SPEX späk⁴s, n.; best. -et; pl. ==. ( spex (speks) 1861 osv. späks 1889)

[bildat (i studentslang) till SPEKTAKEL]

[SPEX 1]

1) av amatörer framfört lustspel; särsk. (o. numera nästan bl.): av studenter l. yngre akademiker framfört (respektlöst l. uppsluppet) parodiskt lustspel l. drama (i sht behandlande historiskt motiv med halsbrytande anakronismer o. med anspelningar på samtida personer o. händelser); föreställning av sådant lustspel l. drama, förr äv.: föreställning av l. underhållningsafton med två l. flera spex (i ovan angivna bet.). Landsm. XVIII. 8: 38 (i handl. fr 1861). Föreningen Studenter och Arbetare hade i går afton anordnat spex m. m. å sin lokal vid Östra Ågatan. Fyris 1894, nr 142 s. 2. Våren 1865 .. hade jag ett trefligt spex den 27 april. Vi gåfvo först Piccolet .. Så kom ett franskt stycke .. Som tredje stycke uppfordes E.S.S ALEVERTIN i Holmia 21 (1898). Här har förut omtalats, huru vi (gymnasister) .. spelade teater eller "höllo spex", som det sedan på Uppsala-jargonen hette och heter än i dag. Vi hade vid Mårtengås 1848 spelat Hittebarnet af Blanche. NYBLOM Minn. 1: 201 (1904). Studentkåren, närmast Skånska nationen .., hade visat vänlig artighet mot sin första kvinnliga ledamot. Nationen ställde till en ståtlig nationsbal, där det äfven förekom ett spex, skildrande den nyblifna studentskans framgångsrika bana på det fält hon valt, skämtsamt men välvilligt. LundagKron. 2: 341 (1921). Uarda är alla tiders bästa spex, säger man i Lund BJÖRKLUND MånLund 190 (1931). – jfr NATIONS-, NYÅRS.- STUDENT-, SÄLLSKAPS-SPEX. – särsk. (numera bl. tillf.) i oeg. l. utvidgad anv.: gycklande l. parodiskt lustspel. (Hos Menander) har Aristofanes' dionysiska spex avlösts av ett borgerligt karaktärs- och intrigdrama. GRIMBERG VärldH 3: 319 (1928).

[SPEX 2]

2) bildl.: parodiskt l. dråpligt skådespel (se d. o. 2) l. parodisk osv. tillställning; (dråpligt) skämt. Landsorganisationens tidning möter kommunisterna i oreserverad enighet när det gäller att framställa ungdomens första nattvardsgång som ett spex. Är det på sådan grund som det blivande samarbetet skall baseras? SvD(B) 1945, nr 194, s. 4. Du begriper väl att jag inte kan skriva nån riktig deckare! .. Det hela är bara ett spex som jag gjort för att skoja med dej och Charlie. HEDBERG SnällBarn 317 (1958). Valmötet blev rena spexet. SvHandordb. (1966).

Ssgr(i allm. till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. föras till spexa):

– SPEX-AFFISCH. affisch annonserande spexföreställning. LINDSTRÖM DödStud. 12 (1948).

– SPEX-AFTON. afton med spexföreställning. HågkLivsintr. 18: 215 (1937).

– SPEX-AKTÖR. MEYER Stud. 185 (1930).

– SPEX-ANDA. (studentikos) anda som präglar spex o. spexare. ÖgCorr. 1942, nr 270, s. 9.

– SPEX-ARTAD, p. adj.

[SPEX-ARTAD.ssg 1]

1) till 1: som är nära besläktad med l. har karaktär av spex. SvD(A) 1929, nr 106, s. 14. (Hj. Bergmans) svaghet är det alltför parodiska, grovt spexartade, som då och då skär genom helheten. ENCKELL o. CLAESSON Trub. 30 (1932).

[SPEX-ARTAD.ssg 2]

2) till 1 o. 2: som har karaktär av spex, dråplig, parodisk, farsartad. Den seriöst avsedda tillställningen utvecklades till ett spexartat jippo.

– SPEX-AVISA. (numera föga br.) == -tidning. JOHANSON PBange 25 (1902).

– SPEX-BILJETT. biljett till spexföreställning. REUTER PrinsKarnev. 8 (1961).

– SPEX-FIGUR. figur ur ett spex l. spexartad (se d. o. 1 (o.

[SPEX-FIGUR.ssg 2]

2) ) figur. FÄGERSTEN Johnson Congorilla 27 (1932).

– SPEX-FILM. spexartad (se d. o. 1, 2) film. SvD 1975, nr 144, s. 11.

– SPEX-FÖRESTÄLLNING ~⁰⁰²⁰ . jfr föreställning 3 a. PT 1911, nr 264 A, s. 3.

– SPEX-FÖRFATTARE. författare av l. till spex. LundagKron. 1: 282 (1918).

– SPEX-GRUPP. om sammanfattningen av personer (studenter) som framför (ett visst) spex, grupp spexare. LD 1958, nr 123, s. 16.

– SPEX-HUMOR. (studentikos) humor (av det slag) som utmärker l. kommer till uttryck i spex. HågkLivsintr. 17: 324 (1936). Det fanns sedan gammalt en akademisk metod att markera både lojalitet och avståndstagande, både respekt och respektlöshet. Denna metod var spexhumorn. Schück o. Warburg 3LittH 8: 466 (1949).

