-SÄTE , sbst. ² l. -SÄT , m. ⁄ ⁄ (ig.); best. -en ; pl. -ar . ( -set 1531 ( : husset ) -- 1883 ( : bodsetar, pl. ) . -sette 1531 ( : hussetta, oblik form ) . -sät 1531 ( : hwssät ) . -säte (-i) 1681 ( : Bod-sæti ) -- 1909 ( : hussäte ) )

[ fsv. -säti , ss. senare led i ssgrna bo þsäti , backstugusittare, grässäti , dets., hasäti , båtsman, matros, motsv. fvn. -seti (t. ex. i háseti , båtsman, matros); till roten i SITTA , v., o. med samma avljudsstadium som -SÄTA , sbst. ³; former med

-ä- i sv. sannol. beroende på anslutning till SÄTE , sbst. ¹ -- Jfr -SÄTE , sbst. ³] om person som bor l. vistas (under sådana l. sådana förhållanden); anträffat bl. ss. senare led i ssgrna BOD-, GRÄS-SÄTE

[ i bet.

1 möjl. delvis utlöst ur fsv. hussätisman , i bet. 2 med anslutning till SÄTE , sbst. ¹] i ssgn HUS-SÄTE .