STÄRKELSE stær ³
kelse ², sbst. ², r. l. f. l. m. (
BoupptSthm 1673 , s. 306 b, osv.)
( (†) n.
OxBr. 11: 751 (
1640 ),
FRIES Växtr. 15 (
1884 )
) ; best.
-en ( ss. n. -et ) .
( stark- 1633 (: starkells steen ). sterk- (-ck-) 1539--1798. stierk- 1734. stärk- (-ch-, -ck-) 1564 osv. -el- i ssg 1667 (: Sterkelsten ). -els 1673. -els- (-ll-) i ssgr 1633 (: starkells steen ), 1645 (: Sterkelspanna )--1750 (: sterkels jern ). -else (-ll-, -ss-) 1539 osv. -ilse (-ll-, -ss-) 1548--1650 (: Stärkillsse potta ) ) [fsv.
stärkelse; vbalsbst. till
STÄRKA, v. ¹ (i bet.
), möjl. under påverkan av mlt.
stivels, stärkelse (se
STYVELSE )]
[STÄRKELSE.sbst2 1]
1) (†) handlingen l. verksamheten att stärka (se STÄRKA, v. ¹
II ), stärkning; anträffat bl. i ssgrna STÄRKELSE-JÄRN, -STEN. [STÄRKELSE.sbst2 2]
2) kolhydraten (C ⁶
H ¹⁰
O ⁵)
n ;
produkt (i mjölform) av denna kolhydrat; (denna produkt använd ss.) medel för stärkning. [STÄRKELSE.sbst2 2.a]
a) [eg. konkret anv. av
1 ]
av stärkelse (i potatis, äv. vete o. d.) beredd mjölformig produkt använd för limning, vid matlagning, i läkemedel, ss. medel för stärkning o. d.; medel för stärkning, berett av denna produkt (kokad till ett klister); förr äv. i uttr. vit stärkelse [jfr t. weisse stärke
]
om stärkelse i ovan angivna bet., motsatt ”blå stärkelse” (se 3 ); äv. om stärkelse i klädespersedel o. d. ss. åstadkommande styvhet (o. glans); jfr dels KRAFT-, POTATIS-, SOL-MJÖL, dels STYVELSE. TullbSthm 1539 , s. 50 a. At fördriffua fleckerna j ansichtet. Tagh Curbitz watn 4 pund, . . spuma aff argento sublimato och stärkelse
(osv.). B OLAVI 27 b (
1578 ). 12 ℔ Sterkelsse Huit.
BoupptSthm 1673 , s. 307 a, Bil. Sedan stärckes floret på det sättet: stryk stärkelse på händerna, som ej är för hård och lagom blå, klappa floret dermed.
WARG 713 (
1755 );
jfr 3. SYNNERBERG (
1815 : hvitt stärkelse
); jfr 3. (Stärkelseglans) rekommenderas såsom ett utmärkt medel att få den skönaste glans och hvithet på det tvättade linnet, då en liten tillsats deraf blandas i stärkelset.
AB 1865 ,
nr 258, s. 4 .
(Sv.) Taga stärkelse ur,
(fr.) désempeser (un col).
BERNDTSON (
1880 ).
Stärkelse kan tillverkas av flera olika jordbruksprodukter, men i vårt land har endast potatisstärkelseindustrien någon nämnvärd betydelse. SvIndustri 411 (
1935 ).
Handelns stärkelse bereds genom slamning av krossade, stärkelserika växtdelar med vatten. BonnierLex. 13: 827 (
1966 ). -- jfr
ARROW- ,
ARROWROTS- ,
BATAT- ,
GLANS- ,
GRÅ- ,
GRÖN- ,
JOD- ,
MANIOK- ,
POTATIS- ,
PUDER- ,
RIS- ,
ROST- ,
RÅ- ,
RÅG- ,
TARO- ,
VETE- ,
VIT-STÄRKELSE m. fl. -- särsk. i bildl. anv.
