–
sportgalenskap .
jfr galenskap 2. ÖSTERGREN (
1944).
–
SPORT-GARN.
textil. kraftigt garn avsett att användas till sportkläder. MärthaskolHb. 216 (1941).
–
SPORT-GEVÄR.
gevär för sportbruk. SFS 1949,
s. 626.
–
SPORT-GLASÖGON ~⁰²⁰, pl. glasögon använda l. avsedda att användas vid utövande av sport. Löwegren Oftalm. 52 (1923).
–
SPORT-GLÄDJE.
glädje som ngn känner vid utövande av sport l. idrott. IdrBl. 1935,
nr 79, s. 11.
–
SPORT-GREJOR, pl. (
vard.)
redskap l. tillbehör o. d. använda l. avsedda att användas vid utövande av sport. THULIN Boo ÄvTid. 47 (
1932).
–
SPORT-GREN.
( sport- 1899 osv. sports- 1899–1959) idrottsgren; jfr gren, sbst.¹ ⁵.
IllSportmag. 2 (
1899).
–
SPORT-GRILLER, pl.
jfr grill, sbst.² IdrBl. 1935,
nr 7, s. 6.
–
SPORT-HALL.
(ofta med åskådarläktare o. d. försedd) större hall (se hall, sbst.² ⁷) l. hallbyggnad använd l. avsedd att användas vid utövande av sport (t. ex. löpning l. boxning), idrottshall. GHT 1896,
nr 270, s. 2.
–
SPORT-HANDEL.
abstr. o. konkret. Vi söker en hos järn- och sporthandeln väl inarbetad representant med egna agenturer. SvD(A) 1962,
nr 100, s. 6.
–
SPORT-HANDLARE.
person som driver handel med sportartiklar o. d.; särsk.: person som äger l. innehar sportaffär. NordIdrL 1900,
s. 10.
–
SPORT-HANDSKE.
jfr -kläder. SD 1892,
nr 326, s. 8 –
SPORT-HATARE.
( sport- 1923 osv. sports- 1921) Swing 1921,
nr 26, s. 3.
–
SPORT-HATT.
( sport- 1905 osv. sports- 1931) jfr -kläder. KatalNK 1905, Vår.
s. 20.
–
SPORT-HEM.
jfr hem I 2 e β α' o. -hotell. IdrBl. 1935,
nr 18, s. 5.
–
SPORT-HJÄRTA.
[SPORT-HJÄRTA.ssg 1]
1) (
i sht i fackspr.)
om en hos vissa sportsmän, vanl. utan betydelse för hälsotillståndet, uppträdande förstoring av hjärtat, som kan uppstå gm påfrestning l. (långvarig) överansträngning vid utövande av sporter (t. ex. rodd, skidlöpning) vilka ställer ökade krav på hjärtats arbete, idrottshjärta. BonnierKL 5: 832 (
1924).
[SPORT-HJÄRTA.ssg 2]
2) ss. beteckning för livligt intresse l. sympati för sport; jfr hjärta II 2. Oavsett våra militärpolitiska sympatier under världskriget, lutade vårt sporthjärta åt England när vi hörde om Sussexregementet som sparkat en fotboll framfor sig i ett stormanfall. IdrBl. 1924, nr 52, s. 2.
Det var ett driv som kom ett gammalt spodhjärta att klappa fortare an vanlig. Därs. 1935,
nr 88, s. 2.
–
SPORT-HOTELL.
hotell för personer som utövar sport. DN(A) 1953,
nr 352, s. 8.
–
SPORT-HUS.
jfr -hall. TT 1895, Allm.
s. 49.
–
SPORT-HÅGAD,
p. adj. jfr hågad 2 o. -intresserad. BÖÖK ResTyskl. 40 (
1916).
–
SPORT-HÄNDELSE.
jfr sportinghimdelse. THästv. 1870,
s. 35.
–
SPORT-HÄST.
häst använd l. lämplig att användas i hästsport.
NFSportlex. 6: 1012 (
1946).
–
SPORT-HÄTTA.
jfr hätta, sbst. 1, o. -kläder. ButterickNyh. 1912, s. 4. -IDIOT. (vard.) jfr -fåne. IdrBl. 1924, nr 72, s. 7.
–
SPORT-IDKANDE,
p. adj. jfr idka 2. THöstv. 1871,
s. 67.
–
SPORT-IDOL.
jfr idol 2. DN(A) 1964,
nr 311, s. 30 –
SPORT-INTERNATIONAL.
om socialistiskt idrottsförbund o. d.; särsk. i uttr. Röda sportinternationalen, om en år 1921 i Moskva grundad sportorganisation; jfr international, sbst. l. IdrBl. 1925,
nr 4, s. 5.
–
SPORT-INTRESSE.
( sport- 1869 osv. sports- 1900–1923) jfr intresse 4; äv. bildl.; jfr sporting-intresse o. idrotts-intresse. Sportintresset hos ungdomen är stort. THöstv. 1869, s. 109. PedT 1896,
s. 217 (bildl., i fråga om tankegymnastik).
–
SPORT-INTRESSERAD,
p. adj. jfr intressera III 3. Dagen 21/12 1903,
s. 3.
–
SPORT-IVER.
jfr iver, sbst. 1, o. -intresse. THästv. 1872,
s. 14.
–
SPORT-JANNE.
( sport- 1912 osv. sports- 1921) (
vard.,
skämts.)
jfr janne, sbst.² CARLSSON HelaSthm 511 (
1912).
–
SPORT-JIPPO ~jip²ω, n.; best. -t; pl. -n [efterleden av sv. slang jippo, skoj, upptåg o. d., av ovisst urspr.; jfr äv. sv. slang gippo, okynne, upptåg, rackartyg (
LANGENFELT OffJarg. 186 (
1947))] (vard.) jfr -evenemang, -fest, -tillställning.
OoB 1963,
s. 470.
–
SPORT-JOURNAL.
jfr journal 2 o. sporting journal. THästv. 1869,
s. 53.
–
SPORT-JOURNALISTIK.
