–
spindelbenthet ,
r. l. f. ÖSTERGREN (
1944).
–
SPINDEL-BETT.
av spindel tillfogat bett (se d. o. 2. NORDENSKJÖLD Oneir. 1: 52 (1783).
–
SPINDEL-BLOMSTER.
[växten har mycket spinkig stam]
bot. växten Listera cordata (Lin.) R. Br.; jfr -blomma. ArkBot. II. 1: 70 (
1904).
VÄRING Frost. 297 (1926). –
SPINDEL-DJUR.
[jfr t. spinnentiere, pl.]
entomol. o.
zool. leddjur tillhörande klassen Arachnoida (till vilken spindlarna hör); i pl. äv. om klassen. BERLIN Lrb. 62 (
1876).
Spinnkvalster. På bladens undersida uppträder på en del växter mycket små, endast omkring en halv millimeter långa, rödgula spindeldjur. EKBRANT VVRumsväxt. 40 (
1955).
DjurVärld 4: 43 1963;
i pl., om klassen).
–
SPINDEL-FAUNA.
entomol. [SPINDEL-FAUNA.ssg 1]
1) om sammanfattningen av de djurarter som tillhör spindlarna inom ett område; jfr fauna 1. Upplands spindelfauna är .. ganska rik.
Uppl. 1: 152 (
1901).
[SPINDEL-FAUNA.ssg 2]
2) lärobok behandlande spindelfauna (i bet. 1); jfr fauna 2. Svensk spindelfauna. 1906; boktitel). –
SPINDEL-FIN.
fin (se fin, adj. II 2, 3) som en spindels (ben l.) tråd l. nät o. d. (jfr -vävs-fin); ofta mer l. mindre bildl.; äv. ss. adv. TEGNÉR FilosEstetSkr. 37 (
c. 1803;
ss adv., bildl.). Hycklarn, full af onda funder .. / Drar med spindelfina nät / Tyngsta block i sina fjät.
HAGBERG Shaksp. 9: 159 (
1850).
Gula, spindelfina spetsar, med lukt af cederträ från gamla skåp och lådor. FITINGHOFF Näs. 113 (
1895).
–
SPINDEL-FINGER.
mycket (långt o.) smalt finger; i pl. äv. (anat.) om sjukligt förlängda fingrar (o. tår). ATTERBOM FB 78 (
1839).
LINDSKOG o ZETTERBERG 1981;
i pl.).
–
SPINDEL-FINGRIGHET,
r. l. f. (
numera bl. mera tillf.)
anomali kännetecknad av mycket långa o. smala fingrar. WERNSTEDT (
1959).
–
SPINDEL-FOTING.
entomol. enkelfoting tillhörande överfamiljen Scutigeromorpha (vilken kännetecknas av mycket långa ben); i pl. äv. om överfamiljen. DjurVärld 2: 269 1961;
i pl., om överfamiljen).
Därs. 270 –
SPINDEL-FÖRGIFTNING.
förgiftning åstadkommen gm spindelbett. HANSTRÖM SådDjur. 114 (
1935).
–
SPINDEL-GARN. (
i sht i vitter stil)
om spindelnät; i sht mer l. mindre bildl. PoetK 1818,
1 15. En väf, som var hvitare än den hvitaste snö och finare än det finaste
spindel-garn.
SvFolks. 285 (
1849).
Från verldens glittergrarma spindelgarn / Kom åter, barn! WIRSEN Dikt. 199 (
1876).
–
SPINDEL-GAST. (
numera föga br.)
ss. nedsättande personbenämning (använd till lång o. spinkig person); jfr spindel, sbst.¹
1 d.
ALMQVIST Amor. 38 (
1822,
1839).
–
SPINDEL-GRÖPPA.
bot. svampen Leucogyrophana mollusca (Fr.) Pouz. (vilkens sporlager har ett spindelvävsartat underlag). KROK o. ALMQUIST Fl. 2: 269 (
1907).
–
SPINDEL-HONA.
jfr hona 1. EKBLAD 21 (
1764).
–
SPINDEL-HÅR.
spindelträd; numera bl. (hos växt): spindelvävsfint hår. Then fridh och förbund mellan Riken war, / Hölt tå ey fastare än itt spindel håår. SVART Gensw. E 6 b (
1558).