[STÄRKELSE.sbst2 2.a.α]
α) (numera föga br.) liktydigt med: stelhet i uppträdande l. i sinnet l. stel högtidlighet l. högfärd; jfr STÄRK-KRAGE slutet. Min gode Gustaf har fått en smula stärkelse i sig, sedan han blef amanuens vid domkapitlet.
TOPELIUS Vint. I. 2: 85
(1850, 1881 ).
(Kronofogden) var en styf herre, byråkrat i hvarenda tum . . men när man tvättade bort stärkelsen, befanns under det styfva skalet en duglig . . tjensteman.
Därs. 94.
(Fielding) tog sin värld utan den ringaste stärkelse med den stort tillmätta människonaturens frihet och värme.
PT 1916 , nr 112 A, s. 3. Hon . . seglade iväg med hållning som en påklutad skorsten
(i den blomprydda hatten) . . Men stärkelsen togs ur henne -- visserligen blott för en kort stund -- lika oväntat som skonslöst.
SANDEL Dropp. 174 (
1924 ).
[STÄRKELSE.sbst2 2.a.β]
β) mer l. mindre liktydigt med: motståndskraft o. fasthet l. styrka (se STYRKA, sbst.
2 ); jfr STÄRKELSE, sbst. ¹
1. Järnåren
(under kriget) satte stärkelse i dem
(dvs. en ny, tysk diktargeneration), knuffade fram dem, föste hop dem i tätare grupp.
JOHANSON Stärbh. 69
(1918, 1946 ). Bravo, bravo, hoppas han aldrig ger sig, aldrig låter Hollywood ta
' stärkelsen ur sig, viskade jag till Archie.
FUNCH o.
WETTERGREN Hawaii 171 (
1934 ).
[STÄRKELSE.sbst2 2.b]
b) om kolhydraten (C ⁶
H ¹⁰
O ⁵)
n vilken bildas ss. slutprodukt vid fotosyntesen i form av mikroskopiska l. submikroskopiska korn o. utgör den vanligaste av de polysackarider (dvs. flersammansatta sackarider) som lagras upp ss. reservnäring i form av större (ofta utan förstoring synliga) korn i frukter, frön, rötter o. jordstammar (o. som i betydande utsträckning utvinns o. används ss. medel för stärkning, i lim, vid matlagning, inom medicinen o. d.); äv. (se slutet) om denna kolhydrat i animaliska vävnader. Stärkelse förekommer rikligt i potatis o. spannmålsprodukter. FKM 3: 346 (
1810 ).
Gräsen äro nästan alla helsosamma och utmärkt födande, emedan deras frön innehålla mycket wextlim och stärkelse. HARTMAN Naturk. 133 (
1836 ). Stärkelse. Förekommer uti fröen till alla med hjertblad försedde växter, i många rötter och stammen af flere monocotyledoner, samt i åtskilliga lafarter, och är . . ett af de i växterne allmännast förekommande ämnen.
ALMSTRÖM KemTekn. 2: 401 (
1845 ).
Den kemiska reaktionen på stärkelsen är, att den färgas blå af jod. WRETLIND Läk. 4: 50 (
1896 ).
Medelst behandling med malt eller med utspädda syror omvandlas stärkelse i dextrin och därefter i socker. JÖNSSON Gagnv. 79 (
1910 ).
TNCPubl. 42: 104 (
1969 ). -- jfr
LAV- ,
MAJS- ,
POTATIS- ,
RESERV- ,
RIS- ,
RÅG- ,
VETE-STÄRKELSE m. fl. -- särsk.
kem. o. biol. om glykogen; i sht dels ss. senare led i ssgrna DJUR-STÄRKELSE (
SAOB G 600 (
1929 ))
o. LEVER-STÄRKELSE, dels i uttr. animalisk stärkelse. SAOB G 600 (
1929 ).