( sport- 1924 osv. sports- 1921) [SPORT-JOURNALISTIK.ssg 1]
1) om yrkesmässig verksamhet som sportjournalist; äv. om sådant framställningssätt l. skriftställarskap som är karakteristiskt för en sportjournalist. Under sportsjournalistikens täckmantel utföra en del okunniga och obalanserade skribenter hemliga dueller med sina fiender. Swing 1921,
nr 43, s. 4. I den mån den beror på illvilja vågar man gissa att sportjournalistiken med sitt ofta avsiktligt överspända språk, sin hysteriska typografi, stjärnkult och chauvinism utgör
(osv.).
SvD 1971,
nr 45, s. 15.
[SPORT-JOURNALISTIK.ssg 2]
2) sportpress; jfr journalistik 2. Sveriges sportjournalistik är en stormakt. IdrBl. 1935,
nr 75 B,
s. 3.
–
SPORT-JÄGARE.
jfr sportsmanna jägare. BiblJäg. 4: 49 (
1897).
–
SPORT-KALV. (
i sht i fackspr.)
jfr kalv, sbst.¹ I ⁴, o. -läder. KatalOscaria 1927,
s. 8.
–
SPORT-KAMRAT.
idrottskamrat; jfr kamrat 1; i pl. äv. ingående i namn på sportförening o. d. Styrelse i Helsingfors sportkamrater för 1900 utgöres af hrr R. Öhman ordf. (osv.). NordldrL 1900,
s. 110.
Åtkomligheten till jakt och friluftslif i Borgå jämte turen att erhålla sympatiska sportkamrater bidrog till att Runeberg så snart lefde sig in i de nya förhållandena (efter flyttningen till Borgå 1837). SÖDERHJELM Runebg 2: 17 (
1906).
–
SPORT-KJOL.
jfr -kläder. KatalPUBergström 21: 29 (
1919).
–
SPORT-KLUBB.
( sport- 1870 osv. sports- 1895–1923) idrottsklubb; jfr klubb, sbst.² ¹, o. sporting-klubb.
THästv. 1870, s. 19.
–
SPORT-KLÄDD,
p. adj. klädd för sport. SD(L) 1900,
nr 339, s. 3.
–
SPORT-KLÄDER,
pl. praktiska, oömma kläder använda l. lämpliga att användas vid utövande av sport l. på vandring i skog o. mark o. d. PåSkid 1910–11, Ann. s. XV. jfr trikotage-sportkläder.
–
SPORT-KOMMENTATOR.
per son som kommenterar sport i skrift l. radio l. teve o. dyl. l. som ägnar sig åt sådan verksamhet. SvD 16/6
1970,
s. 10 (i teve).
–
SPORT-KONGRESS.
jfr kongress I 2. VL 1892,
nr 169, s. 2.
–
SPORT-KOSTYM.
( sport- 1891 osv. sports- 1895) jfr -kläder. Sport 1891,
s. 176.
–
SPORT-KRETS. särsk.
i uttr. i l. inom sportkretsar, bland sportsmän l. sportintresserade, i idrottskretsar; jfr krets, sbst.¹ 9 b, o. sportings-krets. NPress. 1894,
nr 235, s. 3 (:
inom). I engelska sportkretsar riktas klander mot Dempsey.
Swing 1920,
nr 3, s. 11.
–
SPORT-KRITIKER.
jfr kritiker 1 a o. -journalist. DN 14/6
1978,
s. 25.
–
SPORT-KRUT. (
förr)
krut använt l. lämpligt att användas vid jakt bedriven ss. sport. Ett krut, som .. många .. börjat uteslutande använda, är Ramsbergs krutbruks sportkrut. Skogvakt. 1891, s.
238. (Nobelkrut) har äfven som sportkrut visat sig särdeles förträffligt.
TT 1896, Allm.
s. 313.
Därs. 1901, K.
s. 10.
–
SPORT-KULTUR.
jfr kultur 7. SvD(L) 1924,
nr 184, s. 8.
–
SPORT-KUPÉ. (
förr)
jfr kupé I 2. Det finnes vagnar som på pricken likna en kabriolett. Beslagen på sidorna äro i så fall endast prydnadssaker. En dylik vagn benämnes ofta sportkupé. NERÉN BilB 1: 310 (
1928).
BMW har numera flera modeller att välja på. Här läckra sportkupén med den nya V8-motorn på 2,6 liter. Motorför. 1955,
nr 1, s. 6.
–
SPORT-KVINNA.
( sport- 1887 osv. sports- 1889–1921) idrottskvinna. Balck Idr. 2: 637 (
1887).
–
SPORT-KÄPP. (
numera bl. i skildring av ä. förh.)
(Som pris i kapprodd utdelades bl. a.) en s. k. sportkäpp. TIdr. 1886,
s. 146.
–
SPORT-KÄRRA.
[SPORT-KÄRRA.ssg 1]
1) (
numera bl. i skildring av ä. förh.)
om en med handtag o. två cykelhjul försedd, skottkärrliknande lätt barnvagn av trä lämplig att medföra på promenad l. vandring o. d. WoJ (1891). [SPORT-KÄRRA.ssg 2]
2) (vard.) sportbil. AUERBACH (
1913); möjl. till l.
EDLUND Chandler EneDöd 34 (
1952).
–
SPORT-LEDARE.
idrottsledare. SvD(A) 1966,
nr 105, s. 25.
–
SPORT-LEK. (
mera tillf.)
jfr lek 1. (J. P.) Müller har varit föregångsman för sporten i Danmark och kämpat för att ersätta den svenska gymnastiken i skolorna med sportlekar. 2NF 37: 649 (
1925).
–
SPORT-LEXIKON.
uppslagsbok med uppgifter om sportgrenar, regler, rekordinnehavare o. d. Nordisk familjeboks sportlexikon. (1938; boktitel).
–
SPORT-LITTERATUR.
litteratur om sport. THästv. 1869,
s. 92.
–
SPORT-LIV.
( sport- 1876 osv sports- 1921) 1) jfr liv I 3, 5 b. I Venersborg hade han (dvs. A. L. Lloyd) hållit sonen i skola, nu (i Gbg på 1840-talet) införde han honom i sportlifvet. WIESELGREN Samt. 141 (1876, 1880). [SPORT-LIV.ssg 2]
2) liv (se d. o. II 5 a α) använt l. lämpligt att användas vid utövande av sport. ÖstersundP 1903,
nr 37, s. 1.
