SPÄD spä⁴d, äv. (numera nästan bl. ss. förled i ssgr, vard. l. bygdemålsfärgat) SPÄ spä⁴, adj. -are ((†) superl. -est NORDBERG C12 1: 4 (1740)); n. spätt spät⁴ (OPETRI Kr. 332 (c. 1540) osv.). adv. -ELIGA (†, SCHULTZE Ordb. 4724 (c. 1755)), SPÄTT spät⁴ (SERENIUS Eee 4 b (1734) osv.). (sped 1554–1659 (: spedekalf). spä 1619-1663, 1680 (: späliuda) osv. späd (-ää-, -dh) 1528 osv. spät, n. c. 1618–1691. spätt, n. c. 1540 osv.) som levat l. funnits till endast en kort tid l. befinner sig i början av sin levnad l. utveckling (o. är liten l. spenslig l. klen l. ömtålig l. vek l. outvecklad l. oerfaren o. d.); ofta äv. med tanke enbart l. väsentligen dels på ringa ålder, övergående i bet.: (mycket) ung, dels på spenslighet l. litenhet l. klenhet. En späd gestalt. Hon hade en späd växt (kropp, kroppsbyggnad). VarRerV 60 (1538). (Lat.) Tenerasco.. (Sv.) Warda späd eller kräseligh.. (t.) Zart oder weich werden. Linc. Gggg 3 b (1640). IERICI Colerus 1: 44 (c. 1645). Inunder bördan tung och swår / Du (dvs. prinsessan Ulrika Eleonora).. med späda skuldror går. AFZELIUS Sag. XI. 2: 112 (i handl. fr. 1713). KELLGREN (SVS) 4: 309 1783; om krafter). ALMQVIST TreFr. 1: 55 1842; om rännilar). Af ångest de späda hjertan / Knappt vågade slå / Då (i sagan om G. I) spejar- nes lansar stungo / I gömmande strå. SNOILSKY 2: 3 (1881). PT 1888, nr 268 A, s. 3 (om is på kanal). Din späda hand, / så ofta räckt till välkomst och farväl. LANGEN- SKJÖLD Samkl. 56 (1922). FRISENDAHL Skogsdjup. 10 1925; om kaliber på gevar). De späda små vingarna (på starungarna) darrade som penninggräs i storm. MARTIN- SON BakSvenskv. 148 (1944). – särsk. a) om person (jfr d, g α); äv. dels liktydigt med: omogen, oerfaren o. d. (jfr g), dels substantiverat; i sht i slutet. Modern var liten, späd och graciös. Ynglingen uar späd till växten. Iagh är än nu spådh och en smord Konung. 2Sam. 3: 39 (Bib. 1541; Bib. 1917: svag; LUTHER- zart, Vulg.: delicatus). Effter then inwertes skapnaden, äre.. (människorna) antingen helbregde, eller siwklighe, Fööre och Starke, eller Swage och späda. SCHRODERUS Comenius 279 (1639). Är en så- dan (skeppsgosse som skall straffas med ris) så ung och späd, at han det straffet ej utstå kan, då hafwe Domaren macht risslitandet för honom at lindra. StadgStraffSnatt. 16/5 1732, & 10. I Ungdomen är (människan).. qvick, späd och munter. BIBERG Linné Oec. 21 (1750). TEGNÉR (WB) 5: 34 (1825: de späda; om barnen, substantiverat). Det var på våren 1850 som jag gjorde Gustaf Sandströms bekant- skap, han då redan gammal och van aktör, jag en späd nybörjare. HEDBERG SvOperasång. 121 (1885). En pålitlig passflicka ej för späd (får anställning). GHT 1907, nr 6, s. 10. GYLLENSTEN Grott. 166 (1973). – särsk. om barn; i sht: som är (tämligen) nyfödd l. är i åldern 0 – c. 1 1/2 år (särsk. med tanke på att barnet ammas l. är i den ålder då amning förekommer l. då det måste skötas; se SKÖTA v.⁴, I ¹ a α) o. d., som är spädbarn. (Efter den första kristna tiden) wort och tillåtet ath spädh barn döptes. OPETRI 1: 395 (1528). Inge barn som ferdige och utan stort lyte äre.. skole intagas i Hospitalen.. Men äre the så späde, at the skötas moste,.. tå skola the tagas in i barnhuset. KOF II. 1: 484 (1659). Lägger amma spädt barn hos sig i säng; böte fem daler. MB 30: 2 (Lag 1734). Han var född ett ovanligt spädt barn. STRINDBERG Hafsb. 54 (1890). Makarna fingo tio barn, en gosse och nio flickor.. Gossen och två av flickorna dogo som späda. MinnGPrästh. 