Hålkfjäll med eller utan spindelhår. NEUMAN o. AHLFVENGREN Fl. 54 (
1901).
–
SPINDEL-KRABBA.
[jfr t. spinnenkrabbe, eng. spider-crab]
zool. krabba tillhörande familjen Majidæ (som kännetecknas av långa, tunna ben); jfr -kräfta. ÖoL (1852). DjurVärld 2: 175 (
1961).
–
SPINDEL-KROPP.
spindels kropp; äv.:. spindelliknande kropp. Någonting mera groteskt fult fick man leta efter. En spindelkropp med alltför långa armar och ben – ett huvud som liknade en grodas. DN 8/4 1928, Söndagsbil. s. 2.
–
SPINDEL-KRÄFTA.
[jfr t. spinnenkrebs]
(
†)
spindelkrabba. LANDELL Bligh 71 (
1795).
HOLMSTROM Ström NatLb. 4: 24 (
1852).
–
SPINDEL-KRÄK. (
†)
spindeldjur. SCHEUTZ NatH 193 (
1543).
SCHULTHESS (
1855: Spindelkrak,
sannol.
felaktigt för Spindelkräk).
–
SPINDEL-LIK.
som liknar en spindel(s), spindelliknande; förr äv. i uttr. spindellika djur, om spindeldjuren. Rys ej, täcka kön! jag beder, / För en spinderlik poet. STENHAMMAR 223 (
c. 1795).
SUN- DEVALL Zool. 10 (
1864: Spindellika djur). De spindellika be- nen
(hos kolibrierna).
PEHRSON Beebe KamSkrivbl. 153 (
1928).
–
SPINDEL-LIKHET ~⁰² l. ~²⁰. [jfr -lik]
likhet med en spindel(s). ÖSTERGREN (
1944).
.
–
SPINDEL-LIKNANDE,
p adj. jfr -lik. ÖSTERGREN 1944;
om insekter).
–
SPINDEL-LILJA.
trädg. (om var o. en av vissa växter tillhörande) släktet Hymenocallis Salisb. (vilka har blommor i flockar som ansetts likna spindlar); särsk. om H. speciosa (Lin. fil.) Salisb. o. H. litoralis (Jacq.) Salisb. Fönsterrariteter: Spindellilja .. Hymenocallis occidentalis. SvD 3/7 1934,
s. 8.
LAURENT-TÄCKHOLM o.
STENLID BlomstLex 213 1946;
om H. speciosa).
HYLANDER PrydnV 50 (194B;
om släktet).
–
SPINDEL-LÄTT. (
mera tillf.)
spindelvävslätt. NSvSkämtl. 141: 42 1920; om tyg).
–
SPINDEL-MYGGA. (
numera föga br.)
harkrank tillhörande det spindelliknande släktet Chionea Dalm. 2NF 10: 1471 (
1909).
3NF 9: 559 (
1928).
–
SPINDEL-MÖNSTER. (
i fackspr.)
mönster (Se mönster, sbst.³ [SPINDEL-MÖNSTER.ssg 5]
5) innehållande (stillserad) bild av spindel; i sht i fråga om orientalisk matta. STERNER (o. KINCH) OrientMatt. 51 (
1929).
–
SPINDEL-NÄT.
[ fsv. spinnilanät, spinnilsnät]
av spindel framställt nät (se nät, sbst. 2 c) av spindeltrådar (för fångst av byte o. d.), spindelväv (jfr -garn); äv. oeg. l. bildl.; jfr dvärgsnät. ROBERG Benyon 105 1697;
använt i salva), Lagen ar ett spindelnät: flugorna fastna deri, men brömsarne surra fritt igenom.
PALMLER Eldbr. 111 (
1854).
Här och där glänste spindelnät, bredande ut sig emellan bladen som finaste spetsverk. KRUSENSTJERNA Pahlen 1: 72 (
1930).
Detta spin- delnät av smala, smutsiga gränder WAHLUND Kurs-Jam. 175 (
1938).
SIWERTZ Tråd. 45 (
1957).
SSgr:
–
spindelnäts-fin.
fin (se fin, adj. II 1) som ett spindelnät. SÖDERLUND Pekka 58 1926;
om slöjor).
–
spindelnäts-skör.
