TAK t a⁴k , sbst. ³, n. ( Mat. 8: 8 ( NT 1526 ) osv.); best. -et ; pl. = ( Mat. 10: 27 ( NT 1526 ) osv.) ( (†) -er HH 20: 214 ( c. 1585 ), DrSimon 6 (1627 )) . ( taak (-c, -ch , -ck) 1530 ( : taakrör ) -- 1759 ( : taakdrop ) . tach 1527 ( : tachtegel ) -- 1599 ( : tachdretter ) . tack (-kk) 1533 ( : tackfärdoge, pl. ) -- 1771 ( : Tack-Koppar ) . tagh 1665 . tak (-c) 1526 osv. ) DÄCK, TEGEL, TJOCK, TÄCKA, TÄCKE ] 1) om konstruktion som uppåt begränsar o. täcker byggnad o. skyddar mot väder o. vind, i allm. bestående av trä- l. järn- l. betongkonstruktion (med större l. mindre lutning o.) täckt med halm l. tegel l. skiffer o. d., yttertak; äv. enbart om den bärande konstruktionen; äv. om konstruktion som uppåt begränsar våningsplan l. rum i en byggnad (o. samtidigt utgör golv på nästa våningsplan), innertak; särsk. i uttr. brutet tak , se BRUTEN 3 ; jfr GOLV 1 , LOFT , sbst. ¹ 1 . Regnet smattrar på taket. Herrgårdens brutna tak är vackert. Grannen lägger tegel på sitt tak. De ska resa taket i morgon. I salongen ser man tydligt stuckaturerna i taket. Mat. 24: 17 ( NT 1526 ). När tu bygger itt nytt hws, så gör såsom een wärn offuan om kring på taket. 5Mos. 22: 8 ( Bib. 1541 ). Att hwar och en skulle haff (w) e wathnn på sin taak, för thenn törke skuldh, som nu allrede är, och her effther förmodes. 2SthmTb. 7: 202 (1586 ). Innan till under taket så är . . (kyrkan) ganska medh guldh öffwerstruken. BOLINUS Dagb. 19 (1667 ). Inga bjälkar äro i huset, ej eller något horizontelt tak, utan gå sparrarna up til ryggåsen, ofwan uppå belagde med täta bräder och täkte med näfwer samt torf. LINNÉ Sk. 37 (1751 ). Hvad står du där och bekikar / Tak och väggar dum som en so? BELLMAN (BellmS) 1: 207 ( c. 1771, 1790 ). Taket i rummet bör gerna vara hvitt, så vida ej en särskild stil i rummets dekorering fordrar andra färger. LANGLET Husm. 813 (1884 ). Herrummet med blårandiga tapeter och i taket en fotogenlampa som går att hiva opp och ner. HEDBERG DockDans. 32 (1955 ). -- jfr AULA- , BAND- , BIND- , BJÄLK- , BLECK- , FLÅ- , FÄRG- , FÖR- , GIPS- , GLAS- , HALM- , HALV- , HJÄLM- , HUS- , INNAN- , INNER- , KASSETT- , KLOVE- , KRON- , KROPPÅS- , KYRK- , LADU- , LIST- , LUT- , MELLAN- , PANEL- , PAPP- , PULPET- , PUTS- , RAFT- , RES- , RYGGÅS- , SKIFFER- , SKULL- , SKUR- , SNED- , SPEGEL- , SPILLER- , SPÅN- , STALL- , STEN- , STUCK- , SÄTERI- , TEGEL- , TORN- , TORV- , VALM- , VASS- , VATTEN- , VINDS- , YTTER- , ÅS-TAK m. fl. -- särsk. a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. Huus som byggias medh allemans råå, kommer aldrig taak vppå. TÖRNING 70 (1677 ). ”Upplysningen stiger” -- sa’ bonden höjde lampan mot taket. HOLMSTRÖM Sa’ han 76 (1876 ). b) (numera mindre br.) i uttr. predika på l. från taken , förkunna l. ropa ut l. sprida (ngt) i vida kretsar. Thz iach sägher idher j mörkreth, thet sägher j liwset, och thet som huiskas idher j örath, thet prediker på taken. Mat. 10: 27 ( NT 1526 ). Det rådde ingen tvekan om att Maunu här predikade på taket vad Fia viskat till honom i kammaren. BERGFORS Norr. 105 (1936 ). c) i uttr. under tak , inomhus, in l. inne i skydd (för väder o. vind o. d.) (jfr 1 d ); särsk. α) i förb. med föra l. ha l. få l. förvara ngn l. ngt, i uttr. betecknande att ngn l. ngt förs osv. inomhus. Till Päder Kartt . . att han beställer, thett all tulfisken bliffver väll förvaredt under taak. G1R 26: 549 (1556 ). För de blesserade giordes all möjelig anstalt, at få dem under tak. NORDBERG C12 1: 274 (1740 ). Snarare före än efter sina grannar hade Marit sin skörd under tak så väl detta som andra år. SCHRÖDER Bruksb. 86 (1892 ). β) i förb. med vara i uttr. betecknande att ngn l. ngt är inne l. inomhus; särsk. om hö: vara bärgat; äv. bildl. (jfr 3 ): ha funnit sin trygga plats l. tillvaro, vara tryggad. Höet var under tak, råg och hvete bergade. STRINDBERG Hemsöb. 87 (1887 ). Den djärfva unionsreformen var ännu ej under tak. HJÄRNE BlSpörsm. 199 (1898, 1903 ). γ) i förb. med komma i uttr. betecknande att ngn l. ngt kommer inomhus l. in i värmen; särsk. om hö: bärgas. The fattige som liggia för kÿrkiedörrerne . . at the måtthe komma i Danewikenn eller annarstedz vnder taak (osv.). 3SthmTb. 1: 148 (1593 ). På flera ställen ligger rågen aftagen sedan en wecka tillbaka och har icke kunnat komma under tak. Snällp. 1848 , nr 27, s. 1 . Jag önskar jag komme under tak. BERGMAN Patr. 29 (1928 ). δ)