–
SPORT-LOV.
lov (se lov, sbst.⁴ ³ a) från skolundervisning (under kortare l. längre tid) för utövande av sport; särsk. om sådant lov under vintern; jfr idrotts-lov. TSvLärov. 1940,
s. 75.
Under skolornas sportlov i februari/mars anordnar vi resor till de norska fjällen för såväl grupper som enskilda. Skolvärld. 1963,
s. 1171.
–
sportlovs-resa.
TurÅ 1961,
s. 306.
–
sportlovs-vecka.
SvD(A) 1964,
nr 45, s 32.
–
SPORT-LYNNE.
jfr lynne 2. Swing 1921,
nr 44, s 3.
–
SPORT-LYSTEN.
( sport- 1893 osv. sports- 1871) jfr lysten 1. THästv. 1871,
s. 49.
–
SPORT-LÄDER.
läder berett av ko- l. kvighud med vegetabilisk garvning l. kromgarvning, använt ss. ovanläder till sport- o. militärskodon. IdrBl. 1924, nr 49, s. 3 (på sportkänga).
–
SPORT-LÄKARE. (
föga br.)
läkare som i sht behandlar sportsmäns skador o. sjukdomar, idrottsläkare. Swing 1923,
nr 45, s. 16.
–
SPORT-LÄRARE.
(i sht om ä. l. utländska förh.) lärare med uppgift att undervisa i gymnastik o. sport. NordIdrL 1900, s. 122.
–
SPORT-MAGASIN.
[SPORT-MAGASIN.ssg 1]
1) magasin (se d. o. 2) för försäljning av sportartiklar o. d. TIdr. 1881,
s. 48. 2) (i sht i fråga om ä. l. utländska förh.) magasin (se d. o. 5) som innehåller artiklar o. reportage om sport, rekord o. d.; jfr sporting-magasin. Illustreradt Sportmagasin. (
1899;
titel på tidskrift).
–
SPORT-MAN,
se sportsman. –
SPORT-MANI.
jfr mai 2. PedT 1898,
s. 18.
–
SPORT-MARKNAD.
( sports- 1921) jfr marknad 2. Den sista sensationen inom sportsmarknaden är en boll, som inte kan slitas ut. Swing 1921, nr
23,
s. 8.
–
SPORT-MASKIN. (
vard.)
om mindre, snabbgående fortskaffningsmedel som är försett med motor o. avsett för sport; särsk. om motoreykel l. sportflygplan; jfr maskin 1 e. Motorför. 1928,
nr 6, s. 6 (om motoreykel).
SvD(A) 1930,
nr 82, s. 3 (om sportflygplan).
Motorför. 1955, nr 2, s. 24 (om motoreykel).
–
SPORT-MEDICIN.
idrottsmedicin; jfr medicin 1. NFSportlex. 6: 512 (
1946).
–
SPORT-METARE.
person som bedriver sportmete. Balck Idr. 2: 242 (
1887).
–
SPORT-METE.
mete bedrivet ss. sportfiske. Balck Idr. 2: 237 (
1887).
–
SPORT-MINISTER.
(om utländska förh.) minister med uppgift att handlägga ärenden rörande ett lands sportväsen. IdrBl. 1924,
nr 30, s. 3.
–
SPORT-MOD.
jfr mod, sbst.³ ² a. Rig 1962,
s. 106.
–
SPORT-MODELL.
om sportig form l. fason l. sportigt snitt l. utseende; äv. om föremål (t. ex. bil) med sportig form osv.; jfr modell 1 c. Sportkostym .. Sydd i sportmodell. KatalÅhlénHolm 78: 54 (
1919).
Dessa båda vagnars sportmodeller utgöra toppen av vad modern bilindustri har kunnat frambringa. Swing 1923,
nr 43, s. 14.
Standard-, Sport- och Specialmodeller. Motorför. 1928,
nr 4, s. 6.
Bilen är av sportmodell. ÖSTERGREN (
1944).
–
SPORT-MÄNNISKA.
( sport- 1935 osv. sports- 1888) jfr -folk o. sportsman. BENEDICTSSON Eftersk. 123 (
1888).
–
SPORT-MÄSSA.
mässa (se mässa, sbst. [SPORT-MÄSSA.ssg 5]
5) för utställning av sportartiklar o. d. SvD 1969,
nr 296, s. 32.
–
SPORT-MÄSSIG.
( sport- 1883 osv. sports- 1870 osv.) som överensstämmer med förhållandena o. fordringarna i sport(tävling) l. som har samband med l. avser l. lämpar sig för sport; som anstår en (god) sportsman; om person äv.: sportig; äv. bildl.: käck l. renhårig o. d. THästv. 1870,
s. 107 (om byxor). Den civile ryttarens sadelmundering och ridtyg äro korrekta och sportmessiga blott om de i alla detaljer vittna om att de framgått ur en erfaren mästares hand och stå under en .. fackmans vård.
TIdr. 1883,
s. 15.
Den engelska amazonen utgår med hänsyn till sin utrustning från den mycket riktiga grundsatsen, att sportmessig elegans ej ligger i onödig och brokig grannlåt. WRANGEL HbHästv. 337 (
1885).
Sportmessiga täflingar. SD 1892,
nr 264, s. 5.
Man kan .. tryggt säga att spinnfiske är i alla avseenden sportmässigare och humanare än fisket med levande bete. HAMMARSTRÖM Sportfiske 221 (
1925).
Båda togo lycka och motgång på ett godmodigt, sportsmässigt sätt. SJÖBERG Horn Trad. 47 (
1928).
Jag tyckte det var vådligt sportmässigt av honom, sade Ann trotsigt (om en man som objuden kommit till en fest för att få träffa henne). FACHT Wodehouse FinPpr 226 (
1936).
Min fästman hade givit mig en velociped, jag var föga sportsmässig av mig och hade lämnat den hemma. KREMER Brantings 144 (
1939).
Avledn.: sportmässighet l. sportsmässighet. ÖSTERGREN (
1944).
–
SPORT-MÖSSA.
( sport- 1899 osv. sports- 1950–1964) jfr -kläder; särsk. om skärmmössa l. keps. PriskurKMLundberg 1899, s.
87. (I porten) står en gänglig pojke, med sportmössans skärm uppåtviken, och håller om en mager flic ka.
