Ssgr (i allm. till 1 ;
i sht i fackspr. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till såga , v. ¹;
jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A
:
–
SÅG-ANGEL .
angel (se angel , sbst. ²
2 a )
på l. till ramsåg; jfr sträck-hals .
2UB 6: 227 (
1904 ).
VaruhbTulltaxa 1: 440 (
1931 ).
– –
SÅG-ARM .
arm på såg. a) på handsåg; jfr arm , sbst.
III 4 j .
WIDEGREN (
1788 ).
[SÅG.sbst1 IV\.3.b]
b) på maskinsåg: arm varpå sågklingan är fäst. Sågarmen
(på cirkelsåg) kan . . höjas och sänkas för hand medelst ratt.
HufvudkatalSonesson 1920 , 1: 314.
(Cirkelsågar) hafva automatisk matning genom sågarmens tryck.
Därs. 316. -- (
1 slutet) –
SÅG-BAJONETT .
(förr) bajonett vars klinga var försedd med sågtänder. MÖRLING Vap. 65 (
1986 ).
jfr sabel-såg-bajonett .
– –
SÅG-BALK , sbst. ¹ (sbst. ² se sp. 15910).
balk som förbinder de två sågarmarna i ställningssåg. AHB 97: 27 (
1879 ).
– –
SÅG-BLAD .
( såg- 1565 osv. såga- 1541 . såge- 1558 -- 1755 ) blad på l. till såg. VadstKlUppbB 19 (
1541 ).
Gröfre sågblad af utmärkt beskaffenhet, äfvensom kirurgiska, tillverkas i Sverige, finare fås ifrån England. ÅSTRAND 312 (
1855 ).
HbValHjelpmask. 1: 10 (
1890 ;
i bandsåg ) . Sågblad . .
(dvs.) långsmalt eller cirkelrunt tunt flertandat blad.
TNCPubl. 78: 155 (
1985 ).
jfr cirkel-såg-, stick-såg-, stock-såg-blad .
Ssgr:
–
sågblads-fabrik .
JernkA 1900 , Bih. s. 178.
–
sågblads-fabrikation .
AtlFinl. 23: 14 (
1899 ).
–
sågblads-industri .
JernkA 1895 , s. 49.
–
sågblads-skärpning . Sågbladsskärpningen är i framstående grad hälsofarlig. Slipdammet lägger sig på bröstet.
ALMQUIST Häls. 600 (
1896 ).
–
sågblads-smed .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) smed som tillverkade sågblad. HEINRICH (
1814 ).
–
sågblads-stjärt .
(numera bl. tillf.) om den otandade delen av ett sågblad. VetAH 1769 , s. 18.
–
sågblads-stål .
jfr stål , sbst. ¹
3 b γ.
JernkA 1895 , s. 247. Sågbladsstål för bandsågar, handsågar, vedsågar, även koniskt.
SvTeknUppslB 2: M 12 (
1939 ;
i annons ) .
–
sågblads-ämne .
om otandat sågblad. BtRiksdP 1880 ,
I. 1: nr 11, s. 50 . Med sågbladsämnen avses otandade sågblad, vilka genom aptering eller annan bearbetning äro igenkännbara såsom sådana.
VaruhbTulltaxa 1: 422 (
1931 ). -- (
3 b )
–
SÅG-BOCK , sbst. ¹ (sbst. ² se sp. 15911).
(numera mindre br.) om skalbaggen Prionus coriarius Lin., taggbock (som har sågade antenner); jfr bock, sbst. ¹
I 1 f ,
o. –
sågblads-horning .
2NF 22: 284 (
1915 ).
IllSvOrdb. (
1955 ). -- (
2 a )
–
SÅG-BOKHÅLLARE .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) sågverksbokhållare. EconA 1807 , juli s. 39.
GUMMERUS Zilliacus 33 (
1933 ).
– –
SÅG-BRÄDDAD , p. adj.
(numera föga br.) sågkantad. EUPHRASÉN LinnéTermBot. 21 (
1792 ;
om bladkant ) . (En del fåglar har) sågbräddade flygpennor, remiges serratæ, hvilkas strålar med sina spetsar formera en småtandad eller småhakig brädd.
MARKLIN Illiger 207 (
1818 ). WoH (
1904 ).
– –
sågblads-bräddad .
MÖLLER (1790, 1807 ).
SCHULTHESS (
1885 ). -- (
2 )
–
SÅG-BYGGARE .
( såg- 1730 osv. såge- 1545 ) (förr) jfr byggare 3 . Henrick Mänck sågebyggere.
G1R 17: 364
(1545) . Det synes som sågbyggarna . . togo lärdom av landslagens sträva föreskrifter
(ang. sågverken), då de sågo, att de ofelbart tillämpades.
SvKulturb. 11--12: 184 (
1932 ;
om förh. på 1700-t. ) .
– –
SÅG-BÅGE .
(bågformig) ram l. hållare för sågblad l. sågkedja; jfr båge , sbst. ¹
4 ,
5 .