[

specialanv. av α] (numera bl. tillf.) i förb. med få l. ha , särsk. i bildl. uttr. betecknande att ngn får l. har sitt (se SIN , pron. ² 4 a α) i säkerhet l. på det torra (jfr 3 ). Herr Markurell . . sade, att han hade sitt under tak och att han beklagade envar, som icke hade det. BERGMAN Mark. 130 (1919 ). d) i uttr. bringa l. sätta (byggnad o. d.) under tak , komma så långt i färdigställandet av hus o. d. att allt är täckt; särsk. i uttr. vara under tak , om byggnad: vara färdigbyggd. SthmSlH 1: 106 (1571 ). Wi . . befalle . . at . . allan Allmoge . . i tilkommande Wåhr, hielper til Huusen, at optimbra och under taak sättia. SCHMEDEMAN Just. 370 (1664 ). 1673 . . var Kyrkan under tak och blef . . invigd af Biskoppen. SUNDELIUS NorrköpMinne 415 (1798 ). Följande år hade man lyckats få byggnaden under tak utan skuldsättning. Prärieblomman 1903 , s. 237. e) i fråga om bostad l. hus(håll) l. hem o. d.; särsk. i sådana uttr. som vara l. bo l. leva under ett tak l. under samma tak, vara under eget l. sitt tak ; äv. mer l. mindre bildl. (jfr 3 ). Mat. 8: 8 ( NT 1526 ). När Adams eller Noachs affödhe så wordo vtwidgadhe, at the icke kunde wistas alle tilhopa vthi itt hws eller vnder itt tak, så (osv.). L. PAULINUS GOTHUS MonPac. 81 (1628 ). Undersåtarne (kräver) at få lefva trygge under sina tak emot bofvar, skiälmar och förrädare. HÖPKEN 2: 128 (1748 ). Arbetsamhet och last kunna icke trifvas under ett tak. ALMQVIST Arb. 11 (1839 ). De bo nu under samma tak efter att . . länge ha kokt i samma gryta. BLANCHE Bild. 1: 215 (1863 ). Men vid ihopslagningen kunde man inte ta tillvara rationaliseringsmöjligheterna. Man bara föste ihop verksamheterna under samma tak. DN 5 ⁄ 8 1984 , s. 8 . – särsk. α) (†) i sådana uttr. som nå eget tak , kunna skaffa l. ha råd med egen bostad, o. äga tak , ha eget hem l. bostad. Hvad skall af dig med tiden, blifva, / Som aldrig når ditt egit tak? BELLMAN (BellmS) 19: 187 (1793 ). En trasig stackare, som äger tak, har varkunnat sig öfver en mindre trasig, som ej äger det. LIVIJN 1: 373 (1824 ). β) i uttr. tak över huvudet ; särsk. i fråga om mer tillfälligt boende l. i fråga om offentlig lokal. särsk. α' ) i fråga om att ha l. ordna bostad l. husrum, i sådana uttr. som ha tak över huvudet l. ge ngn l. skaffa sig l. ngn tak över huvudet. Een Siukastuffwa . . der the wedertorfftige, som ingen huus hafwa, kunna hafwa taak öfwer huffwudet. Lagförsl. 80 ( c. 1609 ). Det nödvändigaste måste blifva att skaffa sig tak öfver hufvud. LÆSTADIUS 1Journ. 338 (1831 ). Mor och dotter njöt av stunden och hade inga bekymmer. De hade mat, tak över huvudet och skydd. FRIDEGÅRD Offerrök 32 (1949 ). β ') i sådana uttr. som vara utan l. i avsaknad av tak över huvudet , sakna husrum l. bostad. Så var jag då ånyo utan plats eller utan tak öfver hufvudet. BLANCHE Bild. 3: 89 (1864 ). I fyratio år var . . (Konstakademien) i saknad af eget tak öfver hufvudet. CR NYBLOM i 3SAH 5: 181 (1890 ). f) i förb. med låg l. hög , särsk. i uttr. av typen rummet är l. har lågt l. högt i tak (et ); äv. i opers. uttr. vara lågt osv. i tak , i fråga om rum med lågt l. högt placerat (inner)tak; äv. bildl. i fråga om små omständigheter l. fattigdom o. d. (jfr 3 b ). LENNGREN (SVS) 1: 147 (1776 ). Jag, som under låga tak / Blef född, at lag och pligter lyda (osv.) . KELLGREN (SVS) 2: 121 (1781 ). Rummen äro ljusa, rymliga och höga i tak. NFMånKr. 1938 , s. 131. Det är lågt i tak, ett vitt tak en liten smula svärtat vid spisen. HEDBERG GalnH 18 (1971 ). -- särsk. i utvidgad l. bildl. anv., i fråga om väder med låga resp. höga moln (jfr 2 a ). Frågan är om det kan komma något flyg fram idag . . Björk brukar inte vilja ta några risker när det är så lågt i tak. GUSTAFSON Inspeln. 111 (1965 ). 2) om ngt som liknar tak (i bet. 1 ) l. har likartad (täckande l. skyddande) funktion l. utgör högsta delen av ngt; äv. mer l. mindre bildl.; jfr BALDAKIN 2 , DÄCK , sbst. ¹, SÄNG-HIMMEL . Bilen hamnade på taket efter krocken. Tå lät Noah taket vp på Arkenom. 1Mos. 8: 13 ( Bib. 1541 ). Grön säng med tak. NORDSTRÖM o. DAHLANDER ÖrebroSl. 145 ( i handl. fr. 1695 ). I taket på sin pinne i bur / Ren Krögarns hämpling quittra. BELLMAN (BellmS) 1: 105 ( c. 1775, 1790 ). Den bekanta fabeln om flugan på taket af en med buller och rök framrullande vagn. G LAGERBJELKE i 2SAH 12: 209 (1827 ). Nästan alla gatorna voro försedda med tak, så att ett behagligt halfdunkel rådde öfverallt. GE BESKOW Res. 386 (1861 ). (Predikstolens) tak krönes av en gotiskt hög spira. HAHR NordeurRenässArkit. 100 (1927 ). (Ayers Rock) är knappast världens tak -- men väl Australiens mittpunkt. Expressen 5 ⁄ 12 1999 , s. 14. -- jfr BLINDERINGS- , DILIGENS- , FORM- , KABYSS- , KRANS- , KRON- , LJUD- , OMNIBUS- , PALANKIN- , PLATTFORMS- , PREDIKSTOLS- , PRÅM- , PURPUR-TAK m. fl. -- särsk. a) om himlavalvet, rymden; äv. om täckande lövverk (i skog). Om natten ett gnistrande tak af stjärnor öfver snöbetäckt skog och mark. MoB 7: 108 (1809 ). Under trädens tak, dit stjernans glans ej når, / Förloras på en gång för honom alla spår. JG OXENSTIERNA 5: 200 ( c. 1817 ). DN 6 ⁄ 5 2000 , s. 24. -- jfr HIMLA- , KRON- , LÖV- , MOLN-TAK m. fl. b) anat. om den övre begränsningen av hålighet i djurs l. människas kropp. Hjessbenen bilda endast en liten del af hufvudskålens tak. RETZIUS EthnolSkr. 194 (1855 ). NYSTRÖM Talorg. 11 (1888 : munhålans tak ) . -- jfr GOM- , HJÄRNSKÅLS- , KRANIE-TAK m. fl. c) bergv. om den övre begränsningen av horisontellt löpande gruvgång l. annat underjordiskt utrymme (särsk. grotta l. bergrum). G1R 23: 268 (1552 ). Lekebergs gruflag (måste) begynna att bryta i taket och ingalunda i väggarne eller botten. JOHANSSON Noraskog 3: 89 ( i handl. fr. 1684 ). Taket af kolfloen. VetAH 1739 , s. 105 . Äro väggarne lodrätte, så skiljas de efter väderstrecket, men om de luta kallas den öfre tak eller bergets hängande, och den undre dess liggande. BERGMAN Jordkl. 