SÅDD sod ⁴, r. l. m. l. f. (
SERENIUS EngÅkerm. 67 (
1727 ) osv.)
( (†) n.
MÖLLER (
1807 )
) ; best.
-en (ss. n.
-et ); pl.
-er (
WESTE (
1807 ) osv.) l. (tillf.)
-ar (
SvD 22 ⁄8
1951 , s. 10).
( såd(-h) 1626 -- 1809 ( : Åkersåd ) . sådd 1727 osv. ) [ (ss. vbalsbst. använd) sen nybildning till
SÅ , v., efter mönster av sådana ordpar som
GRODD :
GRO, RODD :
RO . -- Jfr
SÄDING, SÄING ] [SÅDD IV\.1]
1) motsv. SÅ , v.
1 :
handlingen l. verksamheten att så; i sht sammanfattande, om verksamheten av sådd (i ovan angiven bet.) av säd l. om tiden för sådan verksamhet; äv. konkret(are), dels om enskild omgång av sådd, dels om resultatet av sådden (särsk. dels: utsådd l. nyuppkommen säd, dels allmännare, mer l. mindre liktydigt med: växande gröda), dels: utsäde; jfr
SÅNING .
Spirande sådd. Sådden har börjat komma upp. TIDERUS GrLat. 35 (
1626 ).
Denna plantering eller sådd af gräsfrön är alraförst ifrån Frankrike och Flandern inbragt uti England. SERENIUS EngÅkerm. 67 (
1727 ).
Vaggad blidt af morgonfläkten / Grönskar nu på åkern sådden. RUNEBERG (SVS) 1: 29 (
1828 ). Under lärkornas jubel. / Strödde vi sådden med glädje.
COLLAN Dikt. 31 (
1864 ).
Sådden kan ske antingen jemnt öfver fältets yta, bredsådd, eller i rader, radsådd, eller i grupper, dibbling. HOLMSTRÖM Naturl. 2: 107 (
1889 ). En vandring genom de varma uppdragningshusen lönar sig, och man ser der olika sådder af ormbunkar m. m.
SD(L) 27 ⁄ 9 1896 , s. 11. Bitter erfarenhet har lärt . .
(bonden) att mycket kan hända mellan sådd och skörd.
ANDRÆ GPrästg. 77 (
1940 ).
Utblicken mot slättens vita solsken, dess brunvioletta mylla eller dess klart ljusgröna sådd. SANDBLAD Trulson 239 (
1944 ).
Vid 1700-talets början förekom uteslutande sådd för hand. MOBERG JordbrMek. 43 (
1989 ). -- jfr
ASK - ,
BARR-, BET-, BLAND-, BRED-, DIBBEL-, DRILL-, EFTER-, FULL-, GROP-, GRUPP-, GRÄS-, HAND-, HAVRE-, HJÄLP-, HÖST-, IN-, KLÖVER-, KORN-, ORMBUNK-, RAD-, RUT-, SENAPS-, SJÄLV-, SKILJE-, STEN-, STICK-, VETE-, VÅR-, ÅKER-SÅDD m. fl. -- särsk. skogsv. i fråga om skogssådd. Skogsåverkan och förstörande på annat sätt af växande skog, planteringar och sådder.
JernkA 1851 , s. 214. Den naturliga föryngringen
(av slättbygdernas ekskogar) är . . som regel svag och har fått ersättas av sådd eller plantering på kalmark.
SvNat. 1934 , s. 22. [SÅDD IV\.2]
2) i fråga om (återväxt l. föryngring gm) fröspridning som sker gm växten själv (utan mänskligt ingripande gm sådd l. kultur o. d.); ss. senare led i ssgn SJÄLV-SÅDD .
[SÅDD IV\.3]
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 ;
särsk. om utspridandet av ngt abstr. (idéer, tankar, förkunnelse o. d.), ofta om begynnelsen (till ngt som sedermera utvecklas o. växer); särsk. i uttr. sådd på hälleberget ,
om ngt som icke medför(t) resultat l. frukt o. d. Men efter 12 års arbete . . står Kellgren häpen öfver huru rikt hans publicistiska sådd burit frukt.
WIESELGREN SvSkL 4: 394 (
1848 ).
Hvarje eftergift af rätten -- på statslifvets område -- för med sig en rik sådd af nya tvisteämnen. NDA 5 ⁄ 1 1877 , s. 2. Han försökte . . att bibringa pojkarna sin ideella livssyn. Men sådant ha pojkar i allmänhet icke sinne för, och det blev en sådd på hälleberget.
