. pregnant, med nedsättande innebörd: spela snålt, knussla i spel; jfr SPEL sbst.¹ 7 j. HOLMBERG 1: 1099 (1795: smått). Spela sma spel .. (dvs.) lagt spel. NORDFORSS (1805). Vi hade ganska muntert, ty spelet var lågt. TOPELIUS Dagb. 3: 58 (1837). SCHULTHESS 1357 (1885: smatt spel). (Sv.) spela lågt, (eng.) play för low stakes WOH (1904). δ) spela (spel) med (i sht förr äv. efter l. på) l. spela (en) sådan l. sådan (i sht hög l. låg) poäng, spela (om pengar) o. därvid räkna en sådan l. sådan (i sht hög resp. låg) poäng (se d. o. 3. Vad spelar vi för poäng? Vilken poäng spelar vi? Vi spelar en hög, låg poäng. Vårt (dvs. finlandssvenskt) "spela på hög poäng" motsvaras av (rikssvenskt) "spela med (eller efter) (hög poäng". KalSvFolkskV 1912, s. 190. Det blir väl ganska hög poäng, som kommer att spelas (vid virapartiet) här i kväll, kan jag tro LINDBORG Detektivh. 40 (1915). Vi spelade poker pa' en anspråkslos poäng. SCHILDT Lyck. 84 (1923). Vi spelte ett saliskapsspel med helt låg poang. OSTERGREN 5: 253 (1935). Spela med .. hög l. låg poäng. SAOB P 1637 (1954). i) (†) i uttr. spela ngt uppå ngn, spela (hasardspel) o. (gm vinst) åsamka ngn en skuld av ngt. (De) begyntte .. spela och speltte 7 kan:r öll opå Jacobum Josephi Nycarlum. hwilken efffer han inth(et) war stadd wedh penningar, gaf han sina handskar till pant. ConsAcAbuP 1: 214 (1646). j) (†) i uttr. spela ngn kontra, utveckla motspel (se d. o. 2) visavi ngn; anträffat bl. bildl.: agera l. verka emot ngn; jfr KONTRA II c α, β. Andre tänckia wäl an sigh at giffta, men upskiuta wilia / Länge til desz dhe åldrige blifwa, doch spelas dem contra, / Ty när the minst tänckte dher ä dhe blifwa berende Genom kärleekens kraft uthi hast blifwa Danmän. 2Saml. 35: 226 (1665). k) i uttr. spela ngt av (kroppen l. viss kroppsdel) på ngn, spela (hasardspel) o. därvid vinna av ngn ngt (som denne har på kroppen l. viss kroppsdel); i sht hyperboliskt l. oeg. l. bildl., särsk. dels i uttr. spela kläderna av kroppen på ngn, betecknande att ngn l. ngra gm hasardspel gör ngn helt utblottad, dels

[med viss anslutning till 8]

i uttr. spela kronan av huvudet på ngn, betecknande att ngn l. ngra (gm att agera så l. så) bringar ngn att förlora sin kungakrona (dvs. bli fråntagen kungamakten). Vi skola ej lasta på vårt ansvar att hafva medelst oförsigtiga steg spelat kronan af hufvudet på en ung och älskansvärd konung. 2SkånS 4: 8 (c. 1775; i yttrande tillagt J. M. Sprengtporten 1772). Spela kläderna av kroppen på ngn. ÖSTERGREN (1944). l) i uttr. spela ur ngt, spela (hasardspel) o. hämta medel till detta ur ngt. Det är godt spela ur en annans pung. RHODIN Ordspr. 30 (1807). m) i uttr. spela udda och (stundom äv. eller) jämnt, stundom äv. jämnt och udda, i sht förr äv. om udda och jämnt, förr äv. jämnt och ojämnt, spela spelet udda och jämnt (se JÄMN 13 c); äv. oeg. l. bildl. SERENIUS Pp 1 a (1734: eller). Spela jämt och ojämnt. LIND 1: 133 (1738). Spela jämt åkk udda. SCHULTZE Ordb. 4766 (c. 1755). Finner en man med skägg sig road att rida på käppar, / Bygga sig hus af spån, små vagnar bespanna med råttor, / Spela om udda och jemt, har han visst en vridning i hjernan. ADLERBETH HorSat. 64 (1814). Tänk, ett land der man spelar udda och jemnt om de vigtigaste saker! .. Det är förskräckligt! Man har sett riks- dagar, då nästan alla nya anslag tillkommit genom lotteri. HELLBERG Samtida 12: 81 (i handl. fr. 1865); jfr f α. Spela udda och jämnt. ÖSTERGREN (1944). n) i uttr. spela kvitt eller dubbelt, spela spelet kvitt eller dubbelt (se KVITT, adj. 9 a slutet); äv. oeg. l. bildl. BJÖRKEGREN 2254 (1786). ZILLIACUS Hågk. 35 1899; bildl.). o) i uttr. spela falskt (spel), spela (spel, i sht kortspel) på ett falskt l. bedrägligt l. ohederligt sätt; ofta

[med (viss) anslutning till 8]

bildl., i fråga om att uppträda falskt l. bedrägligt l. ohederligt. Labetspeel 4 b (1684: falskt; i bild). (Gud säger till skrymtaren:) "Gack bort med alla dina offer, böner, andaktsöfningar. nattwardsgångar, så länge du spelar falskt inför mig. ROSE- NIUS Bud 175 (1858). Spela falskt spel, (dvs.) bruka bedrägeri- er i spel. SUNDÉN (1891). IllSvOrdb. (1955). p) i uttr. spela ärligt l. rent spel l. spela ärligt, stundom äv. rent, spela på ett ärligt l. korrekt sätt l. så att ingen orätt sker, spela utan fusk l. bedrägeri o. d.; ofta bildl. (jfr SPEL, sbst.¹ 7 q ϑ), i fråga om att uppträda ärligt l. korrekt l. hederligt. WIDEGREN (1788: Spela ärligt). I morgon börja vi åter vår lek / du höge (dvs. älgtjuren) på gamla viset. / Då spela vi rent. Du har präktiga ben, / och ärligt försprång du vunnit; / om jag hinner dig då öfver stock och sten / har nog månskenshumöret försvunnit. KARLFELDT FridVis. 28 (1898). Han var inte naiv, tvärtom, men han utgick oftast från att alla andra spelade rent spel, han höll på fair play. JOHNSON GrKrilon 385 (1941). q) kortsp. i fråga om kortspel (jfr d, f, h, j, r, s (α), t α) i vissa anv.

[SPELA.v1 2.q.α]

α) i uttr. spela det l. det kortet l. den l. den färgen på det l. det kortet resp. den l. den färgen (jfr β), ss. svar på motspelares utspelade kort av den l. den valören l. färgen spela ut ett kort av den l. den valören resp. färgen (särsk. så att detta sistnämnda kort placeras ovanpå det förra). Spela spader på hjerter, knekten på kungen. WESTE FörslSAOB (c. 1817). β) i uttr. spela den l. den färgen (jfr α), spela ut kort av den l. den färgen. Spela spader. WESTE FörslSAOB (c. 1817). Spela klöfver, (dvs.) spela ut ett klöfverkort. SUNDÉN (1891). Då en färg spelas andra gången så spela alltid ett vinstkort. ÖSTERGREN (1944). Du borde spelat klöver inte ruter. Därs. γ) pregnant: (äga att) spela ut första kortet (i ett visst spel), ha spelet (se SPEL sbst.¹. 7 l β). Eftersom du tog sista sticket, är det du som spelar.

[SPELA.v1 2.q.δ]

δ) med direkt obj. betecknande spelform (svarande mot ett visst vid budgivningen avgett bud), angivande att man använder (l. begär att få l. önskar använda) denna spelform; äv. utan obj., pregnant, dels (motsatt: PASSA, v.¹ III): (begära att få l. önska) spela viss spelform, dels: (äga att) spela sin begärda o. (för ifrågavarande spel) gällande spelform, ha spelet (se SPEL, sbst.¹ 7 l ε); förr äv. i uttr. spela (ut) i den l. den färgen, spela med trumf i den l. den färgen. Den som spelare är (i lomber), säger: jag spelar uti Spader, Klöfver (osv.). Beskr LombreSp. 6 (1745). Så frågar jag om jag får lof, det är jag frågar om någon af de andra kan spela, utan at förbyta något kort. Därs. 8. Om du eller den tredie hade, et sådant spel, at han kunde och ville spela solo, .. så har jag intet mera låf at spela. Därs. Jag spelar sju spel. WESTE FörslSAOB (c. 1817). Spela i en färg, är Hafva nämt en färg till trumf. Därs. Herr X. spelar, (dvs. han) har stannat för högsta budet. SUNDÉN (1891). Jag spelar (mots. passar). WoH (1904). Det är du, som spelar .. (dvs.) som har spelet, vars bud går. ÖSTERGREN (1944). På två jämna händer spelar man helst sang. SAOBArkSakkSvar (1979). Om vi hade haft 33 poäng, skulle vi spelat lillslam. Därs. ε) i uttr. spela i förhand, spela i positionen ss. förhand (se d. o. 1 a); äv. bildl., särsk. betecknande att ngn tar initiativet från ngn. (E. XIV berättas ha sagt om Sturarna): jag är som en orm i en myrstack med det packet, och jag får se till att de intet göra kåhl på mig och spela i förhand. HSH 3: 40 (c. 1800). Om någon av motståndarna spelar i förhand kommer nasta man på mellanhand. SAOBArkSakkSvar (1979). ζ) (numera föga br.) i uttr. spela bet, spela så att man går bet (se BET, sbst.⁷ 1 e α). NORDFORSS (1805). η) i uttr. spela på l. för (ngns) renons, spela på stöld (för att partnern skall få tillfälle att stjäla i den färg där han är renons); jfr PÅ I 51 e. Det skäl för detta att "spela för renons", är möjligheten att få för några trumfhackor. HandlednBridge 73 (1904). Du skulle ha spelat på min renons, du visste ju, att hjärter var min renonsfärg. ÖSTERGREN 5: 642 (1936). DENS. (1944: på renons). θ) (†) i uttr. spela i mask, maska (se MASKA, v.² 1; jfr MASK sbst.³ HAGDAHL Fråga 19 1883; i fråga om vist). r) i fråga om sällskapsspel (i sht kortspel), i uttr. spela till det l. det antalet (poäng l. stick o. d.), spela tills det l. det antalet (poäng osv.) uppnås av ngn av spelarna (som då "går ut" l. vinner spelet), gå till det l. det antalet. Spela til 30, til 100 (poäng). HOLMBERG 2: 432 (1795). s) i fråga om de flesta spel, i uttr. spela på ngt, i fråga om att spela med en metod l. på ett sätt som går ut på l. syftar till l. ss. mål har det l. det (uttryckt l. antytt gm adverbialet); särsk. i det numera obrukliga uttr. spela på de mesta ögon, spela tärningsspel så att största antalet ögon kommer upp vid kast; jfr PÅ I 51 e. (Sv.) spela på de mästa ögon, (lat.) Plistobolindam ludere SCHULTZE Ordb. 4766 (c. 1755). Den som spelar på Jan, bör hafva sina band så tillsammans, att motspelaren har svårt för att passera dem, samt äfven hafva 2 eller 3 brickor på dennes sida. LIND- SKOG Spelb. 306 (1847); jfr JAN 2 a. Spela på utgång. HandlednBridge 64 (1904). En del backar (i fotboll) spela på väntan. placering och med huvudandamål att taga så få risker som möjligt. IdrB 1: 77 (1913). Svart spelar med tanke på sin afribonde (dvs. sin fria bonde på ruta med beteckningen a på schackbrädet) på vinst. WIGFORSS Schack 232 (1923). Nord- Kult. 24: 46 (1933: spela på kas); jfr KAS sbst.¹ Danskarna spelar (i handboll) ännu .. liksom svenskarna – för mycket på kraft och använder handleden för litet. Arbetet 1946, nr 32. s. 7. – särsk. α) (tillf.) i uttr. spela på markeringen, i fråga om bridge: spela i överensstämmelse med den av partnern gjorda markeringen. HandlednBridge 64 (1904). β) i fråga om vissa bollspel (särsk. fotboll l. handboll l. bandy l. ishockey), i uttr. spela på mål, spela så att spelet förläggs framför motståndarens mål (med (ökad) möjlighet att göra mål som följd) l. spela för att göra mål l. så många mål som möjligt. IdrBl. 1924, nr 5, s. 7 (i fråga om ishockey). t) i fråga om de flesta spel, i uttr. spela hem ngt, spela så att ngt kommer "hem" (se HEM II 3 a, b); särsk. (jfr HEM, II 3 b β) i fråga om svenskt brädspel, med avs. på brickor, i uttr. betecknande att dessa (efter att ha flyttats runt) kommer tillbaka till den plats på brädet där de vid spelets början var placerade (o. där staplas på varandra); stundom äv. abs.; jfr SPELA UPP 6 a, o. SPEL, sbst.¹ 7 l γ. WILSON Spelb. 271 1888; i fråga om brädspel). 3NF 4: 122 1925; i fråga om brädspel; abs.). – särsk. α) i fråga om kortspel (särsk. bridge), med avs. på spel (se SPEL, sbst.¹ 7 l γ) l. stick l. bud (se d. o. 5) l. kontrakt (se d. o. II 2 a) o. d., i uttr. betecknande att spel vinnes l. stick tages l. bud l. kontrakt fullgöres o. d.; jfr HEM II 3 a γ β', c β. 2SvUppslB 4: 1137 1947; i fråga om bridge. med avs. på trickantal). Därs. 1138 (i fråga om bridge, med avs. på kontrakt). β) i sht sport. i utvidgad anv., med direkt obj. betecknande seger l. poäng l. trofé o. d.: spelande skaffa till sig l. erövra l. vinna, spela till sig; äv. i uttr. spela hem ngt (till den l. den l. det l. det laget o. d.), spela o. därvid uppnå sådant resultat att (den l. den osv.) på grund därav erövrar l. vinner l. kommer att erövra osv. (segern i) ngt. Malmö FF spelade hem två poäng på Solna fotbollsstadion. Kävlinge såg ut att mer eller mindre spela hem div I i handboll till Vikingarnas damlag genom att överraskande nå 11–11 i Eslöv. SDS 7/2 1983, s. 23. u) i fråga om biljard: med biljardkö (stöta till o.) försätta (boll) i rörelse (i riktning mot en annan boll l. andra bollar); äv.: med spelad (i ovan angiven bet.) boll (stöta till o.) försätta (annan boll) i rörelse; äv. i uttr. spela på boll, spela (i ovan angiven bet.) boll i riktning mot o. så att den träffar boll. Spetsen af queuen föres till spelarens boll, riktningen af queuen tages med ögat åt den boll, på hvilken spelas. HbiblSällsk. 2: 98 (1839). När en collée boll (dvs. en boll som ligger nära vallen) skall doubleras, så må den väl spelas nära fullt, men icke allt för starkt. Därs. 104. Att missa är att förfela eller icke råka den boll, på hvilken man spelar. LINDSKOG Spelb. 312 (1847). v) i fråga om bollspel (jfr s (β), x slutet), i vissa anv.

[SPELA.v1 2.v.α]

α) med avs. på boll l. puck o. d.: (gm att sparka l. kasta l. slå med klubba l. racket o. d.) försätta i (ändamålsenlig l. anpassad) rörelse; särsk. i fråga om att (på angivet sätt) dels förpassa boll osv. till medspelare (särsk. liktydigt med: passa (se PASSA, v.¹ IV)), dels förpassa boll osv. i mål (särsk. liktydigt med: skjuta (se SKJU- TA, v.¹ I ³ c)); äv. (i sht sport.) utan obj., o. i denna anv. särsk. dels i uttr. spela på l. till ngn, slå passning(ar) l. låta boll osv. gå till ngn, dels liktydigt med: planmässigt o. metodiskt hålla o. passa bollen osv. mellan lagmedlemmarna. IdrB 1: 38 1905; i fotboll). Hejdas nu (vid hörnslag i bandy) bollen av de i målet stående spelarne, skola forwards ögonblickligen vara över dem och försoka spela bollen i mål. ALMKVIST Bandy 87 (1919). Svenskarna kunde (i fotbollsmatchen) spela, överlämnande åt Egypterna att arbeta och slita. SvD(A) 1924, nr 175, s. 11. Sällan eller aldrig spelar han (dvs centerhalvbacken i fotbollslaget) till högeryttern. IdrBl. 1924, nr 78 s. 8. På avstånd bördes från den närbelägna fotbollsplanen: Klara nollan! Spela på Skumpa, grabbar!! SvD(B) 1943, nr 62 s. 8. Spela från ytterlinjen i tennis. ÖSTERGREN (1944). 2SvUppslB 12: 938 1949; i handboll). Trissan .. (för i ishockey) hejdas med vilken som helst del av kroppen, men sedan skall den spelas med klubban. Därs. 14: 701 (1950). β) i uttr. spela oavgjort (det l. det), spela o. därvid uppnå oavgjort resultat (det l. det). Sverige spelade oavgjort 4–4 i ishockeylandskampen mot Sovjet. Med Ungern spelade vi oavgjort 1912 i en federationsmatch (i fotboll) i Göteborg. IdrB 1: 23 (1913). γ) i sht sport. i uttr. spela på bollen l. pucken (stundom äv. spela bollen osv.), spela med verksamheten (huvudsakligen) riktad mot bollen resp. pucken; äv. i uttr. spela på motståndaren (stundom äv. spela motståndaren), spela med verksamheten (huvudsakigen) inriktad på att (med ojusta medel) stoppa l. justera motståndaren. IdrB 1: 91 (1905). En halvback bör alltid som regel spela på bollen, aldrig på spelaren. Därs. 5 6 (1921). δ) i sht sport. i förb. med predikativt attribut angivande roll vari den gm subj. betecknade personen agerar i ett lag utövande bollspel; äv. i (varianter av) uttr. spela på den l. den platsen (i ett lag), agera (på den plats på spelplanen som tillkommer spelare) i den l. den rollen (i ett lag). Putte Kock spelade på vänsterytterplatsen i AIK. (Westergren) spelade ytterforwards i .. fotbollslaget från Gävle) som 99 eröfrade Rosens vandringspokal. NordIdrL 1900, s. 412. (Man) bör .. göra klart för sig på vilken plats (i ett fotbollslag) man skall spela. IdrB 1: 40 (1913). (Bandylagets) bästa man, som förut framgångsrikt spelat back, gick upp som h(öger) i(nner). IdrBl. 1924, nr 16, s. 8. ε) i sht sport. i uttr. spela för den l. den klubben o. d., spela med i lag (särsk. förstalag) representerande den l. den klubben osv. Bloomer har spelat för (fotbollslaget) Derby County många år. ZETTERSTEN Tait 40 (1906). "Stöveln" Öberg bestämde sig .. på torsdagskvällen för att spela för Skutskär i bandyfinalen mot Broberg. DN(A) 1964, nr 71 s. 26. ζ) i uttr. spela förlängning, i sht förr äv. extra tid, spela utöver ordinarie speltid, spela förlängd match. Lagen fick spela två förlängningar, innan årets svenska mästare i handboll kunde koras. En sådan ansträngning som erfordras af en spelare .., då extra tid beböver spelas. ZETTERSTEN Tait 34 (1906). η) i sht sport. i uttr. spela uppvisning, spela (o. briljera med) sådant (vårdat l. elegant) spel som ådagaläggs l. eftersträvas vid uppvisning. När Gurra går ut på (fotbolls-)planen, så är det icke för att spela uppvisning utan för att vinna. IdrBl. 1924, nr 78, s. 8. θ) i sht sport. i uttr. spelande tränare, tränare som spelar med i det lag som han tränar. BonnierLex.(1966). ϑ) i sht sport. utan obj., pregnant, om lag utövande bollsport l. idrottsförening med tanke på sådant lag representerande föreningen: (bruka) hålla till o. spela (sina hemmamatcher inför publik l. sina träningsmatcher). Vi fortsätta längre ut, till Lindarängen. Här spelar Djurgårdens idrottsförening. NordIdrL 1900, s. 216. x) i förb. med refl. pron. o. predikativ (i sht i uttr. spela sig sådan l. sådan, spela (särsk. hasardspel) så att man blir sådan l. sådan); särsk. i ordspråk. Sällan spelar man sigh rijk. GRUBB 784 (1665). Tije spela sigh arm förr än en rijk. Därs. 802. jfr: Dät spela sig offare tio fattiga, än en rik. SCHULTZE Ordb. 4766 (c. 1755). jfr äv.: Tio spela sig snarare utfattiga, än en spelar sig rik. ÖSTERGREN (1944). (Han har) spelat sig pank i natt, rent pank så att han fick lof att ge ut skuldsedlar. WETTERBERGH Altart. 431 (1848). Han .. for .. utrikes för att spela sig förmögen. HÖGBERG Utböl. 2: 113 (1912). – särsk. i fråga om bollspel; särsk. (i sht sport.) dels i sådana uttr. som spela sig fri l. i (skott)läge l. framåt, spela så att man blir fri resp. kommer i (skott) läge resp. avancerar framåt, dels i sådana uttr. som spela sig slut (i sht förr äv. spela slut sig), spela så att man blir slut. Ryssen spelade sig fri vid blå linjen och satte högsta fart mot den svenska kassen. Svenskarna spelade sig slut i första halvlek. Tio minuter före full tid fick .. v(änster) i(nnern) .. en kalasboll från höger, spelade sig i läge (och sköt mål). IdrBl. 1924, nr 74, s. 10. Nyårsdagen lära finnarna ha klagat över att de spelat slut sig i första stockholmsmatchen (i bandy). Därs. nr 1, s. 3. I. F. K. har sitt gamla sätt att (i bandy) spela sig framåt, till och inom skjuthåll. Därs. nr 11, s. 3. y) i p. pf., i vissa anv. α)(†) i uttr. vara lika spelt, med opers. subj.: vara så spelat att ställningen är lika l. jämn (mellan de spelande). (Sv.) Thet är nu lika spelt, (t.) der vortheil oder Verlust ist an beiden Seiten gleich. LIND (1749). β) i utvidgad anv. av α, övergående i (mer l. mindre) adjektivisk anv., dels i uttr. lika spelt, med pluralt huvudord: lika ställda l. goda (med hänsyn till spelresultat), likspelta l. jämspelta, dels (o. numera bl.) i ssgrna JÄM-, LIK-SPELT. De äro lika spelte på både sidor. SERENIUS (1741). WESTE FörslSAOB ( c. 1817: Lika spelta). z) (numera i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl. (jfr b, e β, f α, h α, β, j, k, m – p, q ε), i fråga om agerande l. verksamhet som liknar l. liknas vid spelande (särsk. av tärnings- l. kort- l. hasardspel); särsk. i förb. med prep.-adverbial inlett med om (jfr f α α', 8 b δ); förr äv. i uttr. spela labet, (tvingas) ge upp spelet (se SPEL, sbst.¹ 7 q β γ'), särsk. i fråga om att vid strid dra sig tillbaka l. retirera (jfr LABET 3 slutet). Baneren (var) aff K. M:tt .. instrueredt att gå emot .. (Pappenheim) och att heller spela säkert än förmedelst bataille löpa någon hazard. AOXENSTIERNA 7: 14 (1632); jfr 6 c. När du har Jungfrunes ja Föräldrarna måste tu bidia / .. Nu spelas om din pals, dit hiert' uthsattes å Banco. JRU- DHELIUS (1662) i 2Saml. 35: 220; jfr 8 b δ. Då .. (fienderna) trängde mig som hårdast, tog jag till att bryta mig igenom dem, då iag måste spehla labet och på plattzen lämbna 22 man. HH XVIII. 3: 61 (1721). Det är herraväldet öfver Öst- asiens framtida mäktiga handelsmarknad, som det nu spelas om mellan "Ostasiens England", som Japan .. ofta kallas, och den ryske kolossen. SDS 1904. nr 16, s. 1; äv. att hänföra till 8 b δ. Allt tal om religion hade upphört, och de nya konstellationerna spelade nu (dvs. vid trettioåriga krigets slut) med öppna kort. STRINDBERG HMin. 2: 265 (1905). Fath Ali Shah låt de båda stormakterna (dvs. Engl o. Ryssl. som båda önskade inflytande i Persien) ostörda spela mot varandra, så länge de betalade hyran för det stora spelbordet med mycket guld. ROSEN InshAllah 85 (1935). – särsk. α) (numera i sht i vitter stil) med innehållsobj. spel (se SPEL sbst.¹. 7. Sedan svensken allt fått tryggadt så vid Rheins som Elbens stränder. / Skall kanhända spelet spelas djupt i Habsburgs arfveländer. / När den hårda tärning faller där på stridens kopparfat, skall dess vinst törhända heta: protestantisk kejsarstat. WIRSEN Vint. 201 (1890). β) i förb. med prep.-adverbial inlett med med (se MED, prep. I 20 a), i vissa uttr. α') (†) spela kort och gott l. kort om gott l. garaus

[ av t. garaus. (definitivt) slut, (totalt) fördärv l. dyl., ssg av gar, alldeles, eg. färdigberedd (se GAR), o. aus, ute, slut (se UT)]

med ngn, göra processen kort med l. ta fullständigt kål på l. ta livet av ngn. SCHRODERUS Albert. 2: 19 (1638: kort och gott). Hwar .. (kejsarinnan) sigh icke så snart salverat til Keysarens Fötter, hade the (dvs. de förföljande upprorsmakar- na) spelat kort om godt med henne. RÅLAMB Resa 58 (1658, 1679). Wi spele så lenge med ordningar och eder, som barnen med kneckar, at Gud en gång spelar gar aus med osz. SWEDBERG Lefw. 238 (1729). β') (i vissa kretsar, föga br.) spela helvete med ngn, ställa till ett helvete för ngn. BERGDAHL Antip. 37 (1906). γ) (†) i uttr. spela ett visst för det ovissa, välja ett säkert (l. ss. säkert ansett) alternativ före ett osäkert (eg.: spela ett säkert kort i stället för det som är osäkert). Han wille försökia lyckan, och tå wore högh tijdh at spela ett wist för thet owissa WIDEKINDI KrijgH 314 (1671). δ) (föga br.) i uttr. spela sitt liv, sätta sitt liv pa spel, våga livet. (Vid en tjurfäktning i Paris) spelade toreadorerna sina lif men tjuren var skyddad till sitt. CE- DERSTRÖM Ströft. 97 (1915). ε) i uttr. spela mot varandra, om sakliga företeelser, i fråga om att vara motställda l. strida mot varandra. Då "versfyllnad" .. och metriskt schema spela mot varandra, är det önskligt, att de ha var sin beteckning. PedT 1943, s. 130. 8) (numera i sht i vitter stil; se dock c) agera l. uppträda l. handla l. bete sig l. verka o. d.; äv. (o. numera i sht, ofta med nedsättande bibet.) pregnant: agera osv. på ett taktiskt l. slugt l. förslaget l. bedrägligt l. svekfullt l. ondskefullt sätt, särsk. i syfte att skaffa sig l. ngn personlig fördel l. vinning l. makt över ngn l. ngt o. d. (särsk. i fråga om (politiskt) sådant agerande utvecklat mellan två l. flera i samförstånd l. maskopi med varandra varande personer); äv. i förb. med prep.-adverbial inlett med med (förr äv. vid), med huvudord betecknande föremål för ifrågavarande verksamhet; särsk. liktydigt med: driva sitt spel (se SPEL, sbst.¹ 8; äv. med obj., dels sakligt: (på ett taktiskt osv. sätt) utveckla l. bedriva l. sköta l. utföra l. åstadkomma l. göra o. d., dels personligt (se a κ, l, r – θ, c, d). Huar wij (dvs. svenskarna) icke spelle wiszeliga på alla szidor, .. står (oss) szamma skålen tiil budz, szom the j Danmarck haffua aff druckit. G1R 10: 12 (1535). Konung Carl böriade merkia thet man (dvs. riksråden) .. medh honom spelade. GUSTAF II ADOLF 87 (c. 1620). Mustapha (som friat till prinsessnn blev) .. dömd ifrån Lifwet, men dock .. benådad. I medler Tid spelades så at Princessan forlofwades med .. Gouverneuren af Aleppo. DRYSELIUS Måne 352 (1694). Kom granneligen i hog detta Jesu ord (om de falska profeterna, näml.: de komma till eder), när du seer, huru ock i wåra tider spelas wid detta kommande. KyrkohÅ 1907, s. 261 (1726). (Baktalarna) wiste så wäl spela sin sak, at kungen ansåg mig med stickenhet och förakt. FABRICIUS Amor. 48 (c. 1740). Jag spelar list mot list. REMMER Theat 1: 13 (1814). Jag tänker bli här tills .. (min far) kommer. Tror du jag spelar bakom ryggen på far? HEMMER Morgongåv. 264 (1934); jfr RYGG 1 m. – särsk. a) i förb. med obj. (o. adverbial) l. adverbial (jfr b), i vissa anv.