Skör som ett spindel- nät; äv. bildl. Spindelnätsskora drömsyner. ÖSTERGREN (
1944).
–
spindelnäts-system (-nät-) system av spindelnät; äv. oeg. l. bildl., särsk. om finmaskigt nät av skytte- gravar. KrigVAT 1923,
s. 207 (i fråga om skyttegravar).
–
SPINDEL-OLJA,
sbst.¹ (sbst.² se sp. ⁹696). (förr)
olja erhållen gm digestion (se d. o. 3) av spindlar med (växt)olja o. använd ss. läkemedel. WALLERIUS Hydrol. 94 (
1748).
–
SPINDEL-ORDNING.
entomol. o.
zool. ordning (se d. o. 13 d) bland spindeldjuren. 2NF 37: 795 (
1925).
–
SPINDEL-SILKE.
silke (se d. o. 1 a) bestående (l. framställt) av spindeltråd(ar). KemT 1901,
s. 3.
–
SPINDEL-SKAPNAD. (
†)
om spindelliknande yttre l. gestalt som ngn har; jfr skapnad 1 a. PoetK 1814,
1: 80.
–
SPINDEL-SKIVLING.
bot. skivling tillhörande svampsläktet Cortinarius Fr. (vars unga exemplar kännetecknas av att hattens kant är förenad med foten medelst ett spindelvävsfint hölje); i pl. äv. om släktet; jfr -svamp o. spindilng 2 samt -väv b. FRIES Ant. 44 (
1836).
KROK o. ALMQUIST Fl. 2: 187 1898;
i pl., om släktet).
SvD 1972,
nr 249, s. 10 (:
mångkransad spindelskivling;
om arten C. triumphans Fr.).
–
SPINDEL-SPOLE.
(i vitter stil, föga br.) bildl., om spindels spinnorgan (med syftning på den spolformade sländan; se slända, sbst.² ¹, o. jfr spindel, sbst.² 1. OSSIANNILSSON Ork. 45 (
1907).
.
–
SPINDEL-STEKEL.
ento- mol. stekel tillhörande familjen Mutillidæ (vars (vinglösa) honor till utseendet liknar myror o. förr ansetts likna spindlar); särsk. i uttr. europe- iska spindelstekeln, stekeln Mutilla europæa Lin.; i pl. äv. om familjen. 2NF (
1917).
Sällsynt uppträ- der i s. Sverige europeiska spindelstekeln. DjurVärld 3: 498 (
1963).
Därs (i pl., om familjen). .
–
SPINDEL-STEN.
[jfr t. spinnen- stein, nylat. arachneolites]
(
†)
fossil korall hos vilken polypernas kalkskelett liknar teckningarna på bakkroppen hos vissa spindlar. WALLERIUS Min. 346 (
1747).
WESTE FörslSAOB (
c. 1817).
–
SPINDEL-STYGN, förr äv.
-STING . (
numera föga br.)
i (spets)broderi: stygn liknande en spindel i sitt nät; jfr spindel, sbst.¹ ². JournD 1853,
s. 16.
BERG Handarb. 244 (
1874).
–
SPINDEL-TRÄD.
av spindel spunnen tråd bestående av spinnsekret; äv. oeg., dela om spindeltrådsfin (metall) tråd, dels om spindelhår på växt; äv. mer l. mindre bildl. VarRerV 54 b (1579). Sakta tynar jordekusten / Bort i töknar – han är brusten / Lifvets spindeltråd. WALLIN (SVS) 1: 63 (
1803).
En i bränpunkten (av en astronomisk tub) insatt spindeltråd. SELANDER ÅrsbVetA 1837–41,
s. 73.
HOLMSTRÖM Ström NatLb. 4: 56 1852;
i pl; spunna av spindel). Qvinnans råd är spindeltråd, men den är en tok, som ej någongång aktar derpå.
GRANLUND Ordspr. (
c. 1880).
Och våra ödens spindeltrådar spröda / du (dvs. Delila) spinner lekande på gyllne ten. /.. I dina hander hvila männens öden, / som Simsons lockar klippta af din sax. GRIPENBERG Dikt. 1: 45 (
1903); jfr spinna, v.¹
4 h. ArkBot. IV. 18: 10 1905;
på växt).
