SVINA svi ³
na ², v.,
-ade. vbalsbst. -
ANDE, -
ERI (se d. o. ).
( förr äv. skrivet -w- ) [jfr d.
svine, nor.
svine; till
SVIN. -- Jfr
SVINERI, sbst. ²
]
[SVINA 1]
1) (vard.) uppträda l. bära sig åt som ett svin; särsk. dels (jfr SVIN 1 )
med tanke på nedsmutsning l. nedsölande l. glupskt l. ohämmat ätande o. d., dels (jfr SVIN 2 )
med tanke på osedligt leverne l. rumlande o. d.; äv. refl.; numera nästan bl. i de särsk. förb. SVINA NED, TILL o. i ssgn NED-SVINA. (Sv.) Svina sig . .
(ty.) sich schweinisch betragen.
SvTyHlex. (
1851 ). Dronningen . Du har en tunga som en orm . . Prins E. Och ett förstånd se’n! Dronningen. Men intet hjärta! Prins E. Hvad skulle jag med det att göra? Kasta för kvinnorna att svina på!
STRINDBERG GVasa 108 (
1899 ).
Vara ute och svina. AUERBACH (
1913 ). Han svinade på hotellet, så att värden blev lömsk.
KOCH GudVV 1: 246 (
1916 ). Att han super, svinar och jagar, ja, det vet jag!
NORLIND Akvam. 291 (
1928 ).
ÖSTERGREN (
1951 ;
angivet ss. mindre vanl. ss. enkelt ord ). -- särsk. glufsa (som ett svin); i den särsk. förb. SVINA I SIG. [SVINA 2]
2) göra l. förvandla (ngn) till ett svin; anträffat bl. bildl., ss. senare led i ssgn FÖR-SVINA ;
jfr SVIN 1, 2 .
Särsk. förb. :
(till 1; vard .):
SVINA I SIG ¹⁰ ⁴ ⁰.
(numera föga br.) till 1 slutet: glufsa i sig (ngt). Har I svinat i er maten än, så en får komma in mä kaffet?
ENGSTRÖM Milst. 91 (
1929 ).
– SVINA NED l.
NER ¹⁰ ⁴.
smutsa l. söla ned (ngn l. ngt); ofta refl. (i denna anv. äv. övergående i bet.: förfalla, deka ned sig); äv. dels abs., dels bildl. (Sv.) Svina . . ned sig:
(lat.) sordibus se inquinare.
LINDFORS (
1824 ).
(När hon söp) svinade hon ned sig, svor och talte grofheter.
AHRENBERG Stockj. 23 (
1892 ). Men tänk att Hall, gamla kloka människan, kunde gå och svina ner sig på det viset!
MOBERG Rask. 261 (
1927 ). Redan på den tiden, för snart hundra år sen, dundrade Carlyles vredgade profetröst mot att de engelska vattendragen opåtalt fick svinas ner.
SELANDER LevLandsk. 186 (
1955 ).
Sönerna svinar genom själva värnplikten ner sig i den värld, som är det militära. LO -
JOHANSSON AstrHus 226 (
1966 ). Får gubbarna
(dvs. A-lagarna) hållas ostört, så tar de över. Svinar ner i hissar, skränar och skrämmer folk.
Vi 1993 ,
nr 16, s. 20 .
– SVINA TILL ¹⁰ ⁴.
svina ned; förr äv. refl.; äv. bildl. (särsk. i uttr. svina till för ngn, ställa till trassel l. besvär för ngn). NORDFORSS (
1805 ;
refl. ). Kristin . . Hvad är det nu för spektakel på helgdagsmorgon! . . Och så ni svinat till här!
STRINDBERG Julie 72 (
1888 ).
TENOW Solidar 3: 53 (
1907 ;
med avs. på rum ). Så nedriga de alltid varit mot honom, ljugit honom full, skrävlat och svinat till för honom.
MARTINSON Kvinn. 128 (
1933 ).
Många av bråkstakarna tror sig ha hittat en fristad i gänget på läktaren, en chans att dold i mängden få svina till på ett sätt som är omöjligt på andra håll i samhället. GbgP 10 ⁄ 9 1990 , s. 24.