LIND (
1749 ). Sågbåge . .
(dvs.) vanligen bygelformig hållare för sågblad eller sågkedja.
TNCPubl. 43: 207 (
1969 ). -- (
2 a )
- DAMM .
( såg- 1769 osv.
såge- 1556 ) (förr) [SÅG.sbst1 IV\.1]
1) damm (se damm , sbst. ¹
I 1 )
anlagd vid o. hörande till såg. G1R 26: 720 (
1556 ). Skattläggningsmännen
(skola) wara skyldige, at, i anseende til . . kostnaden at bygga och underhålla sågarne och sågdammarne . . stadga och utsätta hwad . . hwarje såg . . i årlig skatt . . bör erlägga.
PH 14: 160 (
1788 ).
[SÅG.sbst1 IV\.2]
2) vattenmagasin för såg i form av innanför fördämningsvall uppdämd l. innesluten vattensamling för timrets uppsamling före sågningen o. d.; jfr damm , sbst. ¹
II . Oskurne Sågstockars framdragande . . utur Sågdammen, in uti Såghuset.
VetAH 1769 , s. 15.
– –
SÅG-DRAG .
drag (se d. o. I 12 )
l. tag med såg. Snart genljuder . . skogen af de jämna sågdragen och de kraftiga yxhuggen.
HÖGLUND Norrsk. 8 (
1900 ). -- (
2 )
- FAKTOR .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) person med uppgift att ha uppsikt över arbetet vid sågverk l. brädgård; jfr
faktor 2 b β.
Upsala 31 ⁄ 3 1924 ,
s. 8 .
– –
SÅG-FIL .
( såg- 1705 osv. såge- 1573 -- 1595 ) fil för skärpning av tänderna på sågblad. GripshR 1573 , s. 44.
jfr segment-, stock-sågfil .
– –
SÅG-FILARE .
(förr) om (kringvandrande) person som yrkesmässigt ägnade sig åt att slipa sågar. PT 1898 , nr 240 (A), s. 3.
särsk. bildl.; särsk. om (rysk) spion; särsk. i pl., om säsongsarbetare från Ryssland, som i hundratal 1899--1914 sökte sig till Sverige o. som i vida kretsar betraktades som spioner. ADELSKÖLD Dagsv. 3: 114 (
1900 ). Långt in i nyare tid vålla ”driftdjäknarna” stora besvär. I 1571 års skolordning betecknas de som ”skalkar och ribalder” . Av en notis att döma synas djäknarna understundom ha spelat rollen av ”sågfilare”.
SvFolket 2: 227 (
1938 ).
Jag gömmer mig här på nittonhundratalet, inte så mycket för ryssen som för toppsvenskhetens sågfilare och i någon mån för mig själv. EKELÖF Utflykt. 12 (
1947 ).
(Det) fanns . .
(före första världskriget) inga som helst belägg för påståendet att Ryssland hade aggressiva planer mot Sverige. Men sågfilarna och det ryska spioneriet?
HÄGGLÖF MötEur. 40 (
1971 ).
–
sågblads-fråga .
i sht i sg. best. Regeringens officiella hållning i sågfilarfrågan bevisar ingenting om dess verkliga syn på saken.
CARLSSON LantmPol. 322 (
1953 ).
– –
SÅG-FISK .
zool. rocka tillhörande den i varmare vatten levande familjen Pristidae; särsk. dels om arten Pristis pristis Lin. (äv. kallad vanlig sågfisk ), dels om arten Pristis pectinatus Lath.; förr äv. om såghaj; i pl. äv. om familjen. ARTEDI Icht. 5: 93 (
1735 ). Sågfisk . . Kallas Sågfisk af dess offanteliga långa nos, som har stora taggar på bägge sidor.
Linné FörelDjurr. 180 (
1751 ).
DALIN (
1854 ;
med hänv. till Såghaj
) . Sågfisken . . liknar en haj, men har gälarne som Rockan och nosen utdragen till ett långt, plattadt, benhårdt svärd, som i båda kanter är väpnadt med stora hvassa tänder.
SUNDEVALL Zool. 119 (
1864 ).
Sågfisken liknar en stor haj, men har nosen utdragen till ett långt svärd, besatt med tänder på båda sidor. BERLIN Lrb. 54 (
1880 ). Vi fingo
(vid fiske i Gambiafloden) en haj . . en sågfisk . . en taggmakrill . . och en havsgös.
FoFl. 1932 , s. 99. DjurVärld 5: 351 (
1961 ;
om P. pectinatus ) .
NE 18: 11 (
1995 ;
i pl., om familjen ) .
Därs. ( : vanlig
) .
Ssg: sågfisk-släkte(t) . (†) om det i ä. zoologisk systematik uppställda släktet Pristis Linck. NF (1891 ). 2SvUppslB (1955 ). -- (3 b )
–
SÅG-FLUGA .
