SLADDER slad⁴er, sbst.², n.; best. sladdret.

[jfr dan. o. nor. sladder, lt. sladder; till SLADDRA v.¹,]

(ngt vard.) motsv. SLADDRA, v.¹ ¹: sladdrande; (innehållslöst l. banalt l. dumt) prat, pladder; skvaller; jfr SLABBER. LAGERSTRÖM Holberg Westph. 17 (1737). (De från kyrkan kommande ungdomarna var) Enkla i klädedrägt och enkla i seder och blickar. / Ingen stojade där man hörde ej sladder och gapskratt. RUNEBERG (SVS) 3: 25 (1827). Jag har den seden, att aldrig föra sladder vidare. LJUNGQUIST NDacke 109 (1927). HEDBERG Blomb. 354 (1953; om skvaller). jfr KVINNO-, KÄRING-, PIG-, PUBLI- CIST-, SÄLLSKAPS-SLADDER. – särsk.

[SLADDER.sbst2 .a]

a) i uttr. slidder och sladder l. slidder sladder o. d., se SLIDDER, SLIDDERSLADDER.

[SLADDER.sbst2 .b]

b) i utvidgad anv.

[SLADDER.sbst2 .b.α]

α) (mera tillf.) motsv. SLADDRA, v.¹ 1 f, om ljud frambringade av vissa fåglar o. påminnande om sladder: snatter l. kackel o. d. ROSENIUS SvFågl. 5: 89 (1936; i fråga om gräsänder).

[SLADDER.sbst2 .b.β]

β) om ngt som är endast påhittat nonsens l. dyl.; ss. förled i ssgrna SLADDER-BETJÄNING, -HISTORIA, -SKRIVARE, -SLÄKTSKAP.

[SLADDER.sbst2 .c]

c) bildl.; särsk. om ljudet av plaskande vatten (äv. övergående till att beteckna det plaskande vattnet); jfr SLADDRA v.¹ ¹ g. Vattnets kristalliska sladder / I snäckskålen saktadt sig göt. SNOILSKY 2: 155 (1881). LAURIN Konsth. 310 (1900: fontänens sladder).

Ssgr (ngt vard. Anm. Nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till sladdra, v.¹):

– SLADDER-ANDE. (†) ) om person uppfattad ss. en ond genius som sladdrar i ngns öron. HAGBERG Shaksp. 11: 326 (1851; eng. orig.: a spirit of persuasion).

– (b β) SLADDER-BETJÄNING. (†) ) oeg., om av forntidens nordbor hopdiktade hjälpande gudar o. mytiska väsen. LAGERBRING 1Hist. 1: 484 (1769).

– SLADDER-BOK. (numera bl. tillf.) bok innehållande sladder. (GJÖRWELL o.) BERGKLINT Sam. UtdrBref 4 (1775).

– SLADDER-BYTTA. jfr -taska o. skvallerbytta. WRANÉR SippSmörbl. 57 (1903).

– SLADDER-HANE. sladdrare, sladdertaska. DELEEN (1807;under slabberer).

– SLADDER-HANK. sladdrare, sladdertaska; jfr hank, sbst.³ TEGNÉR Brev 7: 353 (1835).

– SLADDER-HANS. sladdrare, sladdertaska; jfr hans 2. ÖSTERGREN (1941). jfr HJELMQVIST Förnamn 119 (1903; från Västergötl.).

– SLADDER-HISTORIA. historia (se d. o. 5, 6) innehållande sladder; förr äv. till b β: historia utgörande hopdiktat nonsens. GbgMag. 1759, s. 247.

– SLADDER-KATALOG. (skämts.) om lokal telefonkatalog ordnad efter abonnentnumren i nummerordning o. med uppgift om innehavaren, nummerregister. Sladderkatalogen(.) Nummertelefonkatalog över Telefonabonnenter i Göteborg. (1925; titel). GHT 1958, nr 265, s. 2.

– SLADDER-KVARN. bildl., om ngn l. ngt (särsk. person l. mun) som oupphörligt sladdrar; jfr kvarn 4 e. EURÉN Kotzebue Orth. 1: 66 (1793; t. orig.: Plappermühle; om sladdrande kvinnas mun). Enkla, sunda menskobarn, / Som . . än ej byggt förtalets sladderqvarn. WIRSÉN NDikt. 306 (1880).

– SLADDER-KÄRING, äv. -KÄRRING. sladderaktig käring (se d. o. 1 (o. 3)); skvallerkäring; jfr -taska. WESTE FörslSAOB (c. 1815).

– SLADDER-LYSTEN. mycket sladderaktig; jfr -sjuk. PAULSON Aristoph. 2: 60 (1903; i pl., om kvinnor).

– SLADDER-LYSTNAD. stor sladderaktighet; jfr -sjuka. SvLittH 2: 45 (1919).

– SLADDER-MAJA. sladdertaska; jfr maja, sbst.¹, o. -stina. CEDERSCHIÖLD Skriftspr. 165 (1897).

– SLADDER-MAKARE. Sladderaktig person, sladdrare. WESTER Reymont Bönd. 3: 289 (1924).

– SLADDER-MAKERSKA.

[jfr -makare]

sladderaktig kvinna, sladdrerska. ÖSTERGREN (1941).

– SLADDER-MASKA -mas²ka, f.; best. -an; pl. -or.