[SPELA.v1 8.a.α]

α)

[jfr 7]

(†) i uttr. spela en ärlig gevinn, åstadkomma l. göra l. skaffa sig en ärlig vinst; spela sin profit, (på ett taktiskt osv. sätt) ta hem sin profit. Wij hoppas at spela i år en ärlig Gewinn. STIERNMAN Com. 5: 41 (1626). Aldenstund jag nu intedt kan få veeta, huru myckedt (spannmål) på H. K. M:s friheet blifver uttfördt. derföre fruchtar jagh, att dee enlistige bedrägerij-köpman under denna skuggan speela sin proufijt med H. K. M:s skada. OxBr. 11: 574 (1629). β) med obj. l. adverbiellt huvudord betecknande bankrutt l. konkurs. α') i uttr. spela bankrutt, se BANKRUTT I a. β')

[ombildning av uttr. spela bankrutt (se α') i anslutning till uttr. spela på börsen (se 7 b ζ)]

(numera knappast br.) i uttr. spela på bankrutten, "spela" bankrutt (se α'), göra bankrutt. (Grosshandlarfrun:) Kan Vindig (dvs. den blivande mågen) försörja en hustru, om vi spela på bankrutten? DEGEER Lillie 118 (1880). γ') i uttr. spela konkurs, se KONKURS 2 slutet. γ) (†) i uttr. spela en partialitet, utveckla partiskhet l. agera partiskt (i fråga om ngt). (De) hafve (inte) fallierad (dvs misstagit sig), att den Engelske Gesanten skole spela en står parcialitet i sin mediation (under fredsförhandlingarna med Ryssl.). OxBr. 5: 85 (1616). δ) (†) i uttr. spela sitt uppsteg (till makt) l. sin tillväxt (i makt) l. sin lycka, (på ett taktiskt osv. sätt) åstadkomma l. befordra l. främja sitt uppstigande (till makt) resp. sin tillväxt (i makt) resp. sin lycka; jfr ν. Såsom somlige Potentater litet äro bekymbrade, huru samwetzlöst the spela medh förbunds slutande; allena the sin förmenta lycka ther under spela kunna. ISOGÆUS Segersk. 1315 bis (c. 1700); jfr huvudmom. Then helige fadren .. haar spelat sitt upsteg til werldslig myndig- het, genom förräderij. Därs. 1320 his. (Påven gjorde) sigh litet samwet ther öfwer: at så många Christna uppoffrades på slachtebäncken .. allena han tillika sin tilwäxt spela kunde. Därs. 1321 bis. ε) (†) med avs. på bedrägeri l. lurendrejeri o. d., liktydigt med: bedriva l. utföra l. göra; jfr d. Vid skieppens frijhee

[t]

spela kiöpmennerna ett stoort lorendreijerij. RP 8: 13 (1640); jfr LURENDREJERI a. Så fruchtade .. (två personer som förfalskat en biktsedel), at thet torde skie en Inqvisition för thet spelte bedrägeri. HUMBLA Landcr. 236 (1740). Det är intet tvifvel, att många fromma bedrägerier .. spelades (vid ordali- erna). STRINNHOLM Hist. 3: 615 (1848); jfr BEDRAGERI 2 c. ζ) (numera i sht i vitter stil; se dock slutet) med innehållsobj. spel (se SPEL, sbst.¹ 8; särsk. (numera mindre br.) i uttr. spela (ett) dubbelt spel, spela (ett) dubbelspel (se slutet); jfr η o SPEL, sbst.¹ ⁸ c. The (dvs. rävungarna) arta sigh effter migh wäl, / Grijnande späla the sitt späl, / På the Diur, som the hafwa kär (dvs. som rov). FORSIUS Fosz 315 (1621). Ko- nungen i Preussen syntes spela dubbelt spel. ADLERBETH Ant. 2: 352 (c. 1815). Du är det nu: kung, Cawdor, Glamis, allt / Hwad hexorna dig lofwat, men jag räds / Du spelt fult spel derför. HAGBERG Shaksp. 9: 251 1850; eng. orig.: Thou play'dst most foully for't). Det gick ej an för Maria Stuart att spela ett sådant spel som Katharinas af Medici i Frankrike. SVEDELIUS SmSkr. 1: 188 (1872). – särsk. (fullt br.) i uttr. spela (ett) dubbelspel, i fråga om att driva dubbelt spel. Spela ett dubbelspel. ÖSTERGREN 1: 991 (1918). η) (†) i uttr. spela bägge sidors parti, (på ett taktiskt osv. sätt) utveckla l. understödja båda sidors ståndpunkt l. sak (i en konflikt l. dyl.; jfr PARTI 16, 17), spela (ett) dubbelspel (se ζ slutet). (Perserkungarna) vndte them (dvs. grekerna) så länge sittia i Roligheet, til thesz the råkade vthi inbördes Krijgh emoot hwar andre; tå the listeligen spehlade bägge sijdors Partij, i thet the äggiade then ene Staden emoot then andre. BRASK Pufendorf Hist. 6 (1680). θ) (†) med avs. på ngt sakligt abstr. (sakförhållande l. omständighet l. ämne för ngt o. d.), i fråga om att (på ett taktiskt osv. sätt) bringa detta att utveckla sig åt ett visst "håll" l. till ett visst "läge" o. d.; särsk. i uttr. spela ngt på vida fältet, i fråga om att bringa ngt att komma i ett "läge" där den fortsatta utvecklingen är oviss l. osäker l. icke tidsbestämd o. d. (jfr FÄLT 2 a α, β). Dit har han spelat dät. SCHULTZE Ordb. 4767 (c. 1755). Spela något på vida fältet. Därs. (Improvisatörerna) hålla alltid några i förväg gjorda praktbeskrifningar .. i beredskap .., och dem anbringa de sedan vid alla möjliga tillfällen, så ofta de kunna spela ämnet ditåt. ATTERBOM Minn. 496 (1818). ι) (†) med avs. på ngt sakligt konkret, i fråga om att åstadkomma att detta blir l. förhåller sig så l. så; i uttr. spela ngt så l. så. Sätt på dig rimets narr-calott / .. Nu är du (dvs. Kellgren) bra! nu färdig, gå! / Och spela upned himmel, jord / .. Spring, galnas, hoppa rätt och skeft. THORILD (SVS) 1: 109 (1784). κ) (†) i uttr. spela ngn sådan l. sådan, (på ett taktiskt osv. sätt) åstadkomma att ngn blir sådan l. sådan. Ni (dvs. Beurreus) ville också spela Sturen lös. BÖRJESSON E14 105 (1846). λ) i förb. med prep.-adverbial inlett med i, i sht förr äv. uti (jfr b β). α')

[jfr t. e-m etw. in die hände spielen]

(numera bl. i vitter stil) i uttr. spela ngt l. ngn i (i sht förr äv. uti) händerna på ngn l. ngns händer l. spela ngn ngt l. ngn i (i sht förr äv. uti) händerna, ngn gg äv. händer, (på ett taktiskt osv. sätt) agera l. laga l. foga så att ngt resp. ngn kommer i händerna på ngn l. (o. vanl., oeg. l. bildl.) i ngns besittning l. under ngns herravälde l. dominans o. d.; i oeg. l. bildl. anv. äv. om ngt sakligt l. med obj. betecknande ngt abstr. Frankerijke .. förtryter, att jag icke vill latha bruka mig till att spela' dem i händerne, hvad de vela. AOXENSTIERNA 11: 596 (1634). Han hade anlagt ett annat värck, som .. behöfde tid innan det kunde .. på det lättaste sättet spela Segren uti hans händer. MÖRK Ad. 2: 438 (1744). Att spela den (dvs. förmögenheten) i händerna på andra, när man en gång haff fingrarna derpå! BLANCHE Våln. 372 (1847). Jag tål ej, att mitt barn i händer- na man spelar / På en, som sneglar blott åt våra egodelar. CVASTRANDBERG 2: 381 (1865). CANNELIN (1904: i händer). Det återstår blott att hoppas på en lycklig slump, som kan spela ännu en bit av brevet i någon forskares händer. 3Saml. 8: 190 (1928); jfr 1 h. särsk. (†) med direkt obj. betecknande brev (med falskt l. vilseledande innehåll), i fråga om att listigt laga så att det på ett naturligt sätt kommer i ngns händer. Vi tvinga henne at skrifva et kärleksbref til en annan karl, och detta spelas sedan uti den häffige Älskarns händer. LEVIN Schiller Cab. 83 (1800). Ett listigt bref .. spelades i hans händer. TOPELIUS Fält. 3: 146 (1858). β') (i vitter stil) i uttr. spela ngn i händerna, (på ett taktiskt osv. sätt) agera l. verka till ngns förmån l. så att ngns intressen l. syften o. d. gynnas l. främjas; äv. i utvidgad anv., med sakligt subj.: gagna l. främja ngn l. ngns syften. (Det förhöll sig så, att) många medvetet motarbetade sitt lands intressen och spelade fienden i händerna. TAMM TjänstNegus 259 (1936). Laurentius Andreaes national- kyrkoprogram .. spelade Gustav Vasa i händerna. KyrkohÅ 1961, s. 289. γ') (numera bl. ngn gg, i vitter stil) i uttr. spela ngt i ngns våld, spela ngt i ngns händer (se α'). Pipers sträfvande, att, till hvad pris som helst, utan tidsutdrägt spela dem (dvs. regeringstyglarna) i den 15-årige furstens (dvs. K. XII:s) eget våld. CRUSENSTOLPE Tess. 2: 195 (1847). μ) (†) i uttr. spela ngt ifrån ngt, (på ett taktiskt osv. sätt) bringa ngt (att avskiljas) ifrån ngt. Förnimer jag, det ett Crono hemman, .. genom kiöpebref, till Skatte, af Sahl. Probstens Unneri Sterbhus, .. skall wara spelat ifrån Prästegården. VDAkt. 1736, nr 317. ν) (†) i uttr. spela sin vilja med ngn, (på ett taktiskt osv. sätt) driva sin vilja (igenom) med ngn. Inted hinder (är) i vagen att icke fiendhen sin vilie medh Saxen spela kan. AOXENSTIERNA 7: 567 (1632). (numera bl. i vitter stil) spela ngt till ngn l. ngt, (på ett taktiskt osv. sätt) agera l. laga l. foga så att ngt kommer l. överförs o. d. till ngn l. ngt. Att genom misstankars framkastande rörande Gustaf Adolfs legitima börd spela kronan till hertig Carls gren. MinnSvNH 3: 266 (1853). (†) i uttr. spela sitt verk, driva sitt (taktiska l. sluga l. ränkfulla) spel; äv. i uttr. spela sitt verk under ngt, på ett taktiskt osv. sätt ligga l. stå bakom (o. medverka till) ngt; jfr b ε δ'. Besinnandes the Nordeska Rijkens oenigheett .. giffwa .. seerdeles husett Österrijke .. een öpen läghenheett att speela effter önskan sitt wärck. RARP 6: 321 (1658). The Käijserlige och Brandeburgiske spela och sitt wärk härunder och se gärna att thänna Divisionen (mellan de holländska, engelska o. franska fredsmedlarna) ähr upkommen. SROSENHANE (1660) i HSH 9: 232. (†) spela ngt under sig l. ngns herravälde, (på ett taktiskt osv, sätt) bringa ngt under sitt resp. ngns herravälde. Waldemar hade gjort en helig resa til Jerusalem, då Magnus imedlertid spelte riket under sig. BOTIN Hem. 2: 47 (1756). Swerige miste .. (enl. J. H. Schlegel) ingen ting därigenom, at Gothland förlorades, och kunde en ärlig man med godt samwete spela det under en utländsk Kounungs Herrawälde. LAGERBRING 1Hist. 4: 435 (1783). (numera bl. i vitter stil) i uttr. spela ngt ur (förr äv. utur) ngns händer l. hand, äv. händerna på ngn, l. spela ngn ngt ur (förr äv. utur) händerna, ngn gg äv. händer, (på ett taktiskt osv. sätt) agera l. laga l. foga så att ngn förlorar ngt l. sitt herravälde l. sin dominans över ngt o. d.; stundom äv. i utvidgad anv., om ngt sakligt. RP 7: 207 (1638: spela oss kopparen uthur händerna). (Lantgrevinnan av Hessen-Kassel) söker .. spela oss våra fördeler uthur henderna. Därs. 8: 19 (1640). (Det skall noga undersökas) med hvad skiäl Sal. Probstens Unneri Sterbhus understår sig, att spela det Successoren utur händerna, som i så långliga tider legat till Prästegården VDAkt. 1736, nr 317. DÄHNERT (1784: ur händer). Spela något ur händerna på någon. NORDFORSS (1805). Att all lögnens trug och hot icke skall kunna slita .. (sanningen) ifrån .. (den omvände), ej heller falskhe- tens lockelser och lismande kunna spela honom den ur händer- na. THOMANDER 1: 395 (1830). Så var .. (Bengt Stensson) med om att 1450 spela Norges rike ur Karl Knutssons hand. SCHÜCK i 3SAH 26: 261 (1914). Riksföreståndaren kunde na- turligtvis ej i lugn och ro låta den svenska kungakronan spelas sig ur händerna. HT 1925. s. 225. (†) i uttr. spela ngn ngt på det l. det sättet, uppträda inför ngn med ngt på det l. det sättet. (Jag) skal .. spela honom denna saken på sådant sätt, at han ei skal kiänna mig igen. MODÉE HåkSmulgr. 55 (1738); jfr 6 k. (†) i uttr. spela (ngn) efter ngt, (på ett taktiskt osv. sätt) sträva l. fika l. trakta efter (att beröva ngn) ngt. Wij förmerckie wäll, huar i (dvs. ärkebiskop Laurentius Petri, som klagat över inskränkta befogenheter m. m.) spele effter, Thet Christus dog förbudit haffuer, Predicanter skole i ware, och icke herrer. G1R 12: 186 (1539). Döden spelar een högh Person efffer Hiertat! FUHRMAN Alm. 1668, s. 17. Oss (dvs. medlemmarna av konsistoriet) spelas effter ähra och redeligheet (i konflikten med O. Rudbeck o. H. Curio). ANNERSTEDT UUH Bih. 2: 168 (i hanl. fr. 1675). (†) i uttr. spela (på) sin (egen) fördel, (på ett taktiskt osv. sätt) agera l. verka med tanke på l. i syfte att vinna egen fördel l. framgång; jfr δ. Mest j hwarth herremöte .. haffuer .. berörth varith, hwro the vendiske stædher ganska mykit haffua spelath på theris egen fordel. G1R 4: 100 (1527). Kungl. M:ttz dödh hafwer giordt mången (av deltagarna i mötet i Heilbronn) dristigare, och gifwit större hop att spela sin fördeel. HSH 25: 199 (1633). Wij .. see att .. (polske kungen) spelar sin fördel så snart att brytha (vapenstilleståndet), när han oss seer wara aff andre beswärade. RARP 5: 122 (1652).

[SPELA.v1 8.b]

b) i förb. med prep.-adverbial (jfr a β β', ϑ, λ-γ), i vissa anv.

[SPELA.v1 8.b.α]

α) (numera bl. i vitter stil) i uttr. spela (e)mot ngn l. ngt, (på ett taktiskt osv. sätt) agera l. verka mot (se MOT, prep. I 10) ngn l. ngt. Mustapha spelade der emot (dvs. emot ett planerat giftermål) och lagade så at .. (den tillämnade brudgummen) kom i största onåde. DRYSELIUS Måne 352 (1694). Det gick ej an för Maria Stuart att spela ett sådant spel som Katharinas af Medici i Frankrike .. Hon var för svag därtill och när hon ej kunde spela det spelet, så spelades det emot henne. SVEDELIUS SmSkr. 1: 188 (1872); jfr a ζ.

[SPELA.v1 8.b.β]

β) (†) i uttr. spela (ut) i ngt (jfr a λ), (på ett taktiskt osv. sätt) ingripa i (o. (söka) påverka) ngt; jfr SPEL sbst.¹ 8 a. Berörde Sächt (dvs. sakramentarierna) .. Införer (gm sin nattvardslära) itt Exempel, medh samma Förmätenheet at spela vthi the andre Lärones Articklar. SCHRODERUS Os. III. 2: 104 (1635).

[SPELA.v1 8.b.γ]

γ) med adverbial inlett med med (jfr a ν), i vissa numera obrukliga anv. α') i uttr. spela med ngn ifrån sin välfärd, (på ett taktiskt osv. sätt) bringa l. komma ngn att förlora sitt välstånd. Henrik (hade) sagt det borgmästaren uppfört sig mot honom "som ingen ehrligh man" och "spelat medh honom ifrån all sin wälfärdh som een boff." BtÅboH I. 9: 52 (1637). β') med adverbialets huvudord betecknande land, i fråga om att förfara med l. behandla detta (på ett taktiskt osv. sätt). Sosom man sijr, huru medh Norge ähr spelatt, och på Sverige för dette försöktt. AOXENSTIERNA 8: 294 (1633). γ') med adverbialets huvudord beteck- nande ekonomiska medel, i fråga om att förfara på ett trolöst l. bedrägligt sätt med dessa. Förmyn- daren har så spelt med arfvet, at intet är quar. WESTE FörslSAOB (c. 1817).

[SPELA.v1 8.b.δ]

δ)

[jfr 6 c (med anm. sp. 9431), 7 f α, z]

(numera i sht i vitter stil) med adverbial inlett med om, angivande vem l. vad det drivs taktiskt l. beräknande l. slugt l. bedrägligt l. ondskefullt spel om. Politiker drar sig inte för att spela om medborgarnas väl och ve. See tigh wijsligha före, och skil tigh widh .. ("ulven", den falske läraren) j tijd, Thet är tijn welferd och ewigha saligheet han spelar om. LPETRI 2Post. 191 b (1555). Ther spelades icke enkannerligen om Athanasij Person, vthan .. man hadhe i Sinnet at förstöra then Nicenis- ke Tronnes Bekennelsen. SCHRODERUS Os. 1: 381 (1635). Anm. jfr språkproven 1662, 1904 under 7 z.

[SPELA.v1 8.b.ε]

ε) med adverbial inlett med under (jfr a o-π), äv. inunder, i vissa uttr. α')

[ av t. mit e-m unter dem l. einem hütchen (hütlein, hute) spielen l. lt. mit e-m under een hötjen spelen, intrigera tillsammans med ngn (sannol. urspr. i fråga om att utföra vissa taskspelarkonster; jfr 6 (a)); jfr äv. dels mlt. under dem hudeken spelen, utöva bedrägeri (sannol. urspr.: utöva taskspelarkonster), dels HATT 1 j ε]

(†) spela med ngn under hatten, spela under täcke med ngn (se γ'); spela under hatten l. en hatt, spela under täcke (se γ'). Spela under en hatt. SCHULTZE Ordb. 1830 (c. 1755). Spela med en under hatten. Därs. 4767. Spela under hatten. Därs. β')

[sannol. ombild- ningar av uttr. spela under hatten l. möjl. av icke anträf- fade mlt. motsvarigheter utgörande ombildningar av mlt. un- ter dem hudeken spelen (se α'); med avs. på adverbialets huvudord, se dels KAPELL, sbst.² (här med den hos lånordet f. ö. icke anträffade bet.: hatt), dels KAPPA, sbst.¹ (i bet. 1 a (,b))]

(†) spela under ett kapell l. kappan (med ngn), spela under täcke (med ngn) (se γ'). 3SthmTb. 11: 155 (1619: spela under ett capell). (Den turkiske sultanen) har (misstanke) til sine egne Vndersåthare aff then Grekiske Religionen, at the skole spela vnder Kappan medh Ryssen. RÅLAMB Resa 78 (1658, 1679). γ')

[liksom d. spille under dække med en av t. mit e-m unter e-r decke spielen, sannol. urspr. kontaminationsbildning mellan t. mit e-m unter e-r decke liegen l. stecken, stå i hemligt förbund med ngn (sannol. urspr. om vapenbröder, i fråga om att sova tillsammans under ett täcke), o. t. mit e-m under dem hütchen m. m. spielen, handla i samförstånd med ngn (se α)]

(numera bl. i vitter stil) spela under (äv. inunder) täcke l. täcket, stundom äv. ett täcke (i sht förr äv. ett gemensamt l. samma täcke), förr äv. en täckel (med ngn l. ngt l. varandra), agera l. verka l. uppträda l. handla (stundom äv.: vara) i hemligt samförstånd l. i maskopi (med ngn l. ngt l. varandra); i uttr. utan prep.-adverbial inlett med med äv. liktydigt med: dölja sitt (intrig- l. ränk)spel l. sina avsikter; förr äv. i uttr. spela under samma täcke som ngn l. ngt, spela under täcke med ngn l. ngt (se ovan); jfr SPEL sbst.¹ 8 e. Effterdy af alle omständigheeter lijkt synes, som spelte Kongen i Poland så i tractaten som elliest under ett täcke med Keijseren. AOXENSTIERNA 4: 122 (1628). SCHRODERUS Os. 2: 451 (1635: vnder en Täckil). Effter I tala om Berge Pederssons räkninger så måste I iu wetha någhon faut der uthi, eller at Nils Nilsson och Berge Pedersson spela under ett täckie. Kam- KollP 3: 174 (1642). At Hanover spelar under täcket och will igenom Brehmens bekommande wara i tillstånd att (osv.). HSH 10: 154 (1715). (Sv.) Spela under täcke. (Fr.) Couvrir son jeu. Cacher ses desseins. NORDFORSS 2: 1433 (1805). ALM- QVIST TreFr. 3: 70 (1843: under ett gemensamt täcke). (Ifall alla regeringsåtgärder gillades av den konservativa tidningen Tiden) skulle det straxt heta, att H. M:t spelte under samma täcke som Tiden. HELLBERG Samtida 2: 257 (cit fr. 1847). BÖRJESSON Solen 82 (1856: Inunder täcke). Få se om inte Hertha spelar under tacket med dem (dvs. två fruar med god position i samhället) för att få någon försörjning åt sin kusin. BREMER Hertha 246 (1856). HH XXXVI. 3: 134 (1860: spela under samma täcke med). De spela under samma täcke. GRANLUND Ordspr. (c. 1880). De spelte under täcke med varandra. GYLLENSTEN SokrDöd 94 (1960). δ')d) (†) spela under ngt, stå l. ligga bakom (o. verka till förmån för) ngt; dels med positiv, dels (särsk. i fråga om utvecklandet av ett taktiskt l. slugt l. bedrägligt l. ondskefullt spel) med negativ bibet.; jfr a o. Gud, som .. ögonskenligen och handgripeligen spelar under H. K. M:ts wapn, lät oppenbarligen påskina, att (osv.). SthmMag. 1781, s. 321 (1631). (Brev) ähre .. inkomne, förmählandes om dett fiendtlige infallet uthi Liffland .. (o.) anten Pålacken spelar derunder heller intett, står (osv.). RP 7: 536 (1639). Hans Guddommelige Allmacht, som härtill under E. K. May:tz vapn medh sin nådige byståndh ögonskenligen hafver spelat, hann ville nu vidhare medh sin krafftige arm oss bijvohna. OxBr. 8: 382 (1642). (Jesuiterna) Hwilka .. ock nu synes spela under.. (kejsarens) fahrlige och skadelige practiker. RARP 6: 49 (1657). S. ROSENHANE (1660) i HSH 9: 232. Vid sitt nästa sammanträffande med Konungen fann .. (Wallquist) honom alldeles omvänd (med avs. på ett tidigare tillkännagivet beslut) .. Han ansåg Baron Ruuth spela härunder. Frey 1844, s. 504.

[SPELA.v1 8.c]

c)

[jfr 6 k, l]

(fullt br.) om person l. djur, i förb. med dels personbetecknande direkt obj. l. substantiviskt predikativ, dels (o. i sht) adjektiViskt predikativ: i visst taktiskt l. beräknande l. svekfullt l. bedrägligt syfte agera som om man vore (den l. den l. sådan l. sådan), låtsas vara l. simulera; äv. med direkt obj. betecknande känsla o. d.: låtsa l. hyckla l. simulera; med direkt obj. stundom äv. (i vitter stil) i utvidgad anv., om ngns ögon l. blickar l. ord o. d.; äv. abs.: förställa sig l. simulera; jfr SPEL sbst.¹ 8 g. MÖRK Ad. 1: 8 (1742). Din blick förnekar ej den rörelse du spelar. LEOPOLD 2: 487 (1788, 1815). (Han blev) blidkad af Annas ord och blickar, hvilka spelade försoning och ömhet. BLANCHE Band. 191 (1848). Den karln är wis nog till att spela narr, / Och wett behöfs om slikt skall göras wäl. HAGBERG Shaksp. 7: 297 1849; eng. orig.: to play the fool). En .. egendomlighet är gladungarnas vana att spela döda, då de infångats och tro sig observerade. SvNat. 1910, s. 101. Att Reuterholm .. utåt spelat energisk ryssfiende, medan han, i den mån det varit möjligt, sökt förbereda den .. anslutning till Ryssland, som han .. innerst önskade för att befästa sin maktställning. HT 1928, s. 101; jfr 6 l. Siri gick fram till fönstret, lutade sig ut, vred och vände på sig.. Berra märkte plötsligt att hon spelade, att hon inte uppförde sig naturligt, att hon liknade någon. ASKLUND Fanfar 414 (1934). (Professorn) frågade .. vad betyg jag hade i ämnet i studentexamen. Med något spelad blygsamhet svarade jag, att jag fått högsta betyget. LundagKron. 3: 36 (1955). Jag har fått en plats, sa han, och log nästan generat, tyckte hon. - Nej, sa hon spelat förvånat. HUSAHR Jeriko 165 (1958).

[SPELA.v1 8.d]

d)

[jfr a ε, b γ γ', c]

(†) övergående i bet.: lura l. bedra l. svika (ngn); anträffat bl. i p. pf. Är jag af dem, - af dig, kanske förrådd och spelad? LEOPOLD 1: 317 (1808, 1814). Den älskvärda Pauline, så groft bedragen, spelad, / Var er (dvs. friaren som endast låtsades vara förälskad) ett alltför högt och okändt föremål. REMMER Theat. 1: 92 (1814). Carl Johan .. var benägen att draga sig tillbaka (i realisationsfrågan), sedan han fann sig spelad af Nordin i förespeglingen om det utländska lånet. CRUSENSTOLPE CJ III. 1: 313 (1846). Förtrytelsen att behöfva dölja huru grymt hon blifvit spelad och huru djupt hon kände svedan deraf i sitt hjerta. DENS. Tess. 2: 58 (1847).

[SPELA.v1 9]

9)

[specialfall av l. bet.-utveckling ur 3]

om person (l. djur): (med handen l. händerna l. fingrarna (stundom äv. annan kroppsdel) l. med ngt som hålls i handen o. d.) knäppa l. slå l. trycka l. dra l. stryka o. d. (i fråga om blåsinstrument äv. i kombination med blåsande med munnen) på viss del l. vissa delar av ett musikinstrument o. därvid bringa detta att ljuda med en musikalisk (se d. o. 1) ton l. musikaliska toner (äv. i uttr. spela (på) ngt, med adverbialets huvudord resp. obj. betecknande instrument l. (numera nästan bl. ss. adverbiellt huvudord) instrumentdel (särsk. sträng), särsk. med adverbiellt huvudord l. obj. betecknande instrument, liktydigt med: traktera); äv. med subj. betecknande hand l. finger o. d.; äv. med obj. betecknande dels ton(er) l. melodi l. musikstycke o. d., dels tonsättare l. kompositör, med tanke på verk av denne; äv. allmännare: utföra musik (på det l. det instrumentet), musicera; stundom äv. pregnant: kunna (konsten att) spela; jfr SPEL sbst.¹ ⁹. Spela (på) harpa, piano. Han spelar bra, utmärkt, illa, falskt. Spela (en) hambo, vals. Spela på A strängen. Spela en symfoni. Spela dansmusik. Spela en schlager. Spela skalor. Spela solo(stämman). Spela Gubben Noak. Spela efter gehör, efter noter. Spela i dur, i moll. Spela i en orkester. Spela tillsammans med ngn. Spela fyrhändigt. I den familjen är det bara hustrun som spelar, medan mannen och barnen är helt omusikaliska. Så speladhe Dauid på strengena medh handenne. 1Sam. 19: 9 (Bib. 1541; Bib. 1917 spelade på harpan). En snel Musicant som både siunger wäl och kan på alla instrument spela. RUDBECK Bref 8 (1662). Josephus beskrifwer det (hebreiska instrumentet cittra) såsom bestående af 10 strängar, som blifvit spelade med stråka. HÜLPHERS Mus. 20 (1773). (Till näcken:) Arma Gubbe!, hvarför spela? / Kan det smärtorna fördela? STAGNELIUS (SVS) 1: 370 (c. 1815). Dina små fingrar, som harpans sträng / Förr spelte. ARNELL Scott Sjöfr. 121 (1829). Tre trumslagare stodo invid trädets stam, spelande med händer, handlofvar, tummar och trädpinnar på skinn spända öfver urhalkade trädstammar. BREMER NVerld. 3: 149 (1854). En två tre fyra, / katten spelar på lyra. Landsom. V. 5: 35 (1886). Chopin plägade hvarje morgon under två timmars tid spela Bach. VALENTIN Musikh. 2: 49 (1901). Hon spelte gitarr. NILSSON FlBibelspr. 10 (1959). jfr AN-, AV-, EFTER-, FÖRE-, GENOM-, IN-, OM-, PROV-, SAM-, SAMMAN-, UPP-SPELA m. fl. o. GITARR-, HARMONIUM-, HARP-, INSTRUMENTAL-, KLAVER-, KORAL-, KVARTETT-, LUT-, ORG-, ORGEL-, PARTITUR-, PEDAL-, PIANO-, PIANOFORTE-, REN-SPELNING m. fl. samt CITTER-, LUT-, SAMISEN-SPELANDE m. fl. o. O-SPELAD, HÅRD-, LÄTT-SPELT m. fl. – särsk.

[SPELA.v1 1.a]

a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Fåfängt att spela, när ingen vill dansa. BERG o. LEVISSON Anekdotlex. 2: 151 (1847). Väl stämdt är hälften speladt. SvFamB 1: 417 (1850). Godt är alltid dansa, när lyckan spelar. GRANDLUND Ordspr. (c. 1880); jfr v. I dag spelte vi bra, sa orgeltramparen till klockaren. HOLM Ordspr. 308 (1964).

[SPELA.v1 1.b]

b) (†) i uttr. spela med sin hand, om harpspelare, liktydigt med: spela (på sin harpa). Så toogh Dauid harpona och speladhe medh sinne hand. 1Sam. 16: 23 (Bib. 1541; Bib. 1917: tog David harpan och spelade). Anm. jfr språkprovet 1541 under huvudmom.

[SPELA.v1 1.c]

c) i förb. med personligt (direkt l. indirekt) obj.; numera bl. (i vitter stil; se dock β) i förb. med predikativ angivande följd l. resultat för ngns vidkommande av spelande (äv. oeg. l. bildl., särsk. i uttr. spela ngn hjärtat ur bröstet, spela så (vackert) att ngn blir hjärtnupen l. djupt rörd, eg.: spela så att ngn mister hjärtat ur bröstet); förr äv. i sådana uttr. som spela ngn (till ära), spela hyllningsmusik för ngn (äv. oeg. l. bildl., övergående i allmännare bet.: lovprisa ngn). Vplyllens medh them helgha anda .., siungandes och spelandes herranom vthi idhart hierta. Ef 5: 19 (NT 1526; Bib. 1917: sjungen och spelen till Herrens ära; NT 1981: Sjung och spela för Herren). Iach wil spela tich (dvs. Gud) på een harpo aff tiyo strenger. Psalt. 144: 9 (öv. 1536; Bib. 1917: till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig). Sidst träder Apollo har för med sijn Luta i handen, Siunger och spelar H. K. M. til ähra. STIERNHIELM Parn. 1: 10 (1651, 1668). När jag för all tin (dvs. Guds) Nåd tig i mitt Hierta spelar. RUNIUS (SVS) 2: 69 (1708). Hon började spela, och hon spelte mig hjertat ur bröstet. EURÉN Kotzebue Orth. 3: 135 (1794). (Jag) kan.. inte glömma, att jag (dvs. en spelman) har spelat en människa (dvs. en flicka som dog under dans till spelmannens musik) från livet. LAGERLÖF Liljecr. 181 (1911). – särsk.

[SPELA.v1 1.c.α]

α) i fråga om att vid förr avhållet bondbröllop under spelande emottaga o. ledsaga brud uppför trapporna till bröllopshuset; jfr SPELA IN 8. Det såg bra ut .. när bruden strålande af glitter och krona och krimskrams spelades upp för trapporna .. Brud och brudgum möttes i salen. BREMER Brev 2: 151 (1841).

[SPELA.v1 1.c.β]

β) (fullt br.) i förb. med refl. obj., i sådana uttr. Som spela sig sådan l. sådan l. ngnstädes, spela så att man blir sådan l. sådan resp. kommer l. hamnar ngnstädes. Förbarmar sig .. ingen öfwer honom (dvs. spelmannen, som lärt fiolspel av näcken), så spelar han sig till helwete. AFZELIUS Sag. 2: 152 (1840). Jag hörde en gång en av .. (den berämde violinistens) väninnor säga, att han spelat sig vacker. SIWERTZ Förtr. 175 (1945).

[SPELA.v1 1.d]

d) (numera bl. ngn gg, i vitter stil, arkaiserande) i uttr. spela ngns lov, spela till ngns lov l. ära, lovprisa ngn med spelande; anträffat bl. oeg. l. bildl., om ngns själ. Min siäl, Guds ära siung, på glada strängar spela / Hans lof. KOLMODIN QvSp. 2: 148 (1750).

[SPELA.v1 1.e]

e) med sakligt direkt obj. av annat slag än ton(er) l. melodi l. musikstycke o. d., i vissa anv.

[SPELA.v1 1.e.α]

α) (i sht i vitter stil) i uttr. spela ngt ur ngn, spela så att ngt försvinner ur l. från ngn. Nils spelman .., gossen som spelade sans och förnuft ur jäntorna. ROOS Norrsk. 179 (1897).

[SPELA.v1 1.e.β]

β) i uttr. spela ngt sådant l. sådant l. så l. så, spela så att ngt blir sådant l. sådant l. går så l. så l. dyl.; äv. mer l. mindre bildl. (Spelmannen skulle) låta .. tonerna växa upp ur fiolen som små hvita och brokiga blomster. Han skulle spela en hel äng full med blomster, spela full en hel lång dal. LAGERLÖF Herrg. 54 (1899). Då stiger Gud till orgeln / i himlens orgel- bänk; /.. han spelar / så lätt en värld i kras. OSSIANNILSSON Hem. 32 (1915).

[SPELA.v1 1.e.γ]

γ) (i vitter stil) med obj. betecknande vad som innehålls i ngns spel l. vad ngn söker åstadkomma l. vill framkalla o. d. med sitt spel; äv. oeg. l. bildl. Hede stod där (med fiolen) och spelade mod och hopp för sig själf. LAGERLÖF Herrg. 15 (1899). Han (dvs. "leka ren", som spelar om kärlek) spelar gråt och skratt, skymning och tung trånad. FORSSLUND Djur 106 (1900). Jag ska spela när ni gräva era kära ner i jord, / jag ska spela hela sorgen i en visa utan ord. ANDERSSON SvBall. 11 (1917).

[SPELA.v1 1.f]

f)

[efter uttr. blåsa i horn]

(†) i uttr. spela ngt uti horn, spela ngt (på) l. blåsa ngt i horn (se d. o. 5. Spela vti horn tulullerilull för fåren. Kolmodin QvSp. 1: 92 (c. 1710, 1732).

[SPELA.v1 1.g]

g) (numera bl. om ä. förh.) i uttr. spela med trumman, i fråga om att på trumman (l. trummorna) slå en signal av visst bestämt slag (i sht signal utgörande en order till militär trupp). Lagercrona kom in och lät spela med trummorna, at wi måste hålla op med plundrande. KKD 3: 90 (c. 1740).

[SPELA.v1 1.h]

h) i uttr. spela första, andra fiol(en), se FIOL sbst.¹, 1 b.

[SPELA.v1 1.i]

i) i uttr. spela (det l. det instrumentet) till ngns sång, stundom äv. röst, ackompanjerande spela (det l. det instrumentet) till ngns sång resp. stämma. Spela till en röst. WESTE (1807). Spela till ngns sång. MEURMAN (1847). Han spelade gitarr till sin sång. SAOBArkSakkSvar (1983).

[SPELA.v1 1.j]

j) i uttr. spela till bröllop l. dans, i fråga om att spela l. stå för musiken vid bröllop resp. dans (se d. o. 1. KOLMODIN QvSp. 1: 547 (1732: til bröllop). (Spelmannen) Jan skulle spela till dans på ett gille. TurÅ 1910, s. 115.

[SPELA.v1 1.k]

k) opers. (jfr v), i uttr. det spelar, i fråga om att ngn l. ngra spelar (o. frambringar musik) l. att musik ljuder l. klingar i ngns öron. Det spelade lockande bortifrån dansbanan. Det går ur den gamle fiolen / En glädje så innerlig. / .. Och far där nere i stallet / .. lyss och undrar, hvarföre / Det gladare spelar än förr. BÅÅTH Dikt. 67 (1879). Utifrån kyrkan tränga orgelns toner in i (museikammaren) .. Det spelar till gudstjänst, an- däktiga skaror församlas under valven. BygdFolk 1: 379 (1927).

[SPELA.v1 1.l]

l) (†) i uttr. spela ur den l. den tonen, spela i en viss tonart med utgångspunkt från den l. den tonen ss. grundton; äv. i uttr. spela (ut)ur (en) grov l. elak ton, bildl., i fråga om att säga l. yttra l. låta undslippa sig ngt grovt (se GROV 11 c) l. gement l. simpelt l. styggt (se ELAK 4, 7, 8). Syster spelar altid utur så grof ton, och skär i wäxten, at alt blir idel omögeligheter. STAGNELL Risbast. B 2 b (1755). Hvarföre ha icke menniskorna också fått lof att byta natur? Men det vore att spela ur en elak ton, att tala derom. KEXÉL 2: 85 (1777). (Sv.) Spela ur den eller den tonen: (lat.) sonum, vocem ponere fundamentum cantus. LINDFORS (1824).