– (1,2) SPEX-HUMÖR. av spex l. spexande präglat humör; spexartat (se -artad 1, 2) humör; humör för att spexa (se d. o. 2. Glasmästaren kom i spexhumör. HAMMENHÖG EoA 128 (1930). För att hjälpa .. (den engelske lektorn) över ensamhetskänslan i det nya landet hade man fört in honom i en krets av akademiska medborgare, rätt mycke medicinare, kända för spexhumör och skämtlynne. WIGFORSS Minn. 2: 49 (1951). Det var inte kar- nevalsdagar och spexhumör som angav grundtonen i tjugo- talets melodi. Snarare var det den återerövrade vardagen. FEHRMAN Gullberg 35 (1958).

– SPEX-LYNNE. jfr -humör. SD(L) 1904, nr 282, s. 2.

– SPEX-MELODI. melodi i l. från ett spex. ASPLUND Stud. 100 (1912).

– SPEX-PJÄS. spex. DN 1900, nr 11033 B, s. 2.

– SPEX-PROGRAM. program (se d. o. 2) till spexföreställning; äv. om spexföreställning (med tanke på dess olika moment o. ordningen dem emellan). Fyris 1894, nr 22, s. 4. Fatab. 1958, s. 250.

– SPEX-PROLOG. prolog (se d. o. 3 b) till spex. AHLGREN Veckopr. 237 (1940).

– SPEX-PUBLIK. publik vid spexföreställning. LD 1958, nr 99, s. 16.

– SPEX-REGISSÖR. person som regisserar spex. JÖNSSON SkånSomr. 167 (1921, 1935).

– SPEX-RIM. särsk. : spexartat (se -artad 1) rim. Schück o. Warburg 3LittH 8: 480 (1949).

– SPEX-ROLL. roll i spex. BERGMAN Boksl. 258 (1942).

– SPEX-STIL. stil som kännetecknar spex; spexartad stil. Framställningen präglas av ett slags spexstil. Pjäsen gick i den vanliga spexstilen: en operettrevy fylld med anspelningar på dagens händelser och förhållanden i Lund i synnerhet. LundagKron. 3: 46 (1955). 1928 hade Hjalmar Gullberg och Harrie utgivit Aristofanes' komedi Fåglarna, som uppfördes samma år. Det var en mycket fri översättning, som närmade sig lundensisk spexstil. SvLittTidskr. 1962, s. 158.

– SPEX-TABLÅ. (numera mindre br.) spexföreställning. ÖBERG Makt. 1: 162 (1906).

– SPEX-TIDNING. (förr) om skämtsam tillfällighetstidning som författades för en studentnations medlemmar o. som (i spexstil) gycklade med prominenta personer inom nationen o. d. SD(L) 1902, nr 31, s. 3

– SPEX-TON ton som kännetecknar spex l. spexartad ton, spexstil. Schück o. Warburg 3LittH 8: 473 (1949)

– SPEX-TRADITION tradition i --fråga om 1. tradition bestående i (en vid universitetet i fråga utvecklad typ av) spex. Lundensisk, uppsaliensisk spextradition. Ogcorr. 1942, nr 270, s. 9.

– SPEX-TURNÉ. (av spexare företagen) turné för att ge spexföreställningar. ÖSTERGREN (1944).

– SPEX-UV. (mera tillf., vard.) (gammal) erfaren spexare. Lundagård 1958, nr 5, s. 9.

– SPEX-VERS. särsk. : spexartad vers. Schück o. Warburg 3LittH 8: 575 (1949).

– SPEX-VISA. visa i spex. SvJuristT 1944, s. 427.

Avledn.

– SPEXA , se d. o.

– SPEXIG , adj.

[SPEXIG.avl 1]

1) till 1: som präglas av l. har det för ett spex typiska; spexartad (se d. o. 1. Kand. Markström gjorde en spexigt rolig hovmästarinna (i Messenius' "Disa"). Upsala(A) 1926, nr 25, s. 1. De båda lustigkurrarna Bob Hope och Bing Crosby äro i bästa form i Lillas premiärfilm i går, "Två glada sjömän i Marocko". .. Det hela är något av det spexigaste man sett i filmväg, bortom all rim och reson, for att inte säga rena dårpippit. UNT(A) 1943, nr 299, s. 9. Dessa (i rummet upphångda spex-)affischer berättar dels att jag är nationens klubbmästare, dels att spexandet är min allt uppslukande hobby, och jag måste bekänna att även till vardags och till och med när jag skall vara verkligt allvarsam hemfallerjag åt det spexiga. LINDSTRÖM DödStud. 13 (1948).

[SPEXIG.avl 2]

2) (ngt vard.) till 2: spexartad (se d. o. 2. Det såg spexigt ut, då hans cykel långsamt vinglade fram mot stormhindren. HEDBERG VackrTänd. 293 (1943).

Avledn.:

– spexighet , r. l. f. egen- skapen att vara spexig; särsk. till spexig l. Årets krönika (i Stockholms nation) var en strålande blandning av uppsluppen spexighet, bitande elak irom och – last but not least – skir lyrik. Ergo 1933, s. 142.

– SPEXIKAL , SPEXIKAV, SPEXIKOS, se d. o.