1: 245 (1773 ). Jag har . . i stället att utmärka takets höjd öfver sulan . . utsatt directa afvägningen på taket. JernkA 1824 , s. 111. TNCPubl. 73: 169 (1979 ). 3) i vissa bildl. uttr. o. anv. -- särsk. a) det är (ingen ) fara på tak (et ), det finns (ingen) anledning till oro; jfr FARA , sbst. 1 b . Så länge ingen resande i yllebyxor har sökt upp lapparne på sluttningen af Kebnekaise, är ingen fara på taket. ENGSTRÖM 1Bok 126 (1905 ). Det tänkte väl inte komma någon? . . Nej, än var det ingen fara på tak. HÖIJER Martin 214 (1950 ). b) vara högt l. lågt i tak (et ), i fråga om att tillåta l. inte tillåta avvikande åsikt l. uppfattning o. d.; i sht förr äv. om hög l. låg stämning (i en lokal); jfr 1 f , 3 c. SÖDERBERG Främl. 116 (1903 ). Den kvällen var det alldeles ovanligt högt i taket, äfven för Uppsalaförhållanden. LINDQVIST Stud. 79 (1906 ). Lågt i tak inom sjukvården i Sverige alltså. I många andra länder är det nämligen fritt fram för läkare att använda alternativa metoder på eget ansvar. SvD 29 ⁄ 11 1988 , s. 24. c) (ngt , i sht glädjen ) står högt i tak , förr äv. i högsta tak l. upp i tak , betecknande att stämningen är hög, att glädjen är stor. På Kungens Slott i thenna Fäst, / . . Ther skal stå glädie vp i taak. PRYTZ OS H 4 a (1620 ). När döden kommer i huset . . warder thet skrän, gråt och jemmer i huset; ther förr glädien stod vp i tak. SWEDBERG SabbRo 1064 (1690, 1712 ). Glädjen står i högsta tak. DALIN Vitt. II. 4: 153 (1754 ). (I lotskojan) stod julen upp i tak. RUNEBERG (SVS) 7: 8 (1832 ). Ni skola få se, huru här musiceras och deklameras och sjunges på våra samkväm . . så glädjen står högt i tak. MELANDER DekSympt. 31 (1908 ). d) i sådana uttr. som gå l. flyga i taket , betecknande att ngn blir våldsamt arg l. fattar humör l. brusar upp. SvD 18 ⁄ 11 1976 , s. 4. Statsministern flög i taket. DN 22 ⁄ 10 1988 , s. 2. Lärarna går i taket därför att de aldrig röner uppskattning, alltid görs till syndabockar. SDS 18 ⁄ 1 1989 , s. 2 . DN 5 ⁄ 5 1991 , s. A14. e) kors i taket , ss. utrop av (glädjefylld) förvåning l. förundran l. överraskning: ”är det sant?”, ”fantastiskt”; jfr KORS II . Att i en internationell församling komma till ett positivt resultat . . är värt att rita kors i taket för. RöstRadio 1948 , nr 40, s. 3 . Kors i taket i Bonn: Adenauer besöker 65-årige Erhard. SDS 4 ⁄ 2 1962 , s. 10. Kors i taket! utbrister vännen inför Ulric Samuelsons korslagda tegelpannor . . på Moderna Museet. DN 18 ⁄ 12 1998 , s. 42. f) slå klackarna i taket , se KLACK , sbst. ² 2 b , SLÅ , v. I 1 c ι β' . g) i sådana uttr. som taket lyfter sig l. ngn l. ngt lyfter taket , betecknande att ljudnivån (på grund av sång l. musik o. d.) är l. utvecklas till att bli mycket hög. Den eniga sången blef stundom så stark, att taket tycktes vilja lyfta sig. ALMQVIST Kap. 24 (1838 ). Men en annan grupp . . lyfte taket med sin entusiasm, när jag tog upp samma frågor. PYK MacLaine HittaHem 55 (1975 ). h) titta l. stirra (upp ) i taket , förr äv. med ögonen i taket , dels betecknande att ngn (mer l. mindre själsfrånvarande ligger o.) är sysslolös l. uppfylld av tankar, dels betecknande att ngn är brydd l. inte vet vad som bör göras l. låtsas som ingenting. Den hvila, som är ett makligt stillasittande, med armarne i kors och ögonen i taket. STRANDBERG 1: 365 (1862 ). HELLSTRÖM Malmros 63 (1931 : stirra ) . Kommer du från fattighuset? . . Min far tappar hakan, och de båda andra herrarna tittar i taket. WASSING Dödgr. 414 (1958 ). Charlie låg på rygg och tittade upp i taket. GUSTAF- JANSON KärlekDec. 271 (1959 ). i) (numera mindre br.) ta ner taket , med larm l. oljud o. d. i hög grad störa o. omöjliggöra för omgivningen att höra l. förstå (särsk. under lektion l. teater- l. bioföreställning). BJÖRKMAN (1889 ). Han hade absolut ingen hand med pojkarna, som tävlade om att ta ner taket under hans lektioner. ANDERSSON KinPingv. 25 (1933 ). j) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) gå på taket med ngn , (med list l. försåtlighet) förmå ngn att rätta sig efter sin vilja. Han ska inte få inbilla sig att han kan gå på taket med mig! . . Jag ska nog hålla min unge son i tukt och Herrans förmaning . RYDSJÖ KvinnStensv. 62 (1977 ). k) (numera föga br.) vara på taket , betecknande att ngn l. ngt är vansinnig(t) l. förryckt. UNT 27 ⁄ 8 1931 , s. 3 . (Till barnen som vill cykla till sjön för att åka skridskor) Sjön? Är ni alldeles på taket, tvillingar? Bockemosse räcker för er. GbgP 1956 , nr 22, s. 12 . l) i sht ekon. : övre begränsning l. maximum (av ngt, t. ex. lön l. pris l. utgifter l. frånvarotimmar). Ackorden (höjdes) med 5 procent, dock högst intill vissa förtjänstlägen, s. k. tak. SvDÅb. 23: 133 (1946 ). Vi trodde att taket var nått när vi passerade 400 000 (besökare) för några år sedan, säger . . (intendenten) på Wasavarvet. DN 30 ⁄ 8 1964 , s. 33. Taket för Bromma flygplats är 100 000 starter och landningar om året. Därs. 2 ⁄ 9 1992 , s. 43. -- jfr SEDEL-TAK . -- särsk. i uttr. slå i taket , uppnå maximum, nå den övre gränsen (för ngt). Den svenska industrin slår i taket. SvD 24 ⁄ 10 1969 , s. 4. När inkomstskatterna började slå i taket, då kom omsen och momsen. När momsen inte kunde höjas mer, kom arbetsgivaravgifterna. RiksdP 1978 -- 79 , nr 76, s. 42 . Väldiga satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Här finns stora risker för att man med våldsam kraft slår i taket för vad som faktiskt kan åstadkommas av ”nya jobb”. SvD 21 ⁄ 9 1992 , s. 2 .