[SPELA.v1 1.m]

m) i uttr. spela för ngn, (gå o.) lära sig l. ta lektioner i att spela visst instrument för ngn; äv. i förb. med direkt obj. betecknande ifrågavarande instrument; jfr FÖR prep. 15. SvTyHlex. (1851). Hvem spelar du för? BJÖRKMAN (1889). HARLOCK (1944: gå och spela fiol för).

[SPELA.v1 1.n]

n) i uttr. spela med ngn, lära ngn l. ge ngn lektioner i att spela visst instrument; äv. i förb. med direkt obj. betecknande ifrågavarande instrument. Läraren spelade piano gratis med en duktig elev två gånger i veckan. AUERBACH (1913).

[SPELA.v1 1.o]

o) (†) i utvidgad anv., liktydigt med: spela o. sjunga. Musæ suethizantes, thet är sång-gudinnor, nu först lärande dichta och spela på swenska. STIERNHIELM (1668; boktitel). Spela.. (dvs.) förlusta sig och andra med musicaliska instrumenters hanterande och sång. SCHULTZE Ordb. 4766 (c. 1755).

[SPELA.v1 1.p]

p) i utvidgad anv., om musikinstrument (jfr r), i fråga om att ljuda, i sht frambringa musik; äv. (i vitter stil) oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. om skaldeharpa, i fråga om att frambringa poetiskt alster (jfr v ζ); jfr SPEL sbst.¹ 9 j. Min harpa spelade idel sorgeqväden: af dem är en liten Samling på trycket utgången under namn af Den Sörjande Turturdufvan. HCNORDENFLYCHT (1745) i SvMerc. 1763, s. 606. Dagens Lyra har spelat i så många toner, att man ej wet hwilken är desz egen. SvLittFT 1835, s. 4. Då (dvs. när ung- domstiden gör sig påmind) höra de djupt i hjärtats rum / små silverklockor spela. BERGMAN TrAllt 15 (1931); jfr r. Han skulle bara berätta om hur jävla konstigt det var när orgeln spelade utan klockare. FRIDEGÅRD EnBlEd. 7 (1958).

[SPELA.v1 1.q]

q) (numera i sht i vitter stil) i utvidgad anv., om musikaliskt ljud l. musikalisk klang l. melodi l. musik l. ton l. ngns röst o. d. (jfr r), i fråga om att manifestera sig, särsk. liktydigt med: ljuda l. klinga l. tona (på ett instrumentalt sätt); stundom äv. (i vitter stil) oeg. l. bildl., särsk. i uttr. betecknande att ngn upplever leende l. min(er) o. d. hos ngn på ett melodiöst sätt; jfr SPEL, sbst.¹ 9 j. Valthornens liud så skarpt kring skogen spelar. ENVALLSSON Kung. 19 (1784). Vid denna öfversaliga klarhet (som fyllde paradiset) började vinden och luften att dallra i sakta, spelande toner. PALMBLAD Nov. 2: 72 (1819, 1841). Rosa kunde knappt taga sina ögon ifrån hans vackra, vänliga ansigte, der man tyckte sig se uttrycket af en ren, nästan himmelsk harmoni, medan ljufliga melodier spelade i hans leende, i hans miner. BREMER Fod. 71 (1858). En vals- melodi / i morgonstillheten rinner / .. Det finns en slumrande klang deri / .. Den spelat kring majstång / i midsommarnatt. HANSSON Nott. 90 (1885). Hennes röst spelade och halvsjöng högt uppe på skalan. SIWERTZ Låg. 227 (1932).

[SPELA.v1 1.r]

r) i vissa oeg. anv., i fråga om att en meka- nisk apparat för alstrande av ljud som icke utgör ett av en musicerande person trakterat musikinstrument avger (ljud liknande l. uppfattade ss.) musik l. musikaliska toner, samt i härtill anslutande anv.; särsk. dels om mekanisk musik- apparat (särsk. utgörande klockspel i kyrktorn o. dyl. l. ett positiv (se POSITIV, sbst.¹ 2) l. ett orkestrion (se d. o. 2) o. d.) försedd med spelverk, i fråga om att (efter uppdragning l. gm att vevas för hand o. d.) låta höra ett l. flera musikstycken, dels (i vitter stil) om kyrkklocka l. -klockor o. dyl. l. väggur, i fråga om att ringa (se RINGA, v.³

[SPELA.v1 2]

2) resp. slå timslag; äv. (i vitter stil) dels med direkt obj. betecknande på ovan angivet sätt frambragt musik l. frambragta ljud, dels med subj. betecknande sådan musik osv.; äv. om person, med avs. på mekanisk musikapparat, i fråga om att (särsk. gm att veva) bringa denna att låta (stundom äv. i förb. med prep. adverbial inlett med på ersättande obj.); jfr SPEL sbst.¹ 9 m. KARLSON EBraheHem 80 (i handl. fr. c. 1672; om "sejarklocka"). Men ach, si Templets spetz! .. / Hör klockors fina klang med västanvädret spela! BELLMAN (BellmS) 4: 104 (1770). Klockan Et begynna Klockorne uti Tyska Kyrko-Tor- net, at spela åtskillige Klago-Melodier. PH 9: 744 (1771). Allas röster hör jag - alltifrån / Min fromma Moders, ända till de timljuds, / Dem hennes väggur spelte, när hon dog. ATTERBOM LÖ 2: 333 (1827). Derpå (dvs.på Tyska kyrkans i Sthm klock- spel) speltes första gången den 18 Juli 1666. SKL 2: 390 (1848). Orkestrion .. (är) en mekanisk orgel, som spelas me- delst urverk och efterhärmar orkesterns klanger. 2NF 20: 895 (1914). Låta den gamla speldosan spela sin slitna låt. ÖSTERGREN (1944). Spec. i Sverige är positiv även beteckning för en liten bärbar orgel, som spelas med vev och sem trakteras av vagabonder. 2SvUppslB 23: 160 (1952). jfr KLOCKE-, POSITIV-SPELNING o. SJÄLV-SPELANDE. Anm. Då ett i ett kyrktorn l. dyl. befintligt klockspel kan spelas antingen mekaniskt l. manuellt medelst klaviatur (varvid eg. bet. av SPELA v.¹, föreligger) o. då ett o. samma klockspel vanl. kan spelas på båda sätten, är det i språkproven ofta omöjligt att avgöra om oeg. l. eg. anv. av verbet föreligger, vilket är fallet i de språkprov gällande klockspel som redovisas ovan. – särsk.

[SPELA.v1 2.r.α]

α) (i vitter stil) om skälla l. bjällra som djur bär fastsatt kring halsen l. som sitter fäst vid draganordning o. d. för djur, i fråga om att avge klingande l. pinglande ljud, pingla (stundom äv. i uttr. spela med skälla l. bjällra, om djur: (gm att ruska på halsen o. d.) bringa skälla resp. bjällra att ljuda, pingla med skälla osv.); äv. om skälljud l. bjällerklang o. d., i fråga om att ljuda. Nu spela skällorna, där härar lysts av brand. HEIDENSTAM NDikt. 9 (1899, 1915). Då spelte bjällerklang genom tystna- den. FORSSLUND Djur 92 (1900). ("Drömhästen" kom) .. understundom fram till min säng om natten .., tuggade sina silkestyglar och spelte med sina klara silfverbjällror. Därs. 98.

[SPELA.v1 2.r.β]

β) om grammofon l. band- l. trådspelare (dvs. apparat för återgivning av på ett band av plast (ljudband) resp. en ståltråd på elektroteknisk väg överfört ljud) o. d., i utvidgad anv. äv. om radioapparat, i fråga om att (efter igångsättande) låta höra musik, i utvidgad anv. äv. tal o. d.; i angiven bet. äv. med subj. betecknande grammofonskiva l. ljudband l. tråd o. d., o. i denna anv. företrädesvis (i sht i vissa kretsar) om grammofonskiva, liktydigt med: låta höra sig l. höras (i radioutsändning(ar) l. dyl.); äv. om person, i fråga om att (sätta igång en grammofon osv. o.) låta det ljudliga innehållet på en grammofonskiva resp. ett ljudband osv. höras (i sådana uttr. som spela en skiva l. ett band (på grammofon resp. bandspelare) l. spela (på) grammofon l. bandspelare); om person l. sak äv. med avs. på dels musik l. musik- l. sångstycke l. melodi o. d. (äv. tal(stycke) o. d.) som spelats resp. sjungits (l. talats) in på skiva osv., dels därvid medverkande artist(er) l. företrädd kompositör l. författare o. d.; äv. bildl., i uttr. betecknande att ngn upprepar samma sak(er) l. är tjatig o. d. (jfr SKIVA, sbst.² 4 slutet). Ungdomarna roade sig med att spela plattor. Hon spelade på sin grammofon om kvällarna. Grammofonen, bandspelaren, grammofonskivan, bandet, radion spelade hennes älsklingsmusik. Han spelar ofta Taube på grammofonen. Hr Trygger.. spelade (under remissdebatten) på en gammal skiva, som han så flitigt använt de senare åren att det gnisslade rätt så illa, även om stiftet var nytt. UNT 1921, nr 7692, s. 2. Jag måste absolut spela grammofon. VÄRNLUND Sångare 24 (1933). Där satt den gam- la .. livsresenären och malde om sitt .. ungdomsäventyr. En nött skiva som han spelat i många år. SIWERTZ Pagoden 217 (1954). Vi ..spelade Hey Jude om och om igen på juke-boxen. LUNDELL Jack 94 (1976). Ibland försöker jag fundera på hur ofta "Hör nu på god vänner så skall jag för er berätta" spelar i Finlands rundradio. Den skivan spelar minst en gång varje söndag i "Barnens gåva i toner". Astra 1977, nr 12 s. 21. – särsk. i utvidgad l. oeg. anv. α')i uttr. spela grammofonskiva med (stift), närmande sig l. övergående i att beteckna verksamheten att låta (stift) genomlöpa ljudspåret i grammofonskiva; äv. om stift, med avs. på grammofonskiva, i fråga om att genomlöpa dennas ljudspår. En grammofonskiva, som spelas med Winettguldnålen (håller) 4 gånger så länge som om den spelas med vanliga stålnålar. SvD(A) 16/1 1931, s. 17. En nål spelar 10 (grammofon)skivor. ÖSTERGREN (1944).

[SPELA.v1 2.r.β]

β) i fråga om att (särsk. i samband med ny inspelning) bortta l. utplåna ngt tidigare inspelat på ljudband o. d.; i särsk. förb. (se SPELA BORT 6, SPELA UT 6 d).

[SPELA.v1 2.r.γ]

γ)

[

utvidgad anv. av β) om person, med avs. på videoband (dvs. band av plast för elektroteknisk bildregistrering i en speciell apparat (videobandspelare), varmed äv. registrerade bilder (o. på samma band registrerat ljud) kan reproduceras med hjälp av en till apparaten kopplad TV- apparat l. dyl.), i fråga om att låta reproducera dettas visuella (o. ljudliga) innehåll; äv. med avs. på film inspelad för återgivning på video- bandspelare, i fråga om att låta reproducera denna. Spela ett videoband med semesterminnen. Spela en videofilm. Spela våldsfilmer på sin video(bandspelare).

[SPELA.v1 2.s]

s) i oeg. anv., i fråga om att med viss(a) kroppsdel(ar) (efterhärma visst l. vissa instru- ment o.) frambringa ljud som liknar l. erinrar om l. kan liknas vid musik (jfr x slutet); särsk.

[SPELA.v1 2.s.α]

α) i uttr. spela på, äv. med läpparna l. läppen, stundom äv. läpp, se LÄPP 1 a β. (LIND (1749 på läppen)).

[SPELA.v1 2.s.β]

β)

[jfr d. spille på munden]

i uttr. spela på munnen (jfr γ ζ), särsk. i fråga om att spela på läpparna (se α). Ingen kunde .. spela på munnen.. så som (hovnarren) Jip. TOPELIUS Sommarsjö 1: 14 (1897).

[SPELA.v1 2.t]

t) bokb. i oeg. anv., i fråga om att (i sam- band med inbindning av bokband medelst insåg- ning) med finger knäppa på bindgarnet o. därvid bringa en ton (indicerande rätt spänning på gar- net) till framträdande; i förb. med prep.-adver- bial inlett med på med huvudord betecknande (l. syftande på) bindgarn. Bindgarnet .. spännes medelst muttrarna, så att man kan "spela" på det. KEY Amatörbokb. 36 (1916).

[SPELA.v1 2.u]

u) i oeg. anv., om vind, i fråga om att bringa eolsharpa att ljuda; jfr γ a α'. Liksom endast vinden kan spela på eolsharpan, så kan blott Guds levande ande spela upp den nya melodien i ett litet människoliv. BOLANDER HerrKr. 39 (1946).

[SPELA.v1 2.v]

v) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr a, c, d, e β, γ, h, l, p – u, x, y), med subj. betecknande dels person, dels djur (se x), dels (numera i sht i vitter stil) ngt sakligt; stundom äv. opers. (jfr k), särsk. i uttr. det spelar i huvudet, betecknande att ljudupplevelser av musik (o. glam l. dyl.) manifesteras för ngns medvetande utan att en konkret ljudkälla föreligger (särsk. i fråga om sådant manifesterande omedelbart efter en fest med musik o. dans o. glam). Wij äre benägne til allahanda synd, så at dieffuulen och werlden icke behöffua mykit spela för oss, för än wij dansze ther effter. LPETRI 1Post. V 1 a (1555). Det (kan) icke .. vara oriktigt att lära bernet bruket af de muskler, som spela ett så svårt instrument som menniskans struphufvud. SETTERBLAD Mackenzie 114 (1887). Man fick roa sig så mycket man ville, när man var på bröllop. Det spelade i hufvudet många dagar efteråt. SUNDÉN AllmogelVg. 89 (1903). Hans politik är storborgerlig och storsvensk, spelar alla därför ägnade melodier. SPANGBERG StMän 2: 179 (1921). Husets karnapflankerade fasad spelar .. en melodi, som klingar främmande i dessa nordiska trakter (dvs. i Nar- va). 2SvKulturb. 1- 2: 318 (1934). – särsk.

[SPELA.v1 2.v.α]

α)

[med viss anslutning till 8]

(numera föga br.) i uttr. spela på samma sträng som, förr äv. på en sträng med ngn, om person, i fråga om att före träda l. (taktiskt) verka för samma uppfattning l. linje (se d. o. 11 e) som ngn resp. vara l. (taktiskt) agera i (hemligt) samförstånd l. i maskopi med ngn. Som man nog märckte, at .. (den påvlige nuntien) spelte på samma sträng, som Woiwoden Morstein, så (osv.). NORDBERG C12 1: 327 (1740). VDAkt. 1749, nr 497, Bil. s. 27 (: spela på en sträng med).

[SPELA.v1 2.v.β]

β) (†) i uttr. spela samma sträng, om skriftlig avhandling, i fråga om att behandla samma ämne(ssfär) l. utveckla samma synsätt (som en annan avhandling). Han skall visst icke misstycka stycket (dvs. en filosofisk avhandling). Jag har hört honom berömma ett sådant, som i våras spelade samma sträng. SÖDMANN (1815) i 2Saml. 4: 139.

[SPELA.v1 2.v.γ]

γ)

[med viss anslutning till 8]

(numera i sht i vitter stil) i uttr. spela på den l. den strängen o. dyl. l. det l. det, med person- l. saksubj., i fråga om att medvetet l. för sitt syfte (särsk. taktiskt l. slugt) appellera l. vädja till l. inrikta sig på l. använda sig av l. utnyttja l. bruka det l. det (särsk. med adverbialets huvudord betecknande känslo- l. nervsträngar, se KÄNSLO-STRÄNG 2 resp. NERV-STRÄNG slutet); förr äv. (i uttr. spela på det l. det) liktydigt med: syfta l. anspela på det l. det. Med .. (uttrycket narcissens tår) spelar utan tvifvel .. (Vergilius) på fabeln om Narcissus. RETZIUS FlVirg. 74 (1809). De ledare, som spela på folkets sämre lidelser .. draga över sig själva ett fruktansvärt ansvar. HEDIN NorgFolk 11 (1914). Stämningsmålaren .. spelar på de blå skymningstoner, som uppkomma när det av trafiken upprörda landsvägsdammet blandar sig med Frankrikes vaporösa luft. OoB 1928, s. 256. Valdemars kärleksförhållande till Jutta har .. spelat en icke obetydlig roll .. Ett problem för sig utgör frågan om äktenskapsbrottets fakticitet.. Endast den omständigheten, att agi- tationen (mot Valdemar) spelat pä dessa strängar, har givetvis gjort händelsen politiskt betydelsefull. KyrkohÅ 1941, s. 74. Den fientliga radion kopplas om till den angripnes våglängd. Den sprider systematiskt ut rykten samt spelar på ögonblickets skräckstämningar. FinT 1955, s. 28. – jfr ANSPELA

[SPELA.v1 2.v.δ]

δ) (numera i sht i vitter stil) i uttr. spela på det l. det temat l. ett sådant l. sådant tema, med person l. saksubj., i fråga om att sysselsätta sig med l. uppehålla sig vid l. röra sig kring l. behandla det l. det temat resp. ett sådant l. sådant tema. I "Hemvandrande karoliner" har förf. spelat på samma tema som i sitt stora arbete Karolinerna. SDS 1904, nr 135, s. 1. En .. grupp utgöres af de sjutton första sonetterna, som alla spela på ett och samma tema. SCHÜCK Shaksp. 1: 393 (1916). Vid ordvalet följde .. (skalden) en öns- kan att få fram motsättningen i ett tema som dikten spelar på: mötet mellan ån och havet. WERIN Ekelund 1: 345 (1960).

[SPELA.v1 2.v.ε]

ε) (numera i sht i vitter stil) i uttr. spela på det l. det registret l. inom l. över ett sådant l. sådant register, med person- l. saksubj., i fråga om att agera l. verka l. utveckla sig l. röra sig inom l. över l. ha avseende på den l. den sfären l. det l. det området l. fältet l. en sådan l. sådan sfär osv.; jfr REGISTER II 4. En litteratur, som är så stor och spelar på ett så stort register som den om Gotland. NFMånKr. 1939, s. 747; jfr 4 k. Det omfattande politiska register som .. (E. XIV) tänkte sig spela på. ANDERSSON SvEur1500Tal 22 (1943). (Den kommunala kuratorn) har möjlighet att spela på socialvårdens hela register i kommunen. SocÅb. 1945, s. 111. Den unge begåvade studenten hade tid att låta sitt ingenium spela över ett stort register. KyrkohÅ 1959, s. 3; jfr 4 k β.

[SPELA.v1 2.v.ζ]

ζ)

[jfr s β; med viss anslutning till 8]

(†) i uttr. spela ngn på munnen, i fråga om att (taktiskt l. slugt) gm insmickrande tal l. kryperi ställa sig in l. göra sig bevågen hos ngn. Then släta och dägeligha kattan, som hether Adulatio .., som plägar spela Herrar och Förstar vppå munnen och beder them giöra huadh hon haffua will. BALCK Es. 237 (1603). RUDBECKIUS Starcke B 6 b (1624).

[SPELA.v1 2.v.η]

η) (†) i uttr. spela för ngra med sådan pipa, i fråga om att tvinga ngra att foga sig efter ngras vilja som är sådan (att de som har att foga sig beter sig så l. så); jfr PIPA sbst.¹ 1 f α. The (dvs. lybeckarna) spelte för them (dvs. danskarna) medh sådane pipe, / The greete både mellen Köpenhaffn oc Rijpe. SVART Gensw. H 3 b (1558).

[SPELA.v1 2.v.θ]

θ) i uttr. spela i samma pipa, se PIPA sbst.¹, 1 f β.

[SPELA.v1 2.v.ι]

ι) (†) i uttr. höra en annan pipa spela, höra l. förnimma ett annat ljud i skällan (se SKÄLLA, sbst.¹ 1 b slutet); jfr v. (Förr ansågs det) såsom förräderi, at .. yppa.. Lösen ..; men nu hörer jag en annan pipa spela: Bort med alla hemligheter. Posten 1769, s. 644.

[SPELA.v1 2.v.κ]

κ) i uttr. spela orgel, benämning på förr förekommande lek (för flickor). Spela orgel. De lekande uppställa sig i en rad, med undantag af en, som är orgelspelerska. Denna går omkring till de öfriga .. samt slår dem sakta på de framsträckta händerna. Den slagna angifver för hvarje gång en ton, som hon sedan bör komma väl i håg (o. kunna ange på nytt, sedan "orgelspelerskan" fått ögonen förbundna).. Den, som blir igenkänd, får.. öfvertaga orgelspelerskans rol. HUBENDICK FlickLek. 73 (1879).

[SPELA.v1 2.v.λ]

λ) i uttr. spela en dålig, ynklig fiol, se FIOL sbst.¹, 1 c α.

[SPELA.v1 2.v.μ]

μ) i uttr. det spelar inget l. intet piano, se PIANO sbst.¹. slutet (GHT 1943, nr 219, s. 7 (: intet)).

[SPELA.v1 2.v.ν]

ν) (numera föga br.) i uttr. spela i en annan ton, i fråga om att radikalt ändra sina uttalanden om l. sin syn på l. hållning till ngt, särsk. liktydigt med: bli ett annat ljud i skällan (se SKÄLLA, sbst.¹ 1 b slutet); jfr ι o. SPEL, sbst.¹ 9 q. Tänk, om det wore möjeligit, at plantera så tilräckeliga winståckar här, at alt utrikes win blefwo til införsel förbudet; så, tör hända, det speltes i en annan ton. STAGNELL Banquer. 9 (1753). (†) övergående i bet.: frambringa poesi l. utöva diktkonst, sjunga (se d. o. 2, dikta; äv. i uttr. spela ngts hjältedikt, i fråga om att gm en kombination av krigiska o. vittra dater forma ngts hjältemodiga historia (uppfattad l. tänkt ss. en hjältedikt); jfr p o. SPEL, sbst.¹ 9 r. Ronsard, .. Marot som ha för Franckrijk spelt. ROSENFELDT Roo B 4 a (1686). Du Stiernhjelm! på hvars graf / Vår Sappho lagrar strött, den tid hon bland oss spelat / Och sin ododlighet åt fordna Skalder delat. GYLLENBORG Skald. 22 (1798). Portugi- sare och Spaniorer ha spelt det Europeiska kolonial-systemets hjeltedikt. GEIJER I. 7: 54 (1819).

[SPELA.v1 2.x]

x)

[eg. specialfall av γ]

om fågel (i sht sångfågel), i fråga om att (alstra o.) låta höra sitt (sina) karakteristiska (om musik erinrande) läte(n), särsk. liktydigt med: sjunga (se d. o. 8; äv. (nu mera i sht i vitter stil) dels med innehållsobj., dels i utvidgad anv., om fågelsång, i fråga om att låta höra sig l. ljuda; äv. i utvidgad anv., om insekt (se slutet); jfr 2 o. SPEL, sbst.¹ ⁹ n. (Fåglarna) spälte liufft i lufft och trädh. FORSIUS Fosz 3 (1621). Näkter- galen spelar utan like hela natten igenom. BIBERG Linné Oec. 20 (1750). Utanför staden .., där lärksången spelade som ful- last. LAGERLÖF Länk. 213 (1894). Nu spelar staren vid min fönsterkarm. ÖSTERBLOM DagrDal. 44 (1904). Horsgöken .. D'ä ju dän där fågeln, som spelar me' stjärten. ERICSON Fågelkås. 1: 148 (1906). I skuggande rågar / nu kornknarren spelar ditt (dvs. lantmannens) lov. KARLFELDT FlBell. 28 (1918). Otaliga lärkor hänga som på osynliga gummitrådar i den dallrande solluften och spela. RisebergaB 118 (1931). Rödha- ken kom i söndags och spelar om kvällarna - just innan skymningen - på sitt gamla ställe i kärrkanten nedanför huset. SvD(B) 1943, nr 67 s. 9. – särsk.

[sannol. huvudsakligen med tanke på alstringssättet]

om hane av gräshoppa l. syrsa l. vårtbitare o. d., i fråga om att (gm att hastigt gnida bakbenens lår mot täckvingarna l. (hos syrsa o. vårtbitare) täckvingarna mot varandra) alstra o. låta höra sitt gälla (lock)läte; stundom äv. (i sht i vitter stil) om annan insekt, i fråga om att låta på sitt karakteristiska sätt, särsk. dels om humla, dels (se 3 a η) om bi, i fråga om att brumma resp. surra; äv. (i vitter stil) i p. pr. i överförd o. mer l. mindre adjektivisk anv., om ljud från insekt, särsk. om syrsas ljud: frambragt vid l. gm spelande (i ovan angiven bet.). Hannen (bland vårtbitarna) har ett litet hål på de inra wingarna, som är täckt med en tunn hinna, och den är det som låter, när han stryker vingarna emot .. (täckvingarna), och spelar så för honorna. Linné FörelDjurr. 235 (1751). GELLERSTEDT 2Dikt. 101 1881; om humla). (Gräshopps-)Ha- narna.. spela med bakbenens lår mot täckvingarna och frambringa därigenom de gälla, föga uthålliga tonerna. RENDAHL Brehm 21: 191 (1931). Det kom nätter i allas vår ungdom, då vi inte kunde sova för syrsornas spelande ljud. LO-JOHANSSON Stat. 1: 270 (1936). Syrsorna spelade bedövande. EDQVIST AngelTer. 216 (1953).

[SPELA.v1 2.y]

y)

[eg. specialfall av γ]

om ngt sakligt, i fråga om att åstadkomma l. ge ifrån sig ljud (som liknar l. kan liknas vid musik); jfr 4 o. SPEL, sbst.¹ ⁹ o.

[SPELA.v1 2.y.α]

α) (numera i sht i vitter stil) om vind, i fråga om att (särsk. vid genomblåsande av träd l. skog o. d.) alstra o. låta höra ljud; äv. om föremål som vind verkar på (o. försätter i rörelse), i fråga om att avge ljud; särsk. i fråga om att susa l. brusa l. rassla l. prassla o. d.; äv. opers.; äv. (i vitter stil) om ljud (av föremål som påverkas) av vind, i fråga om att låta höra sig l. ljuda; jfr 4 f. Det spelar i trädens kronor. Man hörde eij annat än Foglars qwittrande, Wästanwädrets liufwa susande som uti Grenarne speelte, eller och ett Sorl af en klar bäck. EHRENADLER Tel. 64 (1723). Så hviska då, flägt! Så spela då, löf! ATTERBOM LÖ 2: 146 (1827). (Sv.) Vinden spelar i träden (fr.) le vent murmure .. dans les arbres. HAMMAR (1936). Jag gick under silver- popplarna, och de spelade som vanligt. LINDGREN Mio 186 (1954). särsk. (i vitter stil) α')

[jfr u]

i uttr. spela på ngt, om vind (mer l. mindre personifierat), i fråga om att bringa ngt att (röra sig o.) utveckla ljud. Vinden spelar på sitt rö. MARTINSON GräsThule 61 (1958). β') i det opers. uttr. det spelar i vind, vin- den susar l. brusar l. dyl. WECKSELL SDikt. 1 (1852).

[SPELA.v1 2.y.β]

β) (numera bl. i vitter, i sht poetisk, stil) om rörligt vatten (särsk. våg l. fors l. bäck o. dyl. l. fontän l. dyl. med tanke på rörligt vatten), i fråga om att (gm att röra sig över l. kastas l. brytas o. d. mot ngt) alstra o. låta höra ljud (särsk. i fråga om att brusa l. dåna l. porla o. d.); äv. opers. (särsk. i uttr. det spelar i våg, vågen brusar l. dyl.); jfr 4 (b β, e α). Alla vattnen i hela Versailles hafva spelt för mig. CRUSENSTOLPE Tess. 1: 180 (i handl. fr. 1687). Ljuft spelar det i våg. WECKSELL SDikt. 1 (1852). Blott förssen han spelar, är qvarnstenen klar / Till yrande polskan alltjemt. JOLIN Mjölnarfr. 63 (1865). Då spelar vågen sakta / om flydda sommardar. ELIASSON Hav 50 (1925).

[SPELA.v1 2.y.γ]

γ)(numera i sht i vitter stil) med annat sakligt subj. än (föremål påverkat av) vind l. rörligt vatten (se α resp. β), i fråga om att (tänkas) alstra o. låta höra visst l. vissa ljud; särsk. dels (i vitter stil) om träd, i fråga om att detta tänkes utveckla musik under blomningstiden, dels om (projektiler från) skjutvapen (i sht kanoner), i fråga om att dåna l. smälla l. smattra o. d.; jfr 3 c, 4 b α, d. Ragundabo'rna ha än öl, / Som fräser uti kannan, / Ja, ost och smör, som de haft förr, / Och fläsket spelar uti pannan. ENGLUND Ged. 83 (i handl. fr. c. 1798). När linden blommar, doftar den hälsosam honung, och det är då den spelar, ehuru spelet icke hörs för biens. STRINDBERG TrOtr. 4: 135 (1897). (Då vibratorn bryter och sluter strömmen i induktionsapparaten i bilen) uppstår ett ljud, som något påminner om ett bis surrande. Vibratorn spelar, som det heter på automobilspråk. NERÉN HbAut. 1: 28 (1911); jfr x slutet.

Särsk. förb.:

– SPELA AN ¹⁰ ⁴. (tillf.) till 9 γ γ: anspela (se d. o. 2. UNT 26/7 1975, s. 6.

jfr anspela.

– SPELA AV ¹⁰ ⁴, äv. UTAV ⁰⁴. jfr avspela.

[SPELA AV.fb 1]

1) (†) till 6 h; anträffat bl. opers. o. bildl. (i fråga om en dramatisk tilldragelse): utveckla sig l. förlöpa, gå (se d. o. IV 1 a). Den lågbente tuppen hade gifvit sig i slagsmål med den högbente. Hur skulle det spela af? BENEDICTSSON Peng. 75 (1885).

[SPELA AV.fb 2]

2) till 7: gm l. vid spelande (av hasardspel) avhända l. beröva (ngn ngt), spela ifrån (se spela ifrån 2. ConsAcAboP 2: 412 (1662).

[SPELA AV.fb 3]

3) (numera föga br.) till 8: (på ett taktiskt osv. sätt) avhända l. beröva (ngn ngt). SAHLSTEDT (1773).

[SPELA AV.fb 4]

4) (numera bl. mera tillf.) till 9: (med) spelande ta avsked av (ngn). VL 1901, nr 27, s. 2 (om militärmusikkår, med avs. på avmarscherande trupp).

[SPELA AV.fb 5]

5)

[sannol. delvis under inflytande av spela in (i bet. 8 b)]

till 9 r β: (medelst bandspelare o. d.) (låta) återge det ljudliga innehållet av (ljudband o. d.). SvHandardb. (1966; med avs. på ljudband).

– SPELA BORT ¹⁰ ⁴. jfr bortspela.

[SPELA BORT.fb 1]

1) (i sht i vitter stil) till 6 (k), i det refl. uttr. spela sig bort, i skådespeleri (se d. o.

[SPELA BORT.fb 1]

1) l. (oeg.) gm att agera l. uppträda som om det vore fråga om ett skådespel söka l. förflytta sig bort (från verkligheten). Denna nyckfulla och egensinniga gosse (dvs. G. III) .., skönhetskär och praktlysten med ett obetvingligt behof af att spela sig bort från ögonblicket och lefva inbillningens dubbellif. LEVERTIN G3 9 (1894).

[SPELA BORT.fb 2]

2) till 7 (b): gm l. vid spelande (av hasardspel) avhända sig l. förlora (ngt, i sht pengar); till 7 b äv. (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.): avhända sig l. avyttra (ngt) gm att låta spela om det på lotteri, övergående i bet.: utlotta (ngt); äv.

[med (viss) anslutning till spela, v.¹ 8]

oeg. l. bildl. VRP 1653, s. 832 (med avs. på häst). Man får knapt komma in på en Källare, för än någon af husets Kunder räcker fram listor på saker som skola spelas bort. Posten 1768, s. 231. Du (dvs. drottningen som sysslar med politiska intriger) spelar, tills du spelat bort min krona. ATTERBOM FB 34 (c. 1855); jfr spela, v.¹ ⁸. HALLSTRÖM ItBr. 116 1901; bildl., med avs. på sitt liv). JOHN- SON Här 50 1935; i fråga om kortspel, med avs. på pengar). särsk. (†) refl., i uttr. spela bort sig, om kvinna, i fråga om att uppsätta sig ss. pris till utlottning i äktenskapslotteri; jfr spel, sbst.¹ 7 c γ. JournLTh. 1811, s. 441.

[SPELA BORT.fb 3]

3) i sht spelt. till 7: gm att spela felaktigt l. vårdslöst l. oskickligt o. d. gå förlustig (spel l. stick l. poäng o. d.); äv.: gm att spela felaktigt osv. skaffa (spelkort l. pjäs o. d.) ur spelet; äv. (numera bl. tillf.) liktydigt med: saka (se d. o. 4 a) l. kasta (se kasta, v. I 2 b α α') l. slänga (spelkort). Spela bort et spel. WESTE (1807). Hac- ka är ett kort med så ringa värde, att det utan någon skada kan spelas bort. HAGDAHL Fråga 13 (1883). När man finner det lämpligt (i brädspel) att spela på jan, bör man akta sig att spela bort någon bricka, d. v. s. att sätta en tredje bricka på ett af sina yttersta band närmast huken. WILSON Spelb. 281 (1888).