(†) växtstekel; jfr –
sågblads-stekel .
DE GEER PVetA 1754 , s. 20.
BJÖRKMAN (
1889 ).
Ssg:
–
sågfluge-mask .
(†) larv av växtstekel. Vild-skråpukar hafva en stor likhet med de rätta och kunna ej utan svårighet skiljas därifrån . . De sätta Naturkännare uti oförmögenhet, at angifva tydeliga och säkra tecken på Sågflugemaskar.
VetAH 1763 , s. 157.
– –
SÅG-FORM .
form som karakteriserar en såg l. liknar formen hos en såg; särsk. i uttr. i sågform ,
i form av såg, som har formen av en såg. Den egentliga Sillen har stora gälöppningar . . framskjutande öfwerkäke och fjällen under buken ställda i sågform.
HOLMSTRÖM Ström NatLb. 3: 100 (
1852 ).
Brödkniv i sågform. ÖSTERGREN (
1952 ).
– –
SÅG-FORMAD .
som har sågform, sågformig. TT 1899 , Allm. s. 88.
– –
SÅG-FORMIG .
som har formen av l. påminner om en såg; ofta mer l. mindre liktydigt med: tandad. WESTE (
1807 ).
Såglaxen, i det warma Amerikas floder, med trekantiga, taggiga tänder och sågformig, tandad buk, är nästan lika farlig som krokodilen. HOLMSTRÖM Ström NatLb. 3: 99 (
1852 ). Brödkniv . . med sågformig egg.
KatalÅhlénHolm 37: 139 (
1916 ).
– –
SÅG-FÖRMAN ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
jfr förman , sbst. ¹
5 .
[SÅG.sbst1 IV\.1]
1) till 2 a :
förman vid såg (l. del av såganläggning). HbSkogstekn. 504 (
1922 ).
[SÅG.sbst1 IV\.2]
2) till 2 b :
vid stensågeri anställd förman (som leder arbetet med sönderdelning av stenblock gm ramsågning). SvYrkeslex. nr 224, s. 2 (
1954 ). -- (
2 a )
–
SÅG-FÖRVALTARE .
(förr) jfr förvaltare b .
HforsD 16/12
1875 ,
s. 3 .
– –
sågfluge-ram ;
jfr grind, sbst. ¹
3 .
VetAH 1769 , s. 17.
NORDFORSS (
1805 ). -- (
3 b )
–
SÅG-HAJ .
zool. haj av familjen Pristiophoridae; förr äv. om sågfisk; i pl. äv. om familjen. S
(qualus) . Pristis. Såghaj . . Trynet är förlängdt till ett 5 fot långt, 7 till 8 tum bredt svärd, i begge kanterna väpnadt med mer än 30 tänder, 1 tum långa.
SCHEUTZ NatH 156 (
1843 ). Såghajen eller svärdfisken, Pristis antiquorum Lath., blir 12 till 15 fot lång och har 2 spruthål och små tänder. Nosen förlänger sig i ett ofta ända till 5 fot långt, rakt svärd.
Rebau NatH 1: 574 (
1879 ).
AUERBACH (
1913 ;
med hänv. till sågfisk
) . Såghajarna . .
(använder) sågarna . . när deras ägare störtar sig in i stim av mindre fiskar och hugger till höger och vänster för att döda eller sarga så många som möjligt.
DjurVärld 5: 346 (
1961 ).
NE 18: 11 (
1995 ;
i pl., om familjen ) . -- (
3 b )
–
SÅG-HAJ-ARTAD , p. adj.
zool. i uttr. såghajartade hajar ,
om ordningen Pristiophoriformes. NE 18: 11 (
1995 ).
– –
SÅG-HJUL .
[SÅG.sbst1 IV\.1]
1) till 1 :
hjul varpå sågband i bandsåg löper. HufvudkatalSonesson 1920 , 2: 4.
[SÅG.sbst1 IV\.2]
2) (förr) till 2 a :
vattenhjul som drev såg. Mölnaren för han bygde sågiulet och sichta wed wår qwarn 4
(daler) .
STIERNFLYCHT HuushAnn. Specif. 29 ⁄ 11
1668 . Hammar-hiul, såghiul, samt alla de slags wärk, som wela hafwa en hastig gång, för dem är diupare ock bredare rännor nödiga.
VetAH 1742 , s. 169. -- (
3 b )
–
SÅG-HORNING .
[ skalbaggen har sågade antenner
] (†) om den till familjen Cerambycidae (långhorningar) hörande skalbaggen Prionus coriarius (Lin.), taggbock; i pl. äv. om familjen; jfr
–
sågfluge-bock .
REBAU NatH 1: 588 (
1879 ;
i pl. om familjen ) .
2NF (
1917 ).
– (
2 b )
- INLÄGGARE .
(förr) i stenindustri anställd arbetare som lade in och pallade upp stenblock som skall sönderdelas i ramsåg. SvYrkeslex. nr 224, s. 2 (
1954 ).
