SYN- ssgr (forts.): SYN-KARP ⁰⁴, adj.
[ jfr t. synkarp , eng. syncarpous , fr. syncarpé , av nylat. syncarpus ; senare leden till gr. καρπός, frukt, rotbesläktat med
höst (se
karpo- ). -- Jfr
-karpium ] bot. om gyneceum (se d. o. 3 ): sambladig; jfr synkarpisk .
VäxtLiv 3: 142 (
1936 ). Består . .
(frukten) av flera fruktblad, tillhörande samma blomma, kan gyneceet antingen vara fribladigt, apokarpt, eller sambladigt, synkarpt.
Därs. 4: 258 (
1938 ).
2SvUppslB 22: 1102 (
1952 ).
– –
-KARPISK , adj.
(-carp-) [ senare leden till gr. καρπός, frukt (se
-karp )
] (†) synkarp.
FRIES BotUtfl. 2: 152 (
1852 ).
– -KARPIUM -kar ⁴
pium , n.; best.
-piet ; pl.
-pier .
[ jfr t. synkarpie , eng. syncarp , fr. syncarpe ; av nylat. syncarpium , senare leden till gr. καρπός, frukt (se
-karp )
] bot. om frukt bildad av flera sammanväxta karpeller; förr äv. om frukt bildad gm sammanväxning av flera frukter l. fruktämnen. Sammansatta frukter eller Synkarpier: de som bildats utaf flera fruktämnen.
PedT 1892 , s. 196.
VäxtLiv 4: 258 (
1938 ).