[SPELA BORT.fb 4]

4) i sht sport. till 7, i fråga om bollspel o. d.: spelande (särsk. gm utförande av dribbling(ar) l. dragning(ar) l. passning(ar) o. d.) lura bort l. göra sig kvitt (motspelare) (o. därigenom bereda sig fritt fält mot mål o. d.). SvD 1924, nr 175, s. 11 (med avs. på försvarsspelare i fotboll).

[SPELA BORT.fb 5]

5) till 9, med avs. på bekymmer l. sorg o. d. (stundom äv. person): (med l. gm) spelande skaffa bort l. avlägsna (från sig l. ngn); stundom äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., dels (i sht i vitter stil) med avs. på ngns hjärta (se d. o. II 2) o. d.: (med l. gm) spelande kollra bort l. förleda, dels i det refl. uttr. spela sig bort, (med l. gm) spelande förflytta sig bort (från verkligheten). När det blev som svårast, spelade han sig bort från bekymren med sin fiol. (Orfeus:) Apollo .. / .. skänk mig nu en annan Lyra, / Hvar- med jag spelar henne (dvs. den åldrande Eurydice) bort! LID- NER (SVS) 3: 315 (c. 1785). Den goda Agathe skyndar att med en wals spela bort bekymren. BremerBild 8 (1821). JOHANS- SON RödaHuv. 1: 127 1917; om spelman, med avs. på kvinnas hjärta).

[SPELA BORT.fb 6]

6) till 9 r β β', med avs. på ngt på ljudband o. dyl. l. (i utvidgad anv.) videoband inspelat l. på ljudband osv. med tanke på ngt därpå inspelat: (särsk. i samband med ny inspelning) bortta l. utplåna, radera bort l. ut; jfr spela ut 6 d. Tryck inte ner den röda knappen på bandspelaren, för då spelar du bort det som är inspelat på bandet.

– SPELA EFTER ¹⁰ ³², äv. ⁴⁰. till ⁹: under efterliknande av ngns trakterande av ett instrument l. framförande av ett musikstycke o. d. (försöka) spela ifrågavarande instrument resp. musikstycke osv. (äv. med obj. betecknande person som på angivet sätt efterliknas); förr äv. i utvidgad anv., i uttr. spela efter med läpparna, med läpparna (under nynnande l. visslande o. d.) följa efter l. härma (ngns l. ngras framförande av musik), anträffat bl. i ordspråk betecknande eftersägarens lott att vara för sent ute l. distanserad; jfr spela före 2. Spela efter läraren, när han spelar, så lär du dig fortare. Det är sent att spela efter med läpparna. CELSIUS Ordspr. 9: 21 (c. 1710); jfr: Det är för sent spela efter med läpparne. RHODIN Ordspr. 32 (1807). Far hade spelat före, och han hade spelat efter, tagit ut efter gehör. LAGERLÖF Herrg. 181 (1899). jfr efterspela.

– SPELA EMELLAN . (†) till 4 f, i α, om vind resp. sol(ljus): spelande söka l. ta sig (fram) emellan (föremål o. d.). SERENIUS EngÅkerm. 149 1727; om solen). KulturbVg. 1: 175 1776; om vinden).

– SPELA EMOT . (†) till 8: (på ett taktiskt osv. sätt) verka l. arbeta emot (ngn l. ngt); anträffat bl. abs. SWEDBERG SabbRo 1299 (1691, 1712; om världen).

– SPELA FRAM ¹⁰ ².

[SPELA FRAM.fb 1]

1) (numera bl. i vitter stil) till 4, om ngt sakligt: spelande komma l. fara l. tränga l. söka sig fram o. d. (äv. (jfr spela, v.¹ ⁹ γ) med särskild tanke på därvid alstrat ljud); särsk. dels om bäck, dels till 4 i β, om eldslåga (förr äv. till 4 b α, om kanon, i fråga om att (livligt l. intensivt) skjuta iväg projektiler framåt); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. (motsv. spela, v.¹ 4 k δ) om kvickhet. FRESE VerldslD 11 (1715, 1726; om kanoner). QVANTEN Dikt. 262 1880; om bäck). I umgänget spelade .. hans qvickhet fram. WIRSÉN i 3SAH 12: 418 (1897). Lågan spelar fram. CANNELIN (1904).

[SPELA FRAM.fb 2]

2)

[utgångspunkt är sannol. uttr. av typen spela riddare l. dyl. (se spela, v.¹ 6 l)]

(numera föga br.) till 6 l, bildl., i uttr. spela sig fram som den l. den, uppträdande l. fungerande ss. den l. den ta sig fram (i världen). (Den franske kronprinsens uppfostran) leddes af duc de Montausier, som .. spelat sig fram i världen som den strafva och gammalmodiga dygdens siste riddare. LEVERTIN G3 3 (1894).

[SPELA FRAM.fb 3]

3) i sht sport. till 7, i fråga om bollspel o. d.: spelande förpassa (boll o. d.) fram (till ngn l. till viss plats på spelplan o. d.); äv. refl., i uttr. spela sig fram, spelande (särsk. gm utförande av dribblingar l. passningar o. d.) ta sig fram (över spelplan o. dyl. o. förbi motspelare). Det svenska försvaret spelade fram ypperliga puckar till sin kedja. De (finska bandyspelarna) spelade sig.. inte fram så vackert som svenskarna gjort under första halvleken. IdrBl. 1924, nr 18, s. 3.

[SPELA FRAM.fb 4]

4) (numera föga br.) till 7, bildl. (jfr spela, v.¹ 7 z): på ett djärvt l. hasardartat sätt bringa (ngt) till framträdande. Lie har i dessa arbeten (dvs. Thomas Roos, Adam Schrader och Grabows Kat) vågat spela fram nya sidor i sitt gemyt, och det kan snarare se ut som ett steg tillbaka, då han sedan för en tid återgår till sjöromanen. LARSSON Stud. 37 (1899).

– SPELA FRÅN , se spela ifrån.

– SPELA FÖR . (†) till 9, == spela före 2. DALIN (1854). AHLMAN (1872).

– SPELA FÖRE ¹⁰³². jfr förespela. till 9.

[SPELA FÖRE.fb 1]

1) (†) preludiera (se d. o. 1. DÄHNERT 307 (1746). SAOB F 2590 (1927).

[SPELA FÖRE.fb 2]

2) i instruerande syfte spela för ngn (som håller på att lära sig spela visst instrument l. musikstycke o. d.) innan l. medan denne försöker sig på att spela efter (äv. i förb. med obj. betecknande person som det på angivet sätt spelas för). Far hade spelat före, och han hade spelat efter, tagit ut efter gehör. LAGERLÖF Herrg. 181 (1899). KLINT 1906; med personobj.).

– SPELA GENOM , se spela igenom.

– SPELA HOP , se spela ihop.

– SPELA IFRÅN ¹⁰ ⁰⁴, äv. FRÅN ⁴.

[SPELA IFRÅN.fb 1]

1) (tillf.) till 6, i uttr. spela ifrån sig, om skådespelare, == spela ut 3 a. SÖDERHJELM Upps. 82 (1906).

[SPELA IFRÅN.fb 2]

2) till 7: gm l. vid spelande (av hasardspel) frånhända l. beröva (ngn ngt), spela av (se spela av 2; i uttr. spela (i)från ngn ngt (förr äv. spela ngn ngt (i)från). Erich spelte honom hästen ifrån. GullbgDomb. 19/7 (1649). AUERBACH (1913: spela ifrån ngn ngt). jfr frånspela.

[SPELA IFRÅN.fb 3]

3) till 7, refl., i uttr. spela (i)från sig, spelande (på det l. det sättet, särsk. gm att spela felaktigt l. vårdslöst l. oskickligt o. d.) frånhända sig (ngt); äv. liktydigt med: göra sig av med l. kvitt (kort av den l. den (låga) valören); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. AIK spelade ifrån sig segern i tredje perioden. BREMER Brev 1: 145 1831; bildl.); jfr spela till 1 a. WoH 1904; refl., med avs. på kort av låg valör).

– SPELA IGENOM ¹⁰ ⁰⁴⁰ l. ⁰³², äv. GENOM ⁴⁰ l. ³². jfr genomspela.

[SPELA IGENOM.fb 1]

1) (numera bl. i vitter stil) till 4, om ngt sakligt: spelande komma l. fara l. tränga l. söka sig l. ta sig igenom (ngt l. ngnstädes); särsk. till 4 f, om luft(ström). LINDESTOLPE Pest. 49 1711; om luften).

[SPELA IGENOM.fb 2]

2) (†) till 6 k η, i uttr. spela en roman igenom, genomleva en kärleksaffär l. -historia (med ngn). 3SAH LXXXI. 2: 113 (i handl. fr. 1828).

[SPELA IGENOM.fb 3]

3) till 7. a) i sht sport. i det refl. uttr. spela sig igenom, i fråga om bollspel o. d., dels om spelare: spelande (särsk. gm utförande av dribblingar l. passningar o. d.) ta sig igenom l. forcera (motståndares försvar l. dyl.), dels om lag l. klubb med tanke på lag: spelande ta sig igenom (kvalificeringsomgång l. dyl.). Svenskarna spelade sig gång på gång igenom det danska försvaret. De 32 (engelska fotbolls) klubbar som spelat sig igenom de öfriga (matcherna vid uttagningstävlingarna) få deltaga i The first round. NordIdrL 1901, s. 123.

[SPELA IGENOM.fb 3.b]

b) mil. till 7 g, i fråga om att spelande genomföra en övning o. d. (med ngra l. bl. i tankarna för sig själv). Spela igenom övningen för dig själv – moment för moment. LärobTrupputbildn. 191 (1980).

[SPELA IGENOM.fb 4]

4) till 9, med avs. på musikstycke o. d. a) i fråga om att spela detta från början till slut. WESTE (1807). Hon spelade igenom etyden två gånger. SvHandordb. (1966). b)

[eg. specialanv. av a]

i fråga om att utan full konstnärlig gestaltning l. full satsning på utförandet o. d. spela igenom (i bet. a). Dirigenten hade ingen genomtänkt uppfattning om verket utan lät helt enkelt orkestern spela igenom det. SAOBArkSokkSvar (1983).

– SPELA IHOP ¹⁰ ⁰⁴ äv.

[SPELA IHOP.fb 1]

1) (gm) spelande skaffa ihop l. hopbringa (ngt). a) till 6, 7, 9; särsk. till 6, i fråga om att gm spelande av teater skaffa ihop pengar. LINDQVIST Stud. 75 (1906).

[SPELA IHOP.fb 1.b]

b) (föga br.) till 8, liktydigt med: (på ett taktiskt osv. sätt) koka ihop l. ordna till (ngt). Det är tocke här (dvs. tillskansandet av pengar efter ngn) du har gått här och spelat ihop, din lede nidingstryk! HÖGBERG Vred. 3: 95 (1906). Och så har ni ju spelat ihop denna historia, att.. (den bortförde mannen) var general Uribe? DENS. Jim 162 (1909).

[SPELA IHOP.fb 2]

2) till 6, 7, 9: spelande samverka, spela samman (se spela samman 1; äv. (i sht i vitter stil) bildl., om sakliga företeelser, i fråga om att verka tillsammans l. i förening. Två och två spelar ihop i det spelet. Även har (dvs. i de tre första delarna av Bonniers nya världshistoria) spelar text och bild nära ihop. Expressen 1982, nr 348, s. 2.

– SPELA IKRING , se spela omkring.

– SPELA IN ¹⁰ ⁴. jfr inspela.

[SPELA IN.fb 1]

1) (numera bl. i vitter stil) till 1 f, om skalk (se skalk, sbst.¹ ³ α) l. spjuver o. d., i fråga om att på ett lekfullt l. respektlöst l. skämtsamt sätt komma in i sammanhanget l. ge sig till känna. Understundom lät.. (skådespelerskan) spjuvern spela in. GHT 1895, nr 218, s. 3.

[SPELA IN.fb 2]

2) (†) till 3 c, med person subj., i fråga om att (med eldvapen) skjuta in projektiler (i l. på ngt l. dyl.); jfr 3. Herr Johan Sparre .. medh groffva stycker spelade inn i stadhen igönom husen och sparade icke krut och lodh. HH 20: 295 (c. 1640). (200 grenadjärer) stodo betäckte af wåra stycken ock spelte tapert in på fienden med sina granater och salvor. KKD 2: 20 (1704).

[SPELA IN.fb 3]

3) (numera i sht i vitter stil; se dock slutet) till 4, om ngt sakligt, i fråga om att (bringa ngt att) utveckla (livlig l. intensiv l. på ett omväxlande o. d. sätt försiggående) rörelse l. förflyttning i riktning (utifrån o.) in (ngnstädes); särsk. dels till 4 b α, om (automatiskt) skjutvapen (jfr

[SPELA IN.fb 2]

2) , i fråga om att (livligt osv.) skjuta in (i l. på ngn l. ngt l. dyl.) med projektiler (i sht förr äv. till 4 a β, om artilleripjäs av äldre modell, i fråga om att rekylera inåt (bakåt) vid avfyrning), dels till 4 f, h, i α, om luft(ström) resp. öga l. blick l. (sol)ljus l. dyl.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. spela in i varandra, (på ett fritt l. livligt l. omväxlande sätt) gå l. gripa in i (o. samverka med) varandra. (När) våra stycken ..spelade in i fiendens läger, och drefvo ut hans rytteri. BRAHE Tb. 16 (c. 1660). En Constapel .. (bör komma ihåg) at när han är i Lowardt, och skall skiuta i Läuth, då speelar fuller stycket inn, men geer sigh der på straxt i porten igen. GRUNDELL AnlArtill. 1: 34 (c. 1695). ENEMAN Resa 1: 180 1712; om luften). KULLBERG SBer. 1: 64 1847; om dager). (Hon) lät de stickande ögonen spela in i hans. LINDHÉ Ledf. 95 (1903). 3Saml. 8: 189 1927; om solen). Ännu starkare hetta nås, om vinden får spela in i (smält-)ugnen underifrån. LINDROTH Gruvbrytn. 2: 85 (1955). Träd som liknelse, bild och verklighet spelar mjukt in i varandra. DN(B) 1959, nr 12, s. 3. särsk. (i fackspr. till 4 a γ, om luftblåsa i vattenpass (stundom äv. om vattenpass med tanke på luftblåsa): (under utvecklande av rörelse) ställa in sig (mellan två index l. inom ett ringmärke (vilket läge indikerar horisontell placering av vattenpasset)); äv. om visare i mätinstrument l. kompassnål: (under utvecklande av rörelse) ställa in sig mittför ett visst bestämt index (särsk. nollpunkt l. nollstreck); jfr in 8. TT 1871, s. 331 (om vattenpass i distansmätare). Visaren (på gradskivan) .. förflyttas så, att dess egg spelar in på den graderade skifvans nollstreck. DE RON o. VIRGIN 1. 1– 3: 45 (1886). LbTopogr. 63 1907; om kompassnål). (I ett rörvattenpass är) skifvans undre yta .. vågrät, "ligger i våg", då blåsan spelar in mellan de på den synliga delen af glasröret befintliga ritserna. 2NF 31: 885 (1920). (Vid ny grovriktning) skall ..sid- och höjdvattenpassen bringas att spela in genom vridning av kåpan respektive avståndsskruven. InfRegl. 1945, 1: 75.

[SPELA IN.fb 4]

4) till 5, om ngt sakligt abstr., stundom äv. konkret: utöva (sitt) inflytande l. inverka l. gripa in l. göra sig gällande l. spela (en) roll l. ha (sin) betydelse o. d.; dels i förb. med adverbial (företrädesvis prep. adverbial inlett med i, stundom äv. på, i sht förr äv. emellan) angivande var det gm subj. uttryckta utövar (sitt) inflytande osv., dels abs. Kan ock näppeligen annars vara .., än att .. (de av djävulen besattas) fantasi ju i något måste spela in med (i hädelser o. svordomar), likväl sker det intet med deras vett och vilja. GADELIUS Tro 1: 170 (i handl fr. 1676). Näst.. vigtiga frågor, som rörde hjert- punkterna i rikets författning, kom (under höstriksdagen 1660) behandlingen af drottning Christinas angelägenheter. Eller rättare, den spelar oupphörligt in emellan de förra, under riksdagens hela gång. CARLSON Hist. 2: 162 (1856). Poli- tiska och personliga hänsyn hade.. (vid tillsättande av styrelse i en bank) allt för mycket spelat in. VL 1894, nr 102 s. 3. (G. IV A.) lät passionerna spela in på ett fält (dvs. det utrikespolitiska fältet), där själfbehärskning var mera nödvändig än an- norstädes. SvH 8: 236 (1905). Renen spelar in i deras (dvs. urtidsfolkens) liv såsom intet annat djur. HEDIN Pol 2: 588 (1911). Den exakta gräddningstiden är svår att bestämma, ty många faktorer spelar in. StKokb. 13 (1940).

[SPELA IN.fb 5]

5) till 6. a) (numera bl. mera tillf.) teat. om skådespelare l. teaterensemble o. d.: (gm) spelande inöva (teaterpjäs o. d.), öva in, repetera. BJÖRKMAN (1889).

[SPELA IN.fb 5.b]

b) om skådespelare l. teaterensemble o. d., stundom av. i utvidgad anv., om cirkusartist: (gm) spelande resp. agerande med sina konster (inför betalande publik) skaffa in (pengar l. intäkter); äv. (till 6 g γ), om teaterpjäs l. dyl., i fråga om att ge intäkter vid spelandet inför betalande publik. Vad kan vi räkna med att spela in per föreställning? Godt, sir! Er tacksamhet mot den, som spelat in en millionförmögenhet åt er, är alltså fullt värdig den behandling ni gaf honom. HÖGBERG Jim 86 1909; om cirkusclown). Vec- koJ 1957, nr 4, s. 23 (om teaterpjäs).

[SPELA IN.fb 5.c]

c) (numera i sht i vitter stil) refl., i uttr. spela sig (väl) in hos ngra, stundom äv. i ngras ynnest l. dyl., om skådespelare l. teaterensemble o. d.: (gm) spelande göra Sig väl anskriven hos ngra (sin publik) resp. vinna insteg i ngras (sin publiks) ynnest l. dyl.; i angiven bet. stundom äv. i utvidgad anv., om (cirkus, med tanke på) cirkusartister. (Det var i) lustspelet "Gurli" .. (som) fröken Stiegler debuterade för göteborgarne och genast spelade sig in i deras ynnest. GHT 1898, nr 79 A, s. 3. På det hela taget har Cirkus Madigan spelat sig väl in hos publiken. Därs. nr 229 A, s. 3.

[SPELA IN.fb 6]

6) till 7. a) spelt. i fråga om brädspel: på grundval av visst resultat av ett tärningskast (äga rätt att) inplacera (tidigare utslagen bricka) på ett ledigt fält i den del av brädet där man har sitt hus (se d. o. 10), slå in (se slå in 9; äv. refl. (jfr c, e), i uttr. spela in sig, gm att (med ett lyckat tärningskast) spela in (se ovan) tidigare utslagen bricka skaffa sig rätten att (få) fortsätta att spela sina brickor på brädet. Får man en bricka utslagen, måste man spela in sig, innan man får fortsätta. (Om jag är utslagen) måste (jag) spela min Bricka å nyo inn. GrundReglFörkeren 14 (1701). Düben Talism. 6: 47 (1818: spela in en utslagen Bricka). b) kortsp. i uttr. spela in ngn, dels om spelare: spela så att ngn (särsk. partner) kommer in i spelet o. får spela ut, dels i utvidgad anv., om kort av den l. den valören: bringa (ngn) in i spelet (o. därmed till rätten att få göra utspel). Se till att välja ett sådant utspel att ni darmed spelar in partnern och inte motståndaren. WESTE (1807). Spela in medspelaren. HAGDAHL Fråga 294 (1883). En låg klöver. . spelar sedan in honom. WOHLIN Kelsey LogBridge 69 (1979).

[SPELA IN.fb 6.c]

c) refl. (jfr a, e), i uttr. spela sig in, i fråga om visst slags i ä. tid spelad biljard: spela sin boll så att den kommer inom området för den fjärdedel (kallad: kvarteret (se kvarter

[SPELA IN.fb 7]

7) ) av biljarden, varifrån utspel görs vid spelets början. HbiblSällsk. 2: 103 (1839).

[SPELA IN.fb 7.d]

d) i sht sport. i fråga om vissa bollspel o. d., med avs. på boll o. dyl. l. (i utvidgad anv.) passning l. hörna o. d.: spelande förpassa in (i mål l. till viss spelare l. mot visst område av spelplanen o. d.); i utvidgad anv. äv. med avs. på mål (se mål, sbst.⁵ ⁴ a slutet): (gm regelrätt spelande av boll o. d. in över mållinjen) göra l. åstadkomma; särsk. liktydigt med: slå in (se slå in 5 a α). Han spelade in en passning mot mitten, där centern mötte med huvudet. Han åkte igenom hela försvaret, fintade bort målvakten och hade sedan bara att spela in pucken i tom kasse. Nästa halvlek (av fotbollsmatchen) började Köpings-Gustafsson med att genast spela in mål på högerytters passning. JONASON Fotb. 173 (1917).

[SPELA IN.fb 7.e]

e) i sht sport. o. spelt. refl. (jfr a, c), i uttr. spela sig in l. in sig, (gm) (skickligt) spelande kvalificera sig för deltagande l. skaffa sig inträde l. göra sig hemmahörande (i ngt, särsk. ett lag utövande bollspel o. d.); äv. (i uttr. spela in sig) dels: (gm) spelande öva in sig på l. göra sig hemmastadd l. förtrogen med spel ((på viss plats) i (bollspels)lag l. på viss bana l. ort o. d.), dels oeg., övergående l bet.: (gm övning i ifrågavarande spel l. utförande av ändamålsenliga kroppsrörelser) mjuka l. värma upp sig (inför match l. dyl.); särsk. i fråga om tennis, liktydigt med: slå in sig (se slå in 5 b). Det tar nog några veckor, innan han hunnit spela in sig (i laget). Jag är viss på att t. ex. kortspel i hög grad befrämjar en främlings naturalisering. Hade jag från början varit intresserad af ruter och spader, så skulle jag alldeles säkert spelat mig in i kretsar, hvilka (osv.). TAVASTSTJERNA Patriot 148 (1896). om muskelbristningen inte läkes alltför fort (för den ordinarie fotbollsspelaren), så hinner han (dvs. reserven) kanske spela in sig på backplatsen i A-laget. MOBERG Rosell 287 (1932). Grabbarna spelade in sig .. inför bandymatchen. SAOBArkSakkSvar (1978). Därs. (i fråga om tennis, liktydigt med: slå in sig).

[SPELA IN.fb 7.f]

f)

[jfr e]

i sht sport. o. spelt. låta (ngn) spela (en tid) o. öva in sig på l. göra sig hemmastadd l. förtrogen med spelet ((på viss plats) i ett (bollspels)lag). Bara vi får spela in honom i laget, så blir han säkert en prima förstärkning. Det (är) angeläget att spela in ungdomar medan de kan fä skickliga veteraners direkta stöd i skolningen på (fotbolls-)planen. Expressen 4/9 1962, s. 27.

[SPELA IN.fb 7]

7) (numera bl. i vitter stil) till 8, om person: (på ett taktiskt osv. sätt) bringa (ngt) in (på det l. det området o. d.). Månne .. Eder okunnighet om de twenne Wersernas rätta förstånd icke är konstlad och tillgjord, för att spela hela frågan in på ett annat, främmande fält? Polyfem I. 28: 1 (1810). Striden blir straxt spelad in på den allmänna opinionens stora, stormiga område. GEIJER l. 1: 120 (1818).

[SPELA IN.fb 8]

8) (utom i a – c numera i sht i skildring av ä. förh.) till 9, i anv. motsv. in 1, med direkt obj. betecknande person l. djur l. ngt sakligt, i fråga om att spela så att l. när l. medan o. d. denne resp. detta beledsagas l. kommer l. bringas in (ngnstädes); äv. abs.; särsk. dels med avs. på mat(rätt) vid dess inbärande i festsal (vid bondbröllop o. d.): under spelande låta komma in (i festsal) l. (gm) spelande tillkännage inkommandet (i festsal) av, dels (jfr spela, v.¹ 9 c α) med avs. på brud(gnm) l. brudfolk l. gäst(er) vid bondbröllop: (gm l. under) spelande emottaga o. beledsaga in l. bjuda l. hälsa välkommen (välkomna) in (i festsal o. d.). Seden at spela in steken på Bond-bröllop är urminnes. HÜLPHERS Mus. 96 (1773). Spela in gästerna på bondbröllop. WESTE FörslSAOB (c. 1817). Brudens och brud- gummens spelmän ställa sig vid förstugudörren och spela in brudgummen .. in i stugan. HORLEN GSed. 100 (1914).

[SPELA IN.fb 8.slutet]

särsk.

[SPELA IN.fb 8.a]

a) (numera bl. i vitter stil) (gm) spelande bringa (ngt) in (i ngns l. sitt eget sinne l. "hjär- ta" o. d.); äv. refl., i uttr. spela sig in i ngt, (gm) spelande vinna inträde l. komma sig in i ngt (särsk. i fråga om att vinna ngns sympati l. "hjärta" o. d. för sig); äv. mer l. mindre bildl., särsk. i det recipr. uttr. spela in (händelser l. dyl.) i varandra, bringa (händelser osv.) att på ett harmoniskt sätt "gripa in" i l. förenas med varandra. (Violinisten) Viardot .. spelade sig smäningom in i åhörarnes sympatier. SD(L) 1896, nr 514 s. 7. Den blinde spelman Vanderlin / .. spelar sol i salar in. FORSSLUND Arb. 47 (1902). Lifvets rena visa ljus och god / in i min sjal du (dvs. himlarymden) spelar. ERRLUND InCand. 26 (1905). Tusenårshändelserna skulle spelas in i varandra och bli toner och ackorder. LARSSON Hemmab. 261 (1916).

[SPELA IN.fb 8.b]

b) spela (mu- sikstycke) så att ljudet går in i en med en upptagningsapparat förbunden ljudtratt o. därvid bringa (det spelade) att registreras på en skiva (urspr. en rulle) i apparaten; äv. (o. i fråga om nutida förh. bl., fullt br.) i utvidgad l. oeg. anv., allmännare: (med hjälp av mikrofon) registrera l. uppta (ljud, i sht musik l. sång l. tal) på en roterande skiva (i en apparat för framställning av grammofonskivor) l. på en ståltråd l. (o. numera företrädesvis) ett ljudband (numera nästan bl. av plast) l. en filmremsa (i en tråd- l. bandspelare o. d. resp. en ljudkamera, där tråden osv. löper mellan tvenne spolar; äv. i sådana uttr. som spela inpå en skiva l. ett band l. en bandspe- lare); äv. dels med avs. på person l. djur l. sak med tanke på av denne resp. detta producerat (producerade) ljud, dels med avs. på skiva l. ljudband o. d., i fråga om att på ovan angivet sätt (låta) registrera ljud på denna resp. detta; i utvidgad l. oeg. anv. äv. om artist l. dyl., med avs. på dels skiva l. ljudband o: dyl. l. musikstycke, dels kompositör med tanke på musik av denne: medverka ss. aktör inför mikrofonen vid inspelning av; stundom äv. abs., särsk. liktydigt med: göra (ljud)inspelning(ar); jfr spela, v.¹ 9 r β. Han tog sitt dragspel och spelade in en glad låt på sin bandspelare. Kalle Jularbo har spelat in åtskilliga grammofonskivor. Han är en skicklig pianist och har spelat in Mozart på skiva. Hon spelade in sin gamle far på ett band, som hon tänkte behålla som minne. Spela in dialekt. När du spelar in, skall bandspelarens röda knapp vara intryckt. Det, som skall återgifvas, sjunges (spelas, talas) in i en upptagningsapparats ljudtratt. 2NF 10: 104 (1908); äv. att icke uppfatta ss. särsk. förb. Första tiden av .. (ljudfilmens) epok spelades ljudet in på stora grammofonskivor .. vilka synkroniserades till filmen. 2SvUppslB 9: 541 (1948). En sångpedagog kan numera spela in sina elever (på skiva) för att påvisa deras fel. Därs. 11: 1059 (1949). Spela in sin röst på grammofonskiva. SvHandordb. (1966). Jag köper mest bandkassetter och spelar in. SELLERBERG KonsumSoc. 73 (cit. fr. 1975). c)

[

utvidgad anv. av b (i dess allmännare bet.) o. med (viss) anslutning till spela, v.¹ 6] (fullt br.) med avs. på ngt visuellt, särsk. person(er) l. djur utövande viss verksamhet: (med hjälp av kamera) registrera l. uppta på en rörlig film l. ett rörligt videoband (äv. i sådana uttr. som spela in på film l. video(band l. -bandspelare) o. d.); äv. dels med avs. på film l. videoband, i fråga om att (med hjälp av kamera) registrera ngt visuellt på denna resp. detta, dels med avs. på filmbilder, i fråga om att ta upp dessa med kamera (o. videobandspelare); äv. med avs. på teaterpjäs l. roman l. ngns levnadshistoria o. d., liktydigt med: göra (video)film av, (video)filma; äv. i utvidgad anv., om regissör o. dyl. l. skådespelare, med avs. på film l. (scen l. dyl.

[SPELA IN.fb 8.i]

i) filmskådespel l. iscensatt roman l. levnadshistoria o. d.: låta spela in (i ovan angiven bet.) resp. medverka ss. aktör inför kameran vid inspelning av. Vi spelar in film här, upplyste en av inspelningsteknikerna. Nu mera spelas mycket film in på video. Ingmar Bergman spelar in några scener i en ny film i Italien. Man har spelat in Sally Salminens Katrina på film. Makarna Curies liv har spelats in på film. När vi (dvs. film bolaget Skandiafilm) började spela in film år 1915, sålde vi genast allt vad vi gjort till utlandet. SvD(A) 1918, nr 132 B, s. 3. Jag (dvs. skådespelaren Edvin Adolphson) hade fått ett erbjudande från Paramount att under nästkommande vår och sommar spela in svenska filmer i deras nya studio i Paris. ADOLPHSON Liv 163 (1972). I ljudfilmen "Säg det i toner" spelades bilderna in stumt, varefter sången och de fåtaliga replikerna samt musiken togs upp på platta enligt s. k. Whitaphonesystem, och sedan synkroniserades med bilder- na. Därs. 179.

[SPELA IN.fb 9]

9) till 9, i annan anv. än motsv. in 1.

[SPELA IN.fb 9.a]

a) med avs. på nytt (l. under lång tid icke använt) musikinstrument l. viss ny del (sträng o. d.) av ett musikinstrument, i fråga om att (gm spelande på instrumentet) gradvis bringa dettas resp. ifrågavarande strängs osv. inneboende akustiska egenskaper till full utveckling; jfr in 2 b o. spela upp 7 e α. Spela in ett instrument. SeHandordb. (1966).

[SPELA IN.fb 9.b]

b) (gm) spelande skaffa in (pengar l. intäkter); jfr in 3 slutet. BERGMAN VSmSkr. 312 (1848).

[SPELA IN.fb 9.c]

c) (numera bl. i vitter stil) (gm) spelande bringa (ngn l. ngt) in (i ett visst tillstånd, särsk. slummer); äv. mer l. mindre bildl.; jfr in 7. OSSIANNILS SON Hem. 33 1915; i bild). d) (numera i sht i vitter stil) om instrument l. ton o. d.: falla l. stämma in (i pågående sång l. spel); äv. mer l. mindre bildl., särsk.

[jfr motsv. bet.-utveckling av instämma; möjl. med viss anslutning till spela, v.¹ 8]

(†) i uttr. spela in med ngn, om person: vara överens med ngn; jfr in 8. Chur-Brandeburgische haffve fuller synts gode, doch spelat altid in med Chur-Saxen. RP 3: 253 (1633). Lind stod en lång stund nästan bedöfvad och väntade att fä höra en ny ton spela in i jättekonserten, som hafvet utförde. JANSON Par. 96 (1900). Plötsligt började en gäll klarinett spela in i den vilda dansmusiken. SAOBArkSakkSvar (1983).

[SPELA IN.fb 9.e]

e)

[sannol. efter t. einspielen]

(†) om musiker (särsk. organist) vid gndstjänst, i fråga om att spela förspel (till psalm) (o. därefter ackompanjera psalmsången?); jfr in 15 c. Hwarföre skal .. organisten eller andre musicanter icke hafwa macht att missbruka Orgor och andra Instrument till lättferdige och otienlige stycken, utan bruka alfwar sambliga, gudeliga och wällydande, spelandes in medh the psalmer, som ordenteligen siungas, uthan myckit kruus och qwinkelerning. KOF II. 2: 120 (c. 1655). Spelandes sachta in medh the psalmer som i församblingen siungas. Därs. II. 1: 222 (1659).

– SPELA KRING , se spela omkring.

– SPELA MED ¹⁰ ⁴.