Ssgr (i allm. till 1 ):

A

:

– TAK-AG . halvgräset Cladium mariscus (Lin.) R. Br. (i ä. systematik fört till släktet Schoenus) som används till taktäckning; jfr -gräs . LINNÉ Fl. nr 35 (1745 : Schoenus ) . LAURELL Växtn. 41 (1904 : Cladium ) . -- - ALTAN . CF DAHLGREN 4: 47 (1830 ). -- (1 , 2 )

– TAK-ANTENN , förr äv.

– TAK-ANTENNA . på tak placerad anordning för att ta emot l. sända ut elektromagnetisk strålning, särsk. radio- l. TV-signaler. STENFELT (1920 : Takantenna ) . Vad finns det för kontroll på, att alla dessa takantenner äro fullt sakkunnigt uppsatta? SvD(L) 23 ⁄ 3 1926 , s. 6 . -- (1 , 2 c )

– TAK-ARBETE ~⁰²⁰. jfr arbete 5 b . At med jern, bläck och bly få beslå och täcka tak . . samt arbeta kant- och fotrännor med mera, som till takarbete erfodras. 2BorgP 5: 472 (1734 ). –

– TAK-ARKITEKTUR .

[TAK 1]

1) jfr arkitektur 1 . HAHR ArkitH 411 (1902 ).

[TAK 2]

2) jfr arkitektur 2 . LUNDIN NSthm 102 (1887 ). –

– TAK-ARM . (numera föga br.) vid vägg fäst arm (se arm , sbst. III 4 n ) avsedd att stödja tak. AMBROSIANI NordMEld. 7 (1911 ). SAOL (1950 ). –

– TAK-ARMATUR . belysningsanordning avsedd att hänga l. fästas i tak. God köksbelysning med högt sittande bländfri takarmatur .. vid spis och diskbänk. Upsala 1929 , nr 214 B, s. 2. –

– TAK-AVSLUTNING ~⁰²⁰. avslutning (se d. o. 1 b o. avsluta I 3 ) på tak. TT 1889 , s. 70. –

– TAK-AVSÄTTNING . (†) avsättning (se d. o. 7 ) l. avsats (se d. o. 1 a ) på tak; jfr italiensk c , säteri-tak . PH 2: 1283 (1736 ). SFS 1842 , nr 44, s. 19 . –