JOHNSON Kommentar 173 (
1929).
–
SPORT-NATION.
( sports- 1921) nation (se d. o. 1) som är framträdande i sport, idrottsnation. Australien går raskt framåt som sportsnation. Swing 1921,
nr 25, s. 13.
–
SPORT-NYHET ~⁰² l. ~²⁰. jfr nyhet 2 c o. sporting-nyhet; i sht i pl. Swing 1921,
nr 34, s. 6. I tidningen läser han sportnyheterna forst.
IllSvOrdb. (1955). –
SPORT-NÖJE.
[SPORT-NÖJE.ssg 1]
1) om det nöje som utövande av en sport erbjuder. WRANGEL HbHästv. 469 (
1885).
[SPORT-NÖJE.ssg 2]
2) nöje i form av sport. De Dicksonska dufvorna d. v. s. de dufvor, som baron Dickson .. (på Visingsö) underhöll för idkandet af det underliga engelska sportnöje, som kallas "pigeon-shooting". ÖDMAN Hemma 170 (
1896).
–
SPORT-OMRÅDE ~⁰²⁰. jfr område 3. Hjulsport 1901,
s. 46.
En erkänd auktoritet på vissa sportområden, speciellt segling och fiske, har han (dvs. G. A. Stoore) också i skrift verkat för idrottens och sportens utveckling. IdrFinl. 1: 12 (
1904).
–
SPORT-ORGAN.
jfr organ 4 d. TIdr. 1885,
s. 40.
–
SPORT-ORGANISATION.
idrottsorganisation; jfr organisation 3. STIERNSTEDT Ryskt 30 (
1935).
–
SPORT-ORT.
ort (med sportanläggning) lämplig för utövande av sport. IdrBl. 1935,
nr 41, s. 8.
–
SPORT-PALATS.
jfr -hall. "Sportpalats" i amerika.
TT 1899, Byggn.
s. 7.
–
SPORT-PASSION.
jfr passion 7. THästv. 1870,
s. 117.
–
SPORT-PJÄXA.
jfr -sko. PåSkid. 1917, Ann.
s. 50.
–
SPORT-PLAGG.
jfr -kläder. SvSlöjdFT 1929,
s. 32.
–
SPORT-PLAN.
[SPORT-PLAN.ssg 1]
1) (utom i Finl. numera mindre br.) plan (se plan, sbst.¹ I ¹ d) använd l. lämplig att använda för utövande av sport, idrottsplan. Idr Finl 1: 109 (
1904).
Sportplaner, där morianer spela fotboll barfota. ENGSTRÖM KaapAfr. 138 (
1937).
[SPORT-PLAN.ssg 2]
2) mindre, lättfluget (vanl. propellerdrivet) flygplan med ringa motorstyrka, avsett för sport- l. turistflygning; jfr -flyg-plan. JUNGSTEDT Flygv. 186 (
1925).
NFSportlex. 3: 26 (
1940).
[SPORT-PLAN.ssg 3]
3) sportsligt plan (se plan, sbst.¹ I ¹⁰ a). När vi tillsammans höjt oss upp på ett högre sportplan, alla vi "kring idrotten", stjärnornas idrottskamrater och .. släkt och vanner, då
(osv.). IdrBl.
1925,
nr 1, s. 4.
–
SPORT-PLATS. (
mera tillf.)
plats (med sportanläggning) använd l. lämplig att använda vid utövande av sport; ofta liktydigt med: idrottsplats; äv. == -ort; jfr sporting-plats. LANG- LET Ung. 96 (
1934).
Han lämnade sitt arbete i Japan och reste till någon av de berömda sportplatserna i Schweiz. BONDE Sant 191 (
1934).
Sportplats (dvs.) idrottsplats. IllSvOrdb. (1955). –
SPORT-PORTMONNÄ.
mindre portmonnä av sportläder (o. lämplig för sportbruk). KatalÅhlénHolm 1908,
s. 147.
–
SPORT-PRESS.
jfr press, sbst.¹ ⁵. TIdr. 1885,
s. 40.
Sportpress, d. v. s. tidningar och tidskrifter som uteslutande eller huvudsakligen behandla sport, började utkomma redan på 1700-talet i England. NFSportlex. 6: 513 (
1946).
–
SPORT-PRESTATION.
( sport- 1927 osv. sports- 1937) prestation inom sport l. idrott, idrottsprestation; jfr prestation 2. SvD(A) 1/3
1927,
s. 17.
–
SPORT-PRIS.
( sport- 1893 osv. sports- 1921) jfr pris, sbst.³ III ¹. Start 1893, s. 90.
–
SPORT-PUBLIK.
( sport- 1935 osv. sports- 1921) publik vid idrottstävlingar, idrottspublik. Swing 1921,
nr 29, s. 2.
–
SPORT-PÄLS.
kort, sportig päls; jfr -kläder. PriskurPUBergström 1911,
s. 11.
–
SPORT-RECENSENT.
THästv. 1875,
s. 92.
–
SPORT-REDAKTION.
jfr redaktion 4. IdrBl. 1924,
nr 160, s. 4.
–
SPORT-REDAKTÖR.
medlem av sportredaktion på tidning l. tidskrift l. radio l. teve o. d. Radiolyssn. 1927,
nr 18, s. 7 –
SPORT-REDSKAP ~⁰² l. ~²⁰. jfr redskap
2 slutet o. idrotts redskap.
HALLSTÉN o. LILIUS (
1896).
–
SPORT-REFERAT.
ÖSTERGEEN (
1944).
–
SPORT-REFERENT.
( sport- 1870 osv. sports- 1921) jfr referent 1 o. sporting-referent. THästv. 1870, s.
71.
–
SPORT-REKORD.
idrottsrekord; jfr rekord 2. IdrBl. 1924,
nr 60, s. 11.
–
SPORT-REPORTAGE.
[SPORT-REPORTAGE.ssg 1]
1) om en sportjournalists verksamhet för åstadkommande av reportage (se d. o. 1) till press l. radio l. television o. d. POPPIUS o. JANSSON Journ. 39 (
1959).
[SPORT-REPORTAGE.ssg 2]
2) reportage (se d. o. 2) om sport. IdrBl 1935,
nr 12, s. 7.
–
SPORT-RESA.