1: 34 (1924). Dödsrisken för de späda är.. större ju yngre barnen äro. JUNDELL Barn. 1: 284 (1927). jfr BARN-SPÄD. b) om djur; i sht dels med tanke på levnadsålder, dels med tanke på att djuret skall slaktas o. att dess kött är mörare än äldre djurs l. har en särskild smak o. d. (jfr c α). (Abraham) lopp bort til booskapen, och toogh en godh späädh kalff, och fick drengenom, han skyndadhe sigh och tilreedde thet. 1Mos. 18: 7 (Bib. 1541; Bib. 1917: ungkalv). Fast Gräset är så kleent, Gräshoppan ganska späder, / Så witna the om Gud, hwar Mund om honorn qwäder. SPEGEL GW 26 (1685). WESTE FörslSAOB (c. 1817; om lamm). Snart mot- tar de späda (dvs. flyttfåglarna) / En skönare verld. STAG- NELIUS (SVS) 2: 437 (1821). Späda grisar. SUNDÉN (1891). (Korsnäbbarna) ruva på ägg och vårda späda ung- ar, när snön.. ligger djup på marken. ROSENIUS SvFågl. 2: 77 (1921). c) i fråga om växtlighet; om gren l. knopp l. blad l. planta l. skog o. d.; äv. om tillstånd o. d. hos växtlighet. SCHRODERUS Os. III. 2: 75 1635; om trädgrenar). Som unge och späde uprunne telningar eller plantor icke stå at acktas ifrån.. Creatur, enår de dertil hafwa tilträde; Så (osv.). PH 4: 2558 (1748). QLm. 4: 39 1833; om tillstånd). Den späda furuskog, som uppwuxit ur den klippdigra grunden. ENGLUND Ged. 4 (1853). BÅÅTH GrStig. 117 1889; om lövverk). ARMFELT VildmPar. 68 1920; om frukter av slingerväxt). ARONSON SångPolstj. 7 1948; om skott). ROSÉN Allemansr. 50 1976; om trädplan- tor). – särsk. α)i sht kok. om (del av) växt med tanke på dess användning ss. föda för människa l. djur; i sht med tanken fäst vid det unga l. mindre utvecklade växtämnets mörhet l. mjällhet l. lättsmälthet o. d.; jfr b. Salé 58 1664; om ärtor). Förtrögar magen sin smältning, / Låta sig hindren bäst undröjas af vanliga musslor, / Och späd syra. ADLER- BETH HorSat. 70 (1814). Späda grönsaker behöver ej.. så lång tillagningstid sorn fullt utvuxna, grövre exemplar. StKokb. 171 (1940). Saftiga örter och späda gräs som är deras (dvs. renarnas) föda om sommaren. SELANDER LevLandsk. 101 (1955). β) (†) i namn på vissa växter: smal l. tunn l. klen; i uttr. späd nate, spädnate; späd repestarr, spädstarr; späd törel, töreln Euphorbia exigua Lin., småtörel. THEDENIUS FlUplSöderm. 80 1871; om spädnate). Därs. 437 (: Repestarr). IVERUS VästmFanerog. 52 1877; om spädnate). Därs. 264 (: törel). d) i fråga om ljud, om röst l. målföre l. läte o. d.: hög (se HÖG, adj. 7 a) o. svag l. fin (se FIN, adj. II 8) l. tunn o. svag; äv. om person (jfr a, g α) med tanke på rösten (särsk. i uttr. späd i målet l. ljudet o. d.). Kvinnor och barn har spädare röster än män. Mesarnas späda pip. Är (hesheten).. vthaff kyld, tå är rösten eller målett spätt. BOLAVI 36 b (1578). CupVen. A 1 b (1669: i målet). Våra späda klagorop då vi födas och våra djupa suckar då vi dö, äro (osv.). LANTINGSHAUSEN Young 1: 79 (1787). (Älgkalvens) läte är ett spädt gnäll likast en nyfödd hundvalps. VetAH 1819, s. 209 (1794). De bästa skäl, framsagda med en späd och svag röst, förlora ofta deras verkan på vissa åhörare. LEOPOLD 5: 405 (1802). JournLTh. 1810, s. 191 (: i ljudet). Den späda klangen af en ringklocka. TOPELIUS Fält. 5: 15 (1867). Med ett spätt sus föll sandstrålen (från handen) ner i en liten hög i den andra sanden. EK Gräns. 281 (1918). LINDSTRÖM Vindsröjn. 91 1939; om barnskrik). e) (numera bl. mera tillf.) i pl., i uttr. späda kalvskinn, om spadkalvskinn, späda lammskinn, om lammskinn av spädlamm. Spede Kalffskynn - 2 deker. KlädkamRSthm 1554 K, s. 3 b; möjl. ssg. Spede Lambskijnn. Därs. s. 40 a; möjl. ssg. f) om tidsperiod: som tillhör l. utgör den första l. tidigaste delen av (det som huvudordet betecknar); i sht om år tillhörande sådan period l. om ngns barndom l. om ålder; ofta ungefär liktydigt med: tidig l. barna- l. barndoms- l. ungdoms-. Altså känner then späda barndomen icke sigh sielffwan. SCHRODERUS Comenius 235 (1639); jfr a. Huru hafwen I kunnat, sade han, uti så späd ungdorn wänja eder wid Hemligheters förtigande? EHRENADLER Tel. 84 (1723). Re'n i våra späda dagar / Vänskap oss et nöje var. ENVALLSSON Slått. 