– –
SÅG-KANTAD , p. adj.
försedd med tandad l. uddig sågliknande kant. (Insekten) förtärde . . bladen på Åker-böner på det sätt, at de aldeles sågo sågkantade ut.
GT 1788 ,
nr 9, s. 3 .
– –
SÅG-KEDJA , äv. (numera bl. i Finl.)
–
SÅG-KED .
( såg- 1814 ( : Safkedja ) . såge- 1607 ) [SÅG.sbst1 IV\.1]
1) (förr) kedja på l. till ä. såg, varmed timmer(stock) förflyttades mot den skärande utrustningen; jfr –
sågfluge-lina 1 ,
såge-länk .
GripshR 1607 , s. 75
( : SågeKied
) . Järnsaker. 1 st. huttestång, 1 st. Safkedja . . 1 st. mindre städ, 1 st. skrufstäd.
ENESTRÖM Gnosj. 120
( i handl. fr. 1814 ).
[SÅG.sbst1 IV\.2]
2) kedja på l. till motorsåg. JordbrFörenBl(C) 1958 ,
nr 41, s. 12 .
ÖNyland 9 ⁄ 5 1995 , s. 16
( : sågked
) .
– –
SÅG-KIL , sbst. ¹ (sbst. ² se sp. 15912).
(förr) järnkil varmed sågblad på sågkvarn spändes. Vanliga bruket är . . at spänna Sågbladen med järnkilar, som efterhand inslås, men därvid händer ofta den olägenhet, at när et enda Sågblad behöfver kilas, låssna de nästa Såg-kilarna, hvilket är nog kinkugt.
VetAH 1769 , s. 21.
– –
SÅG-KLINGA .
( såg- 1753 osv. såge- 1708 ) (i sht i fackspr.) klinga (se klinga , sbst. ¹
3 a )
på såg; jfr –
SÅG-KÖP .
( såge- 1599 ) köp av såg; särsk. till 1 . 3SthmTb. 2: 394 (1599 ). -- (3 b )
–
SÅG-LAX .
(†) fisk tillhörande den i Sydamerika levande underfamiljen Serrasalminae av karplaxarnas familj (innehållande bl. a. pirayor), i pl. äv. om underfamiljen. Såglaxen, i det warma Amerikas floder, med trekantiga, taggiga tänder och sågformig, tandad buk, är nästan lika farlig som krokodilen.
HOLMSTRÖM Ström NatLb. 3: 99 (
1852 ). De s. k. Såg-laxarne . . skilja sig från de öfriga genom sin höga, hoptryckta kroppsform och sin hvassa, såglikt tandade buk.
1Brehm III. 1: 284 (
1876 ).
2SvUppslB 28: 709 (
1955 ;
i pl., om underfamiljen ) .
– –
SÅG-LIK .
som liknar en såg(s); i fråga om synintryck ofta liktydigt med: sågtandad, sågformig; i fråga om hörselintryck: som liknar det ljud en såg i rörelse frambringar l. kan tänkas frambringa. MÖLLER PrincBot. 33 (
1755 ;
om blad ) . Aldrig har jag hört någonting så sträft, torrt, knakigt och enformigt som gubbens stämma . . Och när den lydiga, snälla flickans röst följde på dessa såglika läten, sökte hon utaf tacksamhet härma dem.
BÄCKSTRÖM Sång. 142 (
1876 ).
– –
SÅG-LIKNANDE , p. adj.
2NF 17: 406 (
1912 ).
– –
SÅG-LINA .
( såg- 1887 osv. såge- 1595 -- 1619 ) [SÅG.sbst1 IV\.1]
1) (förr) jfr –
sågfluge-kedja 1 . Sågequarnen
(i Åker har:) . . Sagelina 1.
GripshR 1595 , s. 163.
[SÅG.sbst1 IV\.2]
2) (numera bl. mera tillf.) överst i armarna på en ställningssåg anbringad lina för spännande av sågbladet. SlöjdBl. 1887 , nr 3 a, s. 3. – –
SÅG-LJUSTER .
(förr) ljuster med sågtandade blad. 2NF 8: 449 (
1908 ).
SFS 1944 , s. 1731.
– –
SÅG-MAKARE .
(†) hantverkare som tillverkar sågar. GävleDomb. 156 (
1635 ).
– –
SÅG-MUSKEL .
(†) sågtandad muskel. SÖNNERBERG Loder 147 (
1799 ). Nedanför . .
(bröstmusklerna) är den stora främre sågmuskeln . . hvilken betäcker bröstkorgens sidovägg.
WRETLIND Läk. 3: 41 (
1895 ).
MÜLLER LbAnat. 119 (
1905 ).
– (
2 a )
–
SÅG-MÄSTARE .
( såg- 1749 osv. såga- 1581 . såge- 1526 -- 1752 ) [ fsv. saghomästare
] (numera bl. i skildring av ä. förh.) person med uppgift att leda och övervaka sågningsarbete o. d.; förr äv. om inom krigsmakten, särsk. vid flottans stationer, anställd förman för sågare; jfr
mästare 1 ,
10 o. –
sågfluge-ställare samt mäster-sågare .
