Ssgr (till 2 ):
–
TABELL-AVDRAG ~ ²⁰.
särsk.: skatteavdrag enl. tabell. SAOL (
1950 ).
Därs. (
1973 ).
–
–
TABELL-BILAGA ~ ⁰²⁰.
särsk.: bilaga (se d. o. 1 )
med tabell(er). Till alla dessa undersökningars resultat, sådana de i tabellbilagan förefinnas, har Komitén . . tagit hänsyn.
LärovKomBet. 1884 -- 85 , 1: 8.
–
–
TABELL-ENLIG .
som är i överensstämmelse med tabell, särsk. dels om kommunikationsmedels avgångs- l. ankomsttid: som stämmer med i tidtabell angiven tid, dels om skatteavdrag. Trafikplanet kunde avgå på tabellenlig tid.
UNT 7 ⁄ 7 1936 , s. 6. Avdrag skall ske enligt tabellen om det tabellenliga skatteavdraget uppgår till mera än 25 procent.
DN(B) 1958 ,
nr 326, s. 2 .
–
–
TABELL-ETTA .
sport. jfr
-tvåa .
DN 30 ⁄ 1 1987 , s. 32.
–
–
TABELL-FORM .
särsk. i uttr. i tabellform ,
form (se d. o. I 1 )
av en tabell. Vid sidan af det som angår Sverige stå, merendels i tabellform, historiska data från andra länder.
2VittAH 15: 246
(1833, 1839 ). Dagjournaler . . vilka . . överlämnades till Everström, som omredigerade dem i tabellform.
LINDROTH Gruvbrytn. 1: 375 (
1955 ).
–
–
TABELL-FORMIG .
som har tabellform. AUERBACH (
1915 ). Statistiska uppgifter . . äro tabellformigt uppställda under varje land.
TSvLärov. 1947 , s. 296. –
–
TABELL-FÖRFATTARE .
(förr) person med uppgift att i tabellform sammanställa uppgifter (särsk. till tabellverket). VetAH 1805 , s. 135. Tabellförfattarnes samhällsställning sätter dem i tillfälle att vinna en temligen tillförlitlig kännedom af hushållens ekonomiska tillstånd. (
AGARDH o.)
LJUNGBERG III. 2: 44 (
1857 ).
–
–
TABELL-HUVUD .
boktr. utrymme ovanför (l. vid sidan om) tabell med (plats för) kolumnernas (l. radernas) rubriker; jfr huvud 6 i β.
NORDIN Boktr. 381 (
1881 ).
De undersökta grupperna framgår av tabellhuvudet i tabell 38, som avser andrahandsvalen av linje. VägGymn. 110 (
1963 ).
–
–
TABELL-INKASTNING .
(†) tabellinskjutning. HOLMBERG Artill. 1: 103 (
1881 ).
BILLMANSON Vap. 205 (
1882 ).
–
–
TABELL-INSKJUTA ~ ⁰²⁰,
-ning .
mil. med avseende på kanon, haubits o. d.: inskjuta (se d. o. II 3 )
o. föra tabell över vapnets skjutegenskaper. HOLMBERG Artill. 1: 85 (
1881 ).
2NF 23: 409 (
1915 ).
–
–
TABELL-KOMMISSION .
särsk. i uttr. Statistiska Tabellkommissionen ,
dels om en åren 1756--1858 verksam kommission (se d. o. 5 )
med ansvar för tabellverket, dels om ett i statistiska frågor rådgivande organ (avskaffat 1948). VetAH 1780 , s. 246. Fråga om nedläggande av statistiska tabellkommissionens verksamhet.
PropRiksd. 1948 , nr 1, Bil. 9, s. 18. –
–
TABELL-MATERIAL .
material (se material , sbst.
1 d )
presenterat i tabell. SvLäkT 1935 , s. 1658.
–
–
TABELL-PLACERING .
sport. tävlande persons l. lags placering (se placera , v. ¹
d )
enligt tabell. Man kunde inte kalla HIF för ett jumbolag, om . . man . . ej visste dess tabellplacering.
IdrBl. 20 ⁄ 5 1935 , s. 11.
–
–
TABELL-PLATS .
sport. jfr plats , sbst. ¹
4 e slutet, o. -placering .
IdrBl. 8 ⁄ 7 1935 ,
s. 8 .
–
–
TABELL-SAMMANDRAG ~ ⁰⁰².
(numera mindre br.) tabellsammanställning. Den mindre tillförlitligheten af de tabellsammandrag, som i äldre tider från vederbörande inkommo. (
AGARDH o.)
LJUNGBERG III. 3: 133 (
1859 ). Enligt 1903 års . . taxeringslängder, hvarur några tabellsammandrag blifvit utarbetade . . utgjorde hela antalet inkomstbeskattade 1,813 skilda personer.