23 (1787). Du ser dem bortfalla,.. som vårdade dina späda år. WALLIN 1Pred. 1: 263 (c. 1830). JENSEN Carlé Amer. 43 (1920: i hans späda barndom). (Han hade) vid späd ålder fått en sjukdom i ryggen. JOHN- SON DrömRosEld 46 (1949). – särsk. i komp. l. superl.; i superl. ofta ungefär liktydigt med: tidigaste l. första l. yngsta; förr äv. i uttr. ifrån spädaste födseln, från födseln, från (första) början. Under det, at de första och spädesta åren sålunda tilbracktes, lärde Printzen, tillika med Swenska språket, det Tyska. NORDBERG C12 1: 4 (1740). Hwad Fiskarnes ålder beträffar, så äro de ifrån spädaste födseln färdige at wandra ikring och söka sig föda. SvSaml. 3–6: 255 (1765). Uti sine spädare år njöt Salig Herr Professoren den trognaste underwisning uti dygd och lärdom. WALLQUIST EcclSaml. 1– 4: 285 (1789). Allting flöt om vartannat som i rikets spädaste och råaste barndom. GYLLENSTEN Grott. 80 (1973). g) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (i sht med abstrakt huvudord; jfr c-d); i sht dels: liten l. obetydlig l. svag l. klen, dels: som befinner sig i sin första utveckling, (ännu liten o.) outvecklad l. ny l. omogen o. d. (l. känslig l. ömtålig l. osäker o. d.). Then spädha Christi Hiord. BUREUS Runaräfst 29 (1602). Hippocrates (kallar männi- skans själ) en tunn spä Andedrecht. SIGFRIDI a 7 b (1819). E. Kongl. M:t veet allernådigest, hvadh vexler ähre för een späädh tingh. AOXENSTIERNA 5: 578 (1630). 2BorgP 5: 440 1734; om fabriker). Thet i Nåder anbefalta under- stöd, til Lazarettets späda fond i Stockholm. VDakt. 1755, nr 239. Hvad skola vi sedan klaga då en nationalteater.. icke vidare tager de spada plantorna (dvs. unga svenska dramatiker) i sitt hägn! STRINDBERG NRik. 157 (1882). I den späda morgonvinden kryssade vi långsamt ut ur ham- nen. CEDERSCHIÖLD Artist. 109 (1915). WALLQUIST LappmDokt. 11 1938; om kunskaper). – särsk. α) (†) om ngns begåvning l. förstånd l. om person (jfr a, d) med tanke på hans begåvning l. om idé (föreställning): outvecklad, svag. RARP 2: 118 1634; om personer). Af de nyare Memoirer, Generalers lefvernes beskrifningar, journaler öfver belägringar och Fälttåg.. får han (dvs. pilten), lika som med lek och nöje, en späd idée om Krigs-operationer. EHRENSVÄRD, PVetA 1743, s. 23. Det är just därföre, som man är Infor- mator, at man skal med förnuft och lämplighet underhjel- pa och alt mer uplyfta et spädt begrep. BERGKLINT MSam. 1: 2 (1781). β) (numera föga br.) om färg l. om ljus(ton) l. om ngt som sprider ljus: svag l. blek. Den hvita (tulpanen) skuggas med Svart, Blått och Hvitt. Därtill är Tusch ganska tjenligt: det gifver späda skuggor. Miniatursk. 49 (1784). Ett litet rum, hvars hemska mörker upplystes af en späd lampa i ena hörnet. ALMQVIST GMim. 2: 83 (1842). SthmModeJ 1852, s. 31. (Den skånske bonden hade inte sinne för) fjerrdagerns späda förtoningar. ROSENIUS Himmelstr. 104 (1900, 1903). γ) (†) om missfall: som äger rum i början av havandeskapet. HAARTMAN SvarVetA 11 (1770). δ) (numera bl. tillf.) ss. bestämning till linda l. till ord med bet.: början, i uttr. betecknande att ngt är i sin första begynnelse l. att ngt är i sin linda (se LINDA, sbst.² 1 c β); förr äv. i uttr. ligga i späda lindan, ligga i lindan (se LINDA, sbst.² 1 c α), vara spädbarn. LYBECKER 215 ( c. 1715: låg). Säll then, som lustan wet i späda lindan strypa. KOLMODIN QvSp. 1: 440 (1732). Den första Christeliga församlingen uti des späda början. BÆLTER Cerem. 4 (1760). ε) (†) om hy: slät o. mjuk (o. ömtålig), fin (se FIN, adj. II 1). HOLMBERG 2: 345 (1795). SCHULTHESS (1885). ζ) (†) om känsel: fin (se FIN, adj. III 1). Denna Frun hette Samwete och war af så snörrätt begrep, så skarp syn och så späd känsel, at lasterne giorde i huset icke det minsta buller, förr än hon märkte det. DALIN Arg. 1: 158 (1733, 1754). h) ss. adv.; särsk. motsv. d. SERENIUS Eee 4 b (1734). BJÖRKMAN (1889).