G1R 3: 104 (
1526 ). Til Oloff Andersson, at K. M:t schicker til honum thenne Anders i Herede sågemestere til at byggie uppe vidh Gamble Sölffbergit en sågeqvern.
Därs. 22: 90 (
1551 ).
DN(A) 28 ⁄ 5 1964 , s. 50
( i annons ) . -- (
2 a )
–
SÅG-PATRON .
(förr) jfr patron , sbst. ¹
7 ,
o. sågverks-patron .
RAMSAY Barnaår 7: 156 (
1906 ). -- (
2 a )
–
SÅG-PATRONESSA .
(förr) jfr patronessa 5 ,
6 .
ASScF 11: Minnestal 1: 27 (
1880 ).
– –
SÅG-PLÅT .
( såg- 1554 osv. såge- 1554 -- 1557 ) (†) plåt för tillverkning av sågblad? KlädkamRSthm 1554 K, s. 18 a.
JOHANSSON Noraskog 2: 328
( i handl. fr. 1557 ).
– –
SÅG-RAM .
[ jfr t. sägerahmen
] =
ram , sbst. ¹
3 b ;
äv. om ram till stensåg. KÖNIG Mec. 49 (
1752 ).
UB 6: 139 (
1875 ;
i stensåg ) . De viktigaste
(arbetsmaskinerna vid ett sågverk) . . äro sågramar, kantverk samt maskiner för småvirkestillverkningen.
HbSkogstekn. 451 (
1922 ). Till sågramar (ramsågar) . . hänföras . . s. k. delningsramar, vilka såsom virkebesparande användas för sågning av tunnare bräder ur plankor.
VaruhbTulltaxa 1: 472 (
1931 ).
TurÅ 1987 , s. 12. -- (
1 ,
2 a )
–
SÅG-RÄNNA .
(förr) [SÅG.sbst1 IV\.1]
1) ränna i såg vari timret som skulle sågas transporterades fram till de kättingar o. d. som förde upp det till sågram l. sågklinga. ALMQVIST Skälln. 83 (
1838 ). Träd af mindre dimensioner än 8,3 dec.-tum i diameter vid 16 fots längd från storändan
(må icke) . . intagas inom område, som vid såginrättning . . begagnas till sågplats, sågbacke eller sågränna.
BtRiksdP 1874 ,
I. 1: nr 52, s. 31 .
[SÅG.sbst1 IV\.2]
2) ränna i vattendrag vars vatten användes till att driva en såg l. anordning (av sammanfogade plankor l. dyl.) varigenom vatten leddes till vattenhjul som drev såg. Gruddbo 103 (
1938 ). -- (
2 a )
–
SÅG-RÄNTA .
(förr) speciell skatt pålagd såg(verk); jfr ränta , sbst. ¹
1 .
HÜLPHERS Norrl. V. 1: 284 (
1789 ).
HT 1982 , s. 492. -- (
2 a )
–
SÅG-RÄTTIGHET ~ ⁰⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
( såge- ) (förr) rättighet att anlägga och driva såg(verk). PH 6: 4142 (
1756 ). -- (
2 a )
–
SÅG-SABEL .
(förr) sabel vars klinga var försedd med sågtänder; jfr –
sågfluge-bajonett .
KrigVAT 1851 , s. 139. -- (
2 a )
–
SÅG-SKRIVARE .
(förr) jfr skrivare 2 .
HFinSkolvH 1: 296 (
1748 ).
WILSKMAN Släktb. 1: 49 (
1912 ).
– –
SÅG-SKRÄNKNING .
skränkning (se skränka , v. ³
1 a )
av såg. SAOL (
1950 ). -- (
3 )
–
SÅG-SKURA .
herald. på vapensköld: skura (se skura , sbst. ⁴
2 )
tandad l. uddig liksom (kanten på) en såg. UGGLA Herald. 46 (
1746 ).
– –
SÅG-SKÄR , sbst. ¹ (sbst. ² se sp. 15913).
skärande egg på sågblad; jfr skär , sbst. ²
4 a .
KÖNIG Mec. 176 (
1752 ).
IllSvOrdb. (
1955 ).
– –
SÅG-SKÄRA .
(numera mindre br.) med avs. på byggnadsvirke o. d.: skära l. forma med såg. VDR 1688 , s. 577.
HantvB I. 2: 32 (
1934 ;
i p. pf., om faner ) .
HallHist. 1: 566 (
1954 ).
– –
SÅG-SKÄRARE .
( såg- 1622 osv. såge- 1623 ) (förr) person som (yrkesmässigt) utförde skärningsarbete med såg; särsk. om sådan person vid sågverk o. d. VRP 1622 , s. 476. Personalen
(vid Andrarums alunbruk) utgjordes
(1709) av . . 11 Vedhuggare och sågskärare.