[SPELA MED.fb 1]

1) (†) till 1: vara med o. leka (se leka, v. 1, delta i lekande; äv. bildl. (jfr spela, v.¹ 1 h), om lycka: vara gunstig, le. Hwar och en (bör) sitt hierta hafwa fäst medh stadighetz Wapn, emoot lyckans åtskillighe anfall: lcke förhäfwandes sigh, när som hon speelar medh, ey heller wantröstandes när hon sigh grym beteer. PALMCHRON SundhSp. 340 (1642). Om Lyckan spelar mäd, strax kommer Affund fram. LUCIDOR (SVS) 331 (1673). (Sv.) Spela med .. (lat.) colludere. LINDFORS (1824).

[SPELA MED.fb 2]

2) (numera mindre br.) till 5, om ngt sakligt (abstr.): (på ett aktivt l. intensivt sätt) finnas med i bilden l. sammanhanget l. göra sig gällande l. ha betydelse l. utöva inflytande l. inverka o. d., spela in (se spela in 4; förr äv. dels i uttr. betecknande att det rör sig om l. handlar om l. gäller ngt, dels

[kontamination med spela in]

i uttr. spela med in, "spela med" (se ovan); jfr 5 b. Denne Summa ehrkändess Thomass at betala (till den tidigare haradsskrivaren), sompt var hanss privat gäll: och een deel speladhe Crononess inkompster medh. UpplDomb. 4: 92 (1638). Ju mera man kunde framkalla det intrycket, att utländska intriger spelade med in i Panamaskandalen, dess bättre vore det för fransmännen sjelfve. VL 1893, nr 22, s. 3. (Kyrkan är) ett alster af ren ravennatisk konst, låt vara att inflytanden från Konstantinopel spelat med. GHT 1898, nr 19, s. 2. Ej endast vintern, utan även höst och vår spelar .. i större eller mindre utsträckning med härvid (dvs. i fråga om de temperaturer som avgör olika växters utbredning). SvGeogrÅb. 1929, s. 23.

[SPELA MED.fb 3]

3) till 6: vara med o. spela (i en teatertrupp l. ett teaterstycke l. en film o. d.), spelande delta; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. om teaterpublik: (aktivt l. intensivt, särsk. gm tillrop) vara l. leva med (i det spel l. den handling som försiggår på scenen). Tvenne representationer gåfvos, den ena komisk, den andra gråtmild. Publiken spelade på visst sätt med (gm skämtsamma o. hånfulla tillrop) och höll sig munter. SNELL- MAN Tyskl. 374 (1842). Man kunde ega sina sympatier för (Jesus, som hotades av tillfångatagande) .. För blotta sympati- er blir ingen dömd, när man blott icke spelar med i sjelfva skådespelet. WIKNER Pred. 471 (1881). Det var under sin tid som dramatiker Edvard Bäckström gjorde .. (Gurli Åbergs) bekantskap, antagligen 1872, då hon för första gången spelade med i ett av hans stycken. MALMBERG i 3SAH LXlV. 2: 188 (1954). jfr medspelande.

[SPELA MED.fb 4]

4) till 7: vara med o. spela (i ett lag l. en tävling l. ett parti o. d.), spelande delta. Labetspeel B1b 1683; i kortspel). JONASON Fotb. 30 1917; i ett fotbollslag). HARLOCK 1944; i kortspel). särsk.

[möjl. med viss anslutning till spela, v.¹ 8]

(numera i sht i vitter stil) oeg. l. bildl., liktydigt med: vara med l. medverka (i ngt). Och nu, sade Georg .. det är tid för oss att borja spela med i den här natthistorien (dvs. infångandet av några tilltänkta vrakplundrare). CARLÉN Ensl. 2: 265 (1846). Under resan genom Spanien kom Myhrberg att spela med i en förarglig, men lustig tilldragelse. LfF 1910, s. 316. Det är glädjande att konstatera, att allmänheten i Upsala spelat med (i luftskyddsövningen) på ett utomordentligt sätt. UNT 1942, nr 283, s. 1; jfr spela, v.¹ 7 g. Jag försöker göra det så lätt för dig som möjligt, men ändå vill du inte spela med. ÖSTLUND Cheyney BeskPill. 40 (1959). Rosenstein hade.. släktingar och vänner .., som spelade med i maktkampen. SEGERSTEDT Rosenstein 7 (1981).

[SPELA MED.fb 5]

5) till 9. a) avara med o. spela, spelande delta; äv. oeg. l. bildl. (särsk. om slaghammare i spelur). Spela med i en orkester. Spela med .. på ett instrument. LINDFORS (1824). Strix 1904, julnr s. 4 (oeg., om slaghammare i spelur).

[SPELA MED.fb 5.b]

b)

[jfr 2 samt ljuda med]

(i vitter stil) bildl., om ngt sakligt abstr., i fråga om att (på ett aktivt sätt) finnas med (i ngt). Det tankekomplex, som är av avgörande betydelse för den unge Dante och även i hans senare liv spelar med som ett grundackord .. (är) den idéräcka, som rör kärleken. KyrkohÅ 1930, s. 3.

– SPELA NED ¹⁰ ⁴ l. NER ⁴.

[SPELA NED.fb 1]

1) (numera bl. i vitter stil) till 4, om ngt sakligt, i fråga om att (spelande) förflytta sig l. komma ned (äv. (jfr spela, v.¹ ⁹ γ) med tanke på därvid alstrat ljud), särsk. dels om rörligt vatten, dels till 4 i α, om solljus o. d. Det späda vatten-sorl, som ned i mossan spelar. BELLMAN (BellmS) 2: 72 (c. 1780, 1791). TT 1895, Allm. s. 209 (om solljus).

[SPELA NED.fb 2]

2) (vard.) teat. till 6: (avsiktligt) spela så att (motspelare) bringas i svårigheter l. misslyckas l. (motspelares) fel l. brister bringas att framträda o. d.; jfr ned 12. (Gösta Ekman är) en god kamrat, som aldrig "spelar ner" någon kollega, men väl går långt för att uppmuntra och hjälpa. SvD 28/1 1934, Söndagsbil. s. 6. Det kan hända, att en temperamentsfull skådespelare rycks med av sin känsla, o. därigenom oavsiktligt spelar ned sin moitjé. SAOBArkSakkSvar (1978).

[SPELA NED.fb 3]

3) i sht sport. till 7 (v α), i fråga om bollspel o. d.: spelande förpassa (boll o. d.) ned (ngnstädes); i sht förr äv. dels: (gm) spelande (särsk. gm utförande av dribblingar l. passningar o. d.) dirigera l. bringa med sig (medspelare) ned (mot motståndares mål o. d.), dels refl., i uttr. spela sig ned, spelande (särsk. gm utförande av dribblingar osv.) ta sig ned (gm motståndares försvar l. mot dennes mål o. d.). Han spelade ned pucken i det egna försvaret. (Lagkaptenen) Hjelm lyckades (i fotbollsmatchen) flera gånger spela ner de sina mot Boers bur. IdrBl. 1924, nr 74, s. 12. Kamratforwards (dvs. Göteborgs-Kamraternas forwards) .. spelade sig (i fotbollsmatchen) ner mot "Sveriges" mål. Därs. nr 78, s. 12.

[SPELA NED.fb 4]

4) till 9: (gm) spelande bringa (ngn l. ngt) att förflytta sig l. komma ned (ngnstädes); särsk. (†) med avs. på kunglig person, i fråga om att spela (ss. avskedshälsning) när denne (för företagande av resa) går (ombord på o.) ned i fartyg. KOLMODIN QvSp. 1: 222 1732; om Orfeus, med avs. på sten). MELLIN Nov. 1: 493 (1831, 1865; om ä. förh.; med avs. på konung).

– SPELA OM ¹⁰ ⁴.

[SPELA OM.fb 1]

1) (†) till 3 c, om person: (låta) avge eld (med kanoner) på ett livligt l. intensivt sätt. NoraskogArk. 6: 31 (1768).

[SPELA OM.fb 2]

2) till 6, 7, 9: spela (ngt) på nytt l. ännu en gång (jfr om, prep. o. adv. III 7); särsk. till 9. HOLMBERG 2: 620 (1795). jfr omspela.

– SPELA OMKRING ¹⁰ ⁴, äv. IKRING ⁰⁴ l. KRING ⁴. (numera i sht i vitter stil) till 4, om ngt sakligt, i fråga om att vara i livlig (kringflytande l. kringfarande o. d.) rörelse; särsk. dels (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 4 a ζ, om slagg (vid slaggfärskning): vara i livlig (kringflytande) rörelse (i härd), dels till 4 h, om öga. CupVen. C 4 a 1669; om ögon). ÅKERMAN Stångj. 86 1839; om slagg). särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr spela, v.¹ 4 k), om ngt abstr., särsk. (jfr spela, v.¹ 4 k α, γ) om tanke l. fantasi. WALLIN 1Pred. 3: 45 (c. 1830; om fanta- si). HREUTERDAHL (1847) i MolbechBrevveksl. 3: 1 (om tankar).

– SPELA OMKULL ¹⁰ ⁰⁴. (numera företrädesvis i skildring av ä. förh.) till 6 i, om teaterföreståndare o. d., med avs. på teater o. d.: sköta l. driva (spelandet vid teatern osv.) så (illa) att den går omkull (se kull, adv. c). HEDBERG 4År 46 (1857).

– SPELA OPP , se spela upp.

– SPELA PÅ ¹⁰ ⁴.

[SPELA PÅ.fb 1]

1) till 6, 7, 9; särsk. till 6; jfr på III 4. AHLMAN (1865).

[SPELA PÅ.fb 2]

2) spelt. till 7, i fråga om (de flesta) kortspel, med avs. på kort: spela ut (o. därvid lägga (sitt kort) på motspelares tidigare utlagda kort); äv. abs.; jfr kasta på 1 a, slå på 1 b γ. (Sv.) Spela på et kort, (fr.) s'en aller d'une carte. WESTE 1807. HbiblSällsk. 1: 308 1838; abs.). Då motspelaren (i vist) ej trumfar med en färg, der ni ej har högsta korten, så bör ni spela på er bästa trumf. HAGDAHL Fråga 14 (1883). jfr påspela.

[SPELA PÅ.fb 3]

3)

[analogiskt efter läsa på, plugga på]

till 9, med avs. på (del av) musikstyrke o. d. (särsk. utgörande läxa (se läxa, sbst.

[SPELA PÅ.fb 5]

5) i musik), i fråga om att i inlärande l. inövande syfte spela igenom (se spela igenom 4 a) detta (upprepade gånger); äv. abs.; jfr på III 16 o. spela över 5. IllSvOrdb. (1955). Även en konsertmusiker måste spela på. SAOBArkSakkSvar (1983).

– SPELA SAMMAN ¹⁰ ³² l. ⁴⁰ l. TILLSAMMAN(S) ⁰⁴⁰, äv. ⁰³².

[SPELA SAMMAN.fb 1]

1) till 6, 7, 9: spelande samverka, spela ihop (se spela ihop 2; särsk. dels till 7, om spelare i lag utövande bollspel o. d., dels i utvidgad anv., till 9 p, om två l. flera musikinstrument, i fråga om att spelande samverka. PALMBLAD Fornk. 2: 324 1844; om musikinstru- ment). SDS 1924, nr 144, s. 8 (om vänsterving i ett fotbollslag). jfr sammanspela.

[SPELA SAMMAN.fb 2]

2) (tillf.) sport. till 7, i fråga om bollspel o. d., i det refl. uttr. spela sig samman, om lag: spelande ta sig samman (o. förbättra sitt spel). IdrBl. 1924, nr 1, s. 1 (om fotbollslag).

[SPELA SAMMAN.fb 3]

3) (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 9: (gm) spelande bringa l. locka (folk) samman (till dans). LAGER- LÖF Herrg. 26 (1899).

– SPELA TILL ¹⁰ ⁴.

[SPELA TILL.fb 1]

1) till 2, 6–9, i det refl. uttr. spela till sig (i sht förr äv. sig till) ngn l. ngt, (gm) spelande skaffa till sig l. förvärva ngn l. ngt; särsk. dels till 2, om fågelhane, med avs. på höna l. hönor, dels till 7, med avs. på pengar satsade vid hasardspel; jfr spela åt sig. Han .. war .. öfwerste blefwen, igenom penninger, som han spelt sig till. SvBrIt. 1: 26 (c. 1700). ROSENIUS SvFågl. 3: 313 (1930; om tjädertupp).

[SPELA TILL.fb 1.slutet]

särsk.

[SPELA TILL.fb 1.a]

a) (i sht sport.) till 7, med avs. på seger l. poäng l. trofé o. d. IdrBl. 1924, nr 13, s. 11 (om fotbollslag, med avs. på seger).

[SPELA TILL.fb 1.b]

b)

[stundom med (viss) anslutning till spela, v.¹ 8]

(numera bl. i vitter stil) till 7, bildl. Om en elak och menhugad tages up bland Förstens wänner, så trygga de wärsta Borgare sig wid hans hjelp och spela tjensterna til sig. ROMAN Holbg 85 (1746); jfr spela, v.¹ 8. Den förtjusande Grefvinnan Montgomry som spelar till sig några hjertan och från sig allas aktning. BREMER Brev 1: 145 (1831); jfr spela ifrån 3.

[SPELA TILL.fb 2]

2) (numera bl. i vitter stil) till 4, om ngt sakligt, i fråga om att plötsligt börja (o. lika hastigt upphöra att) spela; särsk. till 4 g ζ, η, dels om leende, i fråga om att föreligga ss. en plötsligt insättande o. hastigt övergående rörelse l. strålglimt i ngns ögon, dels opers., i fråga om att en plötsligt insättande osv. rörelse l. rodnad o. d. överfar (o. lika hastigt försvinner från) ngns ansikte. Ibland var det som hade ett leende velat spela till i friarns ögon. BENEDICTSSON FruM 15 (1887). Hejdande sig på tröskeln blir hon ett ögon- blick stilla, medan det spelar till i hennes ansikte. DAHLLÖF Otyg 8 (1915). SPELA TILLRAKA¹⁰ ⁰⁴⁰, äv. ⁰³².

[SPELA TILL.fb 1]

1) (numera bl. i vitter stil) till 4, om ngt sakligt: (spelande) förflytta sig l. fara l. kastas o. d. tillbaka l. bakåt; särsk. dels om rök, dels till 4 a β, om (lavett till) artilleripjäs av äldre modell, i fråga om att rekylera vid avfyrning. Laveter (avsedda för användning i kasematter) giöras som Skeps Laveter, hwilka spela intet så mycket tillbaka. RÅLAMB 8: 51 (1691). VetAH 1802, s. 110 (om rök).

[SPELA TILL.fb 2]

2) till 7; särsk. till 7 γ α, om spelare i lag utövande bollspel o. d.: spelande förpassa (boll o. d.) tillbaka (till ngn l. ngra). Han spelade tillbaka bollen till målvakten.

– SPELA TILLSAMMAN(S) , se spela samman.

– SPELA UNDER . (†)

[SPELA UNDER.fb 1]

1) till 5, om ngt sakligt (abstr.): (ss. underl. bakomliggande faktor l. drivkraft l. orsak o. d.) verka l. göra sig gällande l. ha betydelse o. d. (i ngt). En viss komik spelar under (i Correggios målningar), men icke blott harmlös, utan tyglad. RYDQVIST Resa 73 (1838). Det synes vara slumpen, som spelar under i "det tragiska såsom universi lag". KLOCKHOFF ESkr. 351 (1865). jfr spela, v.¹ 1 h.

[SPELA UNDER.fb 2]

2) till 8 b ε (γ'), om person l. stat o. d.: spela under täcke (med ngn); äv.: (på ett taktiskt osv. sätt) ligga l. stå bakom (viss händelse l. utveckling o. d.). Vij see och then difficulteten, huru thett (under änkedrottningens resor) spelas under medh the Danske. RP 7: 312 (1638). Sällan kunna .. the Potentater vthföra sina krijg til en önskelig ända, som spela vnder medh andra Rikers vndersåtare, och byggia sina saker på lättsinniga förrädare. ISOGÆUS Segersk. 654 (c. 1700). Folket (i Pskov) ..fängslade samt plundrade svenska ombudet både på pengar och säd. Polska utliggare (dvs. spioner) spelte under. FRYXELL Ber. 10: 117 (1842).

– SPELA UPP ¹⁰ ⁴, äv.

[SPELA UPP.fb 1]

1)

[efter 7 a]

(i sht i vitter stil) till 2, om fägelhane: börja spela (nästan bl. i fråga om ljudet). HEIDENSTAM Dikt. 51 1895; om tjädertupp).

[SPELA UPP.fb 2]

2)

[efter 7 a]

(numera i sht i vitter stil) till 3 c: börja skjuta (med eldvapen, särsk. kanoner); nästan uteslutande i fråga om ljud, liktydigt med: börja låta (eldvapen) ljuda l. dåna l. smattra o. d. NoraskagArk. 6: 26 1768; om krigsskepp, i fråga om skjutande med kanoner).

[SPELA UPP.fb 3]

3) (numera bl. i vitter stil) till 4, om ngt sakligt: spelande uppkomma l. uppstiga l. uppskjuta o. d. (ur ngt l. ngnstädes). JernkA 1862, 1: 451 (om eld i färskhärd).

[SPELA UPP.fb 4]

4)

[efter 7 a]

(numera i sht i vitter stil) till 4 b α, om eldvapen (särsk. artilleripjäs): börja avge eld (nästan uteslutande i fråga om ljud); stundom äv. med direkt obj., betecknande ljud vid eldgivning. Strax derefter (dvs. efter undervattensexplosionerna) började de grofva ryska tolfpundingarne spela upp sin åskande musik. SDS 1904, nr 40, s. 3. Artilleriet spelar upp vid Stora muren i Kina. SvD(A) 11/11 1945, s. 6.

[SPELA UPP.fb 5]

5) till 6. a) med avs. på teaterpjäs o. d.: spelande (låta) uppföra l. ge (inför publik); äv. bildl., särsk. dels (o. i denna anv. äv. refl. (jfr c, e), i uttr. spela upp sig) i uttr. betecknande att ngt (särsk. ett dramatiskt skeende) utvecklas l. utvecklar sig (inför ngns ögon l. fantasi o. d.), dels med avs. på person, i fråga om att uppträda ss. l. låtsas vara denne. Pjäsen spelades upp inför en entusiastisk publik. (Jag) vet .. ej hvad som allt skulle kunna spela upp sig för min inbildning, derest (osv.). ALMQVIST Smar. 77 (1845). Hu- set hade fått något att tala om (sedan en av hyresgästerna visat sig vara en beryktad ficktjuv) .. Man var mitt uppe i ett drama som spelades upp, akt efter akt. ZETTERSTRÖM Ulf 110 (1926). Hans klädsel nästan fordrade en glimt i ögat när han spelade upp hovmästaren på ett fint Rivierahotell; han var namligen i brun nattrock med gul scarf om halsen. HEDBERG BleknBrud. 185 (1951).

[SPELA UPP.fb 5.b]

b) teat. spelande uppföra (ngt inför teaterchef l. regissör o. d. ss. prov på sin skådespelarförmåga); äv. abs.; äv. oeg. l. bildl., i fråga om att uppträda (inför ngn, särsk. ngns kritiska l. granskande blickar o. d.). (Han tycks ha) lust att demonstrera sin själ .. (men) han vill spela upp inför en präst som kan se till att det hela blir kanventianellt religi- öst. HEDBERG BleknBrud. 253 (1951). Teaterchefen ville, att jag skulle spela upp något, men jag ansåg mig verkligen efter två år med framträdande roller och goda recensioner ha passerat det stadiet. SAOBArkSakkSvar (1978).

[SPELA UPP.fb 5.c]

c) refl. (jfr a, e), i uttr. spela upp sig, om skådespelare: (gm) spelande öva upp sig o. bli skicklig(are) i att spela l. (under föreställnings gång) (successivt) förbättra sig skådespelarmässigt. (Skådespelaren) var i styckets början något tung, ehuru han dock efter en stund spelade upp sig. SD(L) 1895, nr 263 s. 7. d)

[i anslut- ning till uttr. leva upp till ngt (se leva upp 4)

[oeg. l. bildl., i uttr.

spela upp till den l. den rollen, (se till att) fylla l. leva upp till den l. den rollen (se roll, sbst.¹ 3). Ibland måste vi spela upp till den där rollen som de förväntar sig av oss. DUNÅS AntSAOB 15/4 1974. e)

[jfr spela, v.¹ 6 l]

(numera bl. i vitter stil) oeg. l. bildl. (jfr a, b, d), i det refl. uttr. (jfr a, c) spela sig upp l. spela upp sig (själv) till (att vara l. bli) den l. den, i fråga om att bringa sig själv till att framstå ss. l. agera den l. den resp. till att vara l. bli den l. den; äv. i utvidgad anv., med saksubj. Ingalunda böra de (dvs. brevbärare som gjort sig shyldiga till tjänstefel) spela sig upp till martyrer. GHT 1895, nr 212, s. 2. Det är av .. stor vikt att .. (samvetet) inte får spela upp sig till viktighetsmakare över de områden, där tron råder! MÅNSSON Rättf 2: 395 (1916). (Det var otäckt att se,) Hur han grep eftar masken av säkerhet, hur han spelade upp sej själv till att bli den han brukade vara. FOGELSTRÖM BorgTr. 107 (1957).

[SPELA UPP.fb 6]

6) till 7. a) spelt. i fråga om svenskt brädspel: (i samband med hemspel) stapla upp (en bricka på en annan bricka l. andra brickor) l. (brickor på varandra) l. spela hem (brickor, se spela, v.¹ 7 t), särsk. med tanke på att brickorna därvid staplas upp på varandra; jfr spela ut 4 a. När man spelar up flera brickor på hwarandra (i triktrak). MÖLLER 1: 192 (1755). (Bräd-)Spelets idé är, att man skall söka föra brickorna öfver hela brädet för att slutligen spela "hem" eller "opp" dem på den tunga, där de först staplades. 2NF 4: 408 (1905). b) kortsp. vid första utspel: spela ut (se spela ut 4 b); jfr lägga upp 2. WESTE 1807; med avs. på ruter). (Det) är .. i allmänhet regel (i vist) att icke spela upp motspelarnes färg. WILSON Spelb. 373 (1888). Spela upp sin medspelares färg. SvHandordb. (1966).

[SPELA UPP.fb 6.c]

c) i sht sport. i fråga om bollspel o. d. (särsk. till 7 γ α): spelande förpassa (boll o. d.) upp (till ngn l. dyl. l. ngnstädes); äv. refl.(jfr d, e), i uttr. spela sig upp, spelande (särsk. gm utförande av dribblingar l. passningar o. d.) ta sig upp (gm motståndares försvar l. mot dennes mål o. d.). Han spelade upp pucken efter sargen. Lugnt och metodiskt spelade han sig upp mot motståndarmålet.

[SPELA UPP.fb 6.d]

d) refl. (jfr c, e), i uttr. spela upp sig, (gm) spelande öva upp sig o. bli skicklig(are) i att spela; äv.: (under tävlings gång) (successivt) förbättra sig prestationsmässigt; särsk. i fråga om bollspel o. d. WESTE FörslSAOB (c. 1817). Lundensarne .. ha nu spelat upp sig betydligt (i fotbollsmatchen) och ligga hela tiden nere på Malmöbornas spelhalfva. LD 1906, nr 118, s. 2. (Kaptenen i bandylaget) har spelat upp sig betydligt och ledde sin kedja riktigt bra. IdrBl. 1924, nr 10, s. 6. e) refl. (jfr c, d), i uttr. spela upp sig (äv. sig upp) till ngt, gm spelande (särsk. av hasardspel) uppnå (att bli) ngt. HÖGBERG Utböl. 2: 94 1912; spela upp sig till millionär).

[SPELA UPP.fb 6.f]

f) gm spelande (av hasardspel) göra slut på (sina tillgångar o. d.). Han har spelat upp hela sitt arv. g) mil. till 7 g, i fråga om att spelande skissera upp l. framställa ngt (inför ngn l. ngra). Läget spelas upp i aktuell terräng, realism eftersträvas i målspelet. LärobTrupputb. 149 (1980).

[SPELA UPP.fb 7]

7) till 9. a)

[jfr stämma upp]

om spelman l. orkester o. d.: börja l. sätta i gång med att spela (ngt o. låta detta klinga upp); äv. abs., särsk. pregnant: börja spela o. därmed sätta dans l. den l. den dansen i gång, spela upp till dans l. den l. den dansen (ofta imperativiskt, uppmanande spelman osv. att sätta i gång att spela o. därmed låta dans börja); stundom äv. (i sht i vitter stil) med subj.-växling, om musik l. melodi (jfr b o. spela, v.¹ 9 q), i fråga om att börja ljuda l. klinga; äv. (i sht i vitter stil) oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. om arbete (tänkt l. uppfattat ss. en melodi), i fråga om att sätta igång. Jagh är beredd, Musiker spelar op, / Effter Musican iagh ställer mitt lop. MESSENIUS Disa 28 (1611). Egennyttan spelar opp til dansen. Passionerna valsa så, at de mista andan. ENVALLSON Frunt. 38 (1793). Efter lång väntan .. spelte or- kestern upp uvertyren. WALLIN Bref 6 (1840). (Jag) går .. miste om fjerde valsen, som ni lofvat mig, och som man just nu spelar upp till. JOLIN Barnhusb. 209 (1849). Spel' opp, I spele- männer, / så det ijudar i hvar sträng! GUSTAFSSON Bondbröll. 7 (1880). Runt omkring ha arbetets tunga melodier spelat upp. Dagen har obevekligt börjat. KOCH Arb. 38 (1912). Sommaren spelar upp till skolpojksferier. SILFVERSTOLPE Vard. 39 (1926). jfr uppspela. särsk. α) i opers. anv. (jfr spela, v.¹ 9 k); särsk. (i poetisk stil) i uttr. det spelar upp ngt av ngn, det spelas upp ngt av ngn, ngt spelas upp av ngn. Jag tänker dansa med dig nästa gång det spelar upp, Kirsti, sade han. Landsm. 1: 245 (1879). Bakom en mur i någon dunkel lund / det spelar opp i tystaste middags- stund / af någon mästare på violin / en visa full af vek och eldig brånad. HANSSON NVis. 122 (1907). β) (numera bl. i vitter stil) bildl., i fråga om att börja prata l. berätta o. d.; särsk. i imperativisk anv., liktydigt med: sätt igång (o. prata l. läs l. sjung o. d.)! De kommo ner till sjön, satte sig i båten .. Nu kan inte gumman höra oss, sade Thomas; spela upp nu! STRINDBERG SvÖ 2: 232 (1883). Under tiden ska' jag sjunga visor för herrarne, så att tiden icke blir lång (,sade prästen).. - Spela upp, prestdjefvel! skrek (den berusade). Därs. 292.

[SPELA UPP.fb 7.b]

b) (numera i sht i vitter stil) om musik l. melodi (jfr a o. spela, v.¹ ⁹ q): klingande stiga upp (ur ngt); äv. bildl., särsk. om kärlek, tänkt ss. musik. Skön musik spelade upp ur orkesterdiket. Kärlek spelar upp ur sjelfva grafven. ATTERBOM SDikt. 1: 161 (1837).

[SPELA UPP.fb 7.c]

c)

[jfr läsa upp]

spelande framföra (ngt för sig själv l. ngn annan, särsk. för att (låta) höra hur det spelas l. låter). Vid pianot satt Höijer, som snart med lylliga harmonier spelade upp det nyss (efter "någon på träffad viskunnig") antecknade stycket. Landsm. VII. 1: 35 (1888). jfr uppspela. särsk. α) i sht mus. om musikelev, i fråga om att för musiklärare (o. publik av kamrater l. föräldrar o. d.) spela musikstycke som förelagts eleven ss. läxa l. övnings- l. tentamensuppgift o. d. (jfr spela, v.¹ 9 n); dels med direkt obj. betecknande (musikstycke o. d. utgörande) läxa osv., dels abs. Spela upp sin pianoläxa. IllSvOrdb. (1955). Spelade upp (för sin spellärarinna) en gång i veckan. Östergren 9: 297 (1965). Han spelade upp stycket för musikläraren. SvHandordb. (1966). β) i utvidgad l. oeg. anv., till 9 r β, med avs. på (ngt som spelats in på) grammofonskiva l. tonband o. d., i fråga om att spela denna resp. detta. Han spelade upp en gammal nött grammofonskiva från trettiotalet. TSvLärov. 1954, s. 97 (med avs. på textavsnitt inspelade på ljudband). Bandet spelades upp för en andlöst lyssnande publik. SvHand- ordb. (1966). γ) (numera bl. i vitter stil) bildl., i fråga om att muntligt ta upp l. framlägga l. föredra (ngt inför ngn l. ngra). Man anspelade på, att .. (Fredrik I:s förhållande till Hedvig Taube) började att alltmer blifva bekant i landet .. Det var Adeln. som först spelade upp detta ärende, flera månader innan Presteståndet dermed tog befättning. BL 17: 17 (1849). Musiken spelade Rhenguldet, rhendöttrarnas motiv. (Bankdirektören) Nathan .. som var mycket musikalisk gnolade med .. "Ja, hur ska vi göra med .. (bankens) förlorade skatt", utropade han. "Mitt ledmotiv är de små insättarna och det kommer jag att spela upp i morgon för finansministern." SIWERTZ JoDr. 317 (1928).

[SPELA UPP.fb 7.d]

d) refl., i uttr. spela upp sig. α) (numera i sht ngt vard.) (gm) spelande öva upp sig o. bli skicklig(are) i att spela. WESTE 1807. β) i sht mus. (gm en stunds) spelande (före ett konsertframträdande o. d.) bringa sin spelförmåga till full utveckling; jfr sjunga upp 4. Solisten begärde ett eget rum, där han kunde spela upp sig före konserten. SAOBArkSakkSvar (1983).

[SPELA UPP.fb 7.e]

e) (numera bl. tillf.) med direkt obj. betecknande instrument. α) == spela in 9 a. WESTE Försl- SAOB (c. 1817). β) gm spelande (som gör spekulant angelägen l. angelägnare till köp) åstadkomma förhöjt pris på. WENNERBERG Bref 1: 221 (1849).

[SPELA UPP.fb 8]

8)

[sannol. bet.-utveckling ur 5 c – e, 7 d; i vissa anv. med anslutning till spela, v.¹ 8 (c)]

(numera bl. i vitter stil) i uttr. spela upp sig l. ngn, elda l. egga l. hetsa upp sig resp. ngn (till det l. det l. dyl.); äv.: göra sig resp. ngn glad l. munter l. uppsluppen l. sprallig o. d. (med refl. obj. stundom äv.: låtsas glad osv.); äv. i uttr. spela upp ngt (hos ngn), uppelda l. sporra l. stimulera l. uppegga l. underblåsa o. d. ngt (hos ngn), stundom äv. abs., i uttr. spela upp, göra sig l. låtsas glad osv. Johanson kommer hit emellanåt och spelar upp min Republikanism. JAHAZELIUS (1818) i 3Saml. 9: 190. (Morbror har) narrat lilla pappa att nästan skratta sig sjuk och spelt upp ungherrarna så de varit som galna emellanåt. AGEIJER (1844) i Solnedg. 1: 203. Huru man retade hans (dvs. K. XIV J:s) vrede, spelade upp hans misstänksamhet! CRUSENSTOLPE CJ 1: 407 (1845). (Lokalpatriotiska intressen) döljer du genom att ..spela upp dig till en hiskelig patriotism och ropa på förräderi rundt om i landet. VL 1897, nr 226, s. 2. Visst, sade han och spelte upp sig för någon minut. JOHNSON Slutsp. 365 (1937). Hon var inte alls glad åt att se dem. Men hon spelade upp. Ja, vad skulle hon göra? Hon måste ju. HEDBERG StorkSev. 348 (1957). jfr uppspelt. särsk. i utvidgad anv., om ngt sakligt; särsk. abs., liktydigt med: få en livfull- (are) l. glättig(are) prägel, livas upp. I dag en sovande lugn by borta på skogen .. Tillvaron kan spela upp lite vid det gamla posthuset, vid snabbköpsbutiken. TurÅ 1967, s. 233.

[SPELA UPP.fb 9]

9) till 9: gm spelande bringa (ngn l. ngt) att komma l. stiga l. resa sig upp o. d.; särsk. med avs. på byggnad, i fråga om att gm sitt spelande bidra till l. åstadkomma dennas uppbyggande. BygdFolk 1: 134 1927; med avs. på kyrka).

– SPELA UT ¹⁰ ⁴.

[SPELA UT.fb 1]

1)

[möjl. med (viss) anslutning till 3 a]

(i vitter stil) till 3 c γ, bildl., om person: låta ögonen skjuta l. kasta ut (blickar av det l. det slaget mot l. på ngn l. ngt). Marion spelade ut sina ögons kattgröna eld mot detektiven. ESSÉN Prim. 176 (1919).

[SPELA UT.fb 2]

2) (numera bl. i vitter stil) till 4: spelande utkomma l. utgå o. d. (ur ngt l. ngnstädes); särsk till 4 f, om luft l. luftström (förr äv. till 4 i ζ, om värme). WASSENIUS Alm. 1725, s. 23 (om gaser). (Åskan) slog .. neder genom skorsten .. (o.) Wädret spelade ut igenom dörena. BROMAN Glys. 1: 429 (1730). (I milan) böra .. inga hol öpnas, på det icke warmen genom dem må spela ut. WALLNER Kol. 33 (1746).