(i sht av skolungdom företagen) resa (se resa, sbst. I 2) (för reducerat pris), som företages till (rekreations)ort för utövande av sport (t. ex. skidåkning). WIESELGREN Samt. 143 (
1876,
1880).
Skolungdomens sportresor. ÖSTERGREN (
1944).
–
SPORT-RESTAURANG.
restaurang i sht för personer som utövar sport. PåSkid. 1919,
s. 121.
–
SPORT-RESULTAT.
resultat som åstadkommes (åstadkommits) l. uppnås (uppnåtts) (av enskild person l. lag) vid idrottstävling, idrottsresultat. ÖSTERGREN (
1944).
–
SPORT-ROCK.
jfr -kläder. KatalNK 1904–05,
s. 180.
–
SPORT-RODD.
om rodd ss. sport(gren). TIdr. 1895,
s. 415.
–
SPORT-RYTTARE. (
föga br.)
om person som ägnar sig åt ridsport. FinBiogrHb. 2401 (
1903).
–
SPORT-SAK.
[SPORT-SAK.ssg 1]
1) i sg. best.: sammanfattningen av alla (problem o.) strävanden o. d. som rör sportrörelsen o. dess främjande; sporten ss. en angelägenhet; jfr sak, sbst.
8. Detta .. förståndiga .. inlägg i sportsaken. Sport 1891,
s. 6.
[SPORT-SAK.ssg 2]
2) jfr sak, sbst. 11, o. -grejor; i sht i pl. PT 1903,
nr 219, s. 2.
–
SPORT-SEGELBÅT ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. segelbåt använd l. avsedd att användas vid sportsegling. HASSLÖF SvVästkustf. 321 (
1949).
–
SPORT-SEGLARE.
person som ägnar sig åt sportsegling. TurÅ 1945,
s. 129.
-SEGLING. segling ss. sport(gren).
IdrFinl.
4: 5 (
1906).
–
SPORT-SENSATION. särsk.
motsv. sensation 2. Swing 1921,
nr 37, s. 6.
–
SPORT-SINNAD,
p. adj. jfr -intresserad. SAOL (
1950).
–
SPORT-SINNE.
jfr sinne, sbst.² ⁸. (Den tyska fotbollspublikens) sportsinne och sunda omdöme förvånade mig. TEGNÉR Paris 37 (
1924).
–
SPORT-SKADA.
skada orsakad vid utövande av sport. NFSportlex. 1: 161 (
1938).
–
SPORT-SKIDA. (
numera bl. mera tillf.)
skida för sportbruk. (På skidutställningen) funnos .. längdskidor, lappskidor, sportskidor o. s. v. MeddslöjdF 1897,
2: 45. Den moderna sportskidans prototyp uppkom för omkring
200 år sedan eller något tidigare bland lapparna.
PåSkid. 1928,
s. 53.
–
SPORT-SKILDRING.
I svenskspråkig skönlitteratur finner man med några undantag sportskildringar först på 1900-talet. NFSportlex. 6: 511 (
1946).
–
SPORT-SKJORTA.
( sport- 1893 osv. sports- 1892) särsk.
om skjorta i storrutigt mönster; jfr -kläder o. res-skjorta. TIdr. 1892,
s. 180.
–
SPORT-SKO.
sko för sportbruk, idrottssko; grov promenadsko. TIdr. 1889,
s. 188.
De vanligaste sportskorna äro cykel-, fotboll-, fäkt-, golf-, hopp-, hockey-, långdistans-, kast-, segel-, skid-, skridsko-, sprinter-, tennis- och terrängskodon. SvSkoT 1927,
s. 107.
–
SPORT-SKODD,
p. adj. försedd med l. iklädd sportskor. KYRKLUND Sol. 60 1951;
om vandrare).
–
SPORT-SKODON ~⁰² l. ~²⁰. jfr -sko; i sht i pl. Hjulsport 1893,
s. 230.
–
SPORT-SKRIBENT.
( sport- 1921 osv. sports- 1921) jfr skribent 1 o. -journalist o. sporting-skribent, -skriftställare. Swing 1921,
nr 18, s. 10.
–
SPORT-SKYTTE.
i sht sport. skytte (se skytte, sbst.³ 2) ss. sport(gren); äv. övergående i konkretare anv., om organisationen för svenskt sportskytte. SvSkytte 1932,
nr 3, s. 7.
Sportskyt tet har instiftat ett förnämligt elitmärke. Därs. 1944,
s. 84.
Ssgr (i sht sport.):
–
sportskytte-bana.
TurÅ 1967,
s. 145.
–
sportskytte-förbund.
SvSkytte 1939,
s. 6.
–
sportskytte-klubb UNT 21/2
1939,
s. 2 –
SPORT-SLIPS.
jfr -kläder. UNT 5/4
1941,
s. 4.
–
SPORT-SOCKA.
jfr socka, sbst.¹, o. -strumpa. SvD(A) 22/5
1918,
s. 8.
–
SPORT-SPALT.
spalt på sportsida i tidning o. d.; i sht i pl. Swing 1923,
nr 30, s. 13.
–
SPORT-SPRÅK.
språk använt av sportfolk o. sportskribenter o. d., idrottsspråk. TIdr 1882, s
23.
–
SPORT-STJÄRNA.
om synnerligen skicklig sportsman, idrottsstjärna. GHT 1954,
nr 120, s. 20.
–
SPORT-STRUMPA.
om (kraftig) strumpa lämplig att använda vid utövande av sport l. vandring i skog o. mark; i sht i pl.; jfr -kläder. Sport 1898,
julnr s. 45.
Tyskar, sportmässigt kostymerade ända till tänderna, i broddade bergsskodon, rutiga engelska sportstrumpor och kortbyxor. LEVERTIN 23: 177 (
1901).
–
SPORT-STUGA.
för sport o. fritidsrekreation använd l. avsedd mindre (ofta vinterbonad o. i vacker trakt belägen) stuga (ofta av trä o. i enkelt utförande), fritidshus; jfr sommarstuga. SvD(A) 26/8
1914,
s. 10.
Sportstugorna äro en tämligen sen företeelse men ha vunnit stor och snabb utbredning, dels i närheten av större samhällen (ofta för kortare vistelser) dels i avlägsnare trakter (jakt-, fiske-, fjällstugor). ÖSTERGREN (
1944).