– TAK-AXEL . (numera mindre br.) tekn. axel (se axel , sbst. ¹ I 2 ) (fäst) i tak. TT 1872 , s. 84. Separatorn drifves med rem direkt från takaxeln. LB 3:213 (1902 ). SAOL (1950 ). –

– TAK-BALKONG . (numera bl. tillf.) balkong (se d. o. 1 ) på l. i anslutning till tak. En envåningsanläggning med utsvängd mittrisalit och rund takbalkong. LINDBLOM Rokokon 174 (1929 ). –

– TAK-BALUSTRAD . balustrad på tak. HAHR NordeurRenässArkit. 116 (1927 ). –

– TAK-BANA . transportanordning i form av bana (se bana , sbst. ¹ 2 ) som löper under taket; jfr häng-bana . JernkA 1872 , s. 5. I långladugårdar användas med fördel takbanor mellan stolparne för fodrets transporterande. LAHT 1909 , s. 15. –

– TAK-BAND .

[TAK 1]

1) byggn. till 1 : horisontellt band (se band , sbst. ¹ 20 c ) som sammanbinder uppstående bjälkar i vägg; särsk. om översta bjälkvarvet i vägg (i korsvirkes- o. knuttimmerhus); äv. om skärningslinje mellan tak o. vägg; jfr -fot . PERINGSKIÖLD MonUpl. 148 (1710 ). Boningshus af trä .. få icke i något fall uppföras af mer än en våning samt tio alnars höjd till takbandet. SPF 1856 , s. 11. Enligt uppgift i kyrkoarkivet skulle vid rifningen (av kyrkan) ha påträffats i ena väggen vid takbandet en sten med årtalet 1160. CORNELL NorrlKyrklK 84 (1918 ).

[TAK 2]

2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 2 , om översta bandet (se band , sbst. ¹ 8 ) l. kärven i taklös hässja. Stackarne . . äro bredast wid takbandet och smalna sedan med sidorne, mer och mer af ända til botn emot marken. GADD Landtsk . 2: 452 (1775 ). LEVANDER DalBondek. 1: 426 (1943 ).

[TAK 3]

3) (†) till 2 c , i gruva: till stöd kvarlämnat stycke av berg; jfr band , sbst. ¹ 22 . Dhen stoore bottn . . föll helt och hållit neder på sliepstöten och slåttschichten, tagande med sig ett stort stycke af remnade pelaren . . så at allenast taakbandet igenblef. CLETSCHER RelStKopparbg 17 (1696 ). –

– TAK-BATTERI . (numera bl. tillf.) på tak placerat batteri (se d. o. 3 ). BUSCH Fästn. 81 (1880 ). 3NF 11: 435 (1929 ). –

– TAK-BEKLÄDNAD . särsk. konkret, om det material l. yttre lager varmed tak täckes; jfr -beläggning, -betäckning, -täcka , sbst. KatalIndUtstSthm 1897 , s. 67. Den ursprungliga takbeklädnaden av näver och torv hade ersatts med papp. SUNDMAN Skytt. 188 (1960 ). –

– TAK-BELYSNING . från tak(fönster) kommande ljus l. dager l. (artificiell) belysning (jfr d. o. 2 ); jfr -ljus . TT 1874 , s. 55. Takbelysningen bör sitta högt och vara sådan, att den ej ger några onödiga skuggor. BOLIN VFöda 399 (1934 ). –

– TAK-BELÄGGNING . takbeklädnad. KyrkohÅ 1936 , s. 218.

Ssg:

– takbeläggnings-papper . VDAkt. 1831 , nr 170. -- (2 c )

– TAK-BERG . bergv. berg som utgör tak i bergrum l. tunnel o. d. JernkA 1896 , s. 184. –

– TAK-BETÄCKNING . (numera mindre br.) om ngt som utgör l. täcker tak; jfr -beklädnad, -täcka , sbst. CARLSTEDT Her. 1:347 (1832 ). JOSEPHSON Tessin 1: 20 (1930 ). –

– TAK-BILD . särsk.: bild (målad) i tak. PT 23 ⁄ 9 1892 , s. 3 . –

– TAK-BJÄLKE . byggn. i takstol: horisontell bjälke som binder samman sparrarna; äv.: horisontell bjälke som bär upp l. utgör del av innertak; jfr

– takbeläggnings-rem 1 , -ribba, -stock . SvTyHlex. (1851 ). När undervåningens väggar . . äro hoptimrade, uppläggas takbjelkarna, som tillika bilda öfvervåningens golfbjelkar . ArbB 129 (1887 ). Snidade takbjälkar från Västanå herrgård vid Gränna. RedNordM 1929 , s. 26. –

– TAK-BJÄLKLAG ^~ ⁰² l. ^~ ²⁰. bjälklag i tak. NORDSTRÖM o. DAHLANDER ÖrebroSl. 18 (1908 ). –

– TAK-BLECK . (numera föga br.) bleck (se bleck , sbst. ³ 1 ) till taktäckning, takplåt. J wele förthenskuld . . (råkopparen) til taakbleck vthslå låta. RUDBECKIUS MemQvot. 22 a (1632 ). JernkA 1909 , s. 20.