[STÄRKELSE.sbst2 3]
3) [eg. specialanv. av
2; jfr motsv. anv. av t.
blaue stärke, ävensom av fr.
empois bleu ]
(numera föga br.) i uttr. blå stärkelse; eg.: (gm tillsats av krossad smalt l. annan blåelse) svagt blå l. skär l. svagt blå- l. skärfärgande stärkelse (i bet. 2 ); särsk.: smalt (l. annan liknande blå färg) använd ss. blåelse (l. för annan färgning). 1 Lijspund Blå Stärckelse 8 Öre.
SthmStadsord. 1: 21 (
1629 ). Blå sterckelse är Dieffwlens spyor. L.
PAULINUS GOTHUS PrœstigKumbl. E 1 a (
1630 ).
Blå stierkelse till Linkläder. LINNÉ PlutoSv. 22 (
1734 ).
Ett slags blått kaliglas beredes enkom för att användas i pulverform till blåning af papper och linne samt som sämre målarefärg under namn af Smalts eller blå stärkelse. ALMSTRÖM KemTekn. 1: 661 (
1844 ).
BERNDTSON (
1880 ). -- jfr
BLÅ-STÄRKELSE. Ssgr:
(
2 b )
–
STÄRKELSE-ART .
(av visst utseende hos stärkelsekornen kännetecknad (o. hos viss växt förekommande)) art av stärkelse (t. ex. inulin); särsk. i pl. (best.), om samtliga arter av stärkelse (i koll. anv., ungefär liktydigt med: stärkelse). BERZELIUS Kemi 4: 200 (
1827 ;
om inulin ). De kolhydrater, som äro av intresse för oss i detta sammanhang, äro de, som ingå som beståndsdelar i vår föda. De äro: sockerarter, stärkelsearter och cellulosa.
BOLIN VFöda 57 (
1933 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-ARTAD , p. adj. Hos Lichener och Fucoideæ förefinnes äfven ett stärkelseartadt ämne, som reagerar brunt eller blått för jod, men vid kokning icke bildar något gelé.
BotN 1842 , LitBih. s. 11.
(Kolhydrater) kunna . . kallas ”stärkelseartade ämnen” . ., om man så vill.
WRETLIND Läk. 4: 46 (
1896 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-ARTIG .
[jfr t. stärkeartig
]
(†) = –
stärk-artad . Detta stärkelseartiga . . grundämne i bladen.
AGARDH Bot. 2: 44 (
1832 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-BEREDNING .
beredning av stärkelse. DALIN (
1854 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-BILDANDE , p. adj.
i sht kem. o.
biol. som bildar stärkelse. LIDFORSS VäxtLiv 31 (
1904 ;
om blad hos träd ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-BILDARE .
[jfr t. stärkebildner
]
kem. o.
biol. eg.: bildare av stärkelse; dels om kloroplast, dels om leukoplast. BotN 1883 , s. 141.
VäxtLiv 3: 67 (
1936 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-BILDNING .
i sht kem. o.
biol. LINDBERG Svagdr. 17 (
1892 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-BLÅ .
som har den svagt l. genomskinligt blåa färgen (liknande den) hos ngt stärkt med blåfärgad stärkelse. Då vattnet . . störtar mot klyftans svarta djup, smulas det sönder i små och stora droppar och seglar ned, konturmjukt, grönt, hvitt och stärkelseblått.
MOLIN SSkr. 278 (
1894 ).
ASPLUND Stud. 20 (
1912 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-BLÅTT , n.
stärkelseblå färg (l. stärkelseblått färgämne). EngSvOrdb. 1000 (
1874 ).
En redaktör med smak trycker naturligtvis inte en tidning i stärkelse-blått. Swing 1923 ,
nr 3, s. 2 . -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-BRUK .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) motsv. bruk 9: bruk (l. fabrik) för framställning av stärkelse; jfr –
stärk-fabrik .