YTTERLUND Upsalaber. 162 (
1913 ).
För första gången såg jag revolutionens sådd spira. SILFVERSTOLPE Boleslawski o. Woodward PolskRytt. 56 (
1933 ).
Ni är ju födda på nytt, inte ur en förgänglig sådd utan ur en oförgänglig. 1Petr. 1: 23
( NT 1981 ).
Ssgr (till 1; i fackspr., i sht lant., skogsv. ):
–
SÅDD-APPARAT .
apparat för (automatisk utportionering o.) sådd av frö; jfr så-, sånings-apparat .
HALLER o.
JULIUS 180 (
1908 ).
–
–
SÅDD-BÄDD .
såbädd; jfr sånings-bädd .
SkogsvT 1905 , s. 481.
–
–
SÅDD-BÖSSA .
(numera föga br.) (med ställbart frömått försett) redskap för handsådd av skogsfrö. SvSkog. 605 (
1928 ).
–
–
SÅDD-DJUP .
sådjup; jfr sånings-djup .
SvVäxtförädl. 2: 587 (
1951 ).
–
–
SÅDD-FLASKA .
(förr) jfr -kanna .
SkogsvT 1906 , s. 509.
–
–
SÅDD-FÖRSÖK .
SkogsvT 1904 , s. 96.
–
–
SÅDD-GROP .
skogsv. grop avsedd för skogssådd; jfr sånings-grop .
SkogsvT 1906 , s. 402.
–
–
SÅDD-HACKA .
hacka använd vid handsådd. TSkogshush. 1878 , s. 311. –
–
SÅDD-KANNA .
skogsv. såddapparat för utportionering av frö vid sådd i fält .
SkogsvT 1905 , s. 237. Vid rutsådden
(vid skogsodling) användas vanligen särskilda såddkannor, hvari fröet förvaras och från hvilka det sprides ut i såddrutan.
2NF 25: 1081 (
1917 ).
–
–
SÅDD-KÄPP .
(förr) jfr -apparat, -redskap .
TSkogshush. 1878 , s. 311. –
–
SÅDD-MASKIN .
maskin avsedd för l. använd vid sådd; jfr sånings-maskin . Då flertalet maskiner, exempelvis sådd- och skördemaskiner, endast kan nyttjas en mycket kort tid av året . . måste de fasta kostnaderna . . bliva relativt höga.
DE GEER SvNatRiked. 2: 60 (
1950 ).
–
–
SÅDD-METOD ;
jfr sånings-metod .
HALLER o .
JULIUS 177 (
1908 ;
i fråga om rutsådd ) .
–
–
SÅDD-REDSKAP ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
redskap avsett för l. använt vid sådd; jfr sånings-redskap .
SvSkog. 559 (
1928 ).
–
–
SÅDD-STRECK .
(avgränsat, mindre,) långsmalt markområde upptaget för sådd. SkogsvT 1906 , s. 140.
–
–
SÅDD-SÄNG .
säng i plantskola l. växthus o. d. för sådd av frö l. plantor. På 100 qv.-fots såddyta (såddsängar) kan man beräkna en afkastning af 5000 dugliga plantor.
TSkogshush. 1876 , s. 288. (Tallplantorna) levereras per lastbil från Skåne sedan de stått 1 år i såddsäng och 1 år omskolade.
NELLBECK Skogsv. 37 (
1961 ).
–
–
SÅDD-TID .
såtid; jfr sånings-tid .
LmUppslB 991 (
1923 ).
–
–
SÅDD-TÄTHET ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
om antalet utsådda frön per längd- l. ytenhet. LAHT 1929 , s. 657.
–
–
SÅDD-YTA .
yta avsedd för sådd; yta varpå ngt är sått. På 100 qv.-fots såddyta . . kan man beräkna en afkastning af 5000 dugliga plantor.
TSkogshush. 1876 , s. 288. Hyggesrensning torde dock inte generellt ha utförts på såddytorna, därtill är arbetet med hyggesrensning för blygsamt i förhållande till såddinsatsen. NELLBECK Skogsv. 22 (
1961 ).
Avledn.
:
–
SÅDDARE , m.
(numera bl. tillf.) person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt skogssådd. HALLER o.
JULIUS 179 (
1908 ).
Den moderna skogsskötseln fordrar bränning av många marker, och efter brännarlaget komma såddare eller plantörer med fröet eller plantorna. NatJämtl. 63 (
1948 ).