–
sportstuge-bebyggelse, äv.
sportstugu-bebyggelse.
SvDÅb. 12: 174 (
1935).
–
sportstuge-expo [senare leden är kortform av exposition]
jfr -stuge-utställning. SvD(A) 17/4
1943,
s. 8.
–
sportstuge-folk.
Form 1935,
s. 77.
–
sportstuge-område .
område med l. lämpligt för sportstugebebyggelse. SvD(A) 29/3
1934,
s. 20.
–
sportstuge-rörelse .
jfr rörelse 8. SvD(A) 24/5
1930,
s. 6.
Sportstugerörelsen har under loppet av endast några få år utvecklat sig till en verklig folkrörelse. Form 1935,
s. 73.
–
sportstuge-tomt.
jfr -stugeområde. SvD(A) 30/11
1928,
s. 1.
–
sportstuge-utställning.
SvD(A) 24/9
1933,
s. 14.
–
SPORT-SUSPENSOAR.
suspensoar använd l. avsedd att användas till skydd vid utövande av sport. IdrBl. 1935,
nr 3, s. 11.
–
SPORT-SYFTE. särsk.
i uttr. i sportsyfte. PÅSkid. 1934,
s. 143.
–
SPORT-SYNPUNKT ~⁰² l. ~²⁰. särsk. i uttr. från l.
ur sportsynpunkt. IdrFinl. 2: 121 (
1905: ur).
–
SPORT-SÄLLSKAP ~⁰² l. ~²⁰ sportförening; numera nästan bl. i namn på sportföreningar; jfr idrotts-sällskap.
TIdr. 1886, s. 2.
–
SPORT-SÖKARE.
fotogr. i kamera: sökare som tillåter noggrann följning av motivet vid löpartävling o. andra sportevenemang. EVANDER Lundin 34 (
1970).
–
SPORT-TECKNARE.
person som skildrar sporthändelser l. sportfolk i (karikatyr) teckning. NF 19: 395 (
1895).
–
SPORT-TERAPI.
terapi i form av utövande av ngn sport. DN(B) 1958,
nr 339, s. 18.
–
SPORT-TERM ( port- 1872 osv. sports- 1950–1964) sportslig fackterm; jfr sporting-term. THästv. 1872, s. 47. De många sporttermer, som efter den moderna idrottens genombrott på 1800-talet övertagits från engelskan eller amerikanskan. SvFolket 13: 85 (
1940).
–
SPORT-TERMINOLOGI.
terminologi använd av sportfolk o. sportskribenter o. d.; äv., i utvidgad anv., om terminologi som avser sportskador. (Det har) inom läkarefacket börjat utbilda sig en hel sportterminologi för olikartade sjukdomstillstånd; uttrycket "velocipedhjärta" är ju t. ex. mycket talande. PedT 1898,
s. 19.
–
SPORT-TERRÄNG.
terräng (lämpad) för utövande av sport av visst slag. SvD(A) 20/1
1916,
s. 12.
–
SPORT-TIDNING.
( sport- 1869 osv. sports- 1900–1921) tidning med sportnyheter l. artiklar o. reportage o. d. om sportfolk o. sporthändelser o. d.; jfr sporting-tidning. THästv. 1869,
s. 53.
Sporting Life .. världens äldsta nu utkommande sporttidning, grundades 1859 och införlivade med sig 1888 "Bells Life", grundad 1822. 2SvUppslB 27: 48 (
1953).
–
sporttidnings-redaktion.
Swing 1923,
nr 25, s. 14.
–
sporttidnings-redaktör Swing 1923,
nr 21, s. 12.
–
SPORT-TIDSKRIFT ~²⁰, äv. ~⁰². jfr
-tidning o. sporting-tidskrift.
THästv. 1870,
s. 18.
Dagen 21/12
1903,
s. 3 –
SPORT-TILLSTÄLLNING ~⁰²⁰. jfr -evenemang. Swing 1921,
nr 10, s. 7.
–
SPORT-TOKIG. (
vard.)
jfr -galen. SvD(A) 23/4
1925,
s. 10.
–
SPORT-TRÄNAD,
p. adj. ( sport- 1919 osv. sports- 1932–1944) av sportutövning (väl)tränad. CEDERCREUTZ Blomst. 88 1919;
om kropp).
–
SPORT-TRÖJA.
( sport- 1898 osv. sports- 1923–1950) jfr -kläder. Sport 1898,
julnr s. 45.
–
SPORT-TUR.
( sports- 1892) (Ungdomarna hade) begagnat sig af det vackra vintervädret och flere gånger varit ute på långa sportsturer. ROOS Önsk. 63 (
1892).
–
SPORT-TYG.
(grövre) tyg avsett för sportkläder. KatalNK 1905, Vår.
s. 11.
–
SPORT-TYP.
( sport- 1929 osv. sports- 1935) [SPORT-TYP.ssg 1]
1) om sportig typ l. sort l. modell; äv. om föremål (t. ex. motorcykel) av sportig typ. Den engelska (motorcykelfabriken) Raleigh har .. släppt ut .. en sport- och en turisttyp i 350- och 500 c. c.-klasserna. Motorför. 1929,
nr 2, s. 10.
Drappbindningen användes bland annat ofta för hårt filtade yllevävnader av sporttyp, s. k. loden, samt för vissa ytterrockstyger där en jämn yta och stor slitstyrka är önskvärd. HantvB I. 8. 2:
43 (
1940).
[SPORT-TYP.ssg 2]
2) typ av sportfolk. De gamla västjylländska fiskarena och räddningsmännen .. voro "sportstyper", som man nu för tiden icke ofta ser maken till. IdrBl. 1935, nr 19, s. 12.
–
SPORT-TÅG.
tåg till sportort o. d. med nedsatt biljettpris. SvD(A) 4/12
1937,
s. 10.
–
SPORT-TÄVLAN. (
numera bl. tillf.) jfr
-tävling. (
Broman o.)
HJORTSJÖ MännRör. 87 (
1952).
–
SPORT-TÄVLING.
( sport- 1891 osv. sports- 1897) (
numera bl. mera tillf.)
tävling i en l. flera sportgrenar; jfr idrotts-tävling. Sport 1891, s
109.