BtRiksdP 1905 , Saml. 1. I. 4: nr 103, Bil. s. 7.
–
–
TABELL-SAMMANSTÄLLNING .
sammanställning (se sammanställa 3 )
av uppgifter l. information i tabell; ofta konkret(are). EkonT 1899 , s. 573.
–
–
TABELL-SATS .
boktr. (förr) jfr sats 1 .
NordBoktrK 1909 , s. 264.
CANNELIN (
1921 ).
–
–
TABELL-SKATT .
(numera bl. mera tillf.) skatt enligt skattetabell. GHT 9 ⁄ 9 1946 ,
s. 3 .
–
–
TABELL-SKJUTNING .
(numera föga br.) (tabell)inskjutning (för att korrigera tabellvärden). KrigVAH 1843 , s. 118.
–
–
TABELL-SÄTTARE .
(förr) jfr -sats .
NordBoktrK 1916 , s. 22.
YrkesförtArbFörmedl. 56 (
1952 ).
–
–
TABELL-SÄTTNING .
(förr) jfr -sats .
NORDIN Boktr. 141 (
1881 ).
Tabellsättning går mycket bra för mig, ty särskilda matriser för både vanliga och bråk- samt decimalsiffror finnas. NordBoktrK 1909 , s. 101.
–
–
TABELL-TRYCK .
boktr. tryckt tabell; jfr -sats .
TÄUBEL Boktr. 2: 54 (
1823 ). De s. k. tvåturspressarna . . lämpa sig för tryckning av . . tabelltryck.
ELGE BoktrK 85 (
1915 ).
SAOL (
1973 ).
–
–
TABELL-TVÅA .
sport. om tävlande (person l. lag) som enligt resultattabell innehar andra plats. Gustavsberg . . vann på lördagen sin första serieseger genom att sensationellt besegra tabelltvåan . . Gimo med hela 6--0.
SvD 27 ⁄ 5 1973 , s. 20.
–
–
TABELL-UPPSTÄLLNING ~ ⁰²⁰.
uppställning av tabell; äv. o. i sht konkret: tabell. De slag av arbeten, som med fördel kunna utföras
(på sättmaskin) äro textarbeten och en del tabelluppställningar.
ELGE BoktrK 46 (
1915 ).
Till många kapitel saknas ett genomräknat typexempel med förklarande tabelluppställning. PedT 1962 , s. 192.
–
–
TABELL-VERK .
[TABELL 1]
1) (förr) till 2 ,
(i sht i fackspr.) konkretare: resultat av verksamheten att insamla o. sammanställa uppgifter i tabeller, tabellsammanställning; särsk. i uttr. inrätta l. föra ett tabellverk ;
äv. i uttr. låsa tabellverket ,
inte tillfoga ytterligare uppgifter. (Prof. A. Berchs) inrättning af et Tabellverk öfver den vid Upsala Academie Studerande ungdomen.
FERRNER ÅmVetA 1776 , s. 33. Ombudsmannen åligger föra Pensionsinrättningens Tabellwerk.
SFS 1827 , s. 1318. Det föreligger tabellverk, som ger ålderssammansättningen hos stabila populationer.
HOFSTEN Demogr. 112 (
1969 ).
(Den) 1 december . . ”låses tabellverket” . . Under julmånaden skrivs sedan finansplanen för att presenteras vid riksdagsöppnandet.
SvD 5 ⁄ 11 1976 ,
s. 4 .
särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om svenska statens insamlande o. sammanställande av befolkningsstatistik o. d. Kongl. Maj:t anser Tabell-wärket så mycket nödwändigare, som det wid ganska många tilfällen . . tienar til oumbärlig underrättelse och nytta.
PH 5: 3285 (
1752 ).
Så skönjes af Tabell-verket, at folket ökas starkare i Finland, än i de flästa öfriga Rikets Provincier. MENNANDER PVetA 1765 , s. 11. Sverige var det första land, der ett omfattande tabellverk, d. v. s. en folkmängds-statistik, blifvit inrättadt.
AGARDH (o.
LJUNGBERG )
II. 1: 253 (
1854 ).
[TABELL 2]
2) (numera mindre br.) till 2 a :
(tryckt) samling av (matematiska) tabeller. SvLantmät. 1: 119
( i handl. fr. 1865 ).
De tabellverk, som lärjungarna åläggas inköpa, böra icke innehålla matematiska eller fysikaliska formler. SFS 1909 ,
nr 28, s. 34 . Termokemisk databank ersätter tabellverk.
JernkA 1984 ,
nr 3, s. 38 .
–
–
TABELL-VÄRDE .
om värde l. tal angivet i tabell. FRYKHOLM Ångm. Tab., s. IV (
1881 ). För öfverhettare . . skall koefficienten tagas 2 ⁄ 3 af tabellvärdet.
Därs. 99 (
1890 ).