[sv. dial. sladdermaska; senare leden sannol. av (ä.) d. maske, (lösaktig) kvinna, möjl. av (ä.) fr. masque, oförskämd kvinna, av mlat. masca, häxa, mask (se MASK sbst.²,)]

(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sladdertaska. WRANÉR HelgdHvard. 125 (1893).

– SLADDER-MUN. om sladdrande mun l. sladdrande person; jfr mun, sbst.¹ ⁴, 7 a β, o. -trut, -tanga. Bygdens alla dumma sladdermunnar. MALM BarH 27 (1930).

– SLADDER-MUNT l. -MYNT, p. adj. som har en sladderaktig mun; jfr -munt 2 (se mun, sbst.¹ avledn.). TOPELIUS Dram. 117 (1853; om flicka).

– SLADDER-SJUK. (mycket) sladderaktig, sladderlysten; jfr sjuk 4. SAXÉN Dikt 48 (1902; om flickor).

– SLADDER-SJUKA. (stor) sladderaktighet, sladderlystnad; jfr sjuka, sbst.¹ 3. CVASTRANDBERG 5: 189 (1862; personifierat). OLSSON Herdam. 2: 116 (1947).

– SLADDER-SKATA. sladdrerska, sladdertaska; jfr skata sbst.¹ 1 e α, o. sladdra, v.¹ ¹ f. VLitt. 1: 505 (1902).

– SLADDER-SKRIVARE. särsk. (†) ) till b β: person som skriver hop/chaa1428-1518s. LAGERBRING 1Hist. 1: 480 (1769).

– (b β) SLADDER-SLÄKTSKAP. (†) ) uppdiktad l. påhittad släktskap. LAGERBRING 1Hist. 2: 759 (1773).

– SLADDER-SPEGEL. (i sht förr) skvallerspegel, reflexionsspegel (se d. o. 2). VEKELUND (1906) hos WERIN Ekelund 1: 248.

– SLADDER-STINA. sladdertaska; jfr -maja. WESTER Reymont Bönd. 4: 146 (1924).

– SLADDER-STUGA. särsk. (†) ) i sg. best., om samtalsrummet i ett kloster. GbgMag. 1759, s. 311.

– SLADDER-SÄLLSKAP -~⁰² l. ~²⁰. sällskap bestående av sladertaskor. HH XXV. 2: 145 (1815).

– SLADDER-TACKA. sladdertaska; jfr slabber-tacka. Förbundet 1914, nr 3, s. 3. MOBERG Invandr. 471 (1952; om man).

– SLADDER-TASKA.

[jfr dan. o. nor. sladdertaske, lt. sladdertasche]

sladdrande l. sladderaktig person (i sht kvinna); jfr slabber- taska. LIND (1749). Hvem skulle tro, att Anna Maris syster är en sådan sladdertaska. Hon pratade ju i kull oss alle tre. ARKADIUS Pakkala 27 (1895). GREBST Bröll. 191 (1913; om man). LO-JOHANSSON Martyr. 168 (1968; om skvalleraktig kvinna).

– SLADDER-TRUT. om sladdrande mun l. sladdrande person; jfr -mun. LIND (1749; under klatsch-maul). LEVIN Schiller Cab. 62 (1800; om kvinna).

– SLADDER-TRÅD.

[sv. dial. sladdertråd]

(skämts.) om telegraf- l. telefontråd. ÖSTERGREN (1941).

– SLADDER-TUNGA. särsk. bildl., om sladderaktig person, sladdertaska o. d.; jfr -mun. LAGERLÖF Drottn. 69 (1899).

– SLADDER-TYSKA. slabbertyska. SvTyHlex. 349 (1862, 1872).

– SLADDER-VÄG. i sådana uttr. som (få) höra l. få veta ngt (på) sladdervä- gen, (få) höra l. få veta ngt gm sladdret, spridas på sladdervägen, spridas gm sladder. SD 1899, nr 212, s. 7 (: spridts). Jag har inte hört det sladdervägen, jag har hört det av borgmästaren själv. BÖÖK Sommarl. 117 (1927). Upsala(A) 1940, nr 26, s. 2 (: hör . . på sladdervägen). IllSvOrdb. (1955: få höra el. veta ngt).

Avledn. (ngt vard. Anm. Nedan anförda avledn. kan äv. hänföras till sladdra, v.¹; jfr sladdra, v.¹ avledn.):

– SLADDERAKTIG , adj.

[jfr d. sladderagtig, nor. sladderaktig]

om person: fallen l. benägen för sladder, som (gärna) sladdrar l. brukar sladdra; äv. om ngt sakligt: som kännetecknas av benägenhet för sladder; jfr sladderlysten, -sjuk o. pladderaktig. LIND (1749;under dreuschafft). TEGNÉR 8: 175 (1836; om allmänbildning). Om ni vill veta, varför ingen utom föräldrarne, gudmodern ock prästen på förhand får kännedom om det namn, barnet får i dopet, så är det därföre, att det ej skall bli sladderaktigt av sig. EWIGSTRÖM i Landsm. VIII. 3: 393 (c. 1900). ÖSTERGREN (1941; äv. om mun).

Avledn..:

– sladderaktighet , r. l. f. fallenhet l. benägenhet för sladder. LIND (1749;under waschhafftigkeit).