SvGeogrÅb. 1932 , s. 95. – –
SÅG-SKÄRPNING .
skärpning (se skärpa, v. ¹
I 1 )
av (tänderna på en) såg, sågslipning; i sht ss. förled i ssgr. ÖSTERGREN (
1952 ).
Ssgr: sågskärpnings-apparat . PT 1895 , nr 43 A, s. 1.
–
sågfluge-maskin .
slipmaskin för såg med manuell l. automatisk delningsanordning som matar tand efter tand mot slipskivan. TT 1872 , s. 164.
–
sågfluge-skiva .
slipskiva för skärpning l. slipning av såg. HufvudkatalSonesson 1920 , 3: 154.
– –
SÅG-SLIPARE .
person som yrkesmässigt slipar sågar. EDBERG TräB 302 (
1929 ).
– –
SÅG-SLIPMASKIN ~ ⁰⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
IllSvOrdb. (
1955 ).
– –
SÅG-SLIPNING .
JernkA 1846 , s. 306.
Ssg: sågslipnings-verkstad . TT 1899 , Allm. s. 301. –
–
SÅG-SLÄDE .
släde (se d. o. 2 )
som transporterar virke fram till sågklinga; särsk. (o. numera företrädesvis) om sådan släde i ramsåg. VetAH 1769 , s. 27. Sågslädens frammatning kan ske antingen för hand eller automatiskt.
HufvudkatalSonesson 1920 , 1: 312.
– –
SÅG-SMED .
( såg- 1746 osv. såge- 1639 ) (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som yrkesmässigt tillverkade (o. reparerade) sågar. SCHRODERUS Comenius 123 (
1639 ).
NORDFORSS (
1805 ).
– –
SÅG-SMÖRJNING .
( såge- ) smörjande av såg. SkeppsgR 1541 ( : såge Smörningh
) .
– –
SÅG-SPELARE .
person som (yrkesmässigt) spelar på såg. ASKLUND BrödKlar. 66 (
1962 ). Sågspelarna väcker alltid stor uppmärksamhet. Att spela på såg är en konst som inte är alla förunnat.
TurÅ 1985 , s. 185.
– –
SÅG-SPELNING .
spelning på enmanssåg, vanl. fogsvans, som böjs o. samtidigt stryks med en fiolstråke l. slås med en liten klubba o. som alltefter böjningen avger olika toner. Sågspelning började komma i allmännare bruk omkr. 1924.
3NF (
1933 ).
– –
SÅG-SPINDEL .
spindel (se spindel , sbst. ²
3 a )
i maskinsåg. AUERBACH (
1913 ).
– –
SÅG-SPRÖJS .
jfr spröjs 1 .
Landsm. XVIII. 1: 8 (
1912 ). -- (
3 b )
–
SÅG-STEKEL .
(numera bl. mera tillf.) om individ l. art av den till insektsordningen steklar hörande underordningen Symphyta, växtsteklar (med sågblad omgivande äggledningsröret); i pl. äv. om underordningen; särsk. om individ osv. av familjen Tenthredinidae, bladsteklar; äv. om det i ä. zoologisk systematik uppställda släktet Tenthredo Lin. RETZIUS Djurr. 94 (
1772 ).
Flere slags Steklar finnas utantvifvel, såsom de vanlige af Såg-Steklar, Tenthredines, hvilkas mångfotade Larver göra skada på löf och blad. FISCHERSTRÖM Mäl. 218 (
1785 ). Sågstekel . .
(dvs.) Ett insektslägte af Steklarna, med dubbla såglika äggläggningsrör.
DALIN (
1854 ). Till . .
(växtsteklarna) höra t. ex. Sågsteklarne (Tenthredo) och Trästeklarne (Sirex).
THORELL Zool. 2: 363 (
1865 ). Gröna sågstekeln . . allmän på videbuskar, är ljusgrön med svarta fläckar på mellankroppens medellinie.
1Brehm III. 2: 80 (
1876 ).
BonnierLex. 15: 752 (
1967 ;
i pl., om underordningen ) .
Ssg:
–
sågstekel-släkte(t) .
(†) om det i ä. zoologisk systematik uppställda släktet Tenthredo Lin. DAHLBOM Insekt. 297 (
1837 ).
– –
SÅG-STRÄNG .
sträng på l. till såg. NVexjöBl. 5 ⁄ 2 1847 ,
s. 1 .
– –
SÅG-STÄLL .
sågställning; jfr ställ , sbst. ¹
1 b .
JOHANSSON Träsl. 28 (
1884 ). -- (
2 a )
–
SÅG-STÄLLARE .
(numera bl. mera tillf.) jfr ställare I 6 .
HÜLPHERS Norrl. 4: 69 (
1779 ).
NordYrkesklassif. 23 (
1978 ).
– –
SÅG-STÄLLNING .
del av handsåg l. maskinsåg: ställning av trä l. metall vari sågblad l. sågklinga är anbringad; jfr ställning III 1 c .
