© Svenska Akademien. SAOB spalt: S10363; tryckår: 1985
(Observera att webbversionen av SAOB på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 11/9 2014). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningsformer av uppslagsorden.)
SPRÖJS spröj⁴s, förr äv. SPRÖJTS l. SPRÖTS, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (PALMSTEDT Res. 74 (1779: spröttsarne, best.), ROTHSTEIN Byggn. 506 (1859: spreussar) osv.) (() -er TT 1874, s. 151). (spreus(s) 1859–1928 (: Spreus-hållare). spröjs 1871 osv. spröjts 1872. sprös- i ssg 1905 (: sprösverk). sprötts 1779 (: spröttsarne, pl. best.))
[sv. dial. spröjs; liksom d. dial. spröjse av ä. t. spreusse, f., t. dial. spreuzen, f., sidoformer till t. spreize, stödbjalke, stötta (fht. spriuza); i avljuds- förh. till SPRUTA v., SPRÄTE o. SPRÖT, sbst.]
[SPRÖJS 1]
1) (i fackspr.) slå l. stöd o. d.; särsk. dels om slå mellan stols ben, dels om pinne i stege, dels (o. numera nästan bl.; jfr 2) om var o. en av ett antal långa o. smala delar som ingår i ngts stomme. (Fr.) échelon . (sv.) pinne (spröjs) på stege. VISING 235 (1938). Spröjsar mellan stolsbenen har en viss betydelse för stolens stadga. Form 1945, s. 67. Trevliga (lamp-)skärmar kan göras genom att mellan spröjsarna, som då måste sitta ganska tätt, fläta in bast LJUNGQVIST Slöjdb. 168 (1957). jfr SÅG-SPRÖJS.
[SPRÖJS 2]
2) var o. en av de (av metall l. trä l. sten l. betong bestående) lister varvid rutorna i ett i mindre rutor uppdelat fönster l. uppdelat glasparti av dörr o. dyl. l. de enskilda delarna i ett av flera delar bestående föremål av glas är fästa. Fönsterbågarne.. äro (i Paris) gemenl: 1 1/2 t(um)s tjockt trä, sidstycken 3 t och spröttsarne profilerade 1 1/2 t: breda. PALMSTEDT Res. 74 (1779). I takfönstret användas helst spröjsar af jern. NYBLÆUS Fotogr. 55 (1874). Bland.. (nya modeller för gaslyktor) kunna nämnas de för.. (vissa typer av brännare) använda runda blecklyktorna med kupiga glas och på spröjsarna hvilande tak. Sthm 2: 385 (1897). Adelmetallverket (i Rönnskär) ser ut som en.. funkisvilla, med få och små fönster, vilkas spröjsar äro av armerad betong. TurÅ 1937, s. 139. Taklanterninkonstruktion med spröjsar av varmvalsad och förzinkad stålprofil... Spröjsen ar lätt åtkomlig för rengöring och eventuell målning. SvByggKatal. 1955, s. 718.
Ssgr(i allm. till 2):
SPRÖJS-FRI. som saknar spröjs(ar). SvD(A) 17/7 1938, s. 1.
– (1) SPRÖJS-HAKE. () om var o. en av ett antal hakformiga anordningar tjänande till att spänna ut sidorna i en kista. AHB 117: 47 (1883).
SPRÖJS-SAX. snick. redskap med två knivar som med hävarm l. pedal pressas mot arbetsstycket för åstadkommande av urtagningar (för glas) på vardera sidan av spröjs o. d. SvIndLex. 1: 461 (1948).
SPRÖJS-VERK. sammanfattande, om spröjsarna i fönster o. d. TT 1892, s. 209.
Avledn.:
SPRÖJSAD , p. adj. till 2, om fönster: försedd med spröjs(ar). SvD 1975, nr 2S, s. 25. ALFVÉN Dotter 64 (1977).