Ssg:

– takblecks-smide . (†) framställning av takbleck gm smide. Hans Kongl. Maij:t (har) i nåder förordnat och tillåtit, att jämvähl andre uppå takbleckzsmijde måtte privilegeras. RARP 16: 402 (1697 ). HC11H 13: 84 (1697 ). --

– (2 ) TAK-BLOCK . (i fackspr.) (sten)block som bildar tak över ngt (t. ex. gånggrift l. kasematt); jfr -hall, -häll . VittAMB 1873 , s. 98 ( över gånggrift ) . BUSCH Fästn. 42 (1888 ; över kasematt ) . –

– TAK-BLY . (förr) bly (i form av plåt) avsett för taktäckning. SkeppsgR 1544 . SthmSlH 1: 99 (1564 ). –

– TAK-BONAD . (numera mindre br.) takduk. KlädkamRSthm 1673 , s. 21. Till takbonad får man i (ryggås) stugor endast räkna takhimlar, som upphängdes så att de imiterade ett plant innertak. Kulturen 1936 , s. 223. -- (2 c )

– TAK-BORRARE . bergv. person som borrar i gruvtak. Hvartill kommer, att goda takborrare i regel äro ganska svåra att erhålla. JernkA 1902 , s. 223. –

– TAK-BORSTE . (numera bl. tillf.) HusgKamRSthm 1735 -- 36 , s. 5. Därs. s. 280. --

– (2 ) TAK-BOX . box (se box , sbst. ¹ 1 ) avsedd att placeras på biltak; jfr

– takblecks-lastbox . KatalJosefsson 1989 , Höst. s. 318. –

– TAK-BRICKA . (i fackspr.) bricka avsedd att fästas i tak för isolering av elektrisk ledning. ELFVING Starkstr. 344 (1909 ). –

– TAK-BROTT .

[TAK 1]

1) (†) brott (se d. o. 2 ) i tak (för intrång i hus). Först ståle the ifiord ifrån en bonda j Winteråsz sokn i Närike genom taakbrot ett fläsk och en halfspan miöl. GullbgDomb. 19 ⁄ 5 1618 . AUERBACH (1915 ).

[TAK 2]

2) (numera föga br.) ställe där tak är brutet (se bruten 3 ). AMBROSIANI DokumPprsbr. 277 ( i handl. fr. 1803 ). I väggen mittemot dolde ett par blommiga gardiner sängalkoven i takbrottet. NILSSON TreTerm. 294 (1943 ). –

– TAK-BRUK . (numera bl. tillf.) murbruk avsett för tak. ROTHSTEIN Byggn. 450 (1859 ). LfF 1862 , s. 141. –

– TAK-BRUNN . (avlopps)brunn på tak för regn- o. smältvatten. SvByggkatal. 1955 , s. 834. –

– TAK-BRYGGA . (plattformsliknande) brygga mellan skorsten o. stege på tak. Motion i 1 kam. 1951 , nr 220, s. 15 . –

– TAK-BRYTNING .

[TAK 1]

1) (numera bl. tillf.) till 1 , 2 : brytning (se d. o. 5 ) på tak; jfr

– takblecks-brott 2 . HAMMARSKÖLD KonstH 3 (1817 ). Motorför. 1955 , nr 6, s. 19 ( på tält ) .

[TAK 2]

2) bergv. till 2 c : brytning av malm från tak i gruvrum. RINMAN 1: 534 (1788 ).

Ssg:

– takbrytnings-metod . till 2 . LfF 1875 , s. 94. –

– TAK-BRÄDA l.

– TAK-BRÄDE . ( tak- 1545 osv. take- 1580 )

[ fsv. thakbrädhe

]

[TAK 1]

1) till 1 : bräda avsedd för tak; i sht i pl. om (det slag av) brädor varmed tak lägges. SlottRSthm 1545 , s. 78 b.

[TAK 2]

2) (numera bl. tillf.) till 2 : bräda som utgör tak i fönsterkarm l. hylla. 2VittAH 27: 376 (1876 ). Fatab. 1933 , s. 60. –

– TAK-BRÄTTE . (numera bl. tillf.) brätte på tak; takskägg. Dubbla rader af människor stodo tryckta mot husets ytterväggar för att under det utskjutande takbrättet finna skydd mot regnet. MÖRNER NärFjärr. 145 (1901 ). –

– TAK-BYGGARE . (numera bl. tillf.) person som yrkesmässigt bygger l. konstruerar tak. (Borgmästaren har) antagit .. en mester eller tackbyggiere .. till Åbo domkyrkias behof. BtÅboH I. 1: 113 ( c. 1630 ). –

– TAK-BYGGNING . (†) iståndsättande av tak; jfr byggning 2 . BtÅboH I. 2: 124 (1625 ). –

– TAK-BÅGE .

[TAK 1]

1) till 1 : båge (se båge , sbst. ¹ 3 ) ingående i takkonstruktion. Vårt nya Tekniska museums ståtliga maskinhall, som med sina 8 takbågar . . skall (osv.). SvD(A) 25 ⁄ 7 1935 , s. 3 .

[TAK 2]

2) till 2 : (tillf.) om båge (se båge , sbst. ¹ 4 ) avsedd att fästas på biltak. En . . nyhet är att blåljusen (på polisens bilar) försvinner och ersätts med en takbåge med nya ljuseffekter. GbgP 23 ⁄ 2 1989 , s. 8 . –

– TAK-BÅL . (†) (bearbetad) stock använd i takkonstruktion; jfr bål, sbst. ¹ 2 . VDAkt. 1849 , nr 569. –

– TAK-BÅRD . dekorativ kant mellan tak o. vägg; jfr bård, sbst. ¹ 5 . BLANCHE Tafl. 1:148 (1845, 1856 ). –

– TAK-BÄRA , r. l. f.; best.

– takbrytnings-an ; pl.

– takbrytnings-or .

[ jfr sv. dial. bära (i ssgn fotbära ); till

bära , v., l. bärare . -- Jfr

– takbrytnings-bärare ] (†) takbjälke; taksparre. SCHRODERUS Comenius 546 (1639 ). Ingen takbära bör tålas efter det brukeliga sättet, ty deraf blir en dal som röter wäggen. BRAUNER Bosk. 79 (1756 ). –

– TAK-BÄRARE . (i fackspr.) del l. parti (av sten l. järn l. trä) som bär upp tak, stöd för tak; jfr bärare 6 . UB 1: 328 (1873 ). –

– TAK-DAGER . dager (se d. o. 1 b ) som faller in genom (öppning l. fönster i) tak. BtRiksdP 1892 , Saml. I. 1: 8Hufvudtit. s. 165. –

– TAK-DANS-FLUGA . entomol. flugan Fannia canicularis Lin., lilla husflugan (med dansande flykt kring taklampor). HANSTRÖM MännParasit. 165 (1933 ). –

– TAK-DEKOR .