VetAH 1739 , s. 65.
ENEBERG Karmarsch 1: 97 (
1858 ;
i handsåg ) . De mest användbara
(handsågarna) äro de så kallade spännsågarne, i hvilka bladet är spändt i en sågställning af trä.
AHB 97: 27 (
1879 ).
– –
SÅG-SVANS .
[ jfr
fogsvans, fuxsvans ] (numera mindre br.) handsåg utan spännanordning med handtag i ena ändan o. med brett, mot ytterändan smalnande blad, fogsvans.
TT 1943 , IndEkon. s. 40.
TNCPubl. 43: 205 (
1969 ).
– –
SÅG-SVÄRD .
om den långsmala, utskjutande platta arm över vilken sågkedjan löper hos en motorsåg. BonnierLex. (
1966 ). -- (
2 a )
–
SÅG-SYN .
(förr) syn (se syn , sbst. ²
2 )
av såg. NoraskogArk. 5: 515
( efter handl. fr. 1792 ).
– –
SÅG-TAG .
tag med såg. (Vandraren hör utanför snickarens hus) ljud af sågtag i ekekista.
BÅÅTH Dikt. 83 (
1879 ).
– –
SÅG-TAGG .
(†) sågtand; äv. oeg., om ngt som liknar en sågtand, i sht i pl. ORRELIUS Diurr. 11: 8 (
1750 ). Veronica longifolia har smalare blad
(än V. maritima) . . fint, ojemnt sågade, med korta, klolika sågtaggar.
ZETTERSTEDT SvLappm. 2: 159 (
1822 ).
HARTMAN Bot. 43 (
1843 ).
– –
SÅG-TAK .
i sht byggn .
tak med sågtandsliknande profil; särsk. om sådant tak på industribyggnad. UB 1: 324 (
1873 ).
Ssgr (i sht byggn. ):
–
sågtaks-konstruktion .
HandInd. 583 (
1927 ).
–
sågtaks-system .
SD(L) 30 ⁄ 3 1898 ,
s. 4 .
– –
SÅG-TAND .
[SÅG.sbst1 IV\.1]
1) (i sht i fackspr.) till 1 ,
om var o. en av de (vanl. triangelformade) skarpslipade tänder som bildar eggen på sågblad; äv. om var o. en av de uddar som, sinsemellan förenade, bildar sågkedja i kedjesåg; i sht i pl. RÅLAMB 8: 37 (
1691 ;
i jämförelse ) . Sågtänderna . . hafva vid de bästa sågverk formen af en likbent rätvinklig triangel, af hvilken den ena katheten ligger i sågrandens linia, och den andra är nedåtvänd.
ENEBERG Karmarsch 1: 55 (
1858 ).
Varulex. Byggn. 2: 133 (
1955 ;
i kedjesåg ) .
[SÅG.sbst1 IV\.2]
2) i oeg. anv. av 1 ,
om ngt som till form l. funktion liknar en sågtand; i sht i pl. NORDFORSS (
1805 ). Äro . . sågtänderna eller hakena
(i bärbjälkar) efter utritningen med noggrannhet arbetade och hyflade, så nedtynges ändarne af understycket för att lättare insätta öfverstyckena uti sina motsvarande hak.
ROTHSTEIN Byggn. 459 (
1859 ).
(Den anglo-normandiska arkitekturen vid 1000-talets slut) markerar konturen med kreneleringsband och sicksackstavar eller sågtänder.
ROOSVAL RomK 310 (
1930 ).
(Skrakhonan bär sina ungar med näbben) och märkligt är . . att hon inte skadar dem med de vassa sågtänderna.
ROSENIUS SvFågl. 5: 158 (
1939 ).
(Gräset ag:) Myr- l. vattenväxt . .
(mellan) bladsskivor styva, matt grågröna . . på kölen skärande vassa av små tättsittande, framåtriktade sågtänder.
HYLANDER NordKärlv. 2: 37 (
1966 ).
– –
SÅG-TANDAD .
(försedd) med spetsiga uddar l. flikar som påminner om tänderna på en såg; särsk. om blad. WESTE (
1807 ).
STRÖM Skogsh. 74 (
1830 ;
om blad ) . Yttre prydnader på de gamla bondehusen
(i Råby socken, i Sörml.) förekomma ej många. Ofta är dock det bräde, som i sned ställning bildar stöd för torftaket, i undre kanten längs efter husets vägg sågtandadt eller med någon annan ytterst enkel prydnad försedt.
SörmlH 1: 125 (
1889 ).
VäglednRiksmusUtlFågelsaml. 38 (
1923 ;
om fågelnäbb ) .
OSSIANNILSSON VärldSjönk 118 (
1947 ;
om svärd ) .
särsk. ( zool. )
i uttr. sågtandad plattbagge ,
om skalbaggen Oryzaephilus surinamensis Lin. som är försedd med sågtänder. Sågtandad plattbagge, en millimeterstor skalbagge,
(förekommer) . . i spannmål, mjöl och gryn.