BoupptSthm 1679 , s. 189 b. 1741 den 9 Dec.
(utfärdades privilegium) för Peter Algehr och Olof Lindahl på et Puder- och Stärkelse-Bruk.
SUNDELIUS NorrköpMinne 98 (
1798 ).
HOLMBERG Leopold 1: 292 (
1953 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-CELLULOSA .
kem. o.
biol. (numera föga br.) hos stärkelsekorn: skalsubstans, amylopektin. Rebau NatH 2: 26 (
1879 ). Maquennes amylos är . . identisk med Nägelis samt Brown och Hérons stärkelsecellulosa och Meyers α-amylos.
EULER Växtk. 1: 71 (
1907 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-DERIVAT .
kem. jfr derivat, sbst.
2. KlassifikFärgLackbr. J 5 (
1953 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-FABRIK .
fabrik för framställning av stärkelse; i fråga om nutida sv. förh. bl. om fabrik för framställning av potatisstärkelse, potatismjölsfabrik; jfr –
stärk-bruk .
L INNÉ Öl. 5 (
1745 ).
Pouder och Stärkelse Fabriqven Enigheten. SUNDELIUS NorrköpMinne 107 (
1798 ). Potatisen
(var) levererad till stärkelsefabriken framme i Arnum.
SALJE Låg. 58 (
1971 ).
jfr andels-stärkelsefabrik. -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-FABRIKANT .
person som har l. driver en stärkelsefabrik, person som framställer stärkelse i en stärkelsefabrik som han äger l. driver. DALIN (
1854 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-FABRIKATION .
(numera mindre br.) fabriksmässig framställning av stärkelse, stärkelsetillverkning. RiksdP 1877 ,
1 K nr 24, s. 43 .
KemT 1912 , s. 139. -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-FABRIKÖR .
(numera föga br.) = –
stärk-fabrikant .
LINNÉ Diet. 2: 66
( c. 1750 ).
DALIN (
1854 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-FATTIG .
om frukt l. stamknöl l. cell o. d. hos växt: fattig på stärkelse. AB 18⁄12
1845 , s. 1
( om potatis ). VäxtLiv 2: 228 (
1934 ;
om celler ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-FÖRBAND .
(förr) bandage av linnebindor (o. pappersbindlar) indränkta i stärkelselösning (som, sedan den efter förbandets anbringande torkat, ger detta förband mera stadga o. fasthet än ett vanligt bandage). Frey 1843 , s. 506. -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-FÖRSÄLJNING .
1NJA 1941 , s. 643. -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-GLANS .
(förr) preparat som blandas i stärkningsmedlet o. ger det stärkta tyget ett glansigt utseende; jfr glans 4 a. ÅSTRAND (
1855 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-GUMMI .
[jfr t. stärkegummi
]
kem. o.
tekn. dextrin. BERZELIUS ÅrsbVetA 1828 , s. 236.
2SvUppslB (
1953 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-HALT .
jfr halt, sbst. ¹
1. NDA 27⁄12
1876 , s. 2
( i potatis ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-HALTIG .
jfr haltig 1. De allmännast använda stärkelsehaltiga ämnen äro sädesarters frön
(osv.). ALMSTRÖM KemTekn. 2: 407 (
1845 ).
BOLIN VFöda 17 (
1933 ;
om födoämnen ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-INDUSTRI .
industri för framställning av stärkelse, särsk. (o. i fråga om nutida förh. i Sv. bl.) av potatisstärkelse l. potatismjöl. Motion i 2 kam. 1907 ,
nr 125, s. 3 . --
– (
1 )
STÄRKELSE-JÄRN .
(†) = stärk-järn. 1. Stärkelse Järn slätt.
BoupptSthm 1655 .
(Vid glättning) kan . .
(sidenet) ock med et stärkelse-järn göras wäl tort, om så åstundas.