Ssgr:
–
spindeltråds-artad, äv.
spindeltråd-artad,
p. adj. (-tråd-) som liknar l. påminner om en spindeltråd. NYMAN VäxtNatH 1: 365 1807;
om hår på växt).
–
spindeltråds-fin.
fin (se fin, adj. II 2) som en spindeltråd; äv. bildl. BÖÖK SvStud. 292 1913;
bildl.).
IllSvOrdb. (1955; om porslinsgal- ler).
–
spindeltråds-hårig.
om växt(del): försedd med spindeltrådsfina hår. ArkBot. IV. 18: 10 1905;
om blad).
–
spindeltråds-skör.
skör som en spindeltråd; äv. bildl. LAMM i 3SAH LIII. 2: 189 1942;
bildl., om erotik).
–
SPINDEL-TRÅDIG.
[till -tråd]
som innehåller l. kännetecknas av spindeltrådar l. liknar en spindeltråd; äv. ss. adv. Spindeltrådigthårkantade .. blad. NYMAN VäxtNatH 1: 394 (
1867).
Gamla hus och gamla ansikten, i hvilka .. (konstnärens) spindeltrådi- ga slingrande linje kan få spelrum. SvD(A) 1914,
nr 269 s. 10.
–
SPINDEL-TUNN.
[delvis möjl. av t. spindeldünn, där förleden är t. spindel, slända m. m. (se spindel, sbst.²)]
tunn som en spindel(s); vanl.: spindelvävstunn; äv. mer l. mindre bildl. Den spindeltunna tråden av en rök. OSSIANNILSSON Lärk. 56 (
1913).
Ej ens filosofemernas mest spindel- tunna spekulationsnat låta sig sönderrivas enbart av en axel- ryckning på avstånd. HELLSTRÖM Malmros 163 (
1931).
KJELLGREN Smar. 16 1939;
om ben).
–
SPINDEL-UNGE.
Hoffman Förnöjs. 258 (
1752),
–
SPINDEL-VÄG.
i uttr. i spindelväg, i fråga om spindlar. LAGERLÖF Länk. 301 (
1894).
–
SPINDEL-VÄV.
om den av en spindel (l. spindlar) förfärdigade väv av varandra (i varierande former) korsande spindeltrådar, varav kokonger, bon o. d. tillverkas l. vari byte fångas o. d., spindelnät. VocLib. avd. 10 (c. 1580). Fins damb och spinnelwäf på muren och hwalfwerna (i kyrkan), skal Klockaren botha Kyrkian 10 m:r. KOF II. 2: 515 (1627). Tegenaria, husspindeln, är den spindel, som gifver upphof till de så förargliga spindelväfvarne i tak och vråar af boningsrum. Uppl. 1: 153 (
1901).
Det är i september och skogen glittrar av otaliga spindelvävar. LUNDKVIST Snapph. 193 (
1968). särsk.
a) i jämförelser.
(Danskarnas löfte) ey är fastere an een skäff / Och holler ey mere än en spinnel wäff
SVART Gensw. K 2 b (
1558).
Afton- klänningar helt och hållet av spetsar .., blekrosa och svarta spetsar, alla skira som spindelväv. BOYE Ast. 129 (
1931).
[SPINDEL-VÄV.ssg 3.b]
b) oeg., om vävliknande hölje av spindelhår på växt.
CORTIN SvampHb. 111 1942;
på spindelskivling).
c) mer l. mindre bildl.; i sht med syftning på dels spindelvävens finhet l. skörhet, dels dess invecklade byggnad, dels dess funktion ss. fångstnät. ACHRE- LIUS
Jos. D
4 b
1692;
om falskhet).
Si! Jesus wiste swara / Then Pharisaiske räf, / Och ther med war hans snara / En söndrig spinnelwäf. RUNIUS (SVS) 1: 47 (
c. 1710).
(A. Ryde- lius) ställde filosofien, naken och ren ifrån den skolastiska spindelväfven, på en psychologisk ståndpunkt. FRANZÉN Min- nest. 2: 28 (1822). Fordom .. (brukade man) liksom inväfva (krut-)magasinet (på ett fartyg) i en konstig spinnelväf af irrgångar (ss. skydd i händelse av eld ombord). KrigVAT 1835, s. 215. Kyrkan var .. (för studenterna på 1890-talet) en gammal vind, fylld av skräp och spindelvav. HågkLivsintr. 15: 151 (
1934).