–
SPORT-UPPLAGA ~⁰²⁰. tidningsupplaga innehållande (extra) sportnyheter o. d. EDLUND Chandler Syst. 119 (
1950).
–
SPORT-UR.
( sport- 1886 osv. sports- 1895) [SPORT-UR.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
tidtagarur. TIdr. 1886, s.
130. SD(L) 1895,
nr 344, s. 4.
[SPORT-UR.ssg 2]
2) om starkt o. oömt ur lämpligt att användas vid utövande av sport. KatalPUBergström 48.
2: 28 (
1932).
–
SPORT-UTBILDNING ~⁰²⁰. utbildning i en l. flera sporter. TSvLärov. 1945,
s. 291.
–
SPORT-UTSTÄLLNING ~⁰²⁰. utställning av artiklar o. d. som är avsedda att användas vid utövande av sport. TIdr. 1886,
s. 69.
–
SPORT-UTTRYCK ~⁰² l. ~²⁰. jfr -språk, -term o. sportong-uttryck. Det engelska sportuttrycket "groggy". IdrBl. 1935,
nr 82, s. 5.
–
SPORT-UTÖVARE ~⁰²⁰⁰. Swing 1921,
nr 18, s
4.
–
SPORT-VAGN.
[SPORT-VAGN.ssg 1]
1) (
ngt vard.)
sportbil. SvD(B) 1927,
nr 178, s. 1.
[SPORT-VAGN.ssg 2]
2) (
numera bl. i skildring av ä. förh.)
om lätt barnvagn lämplig att medföra på promenader l. vandring i skog o. mark; jfr -kärra 1. KatalPUBergström 22: 77 (
1920).
–
sportvagns-fabrik.
Motorför. 1955,
nr 5, s. 21.
–
sportvagns-förare Mo- torför. 1955,
nr 12, s. 18.
–
sportvagns-klass jfr klass 6. Motorför. 1955,
nr 12, s. 18.
–
sportvagns-typ.
Motorför. 1955, nr 4, s. 25.
–
SPORT-VANTE.
jfr -handske o. -kläder. LEVERTIN (1889) i 3SAH LIV. 2: 67.
–
SPORT-VARA.
jfr -artikel 2; i sht i pl. Handla med sportvaror.
Ssgr:
–
sportvaru-företag.
SvD 1975,
nr 126 s. 16.
–
SPORT-VECKA.
jfr -dag. Swing 1921,
nr 31, s. 14.
–
SPORT-WEEKEND.
jfr -dag. Form 1932,
s. 217.
–
SPORT-VELOCIPED. (
numera föga br.)
cykel för sportbruk, racereykel. Dædalus 1950, s. 33 (
1949).
–
SPORT-VURM.
jfr -intresse. SAOL (
1900).
–
SPORT-VÄDER.
väder (lämpligt) för utövande av sport av ngt slag. AB 1890,
nr 183, s. 2.
–
SPORT-VÄG.
[SPORT-VÄG.ssg 1]
1) (
numera bl. tillf.)
väg lämplig för utövande av sport av ngt slag (t. ex. cykling). SD 1893,
nr 27, s. 4.
[SPORT-VÄG.ssg 2]
2) i uttr. i sportväg, i fråga om sport, med avseende på sport. TIdr. 1883,
s. 23.
–
SPORT-VÄN.
vän av sport, sportintresserad person; i pl. äv. i namn på sportförening o. d.
THästv. 1868,
s. 1.
Helsingfors sportvänner hade den 5 aug. arrangerat täflingar (i flera sportgrenar). NordIdrL 1900,
s. 283.
–
SPORT-VÄRDE.
sportsligt värde. En spak hönshund, en långsam stövare och en lat häst, de tre kunna ta varann i hand, de ha intet sportvärde. GRIPENBERG DianV 35 (
1925).
–
SPORT-VÄRLD(EN).
( sport- 1869 osv. sports- 1921) sportens värld; särsk. om sammanfattningen av sportutövare o. sportintresserade (ngastädes l. vid viss tidpunkt l. under viss period); jfr sporting-värld. THästv. 1869,
s. 58.
Innan (boxnings-) matchen började, introducerades från ringen ett antal av den amerikanska sportsvärldens främsta celebriteter. Swing 1921,
nr 36, s. 6.
Nyheter från sportvärlden. IllSvOrdb. (1955). –
SPORT-VÄSEN l.
-VÄSENDE.
sammanfattande, om alla institutioner o. föreningar samt övriga anordningar o. verksamheter inom ett område (särsk. ett land), som tillsammans tjänar sporten inom området (landet). PedT 1893,
s. 139.
–
SPORT-YXA.
mindre, lätt yxa avsedd för sportliv (se d. o. 1) o. friluftsliv. Varulex. Byggn. 2: 165 (1955).
–
SPORT-ÅRDON ~⁰² l. ~²⁰. (numera föga br.)
(lätt) åkdon lämpligt för sport; jfr sporting-åkdon. Till lätta moderna sportåkdon begagnas ej sällan draglinor med kedjor i nedre ändan. WRANGEL HbHästv. 450 (
1885).
–
SPORT-ÄLSKANDE,
p. adj. jfr -älskare. THästv. 1869,
s. 90 (
om allmänheten).
–
SPORT-ÄNDAMÅL ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. ändamål som tjänar sport av visst slag; jfr sporting-åndamål. 2NF 24: 1460 (
1916).
–
SPORT-ÄNKA. (
skämts.)
kvinna gift med sportsman som ofta är bortrest för sportutövning, idrottsänka. SOU 1976,
71: 106.
–
SPORT-ÖVANDE,
p. adj. som utövar sport. IdrFinl. 3: 160 1906;
om nationer).
–
SPORT-ÖVNING.
( sport- 1870 osv. sports- 1921) abstr. o. konkret. THästv. 1870,
s. 2.
På grundvalen af en god konstitution, som han ytterligare stärkt genom sportöfningar och idrott, lefde .. (Ferdinand de Lesseps) ett lif, som (osv.). TT 1895, Allm.
s. 3.
Själv lärde far alla sina sex barn simkonsten och deltog för övrigt ofta i våra lekar och sportövningar. MinnGPrästh. 6: 215 (
1930).