HushBibl. 1757 , s. 286. -- (2 a )
–
STÄRKELSE-KALANDER .
(förr) kalander för glättning av tyg medelst stärkelse. För tvåsidig appretering
(av tyger) användes klotsmaskiner och stärkelsekalandrar.
2UB 8: 536 (
1900 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-KLISTER .
[jfr t. stärkekleister
]
bindemedel (för papper) bestående av stärkelse som i varmt vatten (l. gm behandling med syror o. d.) bildat en gelatinös massa, klister (i inskränktare bemärkelse); oftast allmännare: stärkelse ss. gelatinös massa (bildad l. åstadkommen på angivet sätt) l. gelatinös massa av stärkelse. Man kan göra . . gryn
(som liknar sagogryn) af potatesstärkelse, om man utrör denna med stärkelseklister till en fast deg
(osv.). ÅKERMAN KemTechn. 2: 121 (
1832 ).
Stärkelse är olöslig i kallt vatten; i varmt sväller den och kornen spricka under bildning av stärkelseklister. BOLIN OrgKem. 153 (
1925 ).
Vid stärkning av kläder indränkas dessa med stärkelseklister och glättas med ett hett järn. 3NF 5: 839 (
1926 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-KORN .
kem. o.
biol. dels om vart o. ett av de mikroskopiska l. submikroskopiska linsformiga korn som stärkelsen bildar i växternas kloroplaster under fotosyntesen, dels om vart o. ett av de större (ofta utan förstoring synliga) korn av växlande o. ofta artspecifikt utseende, som bildas o. lagras i amyloplaster, vanl. ss. reservnäring i speciella vävnader. ANDERSSON ÅrsbVetA 1853--54, s. 158
( om den större arten av korn ). I klorofyllkropparne bildas under inverkan af ljus stärkelsekorn.
SKÅRMAN Forssell 152 (
1902 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-LAVEMANG .
(förr) lavemang med l. av stärkelselösning. Hygiea 1848 , s. 419. -- (
2 a, b )
–
STÄRKELSE-LIKNANDE , p. adj.
särsk. till 2 b. VäxtLiv 2: 48 (
1934 ;
om ämne i bakterieceller ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-LIM .
(numera föga br.) boktr. stärkelseklister. NordBoktrK 1914 , s. 236. -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-LÖSNING .
i sht kem. lösning av stärkelse (i hett vatten); jfr –
STÄRKELSE-MAJS .
bot. o.
lant. (vanlig) majs med stärkelse i kornen; motsatt: sockermajs. LAHT 1908 , s. 149. -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-MAKARE .
[jfr t. stärkemacher
]
(†) yrkesmässig tillverkare av stärkelse; jfr –
stärk-fabrikant .
LIND 1: 282
(1738, 1749 ).
BERCH Hush. 112 (
1747 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-MAKERI .
[jfr
makeri ]
(†) inrättning för framställning av stärkelse, stärkelsebruk. RP 10: 79 (
1643 ). -- (
2 a (o. b ))
–
STÄRKELSE-MJÖL .
(numera mindre br.) stärkelse (i bet. 2 a )
i mjölform, stärkelse, i sht: potatismjöl; äv. (föga br.) hos växt: stärkelse (i bet. 2 b ).
EGERIN Kokb. 186 (
1733 ).
Getramsens bär framkalla kräkning, men den på stärkelsemjöl rika roten är ofarlig. HEWE VälsignVäxt. 134 (
1939 ). Stärkelsemjöl. Potatismjöl är stärkelse, framställd av potatis som finfördelas och slammas upp med vatten, varvid stärkelsekornen skiljs ut.
ModStKokb. 134 (
1983 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-NEDBRYTANDE ~⁰²⁰⁰, p. adj.
jfr ned-bryta 4 a o. –
stärk-spjälkande .
