STRUMPEBAND strum³pe~ban²d, äv. (numera mindre br.) STRUMPBAND strum³p~ban²d, n.; best. -et; pl. == - ( strump- 1629 (: Kortteckzstrumpb(and))–1951. strumpe- 1631 osv. strumpo- 1636 (: sijden Strumpobandh)–1694. -ban 1631. -band (-dh) 1631 osv. -bånd (-o-, -dh) 1632–1967)

[av STRUMPA o. BAND, sbst.¹]

[STRUMPEBAND 1]

1) om (elastiskt) band som fäster strumpa (äv. ss. metervara); dels om band som fäster strumpa vid gördel l. höfthållare l. livstycke, dels om (särsk. vävt l. flätat l. språngat) band som går runt benet (numera nästan bl. om enbart dekorativt sådant band); äv. om strumphållare för män i form av en gördelliknande del runt benet under knäet med band som går ned till strumpan, herrstrumpeband; i sht förr äv. om strumphållare för kvinnor i form av en livgördel med band som går ned till strumporna, strumphållare; jfr HOSE-, KNÄ-BAND-, STRUMP-HÅLLARE. 5 1/2 al(nar) Brede wirkede strumpeban. KlädkamRSthm 1631 A, s. 30 a. Ther til medh är Strumpebandet aff Sölff, och blifwer häfftat nedan Knäät på wenstra Benet. SCHRODERUS Albert. 2: 200 (1638); jfr 2. Kring Ullas ben på stoln där hon satt, / Han strumpebandet knyter. BELLMAN (BellmS) 1: 108 (1775, 1790). Strumpeband .. avsett att knäppa om midjan .. sidobanden äro försedda med spännen. KatalÅhlénHolm 36: 107 (1916). Elastiska strumpeband från livstyckets sida ned förbi utsidan av knäleden till strumpans kant nedom knäet. HAGLUND HållnRörOrg. 2: 147 (1924). Får jag be om en meter strumpeband, vad kostar di nu för tiden? ÖSTERGEEN (1947). Höfthållare med två par smidiga strumpeband. Därs. jfr KARTEKS-, REDGARNS-, SIDEN-STRUMPEBAND m. fl. – särsk. (†) i uttr. kinesiskt strumpeband, fisken Syngnathus pelagicus Lin. (som är en smal, vit, c. 12 cm lång kantnålfisk, påträffad i mediterrana vatten och i Atlanten), sargassokantnålen. Uti den ena Albecoren fans en smal hwit fisk 7 1/2 tum lång, som Sjömännen kallade Chinesiska Strumpeband. OSBECK Resa 302 (1752, 1757).

[STRUMPEBAND 2]

2) om strumpebandsordens insignium i form av ett strumpeband (med guldstickade kanter osv.); särsk. metonymiskt för: strumpebandsorden. Besinna, om nu en man lefde, som .. fått strumpebandet af Elisabeth .. besinna, hvilken karl en sådan man vore! SNELLMAN Gift. 1: 217 (1842); jfr 1. Då denna orden stiftades, mylords, / War strumpebandets riddare af adel. HAGBERG Shaksp. 4: 208 (1848). Urspr(ungligen) kunde äfven högättade engelska damer vinna inträde i (strumpebands-)orden; de buro "Strumpebandet" på vänstra armen. 2NF 27: 376 (1918); jfr 1. – särsk.

[STRUMPEBAND 2.a]

a) (†) i uttr. (riddar) orden av strumpebandet, strumpebands- orden. HH 24: 2 (1698). SCHÜTZERCRANTZ Olyksöden 150 (1775).

[STRUMPEBAND 2.b]

b) i uttr. riddare av det gyllene strumpebandet, riddare av strumpebandsorden. Riddare af thet gyldene Strumpebandet i Engeland, af Konung Eduard III åhr 1348 införde. ISOGÆUS Segersk. 487 (c. 1700).

Ssgr (i allm. till 1):

– STRUMPEBANDS-CEREMONI. (förr) ceremoni vid bröllop bestående i att brudens strumpeband knöts upp o. togs av i samband med sängledningen. Fatab. 1921, s. 187.

– STRUMPEBANDS-FISK.

[jfr t. strumpfbandfisch]

zool. fisken Lepidopus caudatus Euphr. (vars (form o.) mönstring kan föra tanken till ett vävt l. flätat o. d. strumpeband). 4Brehm 12: 124 (1929).

– STRUMPEBANDS-GÖRDEL gördel (att bäras under kläderna) vari strumpeband är fästa. KatalNK 1918–19, s. 51.

– STRUMPEBANDS-HÅLLARE. under- plagg ss. korsett l. höfthållare l. strumpebands- gördel vari strumpeband är fästa. Varulex. Beklädn. 187 (1945).

– STRUMPEBANDS-KNAPP knapp på l. till strumpeband. FOGELSTRÖM Somm. 77 (1951).

– STRUMPEBANDS-KNÄPPE jfr knäppe l. KREY-LANGE KolumbÅterk. 137 (1933).

– STRUMPEBANDS-LIST l. -LISTA. (†) vävt l. flätat o. d. strumpeband (att knyta om benet); jfr strump-lista o. list, sbst.² 4 a, lista, sbst.¹ 4. BoupptVäxjö 1791. 9 1/2 al(nar) strumphands lister. Därs. 1812.

– (2) STRUMPEBANDS-ORDEN.

[efter eng. the order of the garter]

om en av Edvard III c. 1348 instiftad orden (se d. o. 4) vars (främsta) ordensinsignium är ett strumpeband (med guldstickade kanter o. guldspänne o. ordensdevisen i guldskrift); äv. konkretare, om ordensinsignierna. BLIBERG Acerra 771 (1737). PT 1758, nr 12, s. 2. Festligheterna vid överlämnandet av strumpebandsorden till Karl XI. A BEIJER (1955) hos STIERNHIELM o. COLUMBUS (SVS) 91.

– (2 (b)) STRUMPEBANDS-RIDDARE. (numera bl. tillf., skämts.) riddare (se d. o. 3) av strumpebandsorden. AGRELL Maroco 1: 510 (1791, 1796).

– STRUMPEBANDS-ROS (†) ros (se ros, sbst.¹ 3 c) ss. prydnad på strumpeband. BoupptSthm 25/8 1658.

– STRUMPEBANDS-SNOK zool. snok av släktet Thamnophis Fitz. (vars mönstring för tanken till ett vävt l. flätat o. d. strumpeband); särsk. dels om snoken Thamnophis sirtalis Lin. (äv. kallad vanliga strumpebandssnoken), dels i pl., om släktet. CYRÉN Orm. 221 (1934). DjurVärld 7: 545 (1962: vanliga). Därs. (i pl. best., om släktet).

– STRUMPEBANDS-SPÄNNE spänne på l. till strumpeband. NerAlleh. 1886 nr 84, s. 3.

– STRUMPEBANDS-STAD (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) plats (på benet) där ett strumpeband avsett att knytas vanl. placeras. WISTRAND Husmed. 331 (1840).