[ jfr

sandstens-dekor ] Fornv. 1939 , s. 136. –

– TAK-DEKORATION . ATTERBOM Minn. 602 (1819 ). –

– TAK-DROPP . ( tak- 1601 osv. taka- 1740 . take- 1732 )

[ fsv. thakdrup

]

[TAK 1]

1) dropp av regn- l. smältvatten o. d. från tak; äv. skämts., om snuva. 3SthmTb. 4:100 (1601 ). Halvnakna barn med takdropp under näsan och hela svärmar av flugor i ansiktet. HEDIN Bagdad 205 (1917 ).

[TAK 2]

2) (†) om otätt ställe på tak; jfr dropp , sbst. ¹ 2 . VDAkt. 1685 , s. 459. Wid . . Burmans anträde till detta Pastoratet . . funnes (på sätesstugan) några Takdråp, som uppå des påminnelsse Sochnen sedan lagade. OfferdalKArk . N II 1, s. 31 (1693 ). MinnSvLärov. 2: 16 (1928 ).

[TAK 3]

3) (†) takskägg. Taakdrop, thet nedersta på taket. Linc. Bbbb 5 b (1640 ). VDAkt. 13 ⁄ 5 1730 .

Ssgr (till 1 ):

– takdropps-rum . (†) (på tättbebyggd plats) påbjudet utrymme för att hindra takdropp in på grannes tomt l. hus; jfr dropp-rum . NoraskogArk. 4: 377 (1757 ).

– takdropps-vatten . (numera bl. tillf.) GADD Landtsk. 3: 204 (1777 ). –

– TAK-DROPPE . (numera bl. tillf.) droppe av regn- l. smältvatten som faller från tak. SD(L) 1901 , nr 276, s. 2 . KNÖPPEL SvRidd. 154 (1912 ). –

– TAK-DRÄKT . ( tak- 1554 osv. take- 1595 -- 1599 ) (numera mindre br.) takduk; jfr dräkt I 8 . NORDSTRÖM o. DAHLANDER ÖrebroSl. 142 ( i handl. fr. 1554 ). Taket . . överkläddes med takdräkt eller sparlakan, d.v.s. långa linnedukar med lister i konstig hålsöm samt knytningar och fransar. HantvB I. 1: 411 (1934 ). –

– TAK-DRÄTT . (numera mindre br.) takduk; jfr drätt 5 . G1R 23: 24 (1552 ). Hela stugan är skrudad i vävnader: vit takdrätt under ryggåsen, färgrika vepor över hela taket. TurTidn. 1947 , nr 6, s. 177 . HAZELIUS- BERG Gard. 17 (1962 ). –

– TAK-DUK . (förr) duk som spändes ss. tak dels (vid högtidliga tillfällen) som dekoration över bord, dels som imitation av tak; bordshimmel; jfr -bonad, -dräkt, -drätt, -himmel, -päll . BoupptVäxjö 1747 . En över 5 meter lång takduk av linne med flätningar och infällda trädda knytningar. RedNordM 1927 , s. 17. –

– TAK-DUSCH . SvD(B) 12 ⁄ 4 1938 , s. 10. –

– TAK-FALL . byggn. fall (se d. o. V 4 ) på tak. CARLBERG SthmArchitCont. H 1 b (1740 ). Det flacka takfallet lutar 31° emot horisontallinjen, de båda takfallen bilda emot varandra en vinkel av 90°. TT 1940 , V. s. 117. –

– TAK-FIBBLA . (†) växten Crepis tectorum Lin., klofibbla. ArkBot. II. 1: 12 (1904 ). AUERBACH (1915 ). –

– TAK-FILT . (numera i sht i Finl.) filt (se filt , sbst. ¹ 3 a ) som material för taktäckning; takpapp. Den på taket fästa takfilten göres vatten- och eldfast genom bestrykning med asfalt-taklack, hvarefter den bestrukna ytan överströs med ren siktad sand af hirskorns storlek. AHB 83: 26 (1873 ). Hufvudstadsbl. 13 ⁄ 9 1983 , s. 8 . –

– TAK-FLAGGA . (numera bl. tillf.) LIND 1: 503 (1749 ). DALIN (1854 ). –

– TAK-FLÄKT . jfr fläkt , sbst. ¹ III 2 . BJÖRKMAN (1889 ). Takfläkt . . (dvs.) frånluftsfläkt avsedd för placering på yttertak. TNCPubl. 69: 117 (1978 ). –

– TAK-FLÖJEL . flöjel fastsatt på tak. STRINDBERG Brev 1: 174 (1875 ). –

– TAK-FORM . form på tak. LUNDELL (1893 ). –

– TAK-FOT . byggn. om nedersta (begränsande) delen av ett tak(fall) (som skjuter fram utanför husvägg); äv. om det ställe där tak o. vägg möts; jfr fot 4 b o.

– takdropps-skägg . Linc. Eeee 3 a (1640 ). Hussvalan . . Bygger utomhus under takfoten. STRÖM SvFogl. 30 (1839 ). Har bygnaden . . blifvit uppförd till takfoten eller kranslisten, infinner sig . . timmermannen och . . sätter upp takstolarna. UB 1: 322 (1873 ).