LAHT 1921 , s. 448. -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-NEDBRYTNING ~⁰²⁰.
jfr nedbryta 4 a o. –
STÄRKELSE-NITRAT .
(i fackspr.) starkt explosiv, gm nitrering av stärkelse framställd pulverformig massa (i trädfattiga länder använd vid sprängämnestillverkning ss. ersättning för cellulosanitrat), xyloidin. 2NF 33: 516 (
1922 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-PANNA .
(†) panna för kokning av stärkelse. BoupptSthm 11⁄7
1645 .
Därs. 14⁄5
1659 . -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-POTTA .
(†) potta (se potta, sbst.
1 d )
l. kruka för kokning av stärkelse. 1 Mallms Stärkillsse potta.
BoupptSthm 3⁄11
1650 . -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-PRIS . Stärkelsepriset har . . gått ned nära tullskyddsgränsens början.
RiksdP 1926 ,
2 K nr 15, s. 46 . -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-PRODUCENT .
jfr -fabrikant, -tillverkare. BtRiksdP 1928 ,
7: nr 24, s. 6 .
(Föreningen) Sveriges stärkelseproducenter . . består av 2200 medlemmar.
Land 1984 ,
nr 39, s. 91 . -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-RIK .
rik på stärkelse. ALMSTRÖM KemTekn. 2: 413 (
1845 ;
om rotfrukter ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-SIRAP .
[jfr t. stärkesirup
]
om en (förr ss. bl. a. honungsersättning, tillsats till sirap (se d. o. 2 )
l. för tillverkning av fruktsaft, marmelad o. fruktkonserver använd) trögflytande (sirapstjock) lösning av druvsocker med inslag av dextriner, som framställs gm kokning av vattenlöst potatismjöl l. annan stärkelse med utspädda syror; jfr sirap 1 a o. –
stärk-socker . Det synes likväl som, äfven till detta behof
(dvs. tillsats till bröddeg), det egentligen varit stärkelsesirap, beredd med kornmalt eller diastas, som blifvit begagnad.
PASCH ÅrsbVetA 1835 , s. 52. Den . . av Fiehe utarbetade enkla metoden att
(i honung) påvisa stärkelsesirap (s. k. ”glykos”) har jag funnit vara tillförlitlig.
LAHT 1915 , s. 708. -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-SKIDA .
[jfr t. stärkescheide
]
(numera mindre br.) = –
stärk-slida .
BotN 1873 , s. 149.
LfF 1915 , s. 214. -- (
2 a, b )
–
STÄRKELSE-SLAG .
jfr slag, sbst. ²
1. LAHT 1932 , s. 507. -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-SLIDA .
bot. (om mer l. mindre cylindriskt skikt av stärkelserika celler, vilket omger en kärlsträng l. vedcylinder. BotN 1889 , s. 124.
2SvUppslB (
1955 ). -- (
2 a, b )
–
STÄRKELSE-SOCKER .
[jfr t. stärkezucker
]
ur stärkelse (i sht potatisstärkelse) framställt druvsocker (gm kokning med utspädd svavelsyra l. andra utspädda syror), druvsocker; jfr –
stärk-sirap o. potatis-socker. BERZELIUS ÅrsbVetA 1821 , s. 156.
Varulex. Livsm. 346 (
1942 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-SOPPA .
(†) om en soppa (av vatten o. russin, bruneller, kanel o. citronskal samt vin o. socker) avredd med potatismjöl. WARG 40 (
1755 ). -- (
2 a, b )
–
STÄRKELSE-SORT .
jfr sort 3. 2NF 17: 772 (
1912 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-SPALTANDE , p. adj.
(numera mindre br.) i sht kem. stärkelsespjälkande. LAHT 1918 , s. 283. -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-SPJÄLKANDE , p. adj.
i sht kem. som spjälkar (se spjälka, v.
1 e slutet) stärkelse (till socker); särsk. om enzym. 2NF 6: 318 (
1906 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-SPJÄLKNING .
i sht kem. spjälkning (se spjälka, v.