[SPELA UT.fb 3]

3) till 6. jfr utspela. a) i sht teat. abs., om skådespelare: spelande (i en viss roll) bringa sin skådespelarförmåga att utveckla sig för fullt l. i full skala o. på ett sätt som är l. upplevs ss. ett äkta uttryck för den person som gestaltas; äv. med direkt obj. betecknande personlig egenskap o. d. hos skådespelare: spelande låta utveckla sig l. komma till uttryck (på scen l. i film); äv. i utvidgad l. oeg. anv., allmännare, särsk. dels abs.: utveckla hela sin personlighet l. förmåga o. d. (inför ngn l. ngra), dels i uttr. spela ut mot ngn, uppträda rakt på sak l. utan omsvep, särsk. sjunga ut (se sjunga ut

[SPELA UT.fb 5]

5) mot ngn; jfr spela ifrån 1. Jag föresatte mig att .. spela ut även mot "Kissen" och svarade något skarpare (osv.). HÖGBERG JesuBr. 2: 99 (1915). I början (av filmen) är .. (Ingrid Bergman) ung, mjuk, betagande – hon spelar ut hela sin charm, och den är ju inte så liten. UNT(A) 1941, nr 267, s. 6. Det osade svavel när .. (Charlie Almlöf) gick till storms mot tjuvsamhället i sina föredrag på gamla Folkets Hus i Klara .. Naturligtvis spelade han ut för fulla muggar, när han såg bekanta bland åhörarna. ADOLPHSON Liv 100 (1972). (Nils Lundell) hade (i cirkusfilmen Sjätte skottet) spelat ut för fullt i sitt livs sista roll. Därs. 222. särsk. (i vitter stil) oeg., om konstnär: utveckla l. visa fram (ngt i ett konstverk). Konstnä- ren har .. varit angelägen om att spela ut pikanta kontraster (i ett kvinnoporträtt). SIRÉN DaVinci 243 (1911).

[SPELA UT.fb 5.b]

b) (numera bl. i vitter stil, se dock nedan) med avs. på teaterstycke l. -säsong o. d., i fråga om att spela tills stycket upphör att ges resp. tills säsongen är slut o. d. (äv. i abs. anv.); ofta oeg. l. bildl., i uttr. med direkt obj. betecknande fars (se fars, sbst.²

[SPELA UT.fb 2]

2) l. intrig (se d. o. 4) l. roll (se roll, sbst.¹ ³ b) o. d., dels: bringa till utförande l. utveckla l. genomföra, dels (o. numera företrädesvis): bringa till ett slut l. fullborda l. fullgöra, särsk. (fullt br.) i uttr. spela ut sin roll, se roll, sbst.¹ 3 c. Denne åter, för at blänka. / Hastigt gjort på arfwet slut, / Nu med hänga el] er dränka / Will han spela farcen ut. AJourn. 1814, nr 258 s. 2. Fins inte en omöjlighet att Du (dvs. hustrun Siri) kreerar Påsk och Pelleas i Gbg, ej spelar ut; utan kommer igen? ryckvis? STRINDBERG Brev 15: 188 (1905). Materi- alet till den kärleksintrig, som .. (Levertin) låter sin Ulrich- Theodor spela ut med markisinnan Buoncompagni. SÖ- DERHJELM Levertin 2: 150 (1917).

[SPELA UT.fb 4.c]

c) till 6 c, med avs. på väpnad uppgörelse (vapenkamp l. strid l. krig): bringa till ett slut l. att upphöra (särsk. i uttr. spela spelet (se spel, sbst.¹ 6 d) ut, strida l. kämpa l. kriga färdigt); äv. i uttr. spela ut med ngn l. ngt, bringa väpnad uppgörelse med ngn l. ngt till ett slut, strida l. kämpa l. kriga färdigt med ngn l. ngt; äv. o. numera bl.

[av nutida språkkänsla uppfattat ss. bildat till spela, v.¹ 7, sannol. med viss anslutning till b]

(i vitter stil) oeg. l. bildl., o. i denna anv. äv. abs., särsk. i uttr. betecknande att ngns bana l. karriär l. liv o. d. är l. nalkas sitt slut, särsk. liktydigt med: "kämpa" färdigt l. vara slut; äv. i utvidgad anv., med saksubj., i fråga om att ha spelat ut sin roll (se b) l. vara slut. Jag haar speelt ut, min wandring haar en ända. COLUMBUS BiblW G 2 b (1674). LejonkDr. 221 1688; om levnad). När bägge rijksens fäder (dvs. K. XII o. tsaren) har spelat spelet uth / Att mången Swänsk sig gläder lär wara himlens sluuth. KKD 3: 177 (c. 1710). (Sv.) Han har spelt ut .. (fr.) il est au bout de sa carrière. WESTE (1807). Basmanoff (som nyss dödat Boris Godunovs son) .. Mitt parti med Godunow är speladt ut, slut. BÖRJESSON E14Son 145 (1847). Jag tackar dig; af dig jag lärt mig mycket. / Dock ser jag väl, att när jag spelat ut / Med andra, blir mitt sista spel med dig. ATTERBOM FB 87 (1839). (Schellings) filosofi har spelat ut. SNELLMAN Tyskl. 156 (1842). Beyne var fast i det fattade tycket / att börja ett vågspel och spela det ut. SCHOLANDER 2: 252 (1880). De sven- ska ledarna gåvo (år 1627) uttryck åt den meningen, att "så snart de kejserlige hava spelat ut med Danmark, skall elden tändas hos oss". ANDERSSON SvH 223 (1943).

[SPELA UT.fb 4.c.slutet]

särsk. (†) abs., övergående i bet.: förslösa sina tillgångar l. komma på obestånd l. ha dåliga affärer l. (tving- as) upphöra att leva stort; särsk. (med anslutning till spela, v.¹ 7, i fråga om att förslösa sina tillgångar osv. gm spelande (av hasardspel). (Fr.) Il est grêlé, (sv.) Han har spelt ut. Mont-Louis FrSpr. 276 (1739). (Sv.) Dän mannen har spelt ut, (lat.) Homunculus omnia ludo perdidit. SCHULTZE Ordb. 4775 (c. 1755); jfr spe- la, v.¹ ⁷. När Lisvelt spelte ut fick Clercq lyckligt vis .. köpa .. (lantegendomen) för 16 à 17.000 fl. Han har sen kostadt något derpå. FERRNER ResEur. 102 (1759). Spela ut, (dvs.) upphöra att rusta, att lefva stort, att lysa el. väcka uppseende. WESTE FörslSAOB (c. 1817). ALMQVIST Smar. 464 (1845).

[SPELA UT.fb 4.d]

d) (numera bl. i vitter stil) till 6 g β, om teaterstycke: bringa (sitt innehåll l. sin handling) till uttryck l. att utveckla sig (inför publik). NYBLOM Österut 84 (1908).

[SPELA UT.fb 4.e]

e) (numera bl. i vitter stil) till 6 h, i pass. övergående i deponentiell anv.: utspela l. tilldra sig. Här (dvs. vid Svensksund) skall leken (dvs. sjöslaget) spelas ut. OSCAR II I. 1: 53 (1858, 1885).

[SPELA UT.fb 4]

4) till 7. jfr utspela. a) (numera föga br.) i fråga om svenskt brädspel: spela upp (se spela upp 6 a) sina brickor på den tunga där de vid spelets början först var staplade, spela hem (se spela, v.¹ 7 t). HOLMBERG 2: 21 (1795). HAMMAR (1936).

[SPELA UT.fb 4.b]

b) i sht kortsp. med avs. på spelkort l. färg: spelande (särsk. ss. förste man i ett visst spel l. stick) lägga l. slå ut (på bord o. d.); ofta abs., o. i denna anv. äv. närmande sig l. övergående i allmännare bet.: börja l. sätta igång att spela. Spela ut hjärter. Spela ut ett trumfkort, trumf. Mont-Louis FrSpr. 156 (1739). Ingen får spela ut, eller kasta på ett kort, innan turen kommer till honom. LINDSKOG Spelb. 21 (1847). Spel ut nu, så pratar jag. STRINDBERG SvÖ 1: 257 (1882). (I vist) har alltid den, som gjort ett stick, rättighet att spela ut. HAGDAHL Fråga 13 (1883). Jag hade blott ett kort i den färgen och hade inte lust att spela ut det – sade han helt lugnt. PT 1903, nr 25 A, s. 2. Man spelar (vid spelut i priffe) utan trumf men får inte själv spela ut. SAOBArkSakkSvar (1978). särsk. α)

[anv. beror möjl. på att spelförmen utan trumf uppfattats ss. enklare att speIa, bestående i att bl. spela ut korten; jfr spel, sbst.¹ 7 l ε slutet i likartad pregnant anv.]

kortsp. i uttr. spel ut (stundom äv. hopskrivet), pregnant, använt (vid budgivning i priffé o. vist) för att tillkännage att man i förestående spel (med hänsyn till erhållna korts värde) önskar spelförm utan trumf; äv. i substantivisk anv., om budet. Kakelugnsmakare Cedergren, som sagt `spel ut' i priffe: – Ja, ä de inte rent förbannadt, här sitter jag med 13 spader på hand och kan inte komma in! Strix 1902, nr 9, s. 6. Under kvällen förekom många "Spel ut". SAOBArkSakkSvar (1978). β) (numera i sht i vitter stil) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr γ), äv. i refl. anv.; särsk. i uttr. (numera bl. av typen spela ut en trumf l. den l. den trumfen o. d.) betecknande att ngn (gentemot ngn) kommer l. har att komma med ngt (särsk. slagkraftigt l. verkningsfullt medel l. argnment l. bevis l. faktum o. d.) som (sparat för att sättas in vid behov l. då största möjliga effekt kan påräknas) bringar l. avses att bringa ngn att triumfera l. få övertag l. segra l. vinna sitt syfte o. d.; särsk. i uttr. spela ut sin sista trumf o. d., komma med sitt sista verkningsfulla medel o. d. (äv. övergående i bet.: göra en sista kraftansträngning l. bränna sina skepp). KKD 3: 196 (1711: spehla trumpf uth med ryssarne). Det vore en möjlighet att (regerings-)parti. et önskar slut på Riksdagen, emedan det .. spelat ut alla sina trumf och väl befinner sig i temlig förlägenhet. STENHAMMAR Riksd. 2: 159 (1840). Spela ut sin sista trumf. SCHULTHESS (1885). Där .. sitta ledarna (för olika nationer) och spela kort Iikt hästbytare på en marknad. De spela ut stolthet och äre- lystnad, enfald och snarstuckenhet, medan varlden tåligt väntar. JANSON Lögn. 230 (1912). Nu (när föräldrarna impo- nerades av huset där hon bodde) fick Marta spe] a ut de första trumfarna. Hon började .. bli alltmer belåten med att hon bett de gamla komma in till sig. LO-JOHANSSON Kungsg. 264 (1935). Spel ut för en blodig poker. / Tids kommer vår tyste städare. / Och Kristus heter vår joker, / vår gud och vår ställföreträdare! FERLIN Goggl. 84 (1938). Allt var inte avgjort än, han hade inte bestämt sig (för att ge sig ut som frivillig i kriget) ... Om hon bara på rätt sätt kunde spela ut sig själv och barnen. Anthony Hämn. 37 (1979). γ)

[

utvidgad anv. av β med (viss) anslutning till spela, v.¹ 8] bildl., i uttr. spela ut ngn l. ngt mot (stundom äv. gentemot) ngn l. ngt, i fråga om att använda sig av l. utnyttja ngn l. ngt ss. "trumf" l. (slagkraftigt l. verkningsfullt) medel l. instrument l. argnment o. d. (för att uppnå sin avsikt l. visst mål) mot ngn l. ngt; äv. i utvidgad anv., recipr., i uttr. spela ut (den l. den o. den l. den parten) mot varandra, i fråga om att använda sig av l. utnyttja en part mot en annan part l. den sistnämnda parten mot den förra (för att uppnå sin avsikt l. visst mål). (Den tyska) Riksregeringen kan vara nöjd med en riksdag. hvari man med lagom diplomatisk skicklighet kan spela ut den ena partigruppen mot den andra. SD(L) 1898, nr 292, s. 4. (De liberala tidningarna) försummade ej .. att mot statsrådet spela ut konungen (dvs. O. I) som den enda liberala trumfen. SvH IX. 2: 8 (1908). MARCUS GeijerL 74 (1909: gentemot). Den påfliga politiken under hela denna tid (dvs. perioden 550–800) bestod .. i att spela ut greker mot longobarder och longobarder mot greker. SCHÜCK Rom 1: 164 (1912). Mot faderns tunga .. styrka hade Vilhelm att spela ut sin större rörlighet, sin vighet och sina rappa ben. NILSSON HistFärs 36 (1940). Margaretha Dyck förstod att de två kolteckningarna som Kristian gjort var till för att spelas ut emot henne. LOJOHANSSON Gen. 180 (1947). Låt inte barnet spela ut föräld- rarna mot varann! PedT 1955, s. 6. särsk. (i vitter stil) med direkt obj. o. prep.-adverbialets huvudord betecknande ngt sakligt abstr., övergående i allmännare bet.: motställa (se d. o. 4) ngt ngt; stundom äv. i utvidgad anv., i uttr. spela ut sig mot ngt, om ngt sakligt abstr.: motställa sig ngt. (I Hj. Gullbergs Dödsmask och lustgård) skärptes motsättningen: det antik-hedniska spelades ut, spelade ut sig, mot det kristna. SvLittTidskr. 1959, s. 38. c) till 7 b ε: (låta) lotta ut (ngt) vid lotterispel l. sätta (ngt) på spel i lotteri. Färg-TV spelas ut! Jubileumsvinster i varje spel oavsett antal spelare. DN 1975, nr 18, s. 49. d) i sht sport. i fråga om bollspel o. d.: spelande förpassa boll o. d. ut (ur ngt l. från sig l. till ngn l. ngnstädes o. d.); äv. refl., i uttr. spela sig ut, spelande (särsk. gm utförande av dribblingar l. passningar o. d.) ta sig ut (ur eget försvarsområde l. egen zon o. d.). Ryssen spelade sig ut ur den egna zonen men miste strax därefter pucken till en svensk. Bollen skall (i golf) spelas ut från "tufvan", icke närmare hålet än åtta och icke längre ifrån än tolf klubblängder. BALCK Idr. 1: 202 (1886). Går bollen ut öfver sidlinjen, skall en spelare från motsatta laget, mot det som spelade ut den, åter kasta in densamma. ReglFotb. 1903, s. 14. e) i sht sport. med avs. på spelare l. lag l. idrottsklubb o. d. med tanke på lag: (gm) spelande slå ut l. eliminera (ur tävling l. turnering); äv. (o. numera i sht) (gm) spelande utklassa; stundom äv. bildl. Det slutliga afgörandet .. utspelas .. mellan de två klubbar, som spelat ut alla de andra (i fotbollsturneringen). VALLENTIN London 254 (1912). FAGERBERG Kostymbal. 88 1961; bildl.). Hammarby spelade ut Elfsborg (i ena semifinalen om svenska mästerskapet i fotboll). SDS 1982, nr 290 s. 25. f) (†) bringa (visst spel) till (riktigt) utförande. At spela Echec spel ut, / Är ej så lätt, som mången menar. NORDENFLYCHT (SVS) 2: 177 (1746).

[SPELA UT.fb 5]

5) (numera knappast br.) till 8 c, refl. (i uttr. spela ut sig): (gm att medvetet ställa sig över militära lagar o. bestämmelser) spela brottsling för att (efter avtjänat straff) slippa ut från det militära, straffa ut sig. SoS 1914, s. 92 (c. 1912).

[SPELA UT.fb 6]

6) till 9. a) med direkt obj. betecknande person l. djur l. ngt sakligt: (gm l. under) spelande beledsaga l. bringa l. locka ut (ur ngt l. ngnstädes o. d.); äv. oeg. l. bildl. BREMER Grann. 11: 268 1837; om fiolspelande värdinna med avs. på uppbrytande gäster). När parveln (blåsande i sin pipa) hade spelat alla gråråttor ut ur Glimmingehus, började han (osv.). LAGERLÖF Holg. 1: 79 (1906). Tjugondag Knut spelar julen ut. Hembygden (Hfors) 1910, s. 184; jfr knut, sbst.³ a.

[SPELA UT.fb 6.b]

b) spelande låta (ngt) tona ut i hela sitt omfång l. i full skala l. styrka l. på ett känslomässigt engagerat sätt; äv.: spelande (på angivet sätt) ge uttryck för (ngt); äv. abs.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. med avs. på färgackord l. register (se d. o. II 4), i fråga om att utveckla detta. Han spelade ut sin längtan. SDS 1902, nr 305, s. 2 (om Bruno Liljefors, med avs. på färgackord). (Det) skadar.. inte att spela ut när man är en fem man stark stråkensemble. Ett mera känslomässigt oberört Gluckspel (än det aktuella) får man leta efter. GHT 1947, nr 60, s. 9. En herrgårdsanläggning, där barockens hela pompösa register skulle spelas ut. BESKOW Bruksherrg. 93 (1954). Blåsorkestern spelade ut med full styrka. SAOBArkSakkSvar (1983). Han spelade ut styckets inneboende dra- matik. Därs.

[SPELA UT.fb 6.c]

c) (numera i sht i vissa trakter) med avs. på musikstycke: spela till slut l. spelande slutföra, spela färdig; äv. abs. JONSSON Fly 80 (1941). Orkestern hade inte spelat ut, innan ridån gick upp. SAOB- ArkSakkSvar (1983).

[SPELA UT.fb 6.d]

d) (mera tillf.) till 9 r β β', med avs. på ngt på ljudband o. dyl. l. (i utvidgad anv.) videoband inspelat l. ljudband osv. med tanke på ngt där inspelat: spela bort (se spela bort

[SPELA UT.fb 6]

6) , radera ut l. bort. Det är bra med bandkassett, för då kan man ju spela ut det (dvs. bandet i kassetten). SELLERBERG KonsumSoc. 73 (cit. fr. 1975).

– SPELA UTAV , se spela av.

– SPELA ÅT SIG ¹⁰ 4 ⁰. till 2, 6–9, == spela till 1; särsk. till 9, om spelman, med avs. på kvinnas hjärta. SCHOLANDER I. 2: 240 (c. 1870).

– SPELA ÖVER ¹⁰ ⁴⁰.

[SPELA ÖVER.fb 1]

1) (numera bl. i vitter stil) till 4, om ngt sakligt: (spelande) förflytta sig l. fara över (ngn l. ngt l. på l. till ngn l. ngt o. d.) l. övergå (i l. till ngt o. d.); särsk. till 4 i δ, om färg, i fråga om att (under skiftningar) övergå (i en annan färg); äv. oeg. l. bildl., med abstr. huvudord (jfr spela, v.¹ ⁴ k), särsk. i uttr. spela över på (det l. det området), om beroende o. d.: övergå till att utvecklas l. göra sig gällande på (det l. det området). Beroendet af hansan, .. som icke sällan spelade öfver på det politiska området. HILDEBRAND i 3SAH 12: 122 (1897). (Stenens) bottenfärg skall vara svart och icke spela öfver i grått. TT 1900, K. s. 23. Skämtet spelar över i allvar. 3Saml. 5: 202 (1924). Sympatibelysningen spelar över på den förlorande parten (i Fröken Julie) och viker (trots Strindbergs kvinnohat) inte, därför att det är en kvinna. IllSvLittH 4: 74 (1957). Anm. Därest i nedanstående språkprov felskrivning icke föreligger, uppträder förb. där i en annars icke anträffad o. i nutiden obruklig anv., om vatten: (spelande) spola (ngt) överbord. (Skeppskocken) skal tilse, at friskbaljorne äro väl surrade, på det de icke må spelas öfver, och när kjötet är nerlagdt, låter han ofta ömsa vattn och sätta lås derföre. SjöreglÖrlFl. 1785, & 401 (möjl. felaktigt för: spolas).

[SPELA ÖVER.fb 2]

2)

[sannol. utvidgad anv. av 1; jfr äv. 3 b]

(i vitter stil) bildl., i uttr. spela över på (det l. det ämnesområdet l. dyl.), i fråga om att överskrida gränserna till o. ge sig in på (det l. det ämnesområdet l. dyl.). Uppenbart är att.. (Fredrika Bremer i Nina) vårdslösat sitt eget gebit (dvs. det realistis- ka) och för mycket spelat öfver på det romantiska. (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH IV. 1: 320 (1915).

[SPELA ÖVER.fb 3]

3) till 6. a) (numera föga br.) med avs. på (roll i) teaterpjäs o. d.: spelande genomgå l. öva in l. repetera; äv. abs. Man vet väl hur det är, att när man spelar öfver, / Så är, naturligtvis, en tredje til] besvär. LEOPOLD 1: 326 (1808, 1814). REMMER Theat. 1: 239 1814; med avs. på teaterpjäs). AUERBACH 1913; med avs. på roll).

[SPELA ÖVER.fb 3.b]

b) abs., om skådespelare: spelande agera överdrivet (i viss roll); av. oeg. l. bildl., allmännare: agera l. bete sig på ett sätt som överskrider gränsen till det tillåtna l. accepterade l. naturliga o. d. HEDBERG BlekaBrud. 247 1951; allmännare). Hon spelade över i rollen som modern. IllSvOrdb. (1955).

[SPELA ÖVER.fb 4]

4) (numera bl. i vitter stil) till 8, i uttr. spela över ngt (i ngns våld l. händer l. området för det l. det o. d.), om person (stundom av. i utvidgad anv., om ngns l. ngras agerande o. d.): (på ett taktiskt osv. sätt) bringa ngt över (i ngns våld osv.). De (konservativa) måste mer än förr dölja sin svaga sida med recriminationer och anfall, hvilket allt mer spelar sakerna öfver innom personlighetens område. GEIJER Brev 388 (1841). Staden (Riga) skulle listigt öfverraskas midt i freden och spelas öfver i konung Augusts våld. MeddLdFörsv- Förb. 3: 18 (1890). Fara förelåg, att tidningen (Västerbottens- kuriren) därigenom (dvs. gm ett aktieköp) skulle spelas över i högerhänder. ROSÉN KojResid. 43 (1942).

[SPELA ÖVER.fb 5]

5)

[jfr läsa över]

till 9, med avs. på (del av) musikstycke o. d. (särsk. utgörande läxa (se läxa, sbst.

[SPELA ÖVER.fb 5]

5) i musik), == spela på 3; äv. abs. SERENIUS Tt 3 a 1734; med avs. på musikstycke). Spela över några arier ur Mercure, tills jag härnäst får höra din (dvs. A. N. Clewbergs) lutas ljufliga slag. KELLGREN (SVS) 6: 22 (1773). Spela öfver spelläxan. SUNDBECK Elsa 31 (1897). (Sv.) Hon spelar över en hel timme varje dag (t.) sie übt taglich e-e ganze Stunde. AUERBACH (1913). Även en konsertmusiker måste spela över (sina stycken). SAOBArkSakkSvar (1983).

[SPELA ÖVER.fb 6]

6) till 9 r β, i fråga om att med hjälp av för ändamålet lämpad apparatur för avo. inspelning överföra det ljudliga innehållet (l. viss del därav) på en skiva l. ett ljudband o. d. till en (annan) skiva l. ett (annat) ljudband o. d.; av. i utvidgad anv., i fråga om att med hjälp av apparatur av angivet slag överföra det visuella (o. ljudliga) innehållet på en film o. dyl. l. ett videoband till en (annan) film o. dyl. l. ett (annat) videoband; i uttr. spela över (från) ngt (till l. på ngt). Spela över från band till skiva. För att spara skivorna från nötning brukar han spela över dem på band, kassett. Nu kan vi spela över dina Super-8 filmer på videokassett. Hyrfilmer 13 (1981).

Ssgr (i allm. till 7. Anm. De flesta av nedan anförda ssgr kan äv. (i viss bet.) hänföras till (motsv. mom. på) spel, sbst.¹; se äv. de under d. o. anförda ssgrna):

A

: (7,

[SPELA ÖVER.fb 9]

9)

– SPEL-ANORDNING ~⁰²⁰, sbst.² (sbst.¹ se sp. 9400). jfr -apparat; särsk. till 7, om spelautomat. SvNat. 1936, s. 119.

– SPEL-APPARAT.

[SPEL-APPARAT.ssg 1]

1) till 7: apparat varmed l. varpå man spelar (särsk. om pengar); särsk. (äv. i uttr. mekanisk spelapparat): spelautomat. RiksdP 1969, 2K, nr 37, s. 123 (:mekaniska spelapparater, pl.).

[SPEL-APPARAT.ssg 2]

2) till 9: apparat varmed l. varpå man spelar musik; nästan bl. till 9 r (äv. i uttr. mekanisk spelapparat), om självspelande musikinstrument (särsk. piano) l. apparat för åstadkommande av mekaniskt spel på ett mu sikinstrument l. för mekaniskt återgivande av musik, (mekanisk) musikapparat; jfr -anordning, -verk 8. MeddSlöjdF 1900, 2: 111. Piano med spelapparat. VaruhbTulltaxa 1: 549 (1931). SFS 1961, s. 356 (: mekaniska spelapparater, pl.).

– (9) SPEL-ARIA. (föga br.) == aria 2 (motsatt: sångaria). 2NF 1: 1455 (1904).

– SPEL-ART.

[SPEL-ART.ssg 1]

1)

[efter t. spielart]

(†) till 1 h (α), om genetiskt betingad avvikande form av växter l. djur, varietet, i ä. fackspr.: avart (se d. o. 1. LINDFORS (1824).

[SPEL-ART.ssg 2]

2)

[jfr t. spielart]

mus. till 9: sätt att spela ett musikstycke på; äv.: sätt varpå musikinstrument låter sig spelas. (En marsch) fordrar.. en torr spelart .. d. ä. utan all bindning, altid staccato, dock så, at fjerdedelarne uthållas enligt deras valeur. Vogler Clavérsch. 47 (1798). HENNERBERG (o. NORLIND) 1: 51 1912; orgels). Spelarterna på en trombon. SAOBArkSakkSvar (1983).

– SPEL-AUTOMAT. automat (se d. o. 1 a) varpå man (i hopp om att vinna pengar l. pengars värde) spelar gm att inlägga mynt l. pollett(er) o. därefter utföra vissa bestämda handgrepp. SvD(A) 10/12 1930, s. 10.

– (3 c 4 b α) SPEL-BARM.

[benämningen möjl. föranledd av att fästningsartilleriet spelar över patrullgången o. därmed betäcker l. skyddar denna]

(†) vid fast befästning: patrullgång, betäckta vägen (se betäcka 9 b α γ'); jfr barm, sbst.², bärm. HSH 35: 331 (1656). ARBIN PVetA 1773, s. 48 (i skild- ring av ä. förh.).

– (3 c 4 b α) SPEL-BATTERI. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) batteri (se d. o. 1) för intensiv (o. utspridd) beskjutning (av bräsch i fästning o. d.), bräschbatteri; jfr -stycke 1. JAKOBSSON ArtillK12Tid. 47 (i handl. fr. c. 1708). Därs. 370 (1943; i skildring av ä. förh.).

– SPEL-BEGÄR. begär efter att spela (hasardspel). PT 1899, nr 274 s. 3.

– SPEL-BITEN, p. adj. (i sht ngt vard.) som gärna l. ofta spelar (hasardspel). ÖSTERGREN (1944).

– SPEL-BOLL. (spel. 1723 osv. spele- 1640)

[jfr t. spielball]

[SPEL-BOLL.ssg 1]

1) till 1, om boll som man leker med, lekboll; äv. (o. numera bl.) till 7, om boll som man spelar med (i visst spel), företrädesvis i fråga om biljard, om den boll varmed biljardspelare spelar sitt parti (o. som han stöter till med sin kö), stötboll; jfr -knäck. En stoor spelebold. Linc. Ll 4 a (1640). (Sv.) Spelboll .. (lat.) pila lusoria. LINDFORS (1824). HbiblSällsk. 2: 104 1839; i biljard). SAOBArkSakkSvar 1978; i biljard).

[SPEL-BOLL.ssg 2]

2) (numera knappast br.) bildl.: lekboll (se d. o. 2. (Odysseus) Skiepp sedan det länge warit wädretz Spelboll blev omsider begrafwit uti Wågorne. EHRENADLER Tel. 18 (1723). En spelboll för samvetslösa och egois- tiska rådgifvares .. påtryckningar. AB 1901, nr 171, s. 2.

– SPEL-BORD. ( spel- 1715 osv. spele- 1709–1762)

[SPEL-BORD.ssg 1]

1) till 7: (speciellt, i sht hopfällbart) bord på l. vid vilket (sällskaps)spel (kan) spelas (stundom äv. inskränktare, om (lådformat) spelbräde); särsk. om speciellt (i sht förr i privatbostad förekommande) bord användbart till såväl kort- som bräd- l. schackspel o. d. gm att dess (dubbla) skiva dels kan fällas ut o. göras fyrkantig, dels kan fällas upp varvid en i bordet inbyggd låda med botten bildande ett brädspel l. schackbräde o. d. göres tillgänglig; äv. (i sht i vitter stil) i utvidgad anv., dels sammanfattande om spelarna vid ett spelbord (i ovan angiven bet.), dels om spel (vid spelbord); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. AuktionsförtRArk. 1709 (av valnöt). Jag skrifver detta, 2 alnar ifrån et sorlande Spelbord hos en af mina vänner. THORILD (SVS) 6: 45 (1781). Spelbordet, dansen och sqwallret äro .. anständiga wederqwickelser efter dagens mödor. EMANUELSSON 1PredHögm. 1: 80 (1865). Fath Ali Shah lät de bäda stormakterna ostörda spela mot varandra (i Persien) så länge de betalade hyran för det stora spelbordet med mycket guld. ROSEN Insh- Allah 85 (1935). Spelbord för roulette och poker hade satts fram. FAGERBERG Svärdf. 9 (1963).

[SPEL-BORD.ssg 1.slutet]

särsk. (†) i uttr. göra ett spelbord, inrätta sig för spel vid ett spelbord. TERSMEDEN Mem. 4: 192 (c. 1790).

[SPEL-BORD.ssg 2]

2) (i fackspr., särsk. mus.) till 9: (pulpetliknande) del av (kyrk)orgel (piporgel) där klaviaturen är placerad o. vid vilken organisten sitter o. spelar på instrumentet. DRAKE Töpfer 227 (1850).

– (9) SPEL-BOX. (i fackspr., i sht orgelb.) == -låda 2. HENNERBERG (o. NORLIND) 1: 64 (1912).

– SPEL-BRICKA.

[SPEL-BRICKA.ssg 1]

1) jfr bricka, sbst.³ 1 a; stundom äv. (i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl. (särsk.

[med (viss) anslutning till spela, v.¹ 8]

om ngn l. ngt som bl. tjänar ngns l. ngts syfte att vinna fördelar o. d.). MÖLLER 1790; i brödspel). SvD(A) 1931. nr 329, s. 15 (bildl.).

[SPEL-BRICKA.ssg 2]

2) (tillf.) om spelbräde. Fornv. 1946. s. 39 (om scackbräde).

– SPEL-BRÄDE. (spel. 1640 osv. spele- 1625) på visst sätt indelat o. markerat bräde varpå spel av visst slag spelas; i sht förr äv. om (mindre) bord vari sådant bräde finns inbyggt. BoupptSthm 2/7 1625. Spelbräde.. (dvs.) skifva el. litet bord till tärningspel. dam- el. schackspel. WESTE FörslSAOB (c. 1817). Düben Talism 1: 7 1817; om schackbräde). NordKult. 24: 102 1933; för damspel).

– (9) SPEL-BÅGE. ( spel- 1756 osv. spele- 1737–1772)

[sv. dial. speleboge]

(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fiolstråke; jfr båge, sbst.¹ 4 a. SCHERPING Cober 2: 279 (1737).

– (9) SPEL-BÄNK. (spel. 1651 osv. spele- 1621–1642) om bänk (l. var o. en av de bänkar) avsedd(a) för spelande musiker att sitta på som förr fanns i kyrka l. annan samlingslokal (jämte det, gm en låg skiljevägg avgränsade, utrymmet kring denna (dessa)); jfr spelmans-bänk. (År) 1621 förfärdigade timmermännen "spelbanken uti slottskyrkan". SthmSlH 1: 259 (cit. fr. 1621). Store Rÿkz salen (:) .. 2 Spelbencker medh 1 dör och 1 låås. HusgKamRSthm 1651, Konc. s. 3.

– (6) SPEL-DOCKA, sbst.² (sbst.¹ se sp. ⁹400). (spel. 1790 osv. spele- 1863)

[jfr t. spieldocke]

(numera bl. i vitter stil, mera tillf) docka att spela marionetteater med, marionett(docka); äv. allmännare: leksaksdocka (erinrande om l. liknande en marionettdocka); av. mer l. mindre bildl., särsk.

[med (viss) anslutning till spela, v.¹ 8]

om ngn som bl. är en leksak l. ett viljelöst redskap i ngns händer. MÖLLER (1790). HEDBERG Dagen 105 1863; bildl.). Jag söker efter Alecs speldocka (dvs. en leksaksclown). Han lekte med den här före kvällsvar- den. STUBBENDORFF Carpenter VådlExp. 274 (1944).

– (9) SPEL-DON. ( spel- 1886 osv. spele- 1929) (numera i sht i vitter stil) om musikinstrument (särsk. munspel); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. LUNDELL Rättstafn. 9 1888; oeg., om strupens ljudorgan). MARTINSON Väg- Ut 78 1936; om munspel).