ForsknFramst. 1987 , nr 7, s. 20 . – –
SÅG-TANDIG .
(numera bl. tillf.) jfr –
SÅG-TANDNING .
sammanfattande, om tänderna på en såg; äv.: såglik tandning. SDS 12 ⁄ 3 1900 ,
s. 4 .
FoFl. 1911 , s. 71 ( hos val ) . -- (
2 a )
–
SÅG-TORKERI .
särsk. konkret; jfr sågverks-torkeri . Sågtorkeri eldhärjat . . Tidigt på måndagsmorgonen utbröt eld i Bureå ångsågs stora torkeribyggnad.
UNT 1 ⁄ 3 1938 ,
s. 5 .
– –
SÅG-TRISSA .
roterande sågklinga. TT 1900 , Allm. s. 169.
– –
SÅG-TUMMARE .
(numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) person som yrkesmässigt sysslade med sågtumning. EDBERG TräB 300 (
1929 ).
– –
SÅG-TUMNING .
(numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om verksamheten att medelst klave (se d. o. 2 )
mäta o. dimensionssortera stock(ar) vid sågverk. EDBERG TräB 67 (
1929 ). -- (
3 a )
–
SÅG-TÅNG .
bot. växten Fucus serratus Lin. (som har bandformiga sågtandade skott). RETZIUS FlOec. 272 (
1806 ).
BonnierLex. (
1966 ).
– –
SÅG-UR .
(förr) ur anbringat på en med sågtandsliknande kuggar försedd stång l. stav, som av sin egen kraft vandrade ned för stången osv. (varvid verket drevs). En av de få svenska urmakare som tillverkade sågur var Fredrik Johan Sauter, som av Kommerskollegium år 1808 erhöll rättigheten att driva urfabrik i Stockholm.
SDS 18 ⁄ 5 1993 , s. B2.
– –
SÅG-VERK , sbst. ¹ (sbst. ² se sp. 15919).
(förr) om i befästningsverk ingående utanverk anlagt i omväxlande in- o. utgående vinklar (o. därigm liknande tänderna på en såg). STIERNMAN Com. 5: 428 (
1693 ).
2NF (
1917 ).
– –
SÅG-VEV .
( såg- 1772 osv. såga- 1612 . såge- 1557 -- 1658 ) (förr) vev varmed sågmaskineri drogs; jfr såge-vevel .
JOHANSSON Noraskog 2: 328
( i handl. fr. 1557 ). [file:S15901]
HULTIN BergshFinl. 80 (
1896 ). -- (
1 ,
2 )
–
SÅG-ÄGARE .
ägare av såg; särsk. till 2 a ;
jfr sågverks-ägare .
PH 5: 3610 (
1754 ).
– –
SÅG-ÄMNE .
ämne till en såg. VetAH 1741 , s. 269. -- (
3 a )
–
SÅG-ÖRT .
( såg- 1683 -- 1745 . såge- 1659 ) (†) växten Serratula tinctoria Lin., ängsskära (som har sågtandade blad). FRANCKENIUS Spec. D 4 a (
1659 ).
JUSLENIUS 231 (
1745 ).
B
(†): ( 2 )
A
.
-- –
SÅGA-GJUTA .
vattenränna l. mindre vattensamling vid såg l. tillhörig såg. HammarkDomb. 18 ⁄ 3 1612 .
Därs. 13 ⁄ 5.
– A
.
C
(†): ( 2 a )
A
.
-- –
SÅGE-BYGGNINGS-MÄSTARE .
person som har ansvar för (iståndsättande, underhåll, reparation o.) byggnad av såg(ar). NorrlS 1--6: 330 (
1573 ).
– A
. --
– (
2 )
SÅGE-HÄLLA .
om svagt lutande träränna som leder vatten från kvarndammen till vattenhjul som driver såg; jfr såg-ränna 2 . Wdi förliditt åhr 1604 om midfaste tijdh, drog . .
(Nils i Trosta) , efter W Suenn Månsons til westerby befaldningh, att byggie en Sågehella widh hans Såge Quarn.
BråboDomb. 15 ⁄ 2 1605 .
– –
SÅGE-JÄRN .
möjl. om sågblad; jfr järn 5 .
BtFinlH 4: 195 (
1563 ).
– A
.
--
A
. -- (
2 a )
–
SÅGE-LÄGE .
ställe l. plats varpå sågverk är uppfört; jfr läge 12 . Ett Sågeläije medh Såghe Plasser vthi och widh Höghfårs Älf.
ÅngermDomb. 1648 , s. 60. – –
SÅGE-LÄNK .
sågkedja (se d. o. 1 ); jfr länk 6 .
GripshR 1595 , s. 158.
Därs. – A
.
-- –
SÅGE-VEVEL .
= såg-vev .
GripshR 1573 ,
s. 9 .
– A
.