GYLLENSTEN Grott. 136 (
1973).
[SPINDEL-VÄV.ssg 3.b.slutet]
särsk. (
numera föga br.)
vid knytning (se knyta, v. 5 f) använt mönster (Se mönster, sbst.³ [SPINDEL-VÄV.ssg 5]
5) liknande en hjulspindels nät. BERG Handarb. 227 (
1874).
–
spindelvävs-artad, äv.
spindelväv-artad,
p. adj. jfr arta V 3. MARKLIN Illiger 72 (
1818).
–
spindelvävs-dräkt. (
i vitter stil)
om dräkt av spindelväv l. om spindelvävstunn dräkt. CFDAHLGREN 2: 77 (
1839).
–
spindelvävs-fin fin (se fin, adj. II 1) ss. en spindelväv l. fin (se fin, adj. II 2) ss. en spindeltråd i ett spindelnät (jfr spindeltråds-fin); äv. bildl. ZILLIACUS Soc. 48 1895;
om framtidsplaner).
GRIMBERG VärldH 1: 51 1926;
om lintrådar).
Hennes ansikte som redan hade det första, spindelvävsfina nätet av åldersrynkor. BERGMAN ClownJ 268 (
1930).
–
spindelvävs-hinna [spindelvävs-hinna.ssg 1]
1) (
mera tillf.)
spindelvävstunn hinna; särsk. bildl. DN 1980,
nr 195, s. 4 (bildl.).
[spindelvävs-hinna.ssg 2]
2) anat. mellan den hårda hjärnhinnan o. kärlhinnan belägen, mycket tunn o. genomskinlig hjärnhinna, bestående av nätformigt förenade bindvävssträngar. SÖNNERBERG Loder 303 (
1799).
–
spindelvävs-hår (
mera tillf.)
om tråd i spindelväv; äv. till -väv b: spindelhår ingående i spindelväv. HAHNSSON (
1899).
ArkBot. XII. 2: 92 (
1912).
–
spindelvävs-hårig (jfr -vävs-hår) (mera tillf.) om växtdel: bevuxen med spindelvävshår. BotN 1854,
s. 11 (om stjälk på växt).
–
spindelvävs-höljd,
p. adj. SCHILDT Asm. 15 1915;
om buteljer).
–
spindelvävs-klädd,
p. adj. (-väv- 1883) klädd (se kläda 4)med spindelväv(ar). WETTERHOFF Skog 1: 178 1883; om takmålningar).
–
spindelvävs-kors. (
förr)
i astronomisk kikare o. d.: hårkors av spindelväv. JernkA 1839,
s. 195.
–
spindelvävs-lik.
jfr -liknande; äv. (anat., mera tillf.) i uttr. spindelvävlika hjärnhinnan, om spindelvävshinnan (se -vävs-hinna 2). HARTMAN Naturk. 285 (
1836:
hjernhinnan).
VäxtLiv 5: 240 1940;
om fruktkropp på svamp).
–
spindelvävs-liknande,
p. adj. som liknar en spin- delväv. CORTIN SvampHb. 11 (
1937).
–
spindelvävs-ludd (numera bl. tillf.) till -väv b, c: ludd (se ludd, sbst.¹ 2) liknande spindelväv. FRIES BotUtf. 3: 362 1884;
bildat av snömö- gel).
ArkBot. X. 11: 70 1911;
på växts blad).
–
spindelvävs-mönster.
spindelvävsliknande mönster (se mönster, sbst.³ 5; särsk. (numera föga br.) : i femskaftad kypert förekommande sådant vävmönster; jfr spindel-väv c slutet. HantvB I. 8 2: 45 1940; om vävmönster). (Spegeln) är sönderslagen, glaset splittrat liksom i ett spindelvavsmönster. LUNDKVIST Snapph. 223 (
1968).
–
spindelvävs-mönstrad p. adj. [jfr -vävs-mönster]
kännetecknad av spindelvävsmönster. Form 1958,
s. 222 (om vävnad).
–
spindelvävs-omspunnen,
p. adj. MUNTHE Skiz. 197 1888;
om vinflaska).
–
spindelvävs-slöja.
slöja (se slöja, sbst.² ² (b)) av spindelväv; äv.: spindelvävstunn slöja. Jag trasar din (dvs. enens) spindelvävsslöja / och fyller min hand med din frukt. JOHANSSON Skepp. 103 (
1915).