– (9 r) SPEL-DOSA, förr äv. -DOS .

[jfr lt. spieldose]

mekanisk musikapparat (urspr. i form av en dosa) konstruerad med ett spelverk (se -verk 8) som efter uppdragning låter höra vissa musikstycken o. d.; stundom äv. om likartad musikapparat dragen med vev; utom i fråga om ä. förh. numera nästan bl. om lek- l. kuriosasak konstruerad på angivet sätt; stundom äv. mer l. mindre bildl. (särsk. om person, betecknande denne ss. en osjälvständig eftersägare). NICANDER Minn. 1: 253 (1831). Var Atterbom annat än en tysk speldosa konstruerad af (bl.a.) Tieck? STRINDBERG TjqvS 3: 64 (1887). Fatab. 1952, s. 201 (med vev).

– (6) SPEL-DRAMA. i sht teat. o. litt.-vet. dramatiskt stycke avsett l. lämpat att spelas på scen (motsatt: läsdrama); jfr -dramatik. STRINDBERG Brev 9: 30 (1892).

– (6, 7, 9) SPEL-DRAMATIK. särsk. (i sht teat. o. litt.-vet.) till 6: dramatik (se d. o. 1) avsedd l. lämpad att spelas på scen; jfr -drama. SvLittTidskr. 1973, nr 4, s. 11. -DUGLIG. i sht sport. om spelare idkande bollspel o. d.: (med hänsyn till hälsotillståndet) duglig till l. i stånd att spela; äv. om spelplan l. underlag för bollspel o. d.: som duger att spela på; motsatt: speloduglig; jfr -klar. Den skadade fotbollsspelaren blir inte spelduglig igen förrän om ett halvår. IdrBl. 1924, nr 10, s. 6 (om skridskobano för bandy).

– (9) SPEL-ELEV. om person som (hos ngn l. vid skola) tar l. fär undervisning i konsten att spela ett musikinstrument. Mina spelelever här. VBENEDICTSSON (1878) hos LUNDEGÅRD Benedictsson 319.

– (6) SPEL-FILM. (i sht i fackspr.) om film som framställer en dramatisk handling spelad av skådespelare framför filmka- meran; stundom äv. koll., om filmer av detta slag (särsk. uppfattade ss. en genre inom fil- men). Dædalus 1942, s. 101. (Stödåtgärderna) från statens sida .. böra .. inte uteslutande ta sikte på spelfilmen utan också på kortfilmen och dokumentärfilmen. Motion i 1 kam. 1952, nr 341 s. 1.

– (6, 7, 9) SPEL-FORM, sbst.² (sbst.¹ se sp. 9383] . form (se d. o. I 8 (slutet)) att spela (särsk. pregnant om god sådan form); särsk. till 6. SvD(A) 1933, nr 321, s. 11 (skådespelares).

– (3, 4 g) SPEL-FOT. (numera bl. i skildring av ä. medicinsk uppfattning) rörlig (o. ss. stöd icke använd) fot (motsatt: ståndfot). PT 1894, nr 188, s. 3.

– (9) SPEL-FRÖKEN. (numera i sht ngt vard.) spellärarinna; jfr -mamsell. Idun 1888, s. 19.

– SPEL-FÄLT. om det på visst sätt indelade o. markerade fält varpå visst spel spelas; i sht förr äv. om fotbollsplan o. d. 2NF 3: 1018 1905; för pärkspel). Apropos spelfält överraskade gamla "Sumpan" med att prestera en plan av god klass. IdrBl. 1935, nr 33, s. 9. Fatab. 1946, s. 206 (på spelbräde).

– (2, 6, 7, 9) SPEL-FÄRDIG. färdig för spel; särsk. till 6. STRINDBERG Brev 2: 249 1881; om teaterpjäs).

– SPEL-FÄRDIGHET ~⁰⁰² äv. ~²⁰⁰.

[SPEL-FÄRDIGHET.ssg 1]

1) till 6, 7, 9, om ngns färdighet l. skicklighet i att spela; särsk. till 9. ATTERBOM Minn. 600 (1819).

[SPEL-FÄRDIGHET.ssg 2]

2) (numera föga br.) i överförd anv., till 9, om egenskap hos ett musikinstrument att vara lättspelat. NF 4: 1516 1881; flöjts).

– (6, 7, 9) SPEL-FÖRBUD ~⁰². förbud mot att spela; särsk. till 6. SCHÜCK Shaksp. 1: 349 (1916).

– (6, 7,9) SPEL-FÖRMÅGA. förmåga (se förmåga, sbst.

[SPEL-FÖRMÅGA.ssg 1]

1) att spela; särsk. till 7. IdrBl. 1935, nr 37. s. 8.

– SPEL-GALEN.

[SPEL-GALEN.ssg 1]

1) till 2, om speltupp: som i spelande tillstånd är galen (se d. o. 2) av brunst; jfr -tokig 1. Ett par spelgalna tjädertuppar slogs i gläntan.

[SPEL-GALEN.ssg 2]

2) (i sht vard.) till 6, 7, 9: galen (se d. o. 4) efter att spela; företrädesvis till 7, i fråga om (hasard)spel om pengar; jfr -tokig 2. JENSEN Carlé Spel. 10 (1920).

– (2, 6, 7, 9) SPEL-GALENSKAP ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰.

[delvis till -galen]

egenskapen l. förhållandet att vara spelgalen; särsk. (i sht vard.) till 7, motsv. -galen 2. ÖSTERGREN (1944).

– SPEL-GIRIG. (†) spellysten. PH 1: 127 (1719). HWALSTRÖM SpecPaid. 70 (1773).

– SPEL-GLAD. om person: som är glad l. förtjust i att spela, fylld av spelglädje; äv. i överförd anv., om ngt sakligt som avhänger av l. hör samman med o. d. person som är spelglad (i ovan angiven bet.): präglad l. kännetecknad av l. grundande sig på o. d. spelglädje.

[SPEL-GLAD.ssg 1]

1) till 6. ÖgCorr. 1967, nr 82, s. 5 (om sätt att spela pjäs).

[SPEL-GLAD.ssg 2]

2) till 7; särsk. i fråga om bollspel o. d. IdrBl. 1935, nr 86, s. 9 (om fotbollsspelare).

[SPEL-GLAD.ssg 3]

3) till 9. LD 1958, nr 161, s. 3 (om orkestermedlemmar).

– SPEL-GLÄDJE. glädje att spela.

[SPEL-GLÄDJE.ssg 1]

1) till 6. Skådebanan 1933, 2: 62.

[SPEL-GLÄDJE.ssg 2]

2) till 7. FEHRMAN DiktDöd. 323 (1952).

[SPEL-GLÄDJE.ssg 3]

3) till 9. JEANSON (o. RABE) 1: 266 (1927).

– SPEL-HALVA. (numera knappast br.) om halva (se halva, sbst.

[SPEL-HALVA.ssg 1]

1) av spelplan, planhalva. LD 1906. nr 118, s. 2. IdrBl. 1924, nr 20, s. 2.

– (9 r) SPEL-HAMMARE. (numera föga br.) hammare (se hammare, sbst.² 1 e) i l. till spel- l. slagverk i klocka. HusgKamRSthm 1750, s. 571.

– SPEL-HAND. kortsp. sammanfattande, om de kort som spelare har på hand att spela med (jfr hand 3 h γ); i sht pregnant, om god sådan hand. Ni skall börja fundera på .. slam då .. ni har en bra spelhand.. (på) tolv spel (l.) .. tretton spel. WERNER o. SAND- GREN Kortox. 149 (1949). SAOBArkSakkSvar 1976; pregnant).

– (9 r) SPEL-HASTIGHET ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰, sbst.¹ (sbst.² se sp. 9502). hastighet varmed spelande på mekanisk musikapparat försiggår; särsk. (numera bl. mera tillf.) till 9 r β, om hastighet varmed avspelning av ljudband (i bandspelare) försiggår. TSvLärov. 1954, s. 97 (i fråga om avspelning av ljudband).

– (6, 7, 9) SPEL-HUMÖR. humör att spela (särsk. pregnant, om gott sådant humör); särsk. till 7. ADELSKÖLD Dagsv. 2: 105 1900; rulettspelares).

– SPEL-HUNGRIG. jfr -lysten o. hungrig 2. FUNCH KBref 168 1909; i fråga om hasardspel).

– (9) SPEL-INSTRUMENT. instrument som man spelar på, musikinstrument. SERENIUS (1741).

– (6, 7, 9) SPEL-INTRESSE. intresse att spela; särsk. till 7. BokSchack 424 1948; i fråga om schackspel).

– (2, 6, 7,9 ) SPEL-IVER. iver att spela; särsk. (numera mindre br.) i uttr. vara i spelivern, ha (stor) iver att spela, vara (mycket) ivrig att spela; särsk. dels till 2, dels till 9. Orren är i spelifvern. WESTE FörslSAOB (c. 1817). LD 1958, nr 147, s. 3 (hos solist). -

– (6, 7, 9) SPEL-KLAR. om person: klar l. beredd l. i stånd att spela; om sak: klar l. färdig att spelas; särsk. dels till 6, om teaterstycke o. d., dels till 7, om spelare i bollspelslag o. d., o. i denna anv. särsk. i fråga om att spelare med hänsyn till gällande bestämmelser är klar för Övergång till annan klubb än han dittills representerat; jfr -duglig. Han blir inte spelklar för sin nya klubb förrän i september. Harry Dahl är åter spelklar (efter en skada i knät). SvD(A) 7/9 1929, s. 13. ÖSTERGREN 1944; om operett).

– (9 r) SPEL-KLOCKA.

[SPEL-KLOCKA.ssg 1]

1) (numera bl. tillf.) i klockspel i kyrktorn l. dyl. ingående klocka (se klocka, sbst. 1 e). RelUlrEleonLijkProc. 28/11 1693, s. A 3 b. Anm. jfr anm. till spela, v.¹ ⁹ r.

[SPEL-KLOCKA.ssg 2]

2) (numera bl. tillf.) klocka (se d. o.

[SPEL-KLOCKA.ssg 3]

3) med spelverk, spelur. LdVBl. 1830, nr 42, s. 3.

[SPEL-KLOCKA.ssg 3]

3) (†) i utvidgad anv. av 2, == klang, sbst. II; jfr klocka, sbst. 2. DA 1771, nr 129, s. 2.

– SPEL-KNEP. jfr knep, sbst.¹ II. SCHULTHESS 1885.

– (1, 7) SPEL-KNÄCK. (†) liten kula l. boll att leka l. spela spel med; jfr knäck, sbst.²¹. LIND 1749; under klucker). SYN- NERBERG 2: 192 (1815).

– (9) SPEL-KONST. ( spel- 1723–1923. ( spele- 1680–1734) konst (se d. o. 3) l. färdighet att spela på ett musikinstrument; äv.: konst (se d. o.

[SPEL-KONST.ssg 4]

4) vars område är instrumentalmusik; stundom äv. närmande sig l. övergående i konkretare anv., om resultat l. produkt av spelkonst (i ovan angiven bet.); jfr spelmans-konst. Mon icke.. wårt Löff och Gudachtigheet ganska myckit hindras aff oandelig Musik och Spelekonst? EKMAN Siönödzl. 174 (1680). Ifrån Patriarkerna tiI Davids tid, tyckes Sång- och Spel-Konsten blifwit mera bekant. HÜLPHERS Mus. 7 (1773). Häri (dvs. i förhållandet att fingrarna berörde strängarna lätt och med samma styrka) .. syntes .. ligga en god del av spelkonsten. ANDERSSON Stråkh. 127 (1923).

[SPEL-KONST.ssg 4.slutet]

särsk.

[SPEL-KONST.ssg 4.a]

a) (†) i uttr. driva spel- konst, musicera, spela (se spela, v.¹ 9. AB 1831, nr 5, s. 4. b) (i vitter stil) i förb. med objektiv genitiv, i sådana uttr. som violinens spelkonst, konst(en) att spela violin. En midsommarnatt .. hade näcken lärt honom violinens spelkonst. TurÅ 1980, s. 83.

– SPEL-KORT, sbst.² (sbst.¹ se sp. ⁹387).

[jfr t. spielkarte]

kort (se kort, sbst.

[SPEL-KORT.ssg 2]

2) att spela med. SCHULTZE Ordb. 2402 (c. 1755).

Ssgr:

– spelkorts-etui, äv. spelkort-etui. SvD(A) 13/12 1922, s. 12.

– spelkorts-kartong. (i fackspr.) kartong (se d. o. 1) använd l. avsedd att användas för tillverkning av spelkort; jfr spel-papper 1. VaruhbTulltaxa 1: 257 (1931).

– spelkorts-lek (numera knappast br.) kortlek. FörordnStämplSpelk. 30/12 1812, s. 2.

– SPEL-KULA. kula (se kula, sbst.³ 1 b) att spela spel med. WILSON Spelb. 217 1888; ifråga om fortuna- o. tivolispel).

– SPEL-KULTUR. kultur (se d. o. 7) i fråga om att spela visst spel (särsk. bollspel o. d.); stundom äv. övergående i allmännare bet.: spelsätt. Swing 1920, nr 2, s. 6 (i fråga om fotboll). I storserien (i fotboll) har man på några få undantag när fått in den engelska spelkulturen med armarna utefter kroppen. IdrBl. 1935, nr 123, s. 12. -

– (6, 7, 9) SPEL-KUNNANDE, n. om kunnande i att spela, spelkunnighet; särsk. till 7, om kunnande i bollspel o. d. IdrBl. 1935, nr 29, s. 7.

– (6, 7, 9) SPEL-KUNNIG. kunnig i att spela. Ett par spelkunniga värnpliktiga utsågs att svara för musiken vid kompanifesten.

– (6, 7, 9) SPEL-KUNNIGHET ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰.

[delvis till -kunnig]

jfr -kunnig; särsk. till 9. Uppl. 2: 441 (1908).

– (9) SPEL-KÅDA. (†) om hartsartad kåda l. harts använd att hartsa fiolstråke med, fiolharts. JUSLENIUS (1745).

– SPEL-KÄR. (numera bl. mera tillf.) som är intagen l. förtjust i att spela (hasard)spel, spelglad (se d. o. 2) l. spellysten. LIND (1749).

– SPEL-LAST. om lasten (se last, sbst.¹ 4) att ha spelbegär. SIWERTZ Sel. 2: 105 (1920).

– (6, 7, 9) SPEL-LEDA. leda (se leda, sbst.²) vid att spela; särsk. till ⁶. ASPLUND LivSmultr. 191 (1945).

– (6, 7, 9) SPEL-LEKTION. lektion i att spela; i sht till 9. BJÖRKMAN (1889).

– SPEL-LIDELSE. (numera i sht i vitter stil) lidelse l. passion för att spela (hasard)spel. LUNDIN o. STRINDBERG GSthm 155 (1880).

– SPEL-LISTA.

[SPEL-LISTA.ssg 1]

1) i sht teat. till 6: spelplan (se d. o. 1; jfr lista, sbst.² DAHLGREN Theatr. VI (1866).

[SPEL-LISTA.ssg 2]

2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 7 b, om lista (se lista, sbst.² c) varpå de i ett lotterispel spelande personernas namn antecknades. Posten 1768, s. 231.

– SPEL-LJUS. ( spel- 1685 osv. spele- 1689–1700)

[SPEL-LJUS.ssg 1]

1) teat. till 6: rörligt scenljus som följer skådespelarna när dessa spelar o. på så sätt höjer effekten av deras agerande; jfr ljus, sbst. 1. JOHANSSON Nielsen Teaterordb. 67 (1951).

[SPEL-LJUS.ssg 2]

2) till 7: ljus (se ljus, sbst. 4 c) invid vilket man förr bedrev (sällskaps-)spel under dygnets mörka del; jfr -stake. HovförtärSthm 1685 B, s. 935.

– (9) SPEL-LUFT. (i fackspr., särsk. orgelb.) om den kom primerade luft med vars hjälp orgel spelas, orgelluft. HENNERBERG (o. NORLIND) 1: 6 (1912).

– (6, 7, 9) SPEL-LUST.

[jfr t. spiellust]

lust l. begär efter att spela; äv.: lust l. glädje i att spela l. vid spelande; jfr lust 1, 3 (f); särsk. till 7. Han kände verklig spellust under hela fotbollsmatchen, och det framgick tydligt av hans spel. Fast än han alt stadigt klagar öfwer lyckan, och wisar sig ond öfwer en styfwers förlust, förgår honom aldrig Spel-Lusten. SedolärMercur. 3: nr 14, s. 8 (1731).

– SPEL-LUSTA. (numera i sht i vitter l. religiös stil) lusta (se lust 1 d) bestående i (starkt) begär efter l. (stor) glädje vid att spela (hasard)spel; i sht förr äv. närmande sig l. övergående i allmännare (o. neutralare) bet.: lust l. begär efter att spela, spellust. LittT 1797, s. 152. (På ett torg sitter en gumma med) tvenne lyckohjul ..som kringsvängas .. Här kan publiken få tillfredsställa sin spellusta. BERGMAN VSmSkr. 221 (1845). Spellustan skulle inte få bli herre över honom. LAGERLÖF Top. 70 (1920).

– (6, 7, 9) SPEL-LYCKA, sbst.² (sbst.¹ se sp. ⁹388). lycka (se lycka, sbst.³ 5) l. glädje vid spelande l. över att få spela; särsk. till 6. SvD(A) 1958, nr 284, s. 14 (skådespelerskas).

– (6, 7, 9) SPEL-LYSTEN. lysten efter att spela; företrädesvis till 7 (b), i fråga om sällskapsspel l. (hasard)spel om pengar. MARTIN PampL 211 1930; om allmänhet, i fråga om lotterispel).

– (6, 7, 9) SPEL-LYSTNAD. lystnad efter att spela; nästan bl. till 7, i fråga om sällskapsspel l. (hasard)spel om pengar. SCHÖNBERG Bref 3: 258 (1778).

– (9) SPEL-LÅDA.

[SPEL-LÅDA.ssg 1]

1) (mera tillf.) om lådliknande musikinstrument (särsk. om psalmodikon); äv. till 9 r, om lådliknande mekaniskt musikinstrument. Spellåda med väf. BOIVIE NordMMusik. 7 (1911). I drängstu- gan satt August .. vid .. sitt psalmodikon, den där långa spellådan med sträng och stråke. MinnGPrästh. 6: 131 (1930).

[SPEL-LÅDA.ssg 2]

2) (i fackspr., i sht orgelb.) i spelbordet till en (kyrk)orgel med rörpneumatik anbragt behållare (låda) vari från bälgen inkommande luft samlas för att sedan vid tryck på en tangent pressas ut i orgelns luftlåda, spelbox. HENNERBERG (o. NORLIND) 1: 64 (1912).

– (9) SPEL-LÄRARE. lärare som undervisar i konsten att spela ett instrument, i sht piano; äv. allmännare: musiklärare; jfr -mästare, sbst.¹ 2. BJÖRKMAN (1889). HARLOCK 1944; allmännare).

– (9) SPEL-LÄRARINNA. jfr -lärare samt -fröken o. -mamsell; äv. allmännare: musiklärarinna. BJÖRKMAN (1889). AUERBACH 1913; äv. allmännare).

– (9) SPEL-LÄXA. läxa (se läxa, sbst.

[SPEL-LÄXA.ssg 5]

5) i form av en tonföljd l. (en del l. delar av) ett musikstycke som spelelev har att öva in o. lära sig spela. SUNDBECK Elsa 31 (1897).

– (9) SPEL-MAMSELL (numera bl. i skildring av ä. förh.) == -fröken. BJÖRKMAN (1889).

– SPEL-MAN, se d. o.

– SPEL-MANI. mani (se d. o. 2) att spela (hasard)spel; jfr -passion, -vurm, -yra, -yrsla. TySvOrdb. 2212 (1932).

– SPEL-MASKIN, sbst.² (sbst.¹ se sp. ⁹402).

[SPEL-MASKIN.ssg 1]

1) (†) till 1 (, 7, om mekanisk anordning att leka (spela) med; anträffat bl. om jojo. SP 1792, nr 1, s. 2.

[SPEL-MASKIN.ssg 2]

2) till 9, bildl., nedsättande, om maskinmässigt l. opersonligt spelande musiker. Frey 1850, s. 57.

– (6, 7, 9) SPEL-METOD. metod (se d. o. 1) att följa l. som följs när man spelar (äv. allmännare, liktydigt med: spelsätt); företrädesvis till 7. NordIdrL 1900, s. 10 (i fotboll). NOR- DENSVAN SvTeat. 1: 133 1917; skådespelares). Trots det svidande nederlaget (i fotboll) tillgrepos inga osympatiska spel- metoder. IdrBl. 1935, nr 1, s. 9.

– (9) SPEL-NOT. (†) (för instrumentalmusik avsedd) not (se not, sbst.³ 1; i pl. äv. i utvidgad anv.: musikalier (jfr not, sbst.³ 3. MÖLLER 2: 190 (1745). WOLLIN Stilgjut. 87 (i handl. fr. 1764; i pl., i utvidgad anv.). (7 b) -NUMMER. (numera knappast br.) nummer på lott varmed man spelar i lotterispel, lottnummer. DA 1793, nr 159 s. 3.

– SPEL-ODUGLIG ~⁰²⁰. i sht sport. ; jfr -duglig. Fotbollsplanen var speloduglig till följd av det myckna regnandet. IdrBl. 1924, nr 77, s. 10 (om fotbollsspelare).

– SPEL-OPP, se -upp.

– SPEL-ORDNING.

[SPEL-ORDNING.ssg 1]

1) till 2, om den (mer l. mindre regelbundna) ordning (med hänsyn till spelets faser) efter vilken fågelhane (i sht tjäderl. orrtupp) spelar; stundom äv. (i sht i vitter stil) om tillståndet hos en fågelhane att vara färdig l. klar att (börja) spela (jfr ordning 3. Orrarne.. voro i full spelordning, oaktadt det den morgonen var rätt kallt. TJäg. 1832, s. 316. Avvikelser från.. (tjäderns) "spelordning" synas förekomma. ROSENIUS SvFågl. 3: 320 (1930).

[SPEL-ORDNING.ssg 2]

2) i sht spelt. o. sport. till 7: (lista redovisande) ordning l. plan efter vilken partier l. matcher (skall) spelas (i viss turneringstävling o. d.); jfr -plan 4. Spelordningen i schackturneringen har fastställts. JO-NASON Fotb. 123 1917; i fråga om fotboll).

[SPEL-ORDNING.ssg 3]

3) (numera knappast br.) till 7, om spelregler. Düben Talism. 5: 9 1818; i fråga om vira). 2NF 32: 757 1921; i fråga om vira).

– SPEL-PAPPER.

[SPEL-PAPPER.ssg 1]

1) (förr) tjockare papper använt l. avsett att användas för tillverkning av spelkort (nutida motsvarighet: spelkortskartong). HELMFRID Holmen. 56 (cit. fr. 1633).

[SPEL-PAPPER.ssg 2]

2)

[jfr t. spielpapiere, pl.]

(†) till 7 b ζ, i pl., om värdepapper l. aktier nyttjade i spekulationssyfte, börspapper, spekulationspapper. GHT 1896, nr 92 B, s. 1. EkonS 2: 470 (1899).

– SPEL-PASSION. passion (se d. o. 7) att spela (hasard)spel; jfr -mani, -vurm. ÖoL (1852).

– SPEL-PERIOD. i sht sport. om var o. en av de perioder (se period 3 e γ) vari ett spel (ett parti l. en match) spelas; i sht i fråga om ishockey. IdrBl. 1924, nr 93, s. 1 (i fråga om vattenpolo). Ishockey 90 (1939).

– (6) SPEL-PERSON. (†) skådespelare; anträffat bl. bildl. SCHERPING Cober 2: 438 (1737).

– (9) SPEL-PIPA. ( spel- 1935 osv. spela- 1912–1951. spele- 1913)

[sv. dial. spelpipa, spelepipa. spilpipa, spälapipa]

(i vissa trakter samt mus.) om ä. folkligt av trä tillverkat flöjtliknande blåsinstrument (vanl. med 6–8 fingerhål) av varierande utseende, som i Sv. (i sht i Dalarna) hållit sig vid liv hos allmogen intill nyaste tid, spilåpipa. 2NT 17: 164 1912; använd i Dalarna o. Norrl.).

– SPEL-PJÄS.

[SPEL-PJÄS.ssg 1]

1) i sht teat. till 6, == pjäs 9; äv. pregnant, om pjäs som låter sig spelas på ett äkta sätt. NordT 1929, s. 242. Se det här, det var verkligen en spelpjäs! SAOBArkSakkSvar (1978).

[SPEL-PJÄS.ssg 2]

2) till 7, om var o. en av de pjäser som används i ett visst spel o. varmed detta spelas; stundom äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr pjäs 2. HÖGBERG JesuBr. 1: 132 1915; bildl.). Kulturen 1953, s. 30 (av glas).

– SPEL-PLAN.

[SPEL-PLAN.ssg 1]

1) i sht teat. till 6: (lista redovisande) planerad ordning efter vilken teater spelar l. skall spela, spellista, repertoar; jfr plan, sbst.¹ II 2. Skådebanan 1933, 2: 17.

[SPEL-PLAN.ssg 2]

2) till 7: utom- l. inomhus belägen plan (jfr plan, sbst.¹ I ¹ d) för spelande av bollspel o. d. Spelplanen för tennis i hallen var inte i bästa skick. Balck Idr. 1: 435 1886; utomhus för pippispel).

[SPEL-PLAN.ssg 3]

3) till 7: plan (se plan, sbst.¹ II ²) hur man skall spela (vid visst tillfälle). WILSON Spelb. 399 (1888).

[SPEL-PLAN.ssg 4]

4) i sht sport. till 7: spelordning (se d. o. 2; jfr plan, sbst.¹ II ². NordIdrL 1901. s. 437 (i ishockey).

[SPEL-PLAN.ssg 5]

5) (†) till 7 b, == lotteri-plan; jfr plan, sbst.¹ II ². FLIESBERG Handel. 97 (1891).

– (6, 7, 9) SPEL-PROGRAM. program (se d. o. 3) att spela efter; särsk. till 7, om program efter vilket matcher (i fotboll o. d.) spelas. IdrBl. 1935, nr 73, s. 6.

– SPEL-RASERI. jfr -passion o. raseri II 5. Polyfem I. 19: 3 (1810).

– (9) SPEL-REGERING. (i fackspr., särsk. orgelb.) i orgel: mekanism varigm tangenternas rörelser vid spelning överförs till spelventilerna (l. apparater motsvarande dessa); jfr regering 5 slutet samt -traktur o. klaviatur-regering. HÖIJER (1864).

– (6) SPEL-RÄTT. rätt att (låta) uppföra visst teaterstycke l. (till 6 j) visa viss film (ngnstädes). LUNDH Drottn- Pärla 2 1918; i fråga om teaterstycke).

– SPEL-SAK. till 1: leksak; äv. (o. numera bl. tillf.) till 7, om sak som man spelar med, särsk.: spel (se spel, sbst.¹ 7. SCHULTZE Ordb. 3968 (c. 1755). IdrBl. 1935, nr 34 s. 6.

– (6, 7, 9) SPEL-SJUK. (numera ngt vard.) sjuk (se d. o. 4) efter att få spela; företrädesvis till 7, i fråga om sällskapsspel l. (hasard)spel om pengar. HIÄRNE 2Hskr. 217 (c. 1715).

– (6, 7, 9) SPEL-SJUKA. (numera ngt vard.) jfr -sjuk o. -lystnad samt sjuka, sbst.¹ ³; nästan bl. till 7, i fråga om sällskapsspel l. (hasard)spel om pengar; jfr -yra, -yrsla. LIND 1749; under spiel-sucht).

– (9 r) SPEL-SJÖKALV.

[benämningen i anledning av att djuret liknats vid en "spelklocka" (se d. o. 1, 3)]

(†) maneten Thaumanthias cymbaloidea Mod. VetAH 1791, s. 254.

– (6, 7, 9) SPEL-SKICKLIG. skicklig i att spela; särsk. till 7. Expressen 19/2 1963, s. 26 (om fotbollslag).

– (6, 7,9) SPEL-SKICKLIGHET ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰.

[delvis till -skicklig]

jfr -skicklig; särsk. till 9. EWIGSTRÖM i Landsm. VIII. 3: 123 (1899; i fråga om musik).

– SPEL-STAKE. (förr) (speciell) ljusstake för spelljus (se d. o. 2. BoupptVäxjö 1788 (av silver).

– (6, 7, 9) SPEL-STARK. stark i fråga om att spela; företrädesvis till 7; jfr -styrka. IdrBl. 1924, nr 78, s. 13 (om fotbollslag). -

– SPEL-STOCK, sbst.² (sbst.¹ se sp. ⁹404). (†)

[SPEL-STOCK.ssg 1]

1)

[med avs. på senare leden jfr penning-stock]

till 7, om aktiekapital för bedrivande av spelverksamhet. GJEHRENSVARD Dagb. 1: 257 (1779).

[SPEL-STOCK.ssg 2]

2)

[sv. dial. spelstock; med avs. på senare leden jfr böss-stock, gevärs-stock (instrumentets resonanslåda är av trä)]

till 9, om psalmodikon (se d. o. 1. AB(L) 1895, nr 290. s. 7.

– (9) SPEL-STOL.

[SPEL-STOL.ssg 1]

1) stol använd l. avsedd att användas att sitta på vid spelande av musikinstrument. Hemslöjdsutst Sthm 1880, s. 160.

[SPEL-STOL.ssg 2]

2) (†) på kyrkorgel; spelbord (se d. o. 2; jfr org-stol. LINDDERG BeskrDomkOrg. 13 (1873). SD 1899, nr 564 s. 8.

– (9) SPEL-STRÄNG. i sht mus. på stränginstrument: sträng gm vars försättande i rörelse (medelst knäppning l. gnidande o. d.) instrumentet spelas; särsk. pregnant, om sträng varpå melodistämma spelas, melodisträng (särsk. motsatt: resonanssträng). SERENIUS F 2 a (1734). Kulturen 1956, s. 68 (pregnant: i fråga om psalmodi- kon).

– SPEL-STYCKE.

[SPEL-STYCKE.ssg 1]

1) (†) till 3 c, 4 b α, om artilleripjäs för intensiv (o. utspridd) beskjutning (av bräsch i fästning o. d.); jfr -batteri. LIND 1749; under feld-stück).

[SPEL-STYCKE.ssg 2]

2) i sht teat. till 6: teaterstycke l. -pjäs; jfr -drama, -pjäs 1. TSvLörov. 1945. s. 57.

[SPEL-STYCKE.ssg 3]

3) i sht mus. till 9, om musikstycke som (är avsett att) spelas (förr äv. om sångstycke); stundom äv. i utvidgad anv., om noterna (se not, sbst.³ 1) till sådant styc ke. Spel-stykke, (dvs.) Noter hwarefter speles och siunges, item sielfwa spelningen el. sången. SCHULTZE Ordb. 5040 (c. 1755).

– (6, 7, 9) SPEL-STYRKA. jfr -stark; företrädesvis till 7. WILSON Spelb. 24 1888; i fråga om schackspel).

– (6, 7, 9) SPEL-SUGEN, p. adj. (vard.) som har "sug" l. längtan l. begär efter att spela; särsk. till 7. IdrBl. 1935, nr 7. s. 8 (om diskvalificerad bandyspelare).

– (6, 7, 9) SPEL-SVAG. jfr -stark; i sht till 7. IdrBl. 1935, nr 13, s. 6 (om sparringpartner i tennis).

– (6, 7, 9) SPEL-SÄSONG. säsong för spelande (av ngt); särsk. till 6, om säsong (särsk. omfattande tidsperioden 1/8–30/4 påföljande kalenderår) varunder teater(ensemble) spelar; jfr -termin, -tid 4, -år 1 b. RAMSAY VägvFinl. 6 (1895).

– (2, 6, 7 (b), 9) SPEL-SÄTT. sätt att spela. Tjäderns spelsätt skiljer sig från orrens. PH 9: 708 1771; deltagares i lotterispel). (Halvbacken) måste .. genast vid spelets början giva akt på motståndarnas spelsätt och rätta sig därefter. IdrB 1: 75 (1913). NORLIND Borgehyminn. 207 1939; musikers). BERG- MAN Torsslow 9 1945; skådespelares).

– SPEL-TAG.

[SPEL-TAG.ssg 1]

1)

[jfr 3]

(vard.) till 2, i uttr. vara l. komma i speltagen, om fågelhane: vara resp. komma (riktigt) i humör att spela. MUNSTERHJELM Öd. 163 1935; om tjädrar). TurÅ 1963, s. 182 (: komma: om brushane).

[SPEL-TAG.ssg 2]

2) (†) till 9, om (konstförfaret) tag l. grepp om musikinstrument vid spelande av en låt; anträffat bl. (övergående i resultativ bet.: låt) i uttr. kraftigt speltag, (magisk) låt med kraftig verkan på åhöraren. Spelman nu framföråt går och spelar de Kraftige speltag / Som man i förtiden nämt för Gygiar, Drambu och Rammslag. STRAND NeliSuec. 42 (1753).