B
(utom i ssgrna
SPORTS-MAN o.
-MÄSSIG numera mindre br.):
Avledn.:
–
SPORTA ,
v. -are (se avledn.). [jfr d. spor- te, eng. sport. – Jfr sporting]
[SPORTA.avl 1]
1) till 1: utöva l. idka sport. Det var .. icke blott herrarne som sportade här i Taucha, utan hade också för de tillstädesvarande damerna lekar, afpassade efter deras krafter, kostym o. s. v. i ordning stälts. WILLEBRAND o RANCKEN 123 (
1885).
(Efter lunchen) beger .. (Oxfordstudenten) sig ut i staden för att sports – ro på floden, sparka fotboll eller slå kricket på ängarna eller promenera. STEFFEN BrittStröft. 233 (
1895).
Jaha, så ska det ätas frukost, och sen ska det ut och sportas. BOLIN UngVi 68 (
1938).
Man talar numera icke så mycket om att idrotta, man säger att sporta. SvFolket 13: 115 (
1940). jfr
rodd-sporta o.
skid-sportande m. fl. särsk. i utvidgad anv.
[SPORTA.avl 1.a]
a) (tillf.) i uttr. sporta uppför (berg o. d.), på ett sätt l. under ansträngningar som kan räknas ss. sport (t. ex. cyklande) ta sig uppför (berg o. d.).
DN(A) 1934,
nr 49, s. 12.
[SPORTA.avl 1.b]
b) i fråga om att åse sporttävling; ss. senare led i ssgn bänk-sporta (DN(A) 1966, nr 4, s. 11). [SPORTA.avl 2]
2) bildl.; särsk. (motsv. sport [SPORTA.avl 3]
3) i uttr. sporta med att göra ngt, ha som sport att göra ngt (l. briljera med att göra ngt). I sanning, det är häpnadsväckande, hvilken effekt en liten bit af Guds egen natur kan åstadkomma när den dras in på scenen! Björnson har sportat i genren allt ifrån ängsbeskrifningen i "Over Ævne" och till fjordskildringen i "Daglannet". SÖDERHJELM Upps. 22 (
1905).
Den, som är menniskors träl, är icke en fri man, ej heller den, som sportar med att leda inpiskningen till denna träldom. PT 1906,
nr 164 s. 3.
Själf kommer jag icke att i det följande sporta mycket med "intuition", utan jag skall i stället nästan uteslutande hålla mig till det gamla hederliga logiktänkandet. VANNÉRUS Metaf. 41 (
1914).
Avledn.:
–
SPORTIG ,
adj. [jfr eng. sporty]
till 1. [SPORTIG.avl 1]
1) som (med förkärlek) ägnar sig åt l. är intresserad av sport; som tillhör l. har avseende på l. har samband med sport, sportbetonad, sport-; äv. övergående i bet.: käck l. frisk l. renhårig o. d. (som man blir då man ägnar sig åt sport); jfr sportiv. Johansson, som trots sin sportiga typ, gör ett visst .. intryck av svaghet. SvD(A) 1/3
1927,
s. 22.
Jag tror inte jag bryr mig om att bada! ropade jag .. Prat, du skulle skämmas! ropade Gustaf sportigt tillbaka. LILLIEHÖÖK MaryAnne 114 (
1933).
SvD(A) 1935,
nr 179, s. 7 (om uppträdande). Visst äro vi ungdomar "sportiga", men inte fullt så "sportiga" att vi bada
(ute) mitt i smällkalla vintern.
ÖgD 9/2 1935,
s. 11. (Mormor går nu i) en klädsel, som skvallrar om, att hon är sportig till kropp och själ.
WIDEGREN Johanssons 289 (
1939).
Käck, sportig flickjacka. SDS 1957,
nr 286, s. 1.
[SPORTIG.avl 2]
2) (
tillf.)
om fisk: som erbjuder mest sport (se sport 1 a) vid fångandet; jfr sportslig 2. Nilabborre, ja! Förutom att vara den sportigaste fisken i de afrikanska vattnen är den en stor läckerhet. BLIXEN-FINECKE BrAfr. 80 (
1943).
Avledn.:
–
SPORTSLIG , äv. (
numera föga br.)
SPORTLIG, adj; adv. -en (SD 1905,
nr 65, s. 4 (: sport ligen)),
-t (
AB 1896,
nr 210, s. 3 (:
sportligt). (sport
1893–1973.
sports- 1893 osv.)
[jfr d. sportslig, sportlig, t. sportlich, eng. sporty, sportly]
till 1. [SPORTSLIG.avl 1]
1) som tillhör l. har avseende på l. har samband med sport, sport-;, som är förenligt med (god) sport l. som anstår en (god) sportsman (stundom närmande sig bet.: renhårig); särsk. i uttr. från sportsligt håll, i sportkretsar. Sportsliga prestationer, intressen, frågor. I sportsligt avseende, ur sportslig synpunkt, sportsligt sett var ishockeymatchen misslyckad. Vara sportsligt intresserad, aktiv. Sportsligt uppträdande. Bilden (till en amatortavling i fotografering) skall behandla idrottsligt (sportsligt) ämne och skall vara tagen .. under år (1893). TIdr. 1893,
s. 123. (Kejsar Wilhelms) jakt "Meteor", som .. genom sina många sportliga segrar beredt honom så mycken glädje.
SD(L) 1896,
nr 388, s.
1. För några år sedan ansågs det från sportsligt håll här i
Stockholm omöjligt att hit införa friluftsleken. SD 1899,
nr 547, s. 2.
PT 1914,
nr 78 A,
s. 3 (
om uppfostran). Fisket med konstgjord fluga har alltid och av alla, så länge som fiske bedrivits såsom sport, ansetts såsom den sportsligt högst stående metoden.
HAMMARSTRÖM Sportfiske 59 (
1925).
Tal- mannen betonade, att fotbolls-VM blivit en stor framgång både sportsligt och organisatoriskt. UNT 9/7 1958,
s. 9. jfr o-,
sjö-sportslig.
[SPORTSLIG.avl 2]
2) (
tillf.)
== sportig 2. (Gäddan på kroken) visade alla en vältrimmad örings sportsliga egenskaper. FrSkogSjö 1931,
s. 420.
Avledn. (till sportslig 1):