Ssgr: takfots-, äv. takfot-bräda . etnogr. (ornerad) bräda som utgör avslutande del av takfot. Takfotsbräderna äro utskurna i underkanten. ERIXON Södermanl. 11 (1924 ). -list . jfr list , sbst. ² 3 . VetAH 1740 , s. 450. – -FRESK . fresk (se fresko 2 ) vid l. i tak. Från renässansens tid . . takfresker . . i palazzo Doria. MeddSlöjdF 1899 , 2: 87. – -FRIS . fris (se fris, sbst. ³ 2 ) vid l. i tak. SYDOW Lübke 699 (1871 ). – -FRONTON . konstvet. fronton (se d. o. 1 ) över taklist. HAHR NordeurRenässArkit. 14 ( 1927 ). – -FYLLNING . (i sht i fackspr.)

[- 1]

1) (isolerande) fyllning i takbjälklag l. mellan skikt i tak. HAZELIUS Bef. 167 (1836 ).

[- 2]

2) om fyllning (se d. o. 1 c ) i ramverk o. d. i tak. Den stora takfyllningen, blå med guldstjernor och fritt stiliserade plantornamenter. MeddSlöjdF 1899 , 2: 88. – -FÅGEL . (om ä. förh.) (vid jultid) i tak upphängd fågelfigur. MeddNordM 1901 , s. 169. Över bordet hängde . . den i trä skurna takfågeln, vilken . . symboliserade de livsbringande makterna. FLODSTRÖM SvFolk 288 (1918 ). – -FÄLT . (dekorerat l. målat) fält i innertak; jfr -indelning . UPMARK Lübke 564 (1872 ). – -FÄRDIG . (†) om hus, med tanke på dess (ytter)tak: i gott skick l. tät. Hvad som årliga Rentten drager mer . . skall hann . . holla hussen tackfärdoge. HH XI. 1: 45 (1533 ). – -FÄRG , förr äv. -FÄRGA .

[- 1]

1) färg avsedd för tak. ÅngermDomb. 1645 , fol. 17.

[- 2]

2) ( -färga ) (†) kopparmateria som vid garning medföljer röken upp genom skorstenen o. sätter sig på taket. Takfärga är mindre metallisk (än smedfärga) , och samlas på taket. WALLERIUS Min. 475 (1747 ). RINMAN 2: 960 (1789 ). – -FÄSTE , förr äv. -FÄSTA .

[- 1]

1) (förr) fäste (se d. o. 5 a ) för spröt (se d. o. 2 c ) o. d.; äv. fäste i form av vågrätt lagd stång för att hålla fast takbeklädnad (näver l. bräder l. dyl.). VDAkt. 1683 , nr 120. EtnolKällskr. 3: 99 (1946 ).

[- 2]

2) ställe där tak fäster i vägg. (Svalorna) bygga mycket konstiga bo . . mästadels under takfästen . BROMAN Glys. 3: 291 ( c. 1730 ).

[- 3]

3) fäste som anbringas i tak för att hålla fast lampa o. d. PriskatalSonesson 1895 , s. 188. -- (1 , 2 ) -FÖNSTER . fönster l. fönsterliknande öppning i tak; jfr -ruta . VDAkt. 1685 , nr 210. – -FÖRBAND . (†) konkret, om sammanfogning l. förbindning av tak; jfr förband 2 c . Det största (taklaget) finner man öfver exercishuset i Petersburg, hvilket är 690 fot långt, 160 fot bredt och saknar inre stöd, ehuru takförbandet väger omkring 550,000 centner. UB 1: 326 (1873 ). – -FÖRBINDNING . (†) sätt varpå takbjälkar hopfoga(t)s; jfr förbindning 4 a . PALMSTEDT Res. 120 ( c. 1780 ). – -GALLERI . galleri (se galleri , sbst. ¹ 1 ) invid tak. SCHÜCK o. LUNDAHL Lb. 1: 104 (1901 ). – -GAVEL .

[ jfr t. dachgiebel

] (†) (dekorerad) gavel (se gavel , sbst. ¹ 1 ). WIKFORSS 365 (1804 ). Upptill afslutas fasaden af mellanskeppets höga takgafvel, som ofta prydes med en stigande rundbågsfris. UPMARK Lübke 324 (1871 ). AUERBACH (1915 ). – -GESIMS . byggn. taklist. STÅL Byggn. 2: 54 (1834 ). – -GLOB . lampa i form av glob (se d. o. 1 e ) upphängd i tak. TT 1898 , Byggn. s. 69. – -GLUGG . glugg i tak. DÄHNERT 25 (1746 ). – -GRAN . (†) växten Ajuga pyramidalis Lin., blåsuga. ASPEGREN BlekFl. 44 (1823 ). FRIES Ordb. 127 ( c. 1870 ). – -GRÄS . (numera bl. tillf.) gräs avsett för taktäckning (jfr -ag, -rör 1 , -vass ); äv.: gräs som växer på tak. RA I. 3: 14 (1593 ). DagbrKongo 289 (1911 ). – -GÄLL . (numera föga br.) hjälle (se d. o. 2 ). HÖGBERG Vred. 1: 196 (1906 ). Därs. 378. -- (2 ) -GÖDNING . (†) gödning som läggs (som ett tak) ovanpå åkerjord efter sådd. GADD Landtsk. 3:225 (1777 ). NORLIND AllmogL 106 (1912 ). -- (2 ) -GÖDSEL . (†) = -gödning . ARRHENIUS Jordbr. 1: 112 (1859 ). GROTENFELT LandtbrFinl. 115 (1896 ). -- (2 ) -GÖK . (numera bl. tillf.) på biltak: blinkande färdriktningsvisare (som liknas vid en gök). GbgP 9 ⁄ 6 1958 , s. 11. -- (2 ) - HALL . (numera mindre br.) takblock. I underjordiska kummelgrafvar och halvkorsgrafvar är . . (takstenen) ehuru grof, oftast hallformig, och kallas takhall. 2VittAH 14: 14 (1828, 1838 ). TT 1895 , Byggn. s. 56. –