1 e slutet) av stärkelse (till socker). KemT 1913 , s. 174.
LAHT 1931 , s. 1220. --
– (
1 )
STÄRKELSE-STEN .
(†) = –
stärk-sten . Robort Gierner kärde till Jacob Nilsson om en starkells steen, som Anders Merthens hustrus förrige amma . . för 2 år sedan ”olofligen sålt” till Jacobs hustru.
BtÅboH I. 6: 18 (
1633 ). 1 Stärckelsesteen
(betingar i tull) 6 Pen
(ningar). STIERNMAN Com. 2: 132 (
1638 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-SÄCK .
(i sht förr) säck med (l. för) (potatis)stärkelse. Klijen som blir qwar på bottnen i sterkelsesäckar.
MÖLLER 1: 310 (
1755 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-TILLVERKARE ~⁰²⁰⁰.
särsk.: tillverkare l. framställare av potatisstärkelse; jfr –
stärk-fabrikant .
WIKFORSS 662 (
1804 ).
RiksdP 1954 ,
2 K nr 5, s. 10 . -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-TILLVERKNING ~⁰²⁰.
särsk.: (fabriksmässig) tillverkning av potatisstärkelse; jfr –
stärk-fabrikation .
(Potatisen) lemnar äfven genom stärkelsetillverkning mycket affall, som är ett godt foderämne till kreaturen.
RiksdP 1877 ,
2 K nr 38, s. 9 . -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-VATTEN .
(numera föga br.) tunnflytande vattenlösning av stärkelse. LIND (
1749 ). Den
(kolera) sjuke
(bör) få warm mjölk eller stärkelsewatten, eller körsbärskåda med watten som blifwit kokt på hwita wallmofrön, hwaraf wärk i magen och diarrhé pläga upphöra.
SPF 1831 , s. 211. Till stärkelsevattnet sättes nästan alltid för hvita tyger litet finslammad smalts eller i svafvelsyra upplöst indigo, som blifvit neutraliserad med pottaska.
ÅKERMAN KemTechn. 2: 422 (
1832 ).
CANNELIN (
1921 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-VIT .
(numera bl. mera tillf.) vit som vit stärkelse l. potatismjöl. MOLIN SSkr. 324
( c. 1895 ). -- (
2 a )
–
STÄRKELSE-VÄRDE .
lant. om fodervärde (med hänsyn till fettbildande verkan) som beräknas efter halten av smältbara näringsämnen varvid 1 kg rent vattenfritt stärkelsemjöl utgör relationsenhet. LAHT 1907 , s. 458.
SvVäxtförädl. 1: 315 (
1951 ). -- (
2 b )
–
STÄRKELSE-VÄXT .
(i sht i fackspr.) (gagn)växt med jämförelsevis hög halt av stärkelse. Stärkelse- och mjölväxter
(i rubrik). JÖNSSON Gagnv. 79 (
1910 ). -- (
2 a, b )
–
STÄRKELSE-ÄMNE .
(numera bl. mera tillf.) ämne (kolhydrat l. stärkelsekorn l. upplagrad reservnäring) som utgör l. blir stärkelse, stärkelse. Ärt-slägtet har i sina frö fått samma stärkelse-ämne, som
(säd och rotfrukter). VetAH 1776 , s. 260. Mera utvecklade bilda . .
(klorofyllkropparna) globuline, chlorophyll, stärkelse-ämne.
WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1839--42, s. 410. Det i handeln förekommande s. k. potatesmjöl . . består
(icke) af annat än det ur potates erhållna stärkelseämnet.
BtRiksdP 1872 ,
V. 1: nr 9, s. 25 . Potatismjöl eller stärkelseämnet i potatis; tullbehandlas såsom Stärkelse.
SFS 1906 ,
nr 38, s. 36 .