© Svenska Akademien. SAOB spalt: S6647; tryckår: 1977
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
SLIPER sli⁴per, sbst.³, r. l. m. (ReglTlSJ 1858, s. 94, osv.) ((†) n. Nordpolen); best. -n; pl. -prar (TeknEkonBeskrStatJernvB 167 (1872) osv.) l. -s (FORSELIUS Upplysn. 34 (1848) osv.), äv. (numera föga br.) == (TT 1877, s. 185, DN(A) 1931, nr 158, s. 1) ((†) -prer SDS 1898, nr 177, s. 1, ST 1899, nr 2764 A, s. 7) (Anm. Formen slipers brukas stundom äv. i best. anv. utan slutart., ReglTjSJ 1858 s. 93); äv. (föga br.) SLIPERS sli⁴pers, r.; best. -en; äv. (föga br.) SLIPERT sli⁴pert, r.; anträffat bl. i pl. best. -erna; äv. (föga br.) SLIPERTS sli⁴perts, r.; anträffat bl. i sg.
[l. pl.?)
best. -en. (sleeper (shl-) 1840 (: sleepers, pl-)1941 (:sleepers, pl.). slepper 1846. sliper 1872 (: sliprar, pl.), 1873 osv. slipers, sg. 1911–1935. slipetterna, pl. best. 1928. slipertsen, sg. (l. pl.?) best. 1943)
[ av eng. sleeper (eg.: sovare), till sleep, sova (se SLAFA); med avs. på den engelska pl.-formens anv. ss. sg.-form i sv. jfr KOX sbst.¹ KÄX, sbst.², PICKELS, RÄLS (se RÄL), SCARFS (se SCARF) m. fl.; med avs. på formen -ert jfr DAGGERT sbst.¹]
kort (vanl. på två motstående l. på fyra sidor skrädd) bjälke l. stock, i sht avsedd l. använd ss. (vanl. på tvären lagt) underlag för järnvägsspår (l. spårvägsspår), (järnvägs)syll; äv. om liknande underlag framställt av sten l. betong l. järn; äv. koll. Nordpolen 1846, nr 3, s. 3 (: slepper, koll.). I stället för sleepers af trä hafva sådana af götjern på senare tider börjat mycket användas i Tyskland. JernkA 1883, s. 198. Slipers .. användas vid de engelska .. kolgruvorna till underlag för stöttor, syllar för decauvillespår m. m. EDBERG TräB 49 (1929). Jag hade . . sökt arbete vid järnvägen Falun – Göteborg, som behövde folk för utbyte av ruttna slipers samt lyftning av svackor i rälsen. ByggnArbMinn. 38 (1950). jfr: Underlagen af trä eller sten fÖr railerna (de så kallade sleepers). JernkA 1840, s. 167. jfr SKARV-SLIPER.
Ssgr:
A
:
SLIPER-BRÄDA l. SLIPERS-BRÄDA. (i fackspr.) bräda uttagen ur slipertimmer vid slipersågning. EDBERG TräB 49 (1929).
SLIPER-BÄDD. i sht järnv. bädd för sliprar. AUERBACH Tillägg (1918).
SLIPER-BÄNK. (i fackspr.) sågbänk för slipersågning. PT 1911, nr 137 B, s. l.
SLIPER-FAKTORI. (förr) faktori (se d. o. 2 a β) för tillverkning av sliprar. DN 1917, nr 17055, s. 4.
SLIPER-HUGGNING. (i fackspr.) huggning av slipervirke. SkogsvT 1908, 2: 127.
SLIPER-HÖG. jfr hög, sbst.¹ ², o. -stapel. SFARRE Alfäg. 89 (1916).
SLIPER-IMPREGNERING. i sht järnv. jfr impregnera 2 b. TT 1898, Byggn. s. 82.
Ssg (i sht järnv.) :
sliper(s)impregnerings-vagn. (förr) järnvägsvagn vari sliperimpregnering ägde rum. PT 1903, nr 245, s. 3.
SLIPER-LAGER. jfr lager, sbst.³ 2, upplag. ÖSTERGREN (1941).
SLIPER-LÄGGARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person (rallare) med uppgift att lägga ut sliprar (vid järnvägsbyggande). Rallarminn. 30 (1949).
SLIPER-STAPEL. jfr -hög. SAOL (1950).
SLIPER-SÅG. (i fackspr.) slipersågverk. TT 1894, Allm. s. 201.
SLIPER-SÅGNING. (i fackspr.) sågning av sliprar. Hb- Skogstekn. 839 (1922).
SLIPER-SÅGVERK ~⁰²⁰ l.~²⁰ (i fackspr.) sågverk för slipersågning; jfr såg. HbSkogstekn. 838 (1922).
SLIPER-TILLVERKNING ~⁰²⁰. SvD(A) 1916, nr 322, s. 8.
SLIPER-TIMMER. (i fackspr.) timmer (vanl. av fur) för – framställning av sliprar; jfr -virke. TNCPubl. 43: 356 (1969).
SLIPER-UPPLAG -~⁰². l.~²⁰. jfr lager. Upsala(A) 1928, nr 241, s. 7.
SLIPER-UTBYTE 1] ~⁰²⁰ i sht järnv. utbyte av sliprar. IBanvSJ 1877, s. 19.
SLIPER-UTLÄGGNING ~⁰²⁰. sht järnv. utläggning av sliprar (på banvall). SJ 2: 200 (1906).
SLIPER-VAGN järnv. vagn för transport av sliprar. DAHLIN Canada 138 (1929).
SLIPER-VIRKE. (i fackspr.) i en sliper l. sliprar ingående l. för framställning av sliprar avsett virke; jfr -timmer. TT 1900, Allm. s. 211. HbSkogstekn. 836 (1922).
SLIPER-ÄMNE. (i fackspr.) om rundvirke (slipervirke) utgörande ämne till sliprar. Upsala 1917, nr 288, s. 6.