Spindelvävslöjor på träd och buskar. ÖSTERGREN (
1944).
–
spindelvävs-socislisering.
bildl., om socialisering införd gm ett nät av många socialiseringsåtgärder; jfr spindel- väv C. VästerbK 1903,
nr 129 s. 4.
–
spindelvävs-taklök.
bot. taklöken Sempervivum arachnoideum Lin. (vars bladrosetter omges av ett spindelvävsliknande hölje). LAURELL Växtn. 31 (
1904).
HYLANDER PrydnV 67 (
1948).
–
spindelvävs-tistel.
bot. (tistel tillhö- rande) släktet Rhaponticum Ludw. (vilket kän- netecknas av spindelvävshårig stjälk). SVENSSON Kulturv. 586 (
1893).
–
spindelvävs-tråd.
spindeltråd ingående i spindelväv; äv. bildl. HARTMAN Naturk. 6 (
1836).
LUN- DEGÅRD Tit. 77 (1892; bildl.).
–
spindelvävs-tunn.
tunn som (spindel- tråden i) spindelväv; jfr -vävs-fin o. spindel-tunn. SANTESSON Nat. 123 (
1880).
SvD(A) 17/1 1933, s. 10 (om damstrumpa). SlLFVERSTOLPE Heml. 36 (1940; om skrivstil). –
SPINDEL-VÄVD,
p. adj. vävd av en spindel l. spindlar. MODIN Dikt. 116 (
1878;
om tomtekappor).
Den spindelvävda hylsa, som spindlarna använde till barnkammare. RICKSON GVänn. 153 (1930). –
SPINDEL-VÄVERI ° °, äv. 30 002, bildl., om handlingen att framställa en spindelväv l. spindelvävar (se -väv C); äv. konkret(are): spin- delväv (se d. o. c). (C. G. Cederhielm) förde .. (från gäldfängelset i Paris) en ofantlig diplomatisk korrespondens, som sannolikt var ett politiskt spindelväveri i den högre skolan. LEVERTIN Gest. 184 (
1903).
VEKELUND (
1922) hos
WERUN Ekelund
2: 334 (konkretare).
–
SPINDEL-VÄXT p. adj. (
numera bl. tillf.)
som har spindellik kroppsbyggnad. CFDAHLGREN 5: 82 (
1833;
om person).
–
SPINDEL-ÄGG-HUS. (
†)
om spindels äggkokong. CALSTRÖMER (
1764) hos Linné Bref I. 3: 75.
–
SPINDEL-ÄTARE.
djur (ngn gg äv. person) som äter spindlar. BLIBERG Acerra 398 (
1737;
on person).
–
SPINDEL-ÖRT.
( spindel- 1734 osv. spindels- 1757) [jfr t. spinnenkraut, eng. spiderwort (båda i bet 1)]
[SPINDEL-ÖRT.ssg 1]
1) (
†)
växten Anthericum ramosum Lin. (som gm sin rikt greniga blomställning ansetts likna en spin- del), grenig sandlilja.
SERENIUS (
1734; under spider- wort). SvTyHlex. (
1872).
[SPINDEL-ÖRT.ssg 2]
2) bot. växten Thesium alpi- num Lin. (förr äv. kallad axlik spindelört), förr äv. allmännare: växt tillhörande släktet Thesi- um Lin., förr äv. i uttr. grenig spindelört, om växten Thesium linophyllum Lin.; jfr spindling 1 LILJEBLAD Fl. 94 (1792: Grenig). Därs. (:
Axlik).
HARTMAN ExcFl. 31 (
1846;
allmännare).
Spindelörten .., som växer i sydöstra Sverige, är Nordens enda santalacé. VäxtLiv 2: 233 (1934). WEIMARCK SkånFl. 221 (
1963).
(föga br.):
–
spindelört-släkte(t).
om släktet Thesium Lin. ArkBot. Il. 1: 66 (
1904).
–
spindelört-växt.
växt tillhörande familjen San- talaceæ (till vilken släktet Thesium Lin. hör), i pl. äv. om familjen. ArkBot. 11. 1: 66 (
1904; i pl., om familjen).
B
(
†):
Avledn.