[SPEL-TAG.ssg 3]

3)

[jfr uttr. vara, komma i arbetstagen; jfr äv. 2]

(vard.) till 9, i uttr. vara l. komma i speltagen (stundom äv. sitt rätta speltag o. d.), vara resp. komma i (sitt rätta) humör att spela. Nu hade han kommit i sitt rätta speltag och lät.. sin musik oavbrutet ljuda. HALFVARSSON Ljunga 1: 76 (1923). Gubben .. hade fått sig en hel skopa brännvin, så han var i speltagen och det blev musik som hette duga. JOHANSSON VFäd. 124 (1935).

– SPEL-TAKTIK. taktik att följa l. som följs när man spelar. IdrBl. 1924, nr 7, s. 9 (bandylags).

– SPEL-TAKTISK. som har avseende på l. gäller l. hör samman med speltaktik. IdrBl. 1935, nr 111, s. 3 (om hänseende).

– (2, 9 x) SPEL-TALL. jfr -träd. SPARRE Skörg. 82 1917; i fråga om tjädertupp).

– (6) SPEL-TASKA.

[jfr t. spieltasche]

(†) taskspelares väska (med inneliggande redskap l. föremål varmed konster utförs). BoupptSthm 1678, s. 355 a. NORDFORSS (1805).

– (7, 9) SPEL-TEKNIK. om ngns teknik l. tekniska färdighet att spela (stundom äv. pregnant, om god teknik osv.); jfr -teknisk. Med den spelteknik laget har, kommer det att gå långt i fotbollsturneringen. SD 1892, nr 337, s. 7 (i fråga om opera). särsk. (i sht mus.) till 9, i överförd anv.: av visst musikinstrument krävd speciell teknik för sitt trakterande. ANDERSSON Stråkh. 141 1923; stråkharpas). Fagottens .. spelteknik är på det hela taget densamma som övriga oboein- struments. SVENSSON Stauder Musikinstr. 116 (1958).

– (7, 9) SPEL-TEKNISK. om ngt sakligt: som hör samman med l. har avseende på l. rör spelteknik(en); äv. om person: som uppvisar l. kännetecknas av l. har spelteknik (äv. pregnant: som uppvisar osv. god spelteknik). Ett speltekniskt gott (fotbolls-)lag. Swing 1920, nr 2, s. 6. Stråken .. (är) ur spelteknisk synpunkt (stråkinstrumentets) viktigaste del. ANDERSSON Strökh. 116 (1923). Den instrumentala arkitekturen tillsammans med de speltekniska delarna frambringa instrumentens ton och klangfärg. SvSlöjdFT 1930, s. 116. (Fotbollsspelaren) Bests individuella och speltekniska stil har gett honom tusentals fans. SvD 1972, nr 136, s. 18.

– (6) SPEL-TERMIN. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om tidsperioden för ett teaterengagemang för skådespelare; i sht förr äv. liktydigt med: spelsäsong; jfr -tid 4, -år 1 b. Efter spel-terminens slut i Köpenhamn hade den (tyska teatertruppen) ämnat gifva föreställningar i Götheborg. BESKOW (1834) i 3SAH LVII. 3: 185. (Teaterstycket) kommer inte upp (till spelning) förrän nästa speltermin, d. v. s. 1926–27. WIL- HELM BrJeanne 134 (1925).

– SPEL-TID.

[SPEL-TID.ssg 1]

1) (†) till 1 e, om djurs brunst- l. parningstid; jfr 2. KIÖPING Resa 92 1667; elefanters).

[SPEL-TID.ssg 2]

2) till 2: tid(speriod) då fågel (i sht tjäder l. orre) spelar. SERENIUS Qq 2 b (1734). Speltiden (för den i Sibirien förekommande smånäbbade tjädern) börjar omkring den 20 april och varar till 10–12 juni. FoFl. 1932, s. 55.

[SPEL-TID.ssg 3]

3) (numera bl. tillf.) till 3 a n: tid när bin spelar utanför sin kupa. DAHM Biet 61 (1878).

[SPEL-TID.ssg 4]

4) till 6, om den tid som spelandet av ett teaterstycke tar i anspråk under en föreställning; i sht förr av. om speltermin l. spelsäsong. Den som under Speltiden befinnes för gäld bysatt och ej inom En månad ar frigifven, ege Direktionen att efter godtfinnande förafskeda eller i tjensten bibehålla. ReglKTheat. 1834, s. 9. Speltiden var bestämd till minst fyrtio veckor om året, med fem föreställningar i veckan. DAHLGREN Theatr. 95 (1866). SAOBArk- SakkSvar (1978).

[SPEL-TID.ssg 5]

5) (teat. l. i vitter stil) till 6 h, om tid(speriod) då (ngt skildrat i) skådespel l. roman l. dikt o. d. tilldrar sig. (Castiglione) väljer.. till speltid för sitt skådespel (dvs. boken Il Cortegiono) .. dagarna närmast efter påfven Julius II:s glansfulla besök i Urbino, hösten (1506). SÖDERHJELM ItRenäss. 207 (1907). Bokens byggnad är i och för sig ett mästerverk. Liksom den yttre speltiden är koncentrerad till ett par dagar. så är (osv.). DENS Upps. 159 (1907).

[SPEL-TID.ssg 6]

6) till 7: tid då l. tidsperiod under l. inom vilken ngn l. ngra spelar l. skall spela; särsk. om tid varunder match (enligt reglerna för ifrågavarande spel) skall spelas; förr äv. i uttr. vid speltiden, vid tillfälle då ngn spelar, under spelandets gång. Han har speltid i tennishallen mellan 20 och 21 på fredagskvällarna. Domaren överskred den ordinarie speltiden med tre minuter på grund av de avbrott, som förekomn1it under fotbollsmatchen. HASSELROTH Campe 281 (1794: wid spelti- den). Belgiska ishockeyförbundet vill att speltiden i ishockey skall vara 2 x 20 minuter. IdrBl. 1924, nr 5. s. 7. särsk. i schack, liktydigt med dels: betänketid inför ett drag, dels: sammanlagd betänketid för vit o. svart i ett parti. Schuster Schacklex. 94 (1979).

[SPEL-TID.ssg 7]

7) till 9: tid då l. tidsperiod under l. inom vilken ngn l. ngra spelar l. skall spela. (Kandidaten) tycktes på minuten känna till hennes speltider (hos pianoläraren). Kielland GarmWorse 88 (Hfors 1923). De viktigaste frågorna i konflikten (mellan musikerna o. deras arbetsgivare) gäller speltiden på kvällen. DN(A) 1964, nr 354, s. 4.

[SPEL-TID.ssg 8]

8) till 9 r β, γ: tid som krävs för att spela igenom en i sin helhet inspelad grammofonskiva l. ett i sin helhet inspelat ljud- l. videoband o. d. (äv. övergående i att beteckna mängden inspelat innehåll som ryms på en grammofonskiva osv.); äv.: tid som ngt på en grammofonskiva osv. inspelat tar i anspråk vid avspelning. Stort julpotpurri (på grammofonskiva). 5 minuters speltid. Resio 36 (1933). Än så länge rymmes inte lika lång speltid på en skivsida vid stereo som vid mono (dvs. återgivning som icke ör stereo). LD 1959, nr 292, s. 15. Ett helt nytt .. (video-)band på 120 minuters spel- tid. ScandinavianVideoClub 4 (1980). Storm Boy, dramatisk och jättespännande (video-)film .. Speltid 85 min. MariannVideo 14 (1981).

– (6) SPEL-TILLSTÅND ~⁰² l. ~²⁰ tillstånd för skådespelare att (få) uppträda (ngnstädes). UNT 15/11 1934, s. 5.

– (9) SPEL-TIMME. timme då ngn spelar för musiklärare l. övar sig i att spela ett instrument. Kielland Garm Worse 112 (1880).

– SPEL-TOK. (numera föga br.) person som är speltokig (se d. o. 1. LIND 1: 1441 (1749).

– SPEL-TOKIG. (vard.)

[SPEL-TOKIG.ssg 1]

1) till 2, om speltupp: spelgalen (se d. o. 1. FoFl. 1950, s. 41 (om tjädertuppar).

[SPEL-TOKIG.ssg 2]

2) till 6, 7, 9: spelgalen (se d. o. 2; i sht till 7, i fråga om sällskapsspel l. (hasard)spel om pengar. En speltokig bankir förlorade hela sin förmögenhet i Monte Carlo.

– (3) SPEL-TOPP. (ss. leksak nyttjad) snurra i form av en topp som gm hastig vridning mellan fingrarna (kan) bringas att rotera kring sin egen axel. OSSIAN-NILSSON Lärk. 110 (1913).

– (9) SPEL-TRAKTUR. (i fackspr., särsk. orgelb.) == -regering. TT 1927, Allm. s. 28.

– (9 x) SPEL-TRAST.

[sv. dial. speltrast]

(i vissa trakter) taltrast. ROSENIUS SvFågl. 1: 43 (1914).

– (2, 9 x) SPEL-TRÄD. träd där fågel spelar l. har för vana att spela; jfr -tall. HORTLING DabUggl. 57 (1924; tjäders). En del (furor) fingo tjänstgöra som spelträd för tjädertupparna. SUNDSTRÖM Ljug. 86 (1934). ROSEN GrönK 93 1940; trastars).

– (6, 7, 9) SPEL-TRÖTT. trött av l. på att spela; särsk. till 7. IdrBl. 1924, nr 78, s. 12 (i fråga om fotboll). (6, 7, 9) -TRÖTTHET~⁰² l. ~²⁰.

[delvis till -trött]

jfr -trött; särsk. till 7. IdrBl. 1935, nr 73, s. 12 (i fråga om fotboll).

– SPEL-TYG. (numera bl. tillf.) till 9 (r), om musikinstrument l. mekanisk musikapparat; förr äv. (delvis till 1) om leksak (skramla) som ger ifrån sig ljud. BROMAN Glys. 2: 129 (c. 1730). (T.) Spielzeug .. (lat.) crepundia, (sv.) speltyg. DÄHNERT 307 (1746). De .. många automatpositivens (på ett tivoli i Bombay) vitmenade orgelfasader resa sig upp ur turbansjön likt vita klippor med dåliga speltyg i sina grottor. MARTINSON Kap 142 (1933).

– SPEL-TÄRNING. tärning som man spelar spel med. LIND 1749; under würffel).

– SPEL-UPP ⁰⁴ l. (vard.) -OPP ⁰⁴, i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 m.||ig.

[till spela upp 7 a]

[SPEL-UPP.ssg 1]

1) (vard.) om (dans till) låt som (man väntar l. önskar l. påyrkar skall) spelas upp. Låt oss få en spel-opp. HJELMQVIST ImperSubst. 53 1913; angivet ss. an- vänt i Skåne).

[SPEL-UPP.ssg 2]

2)

[till spela upp 8; jfr med avs. på bildningssättet passopp, med avs. på bet. spel-fågel 2, -orre 3 samt spelevink, sbst.i 3]

(i vissa trakter) upptågsmakare o. d. HJELMQVIST ImperSubst. 163 1913; angivet ss. använt i Skåne).

Avledn.. (i vissa trakter; till -upp 2):

– speluppare , m.| ig. == -upp 2. HJELMQVIST ImperSubst. 163 (1913; angivet ss. (måhända tillfälligt) använt i Skåne).

– (9 r) SPEL-UR. med spelverk (se -verk 8) försett ur så inrättat att det vid jämn timme under viss del av dygnet avspelar ett musikstycke; äv. mer l. mindre bildl.; jfr -verks-ur, -väggur. POLHEM Brev 67 (1711).

TÖR- NEROS Bref 1: 81 1825; bildl.). Spelur är på modet. De tillverkas i Schweiz. SAOBArkSakkSvar (1978).

– SPEL-UT ⁰⁴ se spela ut 4 b α.

– (6, 7, 9) SPEL-VAN. van att spela, som har spelvana; särsk. till 7. ÖSTERGREN 1944; om motstån- dare).

– (6, 7, 9) SPEL-VANA. vana vid att spela; särsk. till 7 (särsk. pregnant o. med nedsättande bibet.: vana vid att spela hasardspel om pengar l. pengars värde). WINGÅRD Minn. 10: 79 1849; pregnant).

– (9) SPEL-VENTIL. (i fackspr., särsk. orgelb.) i orgel, om var o. en av de med spelbordets klaviatur förbundna ventiler som öppnas, när man spelar på tangenterna, o. därvid släpper in spelluften i vederbörande pipor, bringande dessa att ljuda. HÖIJER (1864).

– SPEL-VERK, sbst.² (sbst.¹ se sp. ⁹404). ( spel- 1680 osv. spele- c. 1700 osv.)

[jfr t. spielwerk, bagatell, leksak, musikinstrument, spelverk (i ur)]

[SPEL-VERK.ssg 1]

1) (†) till 1 (äv. med koll. innebörd), om (följd l. resultat av) lekfull l. lättsinnig l. lättfärdig l. skämtsam l. gycklande verksamhet, särsk. liktydigt med: lek l. lättsinne l. skämt l. gyckel l. skoj; äv. i utvidgad anv., om ngt som man tar l. kan ta från den skämtsamma sidan l. lätt på, övergående i bet.: bagatell(er) l. lappri l. strunt l. skräp l. krafs l. bosch o. d. Frantzoserne (som erövrat Neapel) förlorade igenom sitt elaka förhållande the Neapolitaners Gunst genast. Ther til medh lade sigh Konungen (dvs. Karl VIII) vppå Speelwärck, hwilkens Exempel the andre (fransmännen) jämwäl effterfölg- de. BRASK Pufendorf Hist. 207 1680; t. orig.: legte sich .. auf lauter spielwerk). (Fr.) Badinage .. (sv.) Putz, spel-werck, skiemt. MÖLLER 1: 135 (1745). (Kyrkor) der ej vigvatten, rö- kelse, vaxljus, / Allt det påfviska spelverk fanns, tillslötos för alltid. FRANZÉN Skald. 7: 197 (1822).

[SPEL-VERK.ssg 1.slutet]

särsk. i uttr. poe- tiskt spelverk, om resultat av lekfull poetisk verksamhet, lätt poetiskt alster. TEGNÉR FilosEstetSkr. 343 (1808).

[SPEL-VERK.ssg 2]

2) (†) till 1 (äv. med koll. innebörd), konkret: leksak(er). SPEGEL 469 (1712). Cannelin (1939).

[SPEL-VERK.ssg 3]

3) (i vitter stil) till 4 i δ, om sammansatt föremål vars delar på ett omväxlande l. skiftande sätt ger ifrån sig ljus l. färger. (Bladverket på hösten utgör ett) Spelverk av illuminerade skärvor från splittrade jätteglasfönster i någon raserad, överjordisk katedral. GYLLENSTEN Juv. 7 (1965).

[SPEL-VERK.ssg 4]

4) (†) till 6, om konststycke l. färdighetsprov o. d. (gränsande till det otroliga) som (skall) förevisas inför publik; särsk. liktydigt med: taskspelarkonst l. trollerikonst l. hokuspokus (se d. o. II); äv. oeg. l. bildl., särsk. i uttr. magnetiskt spelverk, om (utövande av) animal magnetism. På den som med en sådan böjelse (för blind tro) inträdt i (det swedenborgska) Samfundet, torde det Magnetiske speleverket, ehuru löjeligt det annars förekommer .. kunna göra någon verkan. KELLGREN (SVS) 5: 159 (1788). SCHULTHESS 1885.

[SPEL-VERK.ssg 5]

5) (†) till 7 b, i uttr. kungliga spelverket, skämtsamt, om det statliga nummerlotteriet (existerande 1771 1841). LUNDIN o. STRINDBERG GSthm 155 (1880).

[SPEL-VERK.ssg 6]

6) (†) till 8, om (följd l. resultat av) taktiskt l. slugt l. intrigant l. bedrägligt agerande (i konkretare anv. särsk. liktydigt med: hyckleri l. falskhet l. bedrägeri); äv. i uttr. driva sitt spelverk, driva sitt agerande av ovan angivet slag (anträffat bl. i utvidgad anv., med saksubj., om känslor, i fråga om att bringa ngt vilseledande l. falskt l. bedrägligt till framträdande för ngn). Han märckte .., at .. den bitterhet, som Hyrning emot dem yttrat, intet annat (varit) än dickter och spelwärck. MÖRK Ad. 2: 439 (1744). Den spända inbillning- en kan väl någon gång skapa sig himlasyner och drömmar, hvarunder känslorne drifva sitt speleverk, som anses för nåde- känningar. KyrkohÅ 1908, s. 301 (1815).

[SPEL-VERK.ssg 7]

7)

[sv. dial. spelverk]

(numera bl. i vissa trakter l. i vitter stil) till 9, om instrument att spela på, musikinstrument; äv.

[jfr uttr. röra (på) spelet (se röra, v.² I 1 c ε, III 1 a γ β', o. spel, sbst.¹ 9 f)]

(numera nästan bl. i slutet) i uttr. röra (på) spelverket l. spelverken, (börja) spela (på ifrågavarande musikinstrument); äv. bildl. BJÖRNER HalfdÖst. 16 1737; isl. orig.: hlioþfœrum, dat. pl.). Rör Speleverken, / Hoppa och fläng; / Vänner och fränder, / Klappa med händer. BELLMAN (BellmS) 1: 55 (c. 1770, 1790). O! der kände jag mig lycklig! Då erfor jag liksom ett speleverk inom mig, som jag aldrig förr hade hört, och som jag icke visste var inneboende hos mig. BREMER Pres. 221 (1834). Dragharmonika trakterade .. (N. Keyland) skickligt, men var givetvis icke någon stor beundrare av detta slags speleverk. Fatab. 1924, s. 190. (Borborerna) kom med .. sina tjut och höga, ylande sånger, sina knäppande och vinande spelverk. GYLLENSTEN KainMem. 16 (1963).

[SPEL-VERK.ssg 7.slutet]

särsk.

[sv. dial. röra på spelverket. få ngt ur handerna: efter uttr. röra på spelet (se röra, v.² III 1 a γ β' slutet, spel, sbst.¹ 9 f slutet)]

i uttr. röra på spelverket, bildl.: sätta fart på benen, skynda sig, röra på spelet. Rör på speleverket, sade jag, och stå inte och glo som en åsna! WÆRNÉR Hundår 187 (1900). Han kan få se sig om, när han inte gitter röra på speleverket fortare än som så! WÆRN-BUGGE Herrsk. 8 (1926).

[SPEL-VERK.ssg 8]

8) till 9 r, om mekanisk spel- l. musikapparat; särsk. dels om (i klockspel l. spelur l. speldosa l. positiv (se positiv, sbst.¹ 2) o. d. förekommande) inrättning bestående av en med ett antal klockor l. metalltungor l. orgelpipor samverkande stiftbesatt vals som vid sin rotation (åstadkommen för hand (gm vridande l. vevande o. d.) l. med hjälp av ett fjäderverk l. en elektrisk motor) bringar klockorna osv. att ljuda (stundom äv. allmännare, om klockspel osv.), dels om (radio)grammofon l. uppspelningsverk för skivor o. d.; i sht förr äv. i jämförelse, betecknande person ss. mycket livlig l. munter l. glad o. d. IHOLMSTRÖM (c. 1700; om positiv) i 2Saml. 2: 81. DALIN 1854; i bl. a. speldosa o. spelur). Gumman var liflig som ett spelverk. DAHLLÖF Brudkr. 91 (1910). Han förfärdigade kloc- kor med spelverk. LAGERGREN Minn. 1: 123 (1922). En enda sup gjorde .. Nila så glad som ett speleverk. Pan 1926, s. 140. Barnen trängdes kring positivet .. (o.) beundrade spelverkets dekor där mässingshjnrtar jagade varandra i en skog av pärle- mor. NILSSON Bokh. 22 (1937). Vid användningen av de nume- ra vanliga elektriska spelverken (radiogrammofoner såväl som separata uppspelningsverk) uppkommer ofta på grund av bristfälliga kopplingar .. s. k. elektriskt brus. TSvLärov. 1953, s. 13. särsk. i utvidgad l. oeg. l. bildl. anv. (jfr 9, 10). a) (numera i sht i vitter stil) om anordning l. apparat l. organ o. d. som alstrar ljud l. varigm ljud (kan) frambringas; särsk. dels om ringverk for kyrkklocka l. -klockor, dels om ljudorgan hos människa l. djur (särsk. i uttr. få spelverket i gång (på ngn), få pratkvarnen i gång (på ngn), äv. allmännare, i fråga om att (bringa ngn att) komma i gång (med ngt) l. börja verka l. fungera). En mygga .. har ett spelwerk, hwarmed hon åstadkommer det ljud, som oroar wåra öron. FRANZÉN Pred. 5: 275 (1845). Johan Österberg .. dä en jävel te å kunna lägga ut'et.. å så fört han skrifver sen .. Har Engström rå å kosta på'en en liter för å få spelevärket i gång på'en, så säjer han inte nej. ENGSTRÖM 5Bok 5 (1910). SPARRE Storskog 110 1915; om ringverk för kyrkklocka). b) (numera bl. ngn gg, i vitter stil) om skaldelyra; jfr spel, sbst.¹ ⁹ r. Mitt speleverk är sönder / och jag kan icke fläta rimmen mer. Ergo 1927, s. 49.

[SPEL-VERK.ssg 9]

9)

[bet.-utveckling ur 8 under inflytande av 4 (jfr att tittskåp o. positiv var snarlika till formen, hanterades med vev o. förekom tillsammans på marknader o. d.); med avs. på bet.-utveck]

ingen jfr äv. 10] (†) om tittskåp (äv.

[jfr slutet]

i uttr. skönt spelverk); äv. i utvidgad anv. (äv. med koll. innebörd), om (bild(er) av) märkvärdighet(er) l. besynnerlighet(er) som visades i tittskåp l. med laterna magika. SERENIUS Yy 2 b (1734). Bättre folk, än det wanliga, som åskådar Savoj- poikarnes spelwärk. DALIN Arg. 2: 329 (1734, 1754). Skjönt spel-wärk eller gyckel-skåp, som wisse Tyskar bära omkring och låta se för penningar. LIND 1749; under spiel-werk). (De) wisade osz allahanda små Savoyardiska spelwärk af Kärleks- händelser, om Celadon och Astræa (m. m.). DALIN Vitt. 6: 40 (c. 1753). WIDEGREN (1788).

[SPEL-VERK.ssg 9.slutet]

särsk. i utrop (hej) (skönt) spelverk!, (hör upp) (skön) märkvärdighet l. besynnerlighet l. (sköna) märkvärdigheter osv. (till beseende)! Hej spelwärk .. Se på et Tiur-fäkteri i det Swenska Toledo: Där ser I unge will-tiurar .. Se där rider den blinde Kärleken med sina fladdrande band. DALIN Arg. 2: 332 (1734, 1754). (Sv.) Skönt spelwerk! .. (dvs. fr.) Cri des Savo- yards et d'autres gens ambulans qui montrent la lanterne magique. NORDFORSS (1805).

[SPEL-VERK.ssg 10]

10)

[under anslutning till spela, v.¹ 4 d (o. visst inflytande från 9) skedd bet.-utveckling ur 8]

(numera föga br.) om (märkvärdig l. besynnerlig l. löjeväckande) apparat l. maskin; äv. oeg. l. bildl., särsk. om ngt (naturen l. den mänskliga organismen l. ett industriellt företag o. d.) tänkt ss. en mekanism l. ett maskineri som håller livet l. verksamheten o. d. i gång. (Sv.) Speleverk .. (fr.) Engin, machine. WESTE 1807; angivet ss. familjärt). Han hade en fabrik med många inrättningar, men af brist på penningar strandade hela speleverket. DENS. FörslSAOB (c. 1817). Natu- ren sjelf var lik ett trolleri, / Så lange menskan ej dess spelverk kände. FRANZÉN Skold. 7: 34 (1840). Speleverk.. (dvs.) konstig maskin. WoJ (1891). Ja, jag är sjuk, mycket sjuk, hela spelverket är sönder. BBERGMAN (c. 1920) hos ÖSTERGREN

Ssgr:

– spelverks-dragare. (†) till -verk 8, 9: person som vevar en mekanisk spel- l. musikapparat l. ett tittskåp; jfr draga, v. I 10 f, LUNDBERG PAULSON Erasmus 3 (1728). Därs. 117.

– spelverks-ur. till -verk 8: ur med spelverk, spelur. JENSEN Mickiewicz Tad. 5 (1898).

– SPEL-VINK, se spelevink, sbst.¹

– SPEL-VURM. vurm att spela (hasard)spel (jfr -mani, -passion); äv. i utvidgad anv., om person som har sådan vurm. WESTE (1807). CANNELIN 1904; om person).

– (9 r) SPEL-VÄGGUR ~⁰² l. ~²⁰. jfr -ur. DA 1793, nr 248, s. 3.

– (6, 7, 9) SPEL-VÄRD, adj. värd att spela(s). SAOL (1950). En spelvärd pjäs. IllSvOrdb. (1955).

– (7 b zeta) SPEL-VÄXEL. (†) i spekulationssyfte dragen växel. GHT 1896, nr 279 B, s. 1.

– (2, 6, 7, 9) SPEL-YRA. om yra l. sinnesberusning l. extas gripande ngn l. ngt som spelar; förr äv. (till 7) liktydigt med: spelsjuka l. -mani; jfr -raseri, -yrsla. (Sv.) Spelyra .. (t.) Spielwuth. MÖLLER (1790). Spelyra.. (dvs.) spelsjuka. LINDFORS (1824). TurÅ 1959, s. 186 (hos orrtuppar).

– SPEL-YRSLA. (†) spelmani l. -sjuka; jfr -yra. EURÉN Kotsebue Redl. 141 (1797).

– SPEL-ÅR.

[SPEL-ÅR.ssg 1]

1) till 6. a) (tillf.) om kalenderår då teaterstycke o. d. spelas. STRINDBERG Brev 14: 279 (1903). b) om verksamhetsår vid (fast) teater (omfattande senare delen av ett kalenderår (höstsäsong) o. förra delen av det därpå följande (vårsäsong)); jfr -säsong, -termin, -tid 4. ReglKTheat 1834, s. 11. (Detta engagemang vid teatern) varade endast ett spelår (1 oktober 1852– 1 juli 1853). SFS 1943, s. 393 (om perioden 1 juli - 30 juni påföljande kalenderår).

[SPEL-ÅR.ssg 2]

2) till 7, i fråga om lagsport i bollspel o. d., om tidsperiod under ett och samma kalenderår l. sträckande sig över en viss del av ett bestämt kalenderår o. det närmast följande kalenderåret, då ifrågavarande bollspel o. d. aktivt utövas i matcher inför publik; särsk. om period av angivet slag under vilken ett nationellt seriesystem genomspelas. Ishockeysektionens rapport för spelåret 1980–81. Vid innevarande spelårs afslutande den 6 sistl. september. TIdr. 1891, s. 252 (i fråga om fotboll). Spelåret 1944 blev i stort sett likvärdigt det föregående. ÅseleIdrottsklubb 22 1946; i fråga om fotboll).

– (4 h) SPEL-ÖGD, p. adj. (i vitter stil) som har spelande ögon. LINDQVIST Mamin Ural 189 1904; om kvinna).

– (6, 7, 9) SPEL-ÖVNING. övning i att spela; i sht till 9. SFS 1894, nr 94, s. 18.

B

(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat):

– SPELA-PIPA, se A.

C

(utom i -man, -verk, -vink numera bl. i vissa trakter l. i vitter stil, i sht i skildring av ä. förh. l. arkaiserande):

– SPELE-BOLL,

– SPELE-BORD,

– SPELE-BRÄDE,

– SPELE-BÅGE,

– SPELE-BÄNK,

– SPELE-DOCKA,

– SPELE-DON, se A.

– (9) SPELE-DRÄNG. (†) == spelmans-dräng. Blindhe Oluff ocb måns Speledrenger widh Gripzholm. KlädkamRSthm 1590 D, s. 42 a.

– (6) SPELE-FOLK. (†) om personer som underhåller l. roar; särsk. om skådespelare. Så lätt oss nu medh lof och ymnog prijs bekröna / Vårt vackra spelefolck, som på theatren var. CGRI- PENHIELM Vitt. 278 (1684). Då iag till Staden Keffe ankom- men, och utaf Mortasa Pascha mycket hederl:n undfägnad war, har iag .. måst utgifwa till .. Paschans Spelefolk.. 6 Rdr. KKD 8: 285 (1713).

– SPELE-KONST,

– SPELE-LJUS, se A.

– SPELE-MAN, se spelman.

– SPELE-PIPA,

– SPELE-VERK, se A.

– SPELE-VINK, se spelevink, sbst.¹

Avledn.:

– SPELARE , sbst.¹ se d. o.

– SPELBAR , adj.

[jfr t. spielbar]

[SPELBAR.avl 1]

1) i sht teat. till 6, om (roll o. d.

[SPELBAR.avl 1.i]

i) teaterstycke: som (med hänsyn till komposition l. innehåll o. d.) är möjlig l. går (lätt l. bra) att spela; äv. i överförd anv., dels om teaterstyckes skick o. d.: som är ett spelbart styckes, dels om författare: som skriver spelbara stycken. STRINDBERG Brev 2: 225 1881; om teaterstycke). GHT 1895, nr 281, s. 3 (om roller). Omsider .. upptog Runeberg ett komiskt ämne, som han förde till slut och ställde i spelbart skick. Kan ej, familjemålning i två akter, fullbordas i juli (1862). ESTLANDER 1: 481 (1902). jfr o-spelbar.

[SPELBAR.avl 2]

2) i sht spelt. o. sport. till 7, om plan l. bräde l. föremål o. d., som utnyttjas vid spel: som (med hänsyn till sin kvalitet o. d.) är möjlig l. går (lätt l. bra) att spela på l. med; stundom äv. om boll o. d.: som (enligt spelreglerna) får spelas. I händelse bollen (i vattenpolo) blifvit "död" när den kastats öfver mållinjen, skall den ej anses såsom spelbar förrän den lämnat målvaktens hand. SMITH Vattenpo- lo 29 (1906). Isen (på ishockeyrinken) var inte förstklassig men dock fullt spelbar. SvD(A) 1943, nr 68, s. 16. särsk. till 7 b γ, om häst: som (med hänsyn till chansen att vinna pengar) kan spelas på. Expressen 10/11 1962, s. 12.

[SPELBAR.avl 3]

3) i sht mus. till 9, om musikinstrument: som är i brukbart skick l. låter sig spelas på (med gott resultat); äv. om musikstycke l. del därav: som (på grund av att vara skriven så l. så) ligger väl till för att spelas; äv. i överförd anv., om instruments l. musikstyckes skick o. d.: som är ett spelbart instruments osv. NF 2: 256 1877; om pianostycken av Berens). HEDLUND Fiolsp. 14 1906; om fioler). SvD(A) 17/12 1926, s. 24 (om piano). Må vi .. sträva efter att ..få den (gamla orgeln) konserverad till spelbart skick. Fornv. 1930, s. 324. jfr o-spelbar.

Avledn..:

– spelbarhet , r. l. f. till spelbar 1–3; särsk. (i sht teat.) till 1. SmålP 1890, nr 151, s. 4.

– SPELERI ¹⁰⁴, n.

[SPELERI.avl 1]

1) (†) till 1 g, om ngns på ett lättsinnigt l. uppsluppet l. skämtsamt l. lekfullt o. d. sätt bedrivna sysslande med ngt (mer l. mindre abstr.); särsk. till 1 g β, om lek med ord o. d. Grotesker, Arabesker och fruktstycken äro .. utbrott af ett ovillkorligt speleri .., jemnförbara med Potpourier och regellösa fantaseringar i musiken. HAMMARSKÖLD KonstH 198 (1817). (Lars Vivallius har) genom strofernas begvnnelsebokstäfver anagramatiserat sitt namn: Lars Vivallius, Nerikesbo, så att han, så vidt mig bekant bIifvit, är den andra, som i Vårt språk användt detta Speleri. DENS. SvVitt. 1: 142 (1818).

[SPELERI.avl 2]

2) (numera bl. tillf.) till 6: skådespeleri (se d. o. 1. STRINDBERG Brev 6: 287 (1887).

[SPELERI.avl 3]

3) (numera bl. mera tillf.) till 7, om (i sht intensivt l. överdrivet l. passionerat) spelande (av hasardspel). ALMQVIST Mål. 99 (1840).

[SPELERI.avl 4]

4) (numera bl. mera tillf.) till 9, om (i sht intensivt l. långvarigt l. ss. störande o. d. uppfättat) spelande (äv. med särskild tanke på ljudet). CAVALLIN Kipling Gadsby 68 1897; på orgel).

– SPELERSKA , f.

[delvis till spelare]

(utom ss. senare led i ssgr numera bl. tillf.) kvinnlig spelare. LIND 1749; under spielerin).

[SPELERSKA.avl 1]

1) till 6. TySvOrdb. 2211 (1932; under spielerin). jfr mim-, skåde-spelerska.

[SPELERSKA.avl 2]

2) till 7. SCHRODERUS Albert. 1: 203 (1638). jfr boll-, kort-, schack-, tennis-spelerska.

[SPELERSKA.avl 3]

3) till 9. ARSENIUS MannKläd. 357 (1902). jfr citter-, fortepiano-, gitarr-, harp-, lir-, lut-, lyr-, mandolin-, piano-, positiv-spelerska.

– SPELIG , adj.

[SPELIG.avl 1]

1) (föga br.) till 4 g, om ansikte: som har livligt l. skiftande minspel, spelande. NORLIND Hell 1: 164 (1912).

[SPELIG.avl 2]

2) (†) till 9: som går att spela (på) l. (lätt) låter sig spelas (